09.30 Dagens moderator, Anna Bellman, hälsar alla välkomna 10 år med AB 04 (15 min) Talare: Charlotta Lindmark Chefsjurist Trafikverket och ordförande i BKK 100 år med AB (15 min) Talare: Erik Boman Chefsjurist Svevia Från AB 92 till AB 04 Hur var det tänkt och hur blev det? (1 timme) Talare: Lennart Kjellin Chefsjurist Fortifikationsverket Talare: Åke Rådberg författare, tidigare chefsjurist Sveriges Byggindustrier 11.00-11.15 Bensträckare Rättsutvecklingen med AB 04 (30 min) Talare: Bo Linander Advokat, Advokatbyrån Hellgren Linander 11.45-13.00 Lunch och nätverkande Avsteg På gott eller ont? Trenden med avsteg, varför görs avsteg? (1 ½ timme) Dialog med branschens parter I panelen: Johan Granehult Advokat, partner Mannheimer Swartling Fredrik Jonsson Bolagsjurist Bravida Sverige AB Thomas Jonasson Senior bolagsjurist Skanska Sverige Johan K Nilsson Chef Juridik Peab AB Stefan Engdahl Chef verksamhetsområde Samhälle Trafikverket Nicklas Björklund Advokat, partner Kilpatrick Townsend 14.30-15.00 Kaffe 15.00-15.30 På spaning med AB 04 (30 min) Talare: Per Samuelsson Professor Juridiska institutionen, Lunds Universitet 15.30-16.00 Debatt: 10 år framåt hur ser systemen ut i ett 10 års perspektiv? (30 min) Talare: samtliga föregående talare 16.00 Sammanfattning och avslutning 16.10-18.00 Mingel Med reservation för ändringar
10 år med AB 04 (15 min) Talare: Charlotta Lindmark Chefsjurist Trafikverket och ordförande i BKK
10 år med AB 04 Några reflexioner.. Charlotta Lindmark Ordförande BKK och chefsjurist på Trafikverket 4
Behovet av standardavtal Avsaknad av specifika regler för dessa kommersiella avtal Anpassning till entreprenadbranschens speciella förutsättningar Behov av verktyg vid utförandet Transparens, förutsägbarhet och möjligheter till kalkylerbarhet Minska transaktionskostnaderna 5
AB 04 Väsentliga förändringar, bla Ökad tydlighet Klargjorde de grundläggande principerna i förord Fler och längre kommentarstexter Nya definitioner, tex ÄTA Tydliga regler om avsteg; sammanställning mm Alternativa tvistlösningsförfaranden Öka kvalitets- och miljömedvetenheten Inskärpa en informations- och samverkansplikt bland parterna 6
Och hur har det fungerat - Stort nyttjande bland branschens aktörer - God förankring - Fungerar i stort sett väl - Bra verktyg för projekten vid utförandet av entreprenader tämligen användarvänligt - Rätt i tiden; fokus på utökad samverkan, kvalitet och miljö - Färre avsteg? - Diskussioner/tvister oförändrade - Något fler domstolsprövningar än tidigare 7
BKK Byggandets Kontraktskommitté BKK:s uppdrag BKK ska äga, förvalta, utveckla rättssäkra och balanserade standardavtal för svensk samhällsbyggnadssektor, med därtill hörande dokument. BKK ska verka för att tillämpningen av standardavtalen är hög och att en balanserad riskfördelning upprätthålls. BKK ska bidra till rättstillämpningen av dessa bestämmelser. 8
BKKs vision Att samhällsbyggandets parter har långsiktigt optimala allmänna bestämmelser som används i alla entreprenad- och konsultavtal. 9
Vad händer nu? BKK beslutade den 15 december om fastställande av en strategisk plan för åren 2015-2018. Planen innehåller främst en beskrivning av uppdraget, vision och mål. BKK kommer att ta fram en förstudie där BKK kommer att analysera om en revidering ska ske, i förekommande fall när och på vilket sätt. Arbetet med förstudien pågår under 2015. 1 0
100 år med AB 04 Hur var det tänkt och hur blev det? (1 timme) Talare: Erik Boman Chefsjurist Svevia
100 år med AB Erik Boman Stockholm den 5 februari 2015 Konferensen 10 år med AB 04 nutid och framtid med Allmänna Bestämmelser
Svensk entreprenadrätt från 1894 Kungl. Maj:t 1893 ang. statens upphandlings- och entreprenadväsende O.A. Busch, Entreprenadboken (4 uppl. 1891-1905) Husbyggnad STF Anvisning Hus 06 STF Utredning om entreprenadsystemet, 1908 Erik Boman, 2015-02-05
Svensk entreprenadrätt från 1894 STF Huvudsynpunkter att beaktas vid utarbetandet av normer, 1908 AB 16 Väg, STF Hugo Wikander, 1918 Om det materiella arbetsbetinget Bildmark, entreprenadbok för husbyggnadsarbeten 1921 AB 29 Väg, STF Erik Boman, 2015-02-05
Svensk entreprenadrätt från 1894 AB 36 (godkänd av fyra org.) AB 54 (godkänd av nio org.) Källenius, Entreprenadjuridik Karlgren, Kommentar 5 kap Erik Boman, 2015-02-05
Svensk entreprenadrätt från 1894 AB 65, Motiv AB 65 - STF AB 72, (Motiv AB 72) - STF ABT 74 - BKK AB 92 och ABT 94 - BKK AB 04 och ABT 06 - BKK Erik Boman, 2015-02-05
100 år med AB Erik Boman Stockholm den 5 februari 2015 Konferensen 10 år med AB 04 nutid och framtid med Allmänna Bestämmelser
Från AB 92 till AB 04 Hur var det tänkt och hur blev det? (1timme) Tillbakablick på de viktiga ändringar som gjordes vid senaste uppdateringen, vad drev de förändringarna och hur blev resultatet? Talare: Lennart Kjellin Chefsjurist Fortifikationsverket Talare: Åke Rådberg författare, tidigare chefsjurist Sveriges Byggindustrier
AB-regelverken Köplagen Samförståndsanda Provisoriskt dokument Kompromissprodukt Konsensus
Bakgrund till ändringsförslag Konstaterade oklarheter i bestämmelserna Förändringar till följd av praxis utveckling Utveckling inom branschen Krav på positionsförändringar
BKK utgångspunkter Alla anbudsgivare ska kunna förstå förfrågningarna på lika sätt. Villkoren ska skapa förutsättningar för jämförbarhet mellan anbud. Entreprenadåtagandet ska vara kalkylerbart och inte innehålla gissningsmoment. Vardera parten ska ansvara för egna åtgärder. Villkoren ska erbjuda en rimlig riskfördelning. Villkoren ska inte vara utvecklingshämmande. Villkoren ska inte vara kostnadsdrivande.
Struktur Förord Kommentarer i anslutning till respektive bestämmelse Markering av täckbestämmelser
1:3 - Förteckning över ändringar Ändringar av AB problemområde AB 92 - Krav på tydlighet för att annan rangordning ska gälla Önskemål: Strukturerat system för angivande av avsteg
1:3 AB 04 Krav på angivande av ändringar: Tydligt formulerad bestämmelse Angiven under rätt kod och rubrik Angiven i särskild sammanställning i AF-delen
1:6 Ansvar för uppgifter Beställaren förutsätts ha lämnat de uppgifter som kan erhållas vid en fackmässig undersökning Fackmässighet teknisk/ekonomisk påverkan Inskränker betydelsen av entreprenörens undersökningsplikt
2:7 Underrättelse om ÄTA-arbete Beställaren önskar kunna påverka omfattningen av likställda ÄTA-arbeten Utgångspunkt i bedömd kostnad Reglerbart gränsbelopp Tid- och ersättningsfrågor pga att B:s synpunkter ska inhämtas regleras i 4:3 p 1 och 5:4
4:7 - Garanti- och ansvarstid Omfattande diskussioner, utredningar m.m. angående kvalitetsproblem inom byggsektorn Förlängda garantitider ett sätt att främja positiv kvalitetsutveckling B kräver ytterligare skärpning av felansvaret E motsätter sig längre garantitider
4:7 Garanti- och ansvarstid Täckbestämmelse Ansvarstid (10 år) definieras i bestämmelsen Arbetsprestation fem års garantitid Material och varor två års garantitid
5:5, 5:6, 7:11 Ansvaret för fel Komplettering av kommentaren till 5:5 med anledning av de olika garantitiderna Smärre följdändringar i 5:6 Anmälan om fel efter SB enligt 7:11 6 månader 18 månader vid väsentligt fel
Kap 10 Förenklad tvistelösning Partnering inte störa samarbetsklimatet En gemensam skiljeperson Snabbt förfarande. Yttranden från respektive part plus yttranden över vad motparten anfört Kritik ingen bevisupptagning Förslag begränsa tillämpningsområdet till åtagandets omfattning, hinder och tidsförlängning
11.00-11.15 Bensträckare
Rättsutvecklingen med AB 04 (30 min) Genomgång av viktiga rättsfall om AB 04 Talare: Advokat Bo Linander Advokatbyrån Hellgren Linander
Rättsfall om AB 04 - och tidigare versioner av AB. 1. NJA 2009 s. 388 : Entreprenören ansvarig för olämplig konstruktion. 2. NJA 2012 s.597 : Förseningsvite utgick trots att sidoentreprenören också var försenad. 3. NJA 2013 s. 271: Beställaren är inte ansvarig för skada oberoende av vållande. 4. HD:s dom 2014-12-23: Ersättning för felavhjälpande kan utgå även om felet inte avhjälpts. 5. HD:s dom 2015-01-27: Entreprenörens bedömning av okända förutsättningar. 6. Göta hovrätts dom 2013-01-18: Entreprenörens felansvar efter garantitiden.
Kapitel 1 Förutsättningar för entreprenaden, ANSVAR FÖR UPPGIFTER 6 AB 04 För riktigheten av uppgifter, undersökningsmaterial och tekniska lösningar ansvarar den part som tillhandahållit dem. Detsamma gäller utsättning som en part tillhandahållit. Motpartens godkännande inskränker inte ansvaret enligt föregående stycke. Beställaren förutsätts i förfrågningsunderlaget ha lämnat de uppgifter som kan erhållas vid en fackmässig undersökning av den fastighet eller del av fastighet som berörs av kontraktsarbetena.
NJA 2009 s.388 Det är alltså fråga om två olika inledningsgrunder: dels samlat ansvar eller delat ansvar, dels utförandeansvar eller funktionsansvar Av den anförda följer att användningen av termen generalentreprenad inte i sig bör tolkas så att entreprenörens ansvar skulle vara begränsat till ett utförandeansvar Det framgår av det gemensamma utlåtandet från Gunnar Lindgren(f.d. chefsjurist på Byggentreprenörföreningen) och Jan-Erik Hagman(f.d. direktör vid Byggherreföreningen) samt av Byggandets Kontraktskommittés yttrande att mellanformer är vanliga, där parterna alltså antingen modifierat en utförandeentreprenad enligt AB mot en totalentreprenad (s.k. insprängd totalentreprenad) eller modifierat en totalentreprenad enligt ABT mot en utförandeentreprenad. Ansvaret kan därför inte bestämmas bara av vilket standardavtal som valts eller av entreprenadens benämning. Hänsyn måste tas även till vad som i övrigt framgår av kontraktshandlingarna (se även Rolf Höök, Entreprenadjuridik, 5 uppl. 2008 s. 41) Om entreprenören projekterat en konstruktion som är olämplig, faller det sig inte alldeles naturligt att säga att konstruktionen utgör en oriktig uppgift eller handling. Motiv AB 72 ger ingen ledning på denna punkt. Enligt såväl utlåtandet från Gunnar Lindgren och Jan-Erik Hagman som yttrandet från Byggandets Kontraktskommitté är en olämplig konstruktion emellertid inte en riktig handling i bestämmelsens mening. En annan tillämpning skulle för övrigt medföra att beställaren hade anledning att särskilt kontrollera projekteringen eller att själv utföra det projekteringsarbete som han lämnat till entreprenören mot betalning och alltså ådrog sig dubbla kostnader. En entreprenör som gjort en konstruktion svarar därför som utgångspunkt för dess lämplighet, även om det valda standardavtalet är AB 72 med dess rena utförandeansvar. Eftersom ett godkännande inte befriar den part som tillhandahållit uppgiften etc., krävs det att motparten tydligt övertagit ansvaret för att parten skall vara befriad från sitt ansvar enligt den nu behandlade bestämmelsen (jfr Kommentaren till ABT 74 s. 9 enligt vilken det krävs en uttrycklig reservation).
NJA 2012 s.597.om flera entreprenörer har att utge vite på grund av försening med egna arbeten, uppkommer frågan huruvida den skadelidande kan bli överkompenserad och om i så fall hänsyn ska tas till det. Det kan visserligen inträffa att beställaren då får en betydligt större sammanlagd ersättning än som motsvarar den skada som han kan ha lidit. En entreprenör som har åtagit sig att utge ett förseningsvite har emellertid typiskt sett tagit på sig en till beloppet bestämd risk om parten inte fullgör sin prestation enligt avtalet, och detta oberoende av förseningens följdverkningar. Skyldigheten att betala vite påverkas därför inte av om också andra entreprenören ska utge förseningsvite. Det hindrar inte att den sammanlagda ersättningen skulle kunna bli så stor att det i undantagsfall kan utgöra skäl för att med stöd av 36 avtalslagen jämka vitesvillkoret i ett eller flera av entreprenadkontrakten När det gäller hur konkurrerande skadeorsaker ska bedömas i kontraktsförhållanden framstår det som välmotiverat att hämta ledning i det som gäller i utomobligatoriska förhållanden (jfk Knut Rodhe, Obligationsrätt, 1956, s.308 och Bill Dufwa, a.a. s. 1065 f., där det i huvudsak hänvisas till motsvarade problem vid skadestånd utanför kontraktsförhållanden; mer ingående i samma riktning Torsten Iversen, Erstatningsberegning i kontraktsforhold, Ak.avh. 2008, s.804 ff.). De principer som har utvecklats inom den utomobligatoriska skadeståndsrätten när det gäller orsakskonkurrens bör därför läggas till grund för motsvarande bedömningar vid skadeståndsskyldighet till följd av kontraktsbrott, om inte särskilda skäl talar emot det. Ett avsteg av det angivna slaget skulle kunna innebära att inget vite alls kom att utgå, trots att flera entreprenörer var försenade och var en av dem skulle ha varit skyldig att utge vite om han hade varit ensam om att vara försenad. En sådan från dispositiv rätt avvikande innebörd av bestämmelsen, som typiskt sett får anses vara inte bara överraskande utan också tämligen långtgående och klart oförmånlig för beställaren samt motsvarande oväntad och fördelaktig för entreprenören, måste förutsätta ett tydligt stöd i bestämmelsens ordalydelse eller i andra tolkningsdata. Något sådans stöd finns inte. Visserligen innebär en tolkning i linje med vad som följer av dispositiv rätt att en dröjsmålsskada för beställaren (t.ex. utebliven vinst) kan komma att kompenseras av vite från flera entreprenörer. En sådan ordning gäller emellertid enligt såväl AB 92 som AB 04 och är inte oförenlig med ett förseningsvites typiska syften
AB 04, Ansvar och avhjälpande Kapitel 5 1 (motsvarar AB 92 kap 5 4) Entreprenören ansvarar under entreprenadtiden för skada på ej avlämnad del av entreprenaden. Entreprenören ansvarar dock inte för skada på entreprenaden som beror på beställaren. Entreprenören ansvarar hjälpmedel undantagna inte heller för skada på entreprenaden som beror på krig, terrorhandling, uppror, naturkatastrof eller liknande omständighet.
NJA 2013 s. 271 Standardvillkoren i AB 92 har förhandlats fram mot bakgrund av allmänna obligationsrättsliga principer och köplagens regler. Det är därför naturligt att tolka villkoren i ljuset av den dispositiva rätt som annars skulle ha tillämpats, dvs. obligationsrättsliga principer för avtal av detta slag, varav en del har kommit till uttryck i köplagen (jfr NJA 2012 s.597 p. 13). Om någon gemensam partsavsikt inte kan anses föreligga och det inte heller finns några omständigheter vid sidan av avtalstexten som kan klargöra hur parterna uppfattade ett omtvistat standardvillkor, bör tolkningen inriktas på villkorets ordalydelse. När villkorets innebörd ska bedömas kan ledning hämtas från systematiken och de övriga villkoren i AB 92; bestämmelserna är avsedda att utgöra ett sammanhängande system. Vid tolkningen av vissa villkor kan det finnas anledning att särskilt beakta entreprenadavtalets speciella drag. Avtalet skiljer sig från t.ex. köp genom att det som regel avser omfattande, komplicerat och långsiktigt arbete med flera inblandade parter Tolkad mot bakgrund av de allmänna obligationsrättsliga principer som gäller för avtal av detta slag talar ordalydelsen av kap. 5 4 i AB 92 för att paragrafen är avsedd att enbart reglera just risken för att entreprenadarbetena skadas. Paragrafen handlar om vilken part som ska stå risken för att en viss händelse har skadat arbetena så att dessa inte kan avlämnas i avtalat skick (eller i avtalad tid). Den har därmed betydelse för fråga om ett kontraktsrättsligt fel ska anses föreligga (och för frågan om ett kontraktsrättsligt dröjsmål ska anses föreligga). Liksom motsvarande reglering i köplagen ger den däremot inte i sig rätt till någon påföljd Denna tolkning av kap. 5 4 vinner stöd av sammanhanget och övriga bestämmelser i AB 92. Vilka konsekvenser som paragrafen kan aktualisera framgår av andra villkor. Sålunda ska en part anmäla omständigheter som har betydelse för entreprenaden (kap. 1 10). Entreprenören har, under vissa förutsättningar, rätt men också skyldighet att utföra skriftligt beställda tilläggsarbeten mot särskild ersättning (kap. 2 2 och följande bestämmelser). Bestämmelserna kan tillämpas i ett fall då beställaren, om han i enlighet med kap. 5 4 stått risken för en skada på entreprenaden, önskar att entreprenören avhjälper skadan Slutsatsen av det anförda är att kap. 5 4 andra stycket i AB 92 inte innebär att Peab är skadeståndsskyldigt oberoende av vållande
AB 04 Kapitel 5 17 Avhjälpande (motsvarar ABT 94 kap 7 25) Entreprenören är berättigad och skyldig att avhjälpa vad som i besiktningsutlåtande antecknats utgöra fel samt fel som beställaren skriftligen underrättat om enligt 15 i detta kapitel. Avhjälpande skall fullgöras utan dröjsmål och senast inom två månader räknat från det att besiktningsutlåtandet eller skriftlig underrättelse om fel tillställts entreprenören, såvida inte lämplig årstid bör avvaktas. Fel som inte medför risk för skada på entreprenaden eller olägenhet av betydelse för beställaren, får avhjälpas vid annan tidpunkt som parterna kommer överens om, dock senast i samband med garantidens utgång. Entreprenören skall utan dröjsmål skriftligen underrätta beställaren när fel avhjälpts. Om entreprenören anser att han inte är ansvarig för ett fel, skall han skriftligen underrätta beställaren om detta. Om entreprenören inte avhjälper felet inom föreskriven tid eller skriftligt har underrättat att han inte avser att avhjälpa felet, får beställaren låta avhjälpa felet. Om entreprenören inte ansvarar för felet har han rätt till ersättning enligt kapitel 6 1-7 och 11. Om entreprenören ansvarar för felet sker avhjälpandet på hans bekostnad. Vid entreprenad på löpande räkning då felet avser arbete som inte har utförts sker avhjälpandet dock på beställarens bekostnad, om entreprenören inte tidigare erhållit ersättning för arbetet ifråga. Kapitel 5 18 (motsvarar ABT 94 kap 7 26) Fel som inte i väsentlig grad påverkar entreprenadens bestånd, utseende eller möjligheten att använda den på ändamålsenligt sätt är entreprenören inte skyldig att avhjälpa, i den utsträckning detta skulle vara oskäligt med hänsyn till avhjälpandekostnader och andra omständigheter. Vid tillämpning av föregående stycke är beställaren berättigad till avdrag på entreprenadsumman med belopp motsvarande skillnaden mellan värdet på entreprenaden i kontraktsenligt respektive felaktigt skick. Beloppet skall dock inte vara mindre än den besparing entreprenören gjort genom det felaktiga utförandet. Motsvarande gäller om åtagande inte har utförts enligt miljöplanen eller kvalitetsplanen, såvida inte detta lett till förändring av garantitiden enligt kapitel 4 9.
HD:s dom 23 december 2014 I fjärde stycket i kap. 7 25 i ABT 94 anges att om entreprenören inte avhjälper ett fel, får beställaren låta avhjälpa felet. Vidare sägs i bestämmelsens femte stycke att om entreprenören är ansvarig för felet sker avhjälpandet på hans bekostnad. Uttrycket att beställaren får låta avhjälpa felet kan i viss mån anses tala för att ett faktiskt avhjälpande förutsätts ske. Ordalydelsen ger emellertid utrymme även för en annan tolkning. Inte heller formuleringen om att avhjälpandet sker på entreprenörens bekostnad ger något entydigt besked, när det gäller frågan om ersättning för avhjälpandekostnader kan utgå utan att ett avhjälpande faktiskt har skett. Bestämmelsen får således anses vara oklar beträffande frågan om beställaren har rätt att få ersättning för beräknade avhjälpandekostnader. Frågan är vad som då gäller Bestämmelsen i kap. 7 26 ger beställaren en rätt till avdrag på entreprenadsumman i ett visst fall, nämligen när entreprenören väljer att inte avhjälpa sådana fel som han inte är skyldig att avhjälpa (det rör sig då om oväsenliga fel). Regleringen är i sig klar, men den berör inte frågan huruvida avdragsrätt föreligger också vid fel som entreprenören är skyldig att avhjälpa (så alltid vid väsentliga fel) men inte avhjälper. Tolkningsfrågan är om beställaren har rätt till avdrag på entreprenadsummen även för fel av det senare slaget Liksom i fråga om köp har en entreprenör enligt dispositiv rätt både skyldighet och rätt att avhjälpa fel och brister i entreprenaden. Om entreprenören inte avhjälper ett fel eller en brist, har beställaren rätt till avdrag på den avtalade entreprenadsumman. Underlåtenhet att efterkomma en avhjälpandeskyldighet utgör vidare ett kontraktsbrott. En påföljd är då att beställaren får avhjälpa felet på entreprenörens bekostnad. Det rör sig då om ett skadestånd. Också när inget avhjälpande skett har beställaren rätt till skadestånd. Det gäller därvid en presumtion för att beställaren kommer att avhjälpa felet (jrf beträffande liknande fall justitierådet Stefan Lindskogs tillägg i NJA 2011 s.576 p. 14-16 och där gjorda hänvisningar.) Det innebär att ersättningen ska svara mot en beräknad avhjälpandekostnad. Om det emellertid står klart att beställaren inte avser att avhjälpa felet, ska ersättningen enligt skadeståndsrättsliga principer bestämma till de ekonomiska effekterna av det bestående felet
HD:s dom 23 december 2014 Byggnadsfirmans underlåtenhet att iaktta sin avhjälpandeplikt i fråga om de fel som konstaterats föreligga i entreprenaden bör mot den angivna bakgrunden på skadeståndsrättsliga grunder kunna utlösa ett ersättningsansvar för Byggnadsfirman mot Andra Bolaget. Redan det skälet att kontraktsbrottet är avsiktligt innebär att ansvarsbegränsningen i första stycket av kap. 5 14 inte träffar detta ersättningsansvar. När det gäller uppbyggnaden av påföljdssystemet i ABT 94 kan konstateras att detta i flera avseenden skiljer sig från vad som gäller enligt dispositiv rätt. Inom det köprättsliga systemet finns det alltid en rätt för köparen att kräva prisavdrag om ett avhjälpande inte kommer till stånd. Avhjälpande, skadestånd och prisavdrag kan alltså aktualiseras för ett och samma fel. Enligt ABT 94 är påföljderna inte överlappande på detta sätt. Skillnaden mellan påföljderna vid väsentliga fel respektive oväsentliga fel ingår som en betydelsefull del av systematiken i kap. 7 när det gäller felansvaret (se utöver 25 och 26 bl.a. 19). Den går tillbaka på grundtanken att fel som huvudregel ska avhjälpas men att det beträffande fel som inte är väsentliga finns skäl att göra undantag från entreprenörens avhjälpandeskyldighet när ett avhjälpande inte skulle stå i proportion till dess nytta. Kapitalets systematik och det förhållandet att bestämmelsen utgör ett undantag från huvudregeln om avhjälpande ger stöd för att uppfatta regleringen som ett avsteg från dispositiv rätt. Den nu anförda leder till slutsatsen att ABT 94 inte kan ges den tolkningen att det finns möjlighet till värdeminskningsavdrag vid sidan av vad som följer av ordalydelsen av bestämmelsen i kap. 7 26. Något värdeminskningsavdrag med anledning av de nu aktuella felen kan således inte utgå till Andra Bolaget.
Kapitel 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 7 AB 04 Entreprenören förutsätts innan anbud lämnas ha skaffat sig den kännedom om arbetsområdet och andra förhållanden av betydelse för bedömningen av vad som erfordras för kontraktsarbetenas utförande och som kan erhållas genom besök på platsen. Härigenom inskränks inte beställarens ansvar enligt 6 i detta kapitel. Arbetsområdet skall vid entreprenörens övertagande förutsättas befinna sig i det skick som det hade då entreprenören lämnade anbud. Om annat arbete skall utföras inom arbetsområdet innan entreprenaden påbörjas skall arbetsområdet vid entreprenörens övertagande förutsättas vara i det skick det kunnat antas befinna sig i efter det att ifrågavarande arbete utförts. Kapitel 1 FACKMÄSSIG BEDÖMNING 8 Saknas vid tiden för avgivande av anbud uppgifter som avser arbetsområdet eller det område som berörs av entreprenaden skall förhållandena antas vara sådana som kunnat förutsättas vid en fackmässig bedömning.
HD:s dom 2015-01-27 Uttrycket fackmässig förekommer i flera bestämmelser i AB 04 och behandlar olika situationer. Begreppet kan därför inte ges en enhetlig innebörd, utan vad som är fackmässigt måste avgöras mot bakgrund av den aktuella bestämmelsens syfte och de krav som kan ställas på den berörda parten. Den närmare innebörden av vad som kan anses fackmässigt avgörs slutligt av omständigheterna i det enskilda fallet. Tillämpningen av kap. 1 8 bör utgå från samma principer som bär upp andra bestämmelser i AB 04. Som framgår av BKK:s yttrande syftar regleringen i AB 04 till ett rationellt och kostnadseffektivt genomförande av byggprojekt. Genom konkurrens mellan olika anbudsgivare som utgår från ett kalkylerbart förfrågningsunderlag ska beställaren få anbud som är jämförbara. Ett fylligt förfrågningsunderlag ger en god grund för anbudsgivarens bedömningar av förhållandena på platsen. Om förfrågningsunderlaget i stället är magert ökar utrymmet för olika bedömningar, som var och en kan anses som fackmässig. Entreprenören har då rätt att utgå från den bedömning av förhållandena som leder till den lägsta kostnaden för kontraktsarbetena. Höga anbud som kan vara prisdrivande motverkas av att entreprenören inte ska beakta sådant som inte redovisas i handlingarna. Vid anbudsgivningen bör alltså inte osäkra förhållanden prissättas till nackdel för bägge parter. En fackmässig bedömning enligt AB 04 kap. 1 8 innefattar en genomgång av tillgängligt underlag, varvid de risker som kan påverka utförandet av kontraktsarbetena ska identifieras. Ett led i denna genomgång är att överväga sannolikheten för att ett visst förhållande föreligger som kan påverka valet av arbetsmetod och därmed även kostnaderna för kontaktarbetena. Det krävs då inte att anbudsgivaren ska beakta alla risker som är tänkbara i den aktuella situationen. I kravet på fackmässighet kan alltså inte tolkas in att anbudsgivaren ska förutsätta ett visst förhållande, som kan medföra högra kostnader för utförandet av kontraktsarbetena, enbart av det skälet att bedömningsunderlaget indikerar att förhållandet möjligen föreligger.
Av samma skäl ska anbudsgivaren inte heller behöva utgå från att ett visst förhållande föreligger, när sannolikheten är ungefär densamma för förhållandets existens som för dess icke-existens. Däremot blir läget annorlunda om det är troligt att förhållandet föreligger. Då ska anbudsgivaren vid en fackmässig bedömning beakta det aktuella förhållandet. Sammanfattande bedömning Secora har haft att göra en fackmässig bedömning avseende förhållandena inom arbetsområdet- i detta fall förekomsten av kalkberg och bergets beskaffenhet- och att utifrån denna bedömning avgöra huruvida det var en lämplig arbetsmetod att använda det aktuella mudderverket. Vid bedömningen har det ankommit på att Secora som entreprenör att beakta de förhållanden inom arbetsområdet som varit troliga. Den dispenserade frågan ska besvaras i enlighet med det sagda. Hovrätten har funnit att sannolikheten var hög att kontraktsarbetena inte kunde genomföras med det aktuella mudderverket utan kompletterande åtgärder. Det innebär en högre grad av sannolikheten än vad Högsta domstolen nu har uttalat ska gälla vid en fackmässig bedömning enligt AB 04 kap. 1 8. Det finns då inte anledning att göra en ny prövning av fackmässigheten i Secoras agerande. Därför saknas skäl att meddela prövningstillstånd rörande målet i övrigt.
Kapitel 5 6 Ansvar efter garantitid Entreprenören ansvarar för väsentligt fel som framträder efter utgången av respektive garantitid enligt kapitel 4 7, om felet visas ha sin grund i vårdslöshet av entreprenören. Kommentar till kapitel 5 6 Det åligger beställaren att visa att entreprenören ansvarar för fel. Vid bedömning av om ett fel är väsentligt kan avseende inte fästas endast vid själva felet, utan hänsyn bör även tas till vilken skada som uppkommit eller kan befaras uppkomma. Fel som medför stora kostnader för beställaren är vanligtvis väsentliga. Vid väsentlighetsbedömningen bör gälla att det skall vara fråga om ett fel, som påverkar beställarens möjlighet att använda en byggnad eller anläggning för avsett ändamål eller om ett fel, som påverkar byggnadens eller anläggningens goda bestånd. En byggnad skall sålunda ha fungerande väggar, tak, golv och grund samt vara tät. Fel som innebär fara för hälsa och säkerhet är normalt väsentliga. När det gäller sammanhängande tekniska system, såsom för el och VA, är fel som medför avbrott i regel väsentliga, om avbrotten inte är kortvariga eller om de är återkommande. Frågan huruvida väsentliga fel föreligger kan vara beroende av när felet framträder. Felets omfattning i förhållande till entreprenadens omfattningen kan också vara av betydelse för att avgöra om ett väsentligt fel föreligger. Smärre återkommande fel av likartat slag kan sammantaget vara ett tecken på att väsentligt fel föreligger. Det är svårt att härutöver ange vilka fel som skall anses väsentliga. Fel, som med relativt enkla medel kan åtgärdas, faller utanför entreprenörens ansvar i sådana fall då entreprenörens särskilda fackkunskap inte är erforderlig för att felet skall kunna avhjälpas. Felet skall till sin karaktär innebära en påtaglig olägenhet för beställaren för att entreprenören skall vara ansvarig. Detta gäller särskilt utseendefrågor. Parterna kan- i kontraktet eller i de administrativa föreskrifterna på det sätt som föreskrivs i kapitel 1 3 i fråga om ändring av en fast bestämmelse- avtala om att ett väsentligt fel skall anses föreligga om kostnaderna för att avhjälpa felet och en följdskada på grund av felet överstiger ett visst belopp. Parterna kan därvid även avtala om att flera fel av samma slag skall anses som ett fel vid tillämpningen av den avtalade kostnadsgränsen. För ansvar fordras vidare att beställaren kan visa på vårdslöshet av entreprenören. Vid bedömning om vårdslöshet föreligger måste det prövas om entreprenören handlat på något annat sätt än vad som kan fordras av honom. Utgången av en sådan bedömning kan i det enskilda fallet bli beroende på om entreprenören har frångått anvisningar som beställaren lämnat. Detsamma gäller om entreprenören förfarit på ett sätt som strider mot kravet på fackmässighet. En sådan avvikelse kan förutsättas vara ett vårdslöst handlande. För att undgå ansvar måste entreprenören i en sådan situation visa godtagbara skäl för avvikelsen. Entreprenörens ansvar för fel i utförande omfattar inte fel som beror på felaktig projektering, bristande underhåll eller felaktig skötsel.
Göta hovrätts dom 2013-01-18 Av utredningen framgår att användningen av den enstegstätade putsade fasaden var en av de förhärskande teknikerna vid nyproduktion av bostäder under den aktuella tiden. Typgodkännandebevis fanns utfärdade av SITAC (Svenskt Byggodkännande AB) dels den 16 februari 1996, dels den 21 juni 2001 och före det av Boverket den 4 maj 1992. Typgodkännandena avsåg tilläggsisolering av ytterväggar i byggnader, bland annat med avseende på fuktskydd. Hovrätten konstaterar att metoden med puts på isolering utan bakomliggande luftspalt således var ett vid tiden typgodkänt användningssätt vid byggnation. Inget har framkommit i målet som visar att byggbranschen som helhet eller Myresjö specifikt skulle ha haft någon kunskap om att metoden var riskfylld Klart är att byggbranschen som sådan inte ifrågasatte konstruktionen i sig eller befarade att den var förenad med särskilda risker. Fråga är om Myresjöhus bort ha ifrågasatt konstruktionen när den kom till användning i nyproduktion. Den frågan sammanhänger med vad som rimligtvis kan krävs för att Myresjöhus ska ha visat att bolaget inte har varit vårdslöst vid valet av fasadkonstruktionen. Tingsrätten har angett beviskravet för att Myresjöhus ska kunna undgå ansvar på sådant sätt att Myresjöhus ska visa att bolaget på grundval av det vetenskapliga och tekniska vetandet vid tiden för entreprenaden, inte hade möjlighet att upptäcka bristfälligheterna. Det är ett beviskrav som gäller för den som enligt produktansvarslagen (1992:18) ska undgå skadeståndsskyldighet, och ansvaret närmar sig det strikta ansvar som gäller vid produktansvar Hovrätten finner, mot bakgrund härav, att kravet på aktsamhet inte bör sättas så strängt att det i praktiken blir fråga om ett strikt ansvar för näringsidkaren. Det skulle i princip ge till resultat det som regeringen inte var beredd att genomföra lagstiftningsvägen. Branschen som helhet insåg inte riskerna med fasadkonstruktionen och inget har framkommit i målet som visar att Myresjöhus trots det borde ha insett riskerna. Det var inte heller fråga om en fasadlösning som Myresjöhus själva utvecklat eller tagit del i den tekniska lösningen. Hovrätten finner sammantaget att Myresjöhus agerat fackmässigt och att någon vårdslöshet inte kan läggas bolaget till last vid valet av den enstegstätade fasadkonstruktionen
11.45-13.00 Lunch och nätverkande
Olof Johnson, Chefsjurist Sveriges Byggindustrier, presenterar Enkätundersökning
Enkätundersökning avsteg från AB 04
Bakgrund Webbaserad enkätundersökning Riktad mot medlemsföretagen inom Byggherrarna, Sveriges Byggindustrier, EIO, VVS Företagen, STDföretagen och Stockholms BF Ca. 400 svar Avdelningschefer, kalkylchefer, installatörer, projektchefer, KA och besiktningsmän, projektledare, entreprenadingenjörer, upphandlare, arbetschef, ombud, arbetsledare etc.
Hur vanligt är det med avsteg i kontraktshandlingar?
Hur vanligt är det med avsteg i kontraktshandlingar? Ofta/alltid Byggherrar: 60 % Generalentreprenörer: 77,7 % UE: 40 %
Vad tycker du om avsteg?
Vad tycker du om avsteg? Mycket dåligt/dåligt Byggherrar: 34 % Generalentreprenörer: 82% UE: 65 % Konsulter: 73 % Ingen skillnad eller bra Byggherrarna: 33 %
Varför gör du/tror du man gör avsteg? 1. För att reducera risker för beställaren 2. För att anpassa avtalet till det enskilda projektet 3. För att det står i våra kontrakt/af-mallar 4. För att få tydligare avtal 5. För att få billigare anbud 6. För att få färre tvister
Några kommentarer För att anpassa AB till vår verksamhet Beställare ska vara märkvärdiga och okunskap Alla stora byggare har avsteg på 15 sidor För att kravställaren ska tjäna på det Projektanpassa avtal med tydlig riskfördelning För att få snabbare betalt För att beställarens konsult råder till det För att överföra risker på entreprenören För att uppfylla våra krav som byggherre och förvaltare
Effekter av avsteg: tydlighet, ändrad riskfördelning, E avstår från att lämna anbud Byggherrar Mer tydligt avtal Riskfördelning till B:s fördel Tror E, aldrig, sällan, ibland avstår från att lämna anbud (77%) Entreprenörer Mindre tydligt avtal Riskfördelning till B:s fördel Avstår ofta eller ibland från att lämna anbud (60 %)
Några kommentarer Tydlighet Ofta blir det oklart och konsekvenserna av bestämmelserna svår att överblicka Man vill ju få anpassning till projektet Avsteg medför osäkerhet hos E och ökade kostnader för B
Några kommentarer Ändrad riskfördelning Sällan jämnare riskfördelning, vi måste ta höjd, dyrare anbud B tror sällan att risk kostar i anbudsskedet Avsteg går åt båda håll och summan är relativt konstant risknivå
Några kommentarer E avstår från att lämna anbud Har ej hört att någon avstår men vet inte säkert Har själv avstått från att lämna anbud vid flera tillfällen Mindre entreprenörer kan chansa det kan inte vi stora för vi får betala om risk faller ut
Effekter avsteg: påverkan på kalkylarbetet, effekter rörande pris, påverkan på transaktionskostnader för att ingå avtal, fler/färre tvister Byggherrar Entreprenörer Ingen skillnad när det gäller kalkylarbetet Ingen direkt skillnad på pris Ingen direkt skillnad på transaktionskostnader Färre tvister Svårare att kalkylera Högre anbudssummor Högre transaktionskostnader Fler tvister
Några kommentarer Påverkan kalkylarbetet Beror på vad avsteget avser Vi som lämnar anbud sväljer allt och hoppas det går bra Lättare att kalkylera efter avtal, svårare innan, vi lägger på riskpeng
Några kommentarer Påverkan pris Risk betyder högre pris men pga. konkurrens och tidspress lägger vi på för lite Okunniga anbudslämnare missar att ta med kostnader GE tar på sig mer risker/chansar och trycker ned det på UE
Några kommentarer Påverkan transaktionskostnader Marginella skillnader Mer advokatkostnader, juristkostnader för AF-granskning, jurister är inte billiga Jag lägger ned mycket pengar innan första spiken sitter på plats
Några kommentarer Fler/färre tvister Vår avsikt är i alla fall färre oenigheter Alla affärer som är osunda leder till mer tvister, fler avsteg = osund relation Tvister börjar sällan i avtalet utan beror på kvalitén i den löpande dialogen i projektet
Vilka avsteg är vanligast? Olika ändringar av ÄTA-bestämmelserna (2 kap) + 6 kap/afc.61/611 (i särklass!) Ändrade längre garantitider (arbetsprest.+ material) E ska ta över ansvar för BH:s projektering/handlingar (1:6), ändrad rangordning (1:3) Samordning (3:9) Ändringar av olika ansvars- och försäkringsbestämmelser i 5 kap tex. BH-ansvar, allmänt ansvar, skador mot 3:e man etc. Viten i olika former, utan tak, skador på träd/veg. etc. E får inte tidsförlängning förrän ÄTA övergår viss % av K-summa Ändrade preskriptionstider
Har du exempel på avsteg som är motiverade, i så fall vilka och varför? 35 % svarade direkt nej. Generellt (de positiva): projektanpassningar Viten samt fixa %-satser på vite vid försening E får inte tidsförlängning förrän ÄTA övergår viss % av K- summa 5 års garantitid rakt av Ökad risker för E om motsvarande försäkring finns (5 kap) Skriftliga underrättelser Avsteg i 6 kap/afc.61-62
Avsteg På gott eller ont? Trenden med avsteg, varför förs avsteg? (1 ½ timme) Dialog med branschens parter I panelen: Johan Granehult Advokat, Partner Mannheimer Swartling Fredrik Jonsson Bolagsjurist Bravida Sverige AB Thomas Jonasson Senior bolagsjurist Skanska Sverige Johan K Nilsson Chef Juridik Peab AB Stefan Engdahl Chef verksamhetsområde Samhälle Trafikverket Nicklas Björklund Advokat, partner Kilpatrick Townsend
14.30-15.00 Kaffe
15.00-15.30 På spaning med AB 04 Talare: Per Samuelsson Professor Juridiska institutionen, Lunds Universitet
Per Samuelsson Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet Juridiska fakulteten Lunds universitet PS 15-02-05
Bygg- och anläggningssektorn Betydelsefull del av samhällsekonomin Produktivitetsutvecklingen är betydelsefull Avtalssystemet en viktig (avgörande) komponent och förutsättning Har avtalssystemet hållit jämna steg med de krav branschens företrädare ställer och har rätt att ställa på ett standardavtal? Avvikelser är frekventa Oklarheter i ansvars- och riskfördelningen Ökade transaktionskostnader PS 15-02-05
Var kommer vi ifrån? Influenser då Sten Källenius (1912 1990), sekreterare i Kontraktskommittén Axel H. Pedersen Almén och Ekelund Knut Rodhe Håkan Nial Skadeståndsdoktrinen Hjalmar Karlgren Vilhelm Lundstedt PS 15-02-05
Avtalets nuvarande rättsliga infrastruktur Förmögenhetsrättens källor Beställare Jurister AB AF AMA 12 MER Jurister Entreprenör PS 15-02-05