OAC. Neolitikums början. Undersökningar kring jordbrukets introduktion i Nordeuropa. Per Persson



Relevanta dokument
Hur ska vi komma vidare?

Neolitikums början. Undersökningar kring jordbrukets introduktion i Nordeuropa. Per Persson

Uppgifter talmönster & följder

ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6: 1. Utkant av boplats. Västra Frölunda 343 Fiskebäck 87:8 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun.

Heda Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt

TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

Gropkeramikerna. Nr. 6. Gropkeramikerna - seminarierapport 2011, nr 6

Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg

Ny fornlämning 1306:1, Stretered 1:191

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Stenåldersboplats i trädgård

Undersökning av en härd och odlingslager i Åby

Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN FÖRDJUPNING FÖRHISTORIA

FRÅN STENÅLDER TILL JÄRNÅLDER INOM OXIE

Nytt ljus på Sandarnakulturen Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän

Först kom nomaderna som följde vildrenens vandring mot norr när inlandsisen

UTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D

Analys och rapport. Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010

Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård

Bilagor. Bilaga 1. Gravbeskrivningar A523. Figur 62. Lodfoto över A523 med gravens avgränsning markerad. Skala 1:40.

Strandvägen Motala, 2010

Riksväg 41, delen Järlöv Jonsjö

En mesolitisk boplats samt utmarksaktiviteter under yngre järnålder på Malmens flygplats

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.

I skuggan av Köpings rådhus

Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke

3 juni Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome

Jordbruksverkets service till företagare

Klovsten 2009, gravfält

Nytt besökscentrum/naturum vid Djurgården

Skaldjur. Analys av mollusker Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län. Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Analys av kompetensutvecklingen

Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2. Petra Aldén Rudd

Tanum 1885, Tanums kommun, Västra Götalands län. Arkeologisk förundersökning av del av boplats. Anna Ihr. Kulturlandskapet rapporter 2014:10

Döden i den bräckta lagunen bland hundar och barn i Skateholm

Norum 165:2 inom Nösnäs 1:89. Norums socken, Stenungsunds kommun. Arkeologisk förundersökning

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/

Plockanalys hushållsavfall

Undersökningsplan avseende delundersökning av fornlämning RAÄ Långared 2:1, Alingsås kommun

Roller & tillsynsansvar

Stadshotellet i Enköping

Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS

Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs

Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder,

Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar

Fredsgatan i Sala. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. RAÄ 62 Fredsgatan Sala stadsförsamling Västmanland.

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före!

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001

Marie Nyström. Hydd- och huskonstruktioner från förhistorisk tid. En kronologisk översikt från stenålder till tidig medeltid i östra Mellansverige.

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne

Kv Intellektet. Arkeologisk utredning med anledning av nya studentbostäder inom Valla koloniområde

Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Vik RÅVATTENLEDNING MELLAN RÖRUM OCH BASKEMÖLLA

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

Harg 4:9 (Lilla Harg)

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

Trehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Stockholm

Lasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ , By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

LÄMNINGAR FRÅN STENÅLDERN I HALLBOVIKEN

Lagersbergs säteri. Kulturlager i fjärrvärmeschakt. Arkeologisk förundersökning

VA-ledning Sandviken - etapp I

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Läs mer! Läs mer om de olika utgrävningsplatserna och om hur arkeologer arbetar

Sammanställning kursutvärdering

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, Annika Åhnberg

Årderspår och byggnadslämningar vid Åkers kyrka

Forntid i Hulan, Askim

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ronny Smeds 2017 Dnr 164/15

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys

Godsflöden Östra Mellansverige. Godsflöden i Östra Mellansverige

Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria. i sex skogsbestånd i Göteborg Miljöförvaltningen R 2012:7. ISBN nr:

Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Ekologi Så fungerar naturen

Prestigeekonomi under yngre stenåldern

Skräpgrop i Husby 7:2

Transkript:

OAC Neolitikums början Undersökningar kring jordbrukets introduktion i Nordeuropa Per Persson Göteborg 1999 Uppsala

Innehåll Förord _ I... _.. - - - 7 Förord första upplagan 7 Förord andra upplagan 8 Kapitel 1 Inledning - - - - 9 & ~ ~ _ ~ ~.~ - Några teoretiska utgångspunkter 9 Uppläggningen, 11 Kapitel 2 Begränsningar och metoder...- _ 13 Definition av termen jordbruk 13 Avgränsningitidochrum 14 Dateringar 15 KalibreringavC14-dateringar 17 Felkällor vid C 14-datering 20 Dateringarfrånstratigrafier 21 Tidigt utförda dateringar 23 Dendrokronologi 26 Kontaminering 27 Datering av olika material 28 Dateringar utförda på marint material 28 Dateringar utförda på skal 29 Dateringar på skelett 30 Matskorpedateringar 31 Matskorpornas innehåll 33 Matskorpedateringar-olika daterade fraktioner 35

Persson C 14-dateringar, sammanfattning 36 Mätningar av C 13-halten i kol från köllagen 37 Kapitel 3 Det äldsta jordbruket - 41 Den linjebandkeramiska kulturen 41 Tidigt jordbruk i Sydskandinavien 45 Rosenhof : 47 Ben av nötkreatur/uroxe från Jylland 49 Uroxar/nötkreatur i Sverige och på Själland 50 Fynd av oxdjursben daterade till före 4000 f.kr., sammanfattning 52 Övriga dateringar på tidigt jordbruk i Sydskandinavien 52 De yngsta fynden utan tecken på lantbruk 54 C13-undersökningar 55 Möjliga orsaker till förändringen i skelettens Cl 3-halt 56 Näringsfånget på fyndplatserna 57 Däggdjurben 58 Fiskets betydelse 58 Fiskeanläggningar 60 Mollusker 61 Alger '' 62 Jämförelser med andra djur 63 Jämförelser med andra populationer 64 Kronologiska och geografiska aspekter 65 C 13-värden från inlandet under neolitikum.66 Förändringar i skelettens Cl 3-halt, sammanfattning 69 Reservoareffekten 70 Pollenanalyser 71 Datering av pollendiagram 73 Pollenprover från gravhögar 73 Slutsatser om pollenanalyser 74 Icke strandbundna boplatser 74 Andra belägg för ett tidigt jordbruk 78 Kapitel 4 Trattbägarkulturen..79- Den äldsta trattbägarkulruren i Sydskandinavien 79 Skillnaden mellan trattbägarkeramik och Erteb0llekeramik 80 Matskorpedateringar 80 Bj0rnsholm och Norsminde 81 Övriga dateringar från Sydskandinavien 84 De tidigaste dateringarna 85 Mossby 85 Siggeneben Siid 86 Barkaer 86 Jättegraven, Flintbek och Vasegård 86 Trattbägarkulturens början i Sydskandinavien 87

Neolitikums början Trattbägarkulruren i relation till de äldsta beläggen för lantbruk 87 Benfynd '. 88 Benfynd från tidig trattbägarkultur 89 C13-undersökningar 92 Pollenanalyser, 93 Avtryck i keramik 94 Bosättningsmönster 94 Trattbägarkulruren och jordbruket." 94 Den äldsta trattbägarkulturen i Mellansverige 94 Matskorpedateringar.96 Horisontell stratigrafi 97 Övriga dateringar 98 Trattbägarkulturens början i östra Mellansverige 101 Trattbägarkulturens början i östra Mellansverige jämfört med Sydskandinavien 101 Det äldsta lantbruket norr om Skåne 103 Fynd som tyder på sädesodling 104 Benfynd från trattbägarboplatserna i östra Mellansverige 105 C13-undersökningar 106 Pollenanalyser 106 Boplatslokalisering 107 Det äldsta jordbruket i Sverige norr om Skåne 108 Trattbägarkulturen söder om Sydskandinavien 108 Dateringen av trattbägarkulturen söder om Sydskandinavien 109 Kapitel 5 Ackulturation _ 113 Mesolitiska lokaler 5500-4000 f.kr. 113 Näringsfånget 116 Den äldsta keramiken i Sydskandinavien 118 Prekeramiska lokaler 119 Boberg 119 Schlamersdorf 121 Seedorf 121 Rosenhof 121 Dabki 121 Holland 121 Slutsatser om den äldsta keramiken i Schleswig-Holstein 122 Den äldsta keramiken i Danmark-Skåne 122 Stratigrafiskafynd 122 Andra fynd i Skåne-Danmark 126 Sammanfattning-datering av den äldstakeramiken i Skåne-Danmark 128 Sverige norr om Skåne : 129 Importerad keramik 129 Dateringen av den äldsta keramiken i Sydskandinavien 133 Keramikens funktion 135 T-formade hjorthornsyxor 136 Den T-formade hjorthornsyxans utbredning i Sydskandinavien 137

Persson Den T-formade hjorthornsyxan söder om Östersjön 137 Uppsummering av datering och utbredning 138 De T-formade hjorthornsyxornas funktion 138 Skolästyxor 139 Skolästyxor utan skafthål - 140 Breitkeile 140 : Breitkeilens funktion 142 Benringar och kammar 143 Gravskicket.'. 143 Påverkan från norr mot söder 144 Situationen efter 4000 f.kr. 147 Kraghalsflaskan 147 Lerskivor 149 Långhögar 149 Mångkantyxor 152 Ackulturation mellan 4000-3500 f.kr. 152 Kapitel 6 Kulturdualism 155 Kulturdualism i Sydskandinavien under tidigneolitikum? 155 Norsminde och Bj0rnsholm 156 Blandade boplatser 158 Fischers tolkning 161 Kulturdualismen i Sydskandinavien 162 Senmesolitikum och trattbägarkultur i Mellansverige 163 Trattbägarkulturen söder om Sydskandinavien 164 Kapitel 7 Befolkningsutvecklingen... 165 Befolkningsutvecklingen och jordbrukets introduktion 165 Möjligheter att bestämma befolkningsutvecklingen 166 Befolkningsutvecklingen från mesolitikum till neolitikum 166 Källkritik av skelettdateringarna 167 Andra sätt att värdera befolkningsutvecklingen 170 Befolkningsutvecklingen under senmesolitikum 170 Ökad inlandsbosättningen i Erteb0llekulturen? 172 Underutnyttjandet av resurser 173 Ideologiskt motiverad konsumtion 175 Diskussion kring befolkningsutvecklingen 176 Malthus 176 Gruppselektion 177 Befolkningstillväxten under neolitikum 179 Befolkningsutvecklingen i Mellaneuropa 180 Kapitel 8 Diskussion _ - 183 Resultat av undersökningarna 183

Neolitikums början Teorier om invandring 184 Beckers teori : 184 Childesteori r 185 Ammerman & Cavalli-Sforzas teori 186 Teorier om interna processer 187 Förändringar i en överordnad struktur 189 Slutsatser 190 Summary -...193 Appendix Anförda C14 dateringar.... 205 Anförd litteratur 249