Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs

Transkript

1 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs Sölvesborgs och Karlshamns kommuner Förundersökning 2010 PRELIMINÄR RAPPORT Blekinge museum rapport 2010:13 Elisabeth Rudebeck, Kenneth Alexandersson, Åsa Jönsson, Alexandra Nylén & Helena Victor

2

3 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs Sölvesborgs och Karlshamns kommuner Förundersökning 2010 Omslagsbilden visar schaktning på Lokal 8/9 i april I bakgrunden Vesan och Ryssberget. Bilden har tagits mot nordväst.

4 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs

5 Förundersökning 2010 Innehåll Inledning...7 Upplägg...10 Lokal 8/9, Ysane socken...11 Lokal 12, Damm 7 och tillkommande yta E100010, Ysane socken Lokal 13, Ysane socken...84 Lokal 14 med tilläggsområde E100018, Ysane socken Lokal 15, Ysane socken Lokal 16, tilläggsområde E100020, Ysane socken Lokal 18D, Mörrum och Ysane socken Lokal 19, tilläggsområde och Damm 13, Mörrum socken Lokal 24, Mörrum socken Lokal 24A, Mörrum socken Lokal 26/27, Mörrum socken Dammar Kommentarer till förundersökningsresultaten för väg E22 i Blekinge, med särskild inriktning på de äldre stenåldersplatserna Administrativa uppgifter Appendix 1 - Vedlab Appendix 2 - C Appendix 3 - Paleoekologi Appendix 4 - Osteologi Appendix 5 - Keramik...269

6 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs & D15 18D D D10 & D D17 D18 D7 12 D8 8/9 D6 D Meters N Fig Översikt över förundersökta lokaler (rött) och dammar (grönt). 6

7 Förundersökning 2010 Inledning Preliminär rapport INLEDNING Väg E22 på Listerlandet ska ges en ny sträckning, väster om den nuvarande, mera kustnära sträckningen. Projektet leds av Trafikverket (tidigare Vägverket). Med anledning av detta omfattande vägbygge har Länsstyrelsen i Blekinge givit Blekinge museum i uppdrag att på exploatörens bekostnad, företa en arkeologisk förundersökning längs en del av sträckan under våren 2010 (Beslut ). Från området i höjd med Ysane i söder till strax innan Mörrum i norr har ett 20- tal områden blivit föremål för sökschaktning och partiell utgrävning (fig. 1.1). Syftet har varit att, i enlighet med Länsstyrelsen i Blekinges förfrågningsunderlag och beslut bedöma fornlämningarnas karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet och att värdera lämningarnas vetenskaplig potential och ge förslag till preciserade frågeställningar inför en eventuell slutundersökning (Förfrågningsunderlag ; Beslut ). I beslutet anges att en preliminär rapport över resultaten från förundersökningen skall föreligga senast omkring sex veckor efter avslutat fältarbete. I denna rapport presenteras således resultaten från förundersökningen, så långt det har varit möjligt att sammanställa dem under den begränsade tid som avtalats. BAKGRUND Den aktuella vägsträckan har varit föremål för arkeologiska förstudier och utredningar i två etapper. Dessa har genomförts av Riksantikvarieämbetet UV Syd (Aspeborg & Persson 1999a; Aspeborg & Persson 1999b; Aspeborg 2009; Aspeborg & Lagerås 2009) och Blekinge museum med samarbetspartners från Smålands museum och Kalmar läns museum (Hansson 2009). Resultaten från dessa utredningar har varit styrande för Blekinge museums undersökningsplan inför förundersökningen (Undersökningsplan, Blekinge museum). I utredningsrapporterna redovisas ingående topografi och fornlämningsmiljö över den aktuella vägsträckan och kring de enskilda lokalerna. I en rapport redovisas även resultaten av djupschaktningar längs Vesans östra strand (Aspeborg & Lagerås 2009). Inom ramen för denna preliminära rapport har det inte ansetts nödvändigt att upprepa denna information. Istället fokuseras rapporten på redovisningen av resultaten från förundersökningen och på en utvärdering, så långt möjligt, av fornlämningarnas vetenskapliga potential. Likaså ges förslag till preciserade frågeställningar inför en eventuell slutundersökning. ORGANISATION Under huvudmannaskap av Blekinge museum och ansvarig chef Thomas Persson har följande institutioner medverkat i förundersökningen: Kalmar läns museum, Smålands museum och Sydsvensk Arkeologi. Projektledare och ansvarig för fältarbetet var Helena Victor, Kalmar läns museum, och biträdande projektledare och ansvarig för rapportarbetet var Elisabeth Rudebeck, Sydsvensk Arkeologi. Fältledare var Tony Björk, Sydsvensk Arkeologi, och Mikael Henriksson, Blekinge museum. Mätansvariga var Anders Edring, Syd- 7

8 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs svensk Arkeologi och Åsa Jönsson, Smålands museum. Övrig personal från Kalmar läns museum var Kenneth Alexandersson, Nicholas Nilsson, Veronica Palm, Ulrika Söderström och Jhonny Therus, och från Smålands museum Alexandra Nylén. Fältarbetet ägde rum mellan den 6 och 28 april Behjälpliga med att gräva schakt i åkrar och skogsmark på utgrävningsplatserna och bana av centimetertjocka jordskikt var Niclas Jämstorp, Jämshögs Grus & Entreprenad, Per-Erik Larsson, Per-Erik Larssons Gräv, och Hans Moritz, GKF Frakt. Under fältarbetet och rapportarbetet har även projektets olika experter anlitats, osteolog Ola Magnell, Lunds universitet, och keramikexpert Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier (Boëthius 2010; Boëthius & Magnell 2010; Brorsson 2010). Endast ett mindre urval vedartsanalyser, 14 C-analyser och paleoekologiska analyser har kunnat utföras inom den stipulerade tiden för den preliminära rapporten. Urvalet gjordes utifrån bedömningen att dessa prover var speciellt angelägna för värderingen av fornlämningarnas forskningspotential och för formuleringen av pre- ciserade frågeställningar inför en eventuell slutundersökning. Sålunda har kvartärgeolog Björn Gedda, Björn Gedda ArkeoBotanik, analyserat jordprover från lokal 12 (Gedda 2010) och Erik Danielsson, Vedlab, har utfört vedartsanalyser av fyra prover från lokal 8/9 och 12 (Danielsson 2010). Fyra 14 C-dateringar av trä, träkol och ben från lokal 8/9 och 12 har utförts vid Ångstömlaboratoriet i Uppsala. De nämnda rapporterna och analysresultaten har infogats i denna rapport (Appendix I-V). Vidare har personer ur resursgruppen, Thomas Persson, Blekinge museum, Per Lekberg, Kalmar läns museum, Martin Hansson, Smålands museum, och Björn Nilsson, Sydsvensk Arkeologi och Södertörns högskola, bidragit med sina speciella kunskaper till projektet på olika sätt. Den sistnämnde har även skrivit en reflektion kring förundersökningsresultaten, speciellt avseende platserna från äldre stenålder. Den har infogats i rapporten (Nilsson 2010). Rapporten har utarbetats av Elisabeth Rudebeck, Kenneth Alexandersson, Åsa Jönsson, Alexandra Nylén och Helena Victor. 8

9 Förundersökning 2010 REFERENSER Aspeborg, Håkan & Elisabeth Persson. 1999a. Arkeologisk utredning steg 1. Väg E22. Sträckan Sölve Trensum. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:33. Aspeborg, Håkan & Elisabeth Persson. 1999b. Arkeologisk utredning Steg 1. Kompletterande arkeologisk utredning. Väg E22, alternativa sträckningar kring Ekengård och Pukavik, Ysane socken, Sölvesborg kommun, Blekinge län, Blekinge. Riksantikvareiämbetet UV Syd Rapport 1999:38. Aspeborg, Håkan Förstudie/Arkeologisk utredning steg 1. E22 Sölve Stensnäs. Tillägg till UV Syd Rapport 1999:33. Blekinge, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Ysane och Mörrums socknar. UV Syd Rapport 2009:2. Aspeborg, Håkan & Per Lagerås Arkeologisk utredning steg E22 Blekinge, Sölve Stensnäs. Etapp 1, för huvudkorridoren av väg E22, sträckan Sölve väg 529 Blekinge, Ysane socken, Sölvesborgs kommun. Dnr UV SYD Rapport 2009:12. Beslut Arkeologisk förundersökning längs ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs i Sölvesborgs och Karlshamns kommuner. Länsstyrelsen i Blekinge län, Dnr Undersökningsplan inför arkeologisk förundersökning av väg E22, sträckan Sölve Stensnäs i Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Blekinge län Blekinge Museum. Lst Dnr: Boëthius, Adam & Ola Magnell Osteologisk analys av benmaterialet från område 12 förundersökning inför utbyggnad av E22 sträckan Sölve Stensnäs. Reports in Osteology 2010:7. Uppdrag Osteologi, Lunds Universitet, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia. Boëthius, Adam Osteologisk analys av de brända benen från förundersökningen till väg E22 vid lokal 14. Reports in Osteology 2010:6. Uppdrag Osteologi, Lunds Universitet, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia. Brorsson, Torbjörn Keramiken från FU E22 Blekinge. Keramikrapport, maj Danielsson, Erik Vedartsanalyser på material från Blekinge, Ysane sn. E22 FU Lokal 8/9 och 12. Vedlab rapport Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlag avseende arkeologisk förundersökning av ny vägsträckning av väg E22, sträckan Sölve Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Blekinge län. Länsstyrelsen i Blekinge, Dnr Gedda, Björn Paleoekologisk förundersökning av Vesan, lokal 12, Norje, Blekinge. Björn Gedda ArkeoBotanik Rapport ID: Arkeobotanik Blekinge. Juni Hansson, Martin, Väg E22. Sträckan väg 529 till Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner. Arkeologisk utredning etapp 2. Blekinge museum rapport 2009:49 och Smålands museum rapport 2009:22. Med bidrag från Kenneth Alexandersson, Björn Gedda, Mikael Henriksson och Åsa Jönsson. Nilsson, Björn (juni). Kommentarer till förundersökningsresultaten för väg E22 i Blekinge, med särskilt inriktning på de äldre stenåldersplatserna. 9

10 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs UPPLÄGG Detta är en preliminär rapport. Den har, i enlighet med Länsstyrelsens beslut, arbetats fram under sex veckor. Det säger sig självt att en så kort tid innebär att redovisningen inte har kunnat baseras på ett fullgott tolkningsunderlag och att större utblickar och fördjupande jämförelser och analyser får anstå till den slutliga rapporten. Syftet med den preliminära rapporten är att ge en bild av fornlämningssituationen på de olika lokalerna och i möjligaste mån värdera vetenskaplig potential samt föreslå frågeställningar och åtgärder inför en eventuell slutundersökning. En slutrapport över förundersökningen ska, enligt beslutet, föreligga senast i slutet av februari Rapporten har lagts upp enligt följande. Lokalerna följer i nummerordning och dammarna beskrivs sist, med undantag för damm 7 och 13 som anslutits till lokalerna 12 respektive 19. Varje redovisning inleds med en ortofotokarta som visar lokalens läge i ett större perspektiv och med vägar och andra lättfunna orienteringspunkter. Därefter följer en plan över lokalen, med basal information. Informationen på dessa planer varierar, beroende på lokalernas storlek och komplexitet. Texten för varje lokal inleds med en sammanfattning och därefter följer rubriker, som är i stort sett desamma för varje lokal. Redovisningarna avslutas med åtgärdsförslag, baserade på de preliminära resultaten. Av redigeringstekniska orsaker presenteras varje lokal som ett eget avsnitt och figurerna betecknas med lokalens nummer och sedan löpnummer (t.ex. fig , etc. för lokal 19). Numreringen av figurerna i avsnittet om dammarna anges med fig. D1., fig. D2. etc. 10

11 Förundersökning 2010 Lokal 8/9, Ysane socken Damm 5 Vägområde nya E22 Furuhaga Tillläggsområde, april 2010 Lussabacken E Meters N Fig. 8/9.1. Översikt över området kring Lokal 8/9 (röd linje), Damm 5 (grön linje) och den tilläggsområdet (ljusblå linje) samt orienteringspunkter och vägar. 11

12 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs Fig. 8/9.2. Plan över Lokal 8/9 (röd linje) och tilläggsområdet (ljuslila linje), med nivåer, intensiv yta (röd skraffering), förundersökningsschakt med schaktnummer, anläggningar (brunt), inmätt terrasskant (svart linje), samt inmätta fynd (röda punkter). Schakt (blå linje), anläggningar (blå trekanter) och lager (blått) från utredningen steg 2 samt djupschakt (ljusblå linje). Höjdkurvan 7 m ö.h. visas med grön linje. 12

13 Förundersökning 2010 SAMMANFATTNING Lokal 8/9 är belägen på Lussabackens norra sida och i åkern norr därom, drygt en kilometer norr om Ysane kyrka och omkring 700 väster om E22/Ysanevägen (fig. 8/9.1). Lokalen omfattar både åkermark och skog. Undersökningsområdet omfattar ca kvm inom huvudkorridoren för väg E22. I samband med förundersökningen i april 2010 beslöts om utredning av ett tilläggsområde om ca kvm i södra delen av skogen. Nivåerna i området varierar mellan omkring 11 m ö.h. i sydöstra delen och 2 m ö.h. i norra delen. Jordarten i området varierar, i åkerområdet dominerar sand och silt, i norra delen finns gyttjelager under sanden och skogsområdet finns stenig sandig morän med block. Längst i nordväst på åkerytan påträffades liggande trä i sandlager under gyttja. Träet, som daterats till mellanmesolitisk tid, tolkas som sannolika rester efter en fiskeinstallation. Centralt på åkerytan finns ett omfattande, men tämligen tunt, mellanmesolitiskt kulturlager som innehåller rikligt med slagen flinta. Söder och väster om detta lager finns relativt tätt med anläggningar, som inte är närmare daterade, men som kan höra samman med det mesolitiska kulturlagret eller med boplatsen från äldre järnålder, som ligger i åkerytans sydöstra del. Denna boplats omfattar en större del av den södra delen av åkerytan och sträcker sig troligen in över skogsområdets norra del och även utanför undersökningsområdet. På boplatsområdet finns tätt liggande anläggningar. Fynd av keramik i området daterar boplatsen preliminärt till äldre järnålder. I gränsen mellan åkerytan och skogsområdet finns en stenmur med en anslutande hålväg. Skogsområdet utgörs av en flack terrass som ger intryck av att vara naturlig, men en böljande terrasskant i väster visar att man även har odlat vid något tillfälle. I skogsområdets östra kant framkom ett flertal fynd och anläggningar som troligen fortsätter upp på terrassen öster om vägområdet. På ett par ställen i skogsområdet påträffades åkerhak, och även möjliga årderspår i fossil åkermark. I det sydvästra hörnet av skogsområdet finns en stentipp med huggen sten. Under den huggna stenen finns troligen en stensättning. I södra delen av skogsområdet finns en skärvstenshög eller ett område med skärvsten, i anslutning till en terrasskant. Nedanför skärvstenshögen, åt norr, finns ett fyndrikt kulturlager och anläggningar från stridsyxekultur. Det finns även fynd av gropkeramik från området. I den sydvästra delen av skogsområdet, i tilläggsytans norra del, påträffades ett område med stolphål och slagen flinta samt härdar, med fynd av slagen kvarts. Slutundersökning förordas av sammanlagt ca kvm, uppdelat på två mindre ytor och en större. Den ena mindre ytan omfattar 60 kvm i den norra delen kring den mesolitiska förmodade fiskeinstallationen. Den andra mindre ytan omfattar ca 90 kvm kring ett schakt där ett åkerhak och eventuella årderspår konstaterades. Det större området, om ca kvm, sträcker sig från åkerytans mellersta del, med det mesolitiska kulturlagret, över den resterande delen av åkern söderut, över boplatsen från äldre järnålder, och in över de delar av skogsområdet där det konstaterats anläggningar och fynd. Den norra delen av skogsområdet ingår sannolikt i boplatsen från äldre järnålder. Inom södra delen av skogsytan och norra delen av den tillkommande ytan föreslås slutundersökning av den neolitiska boplatsen, skärvstenshögen med anslutande terrasskant, den eventuella stensättningen under stentippen med huggen sten samt stenålderslämningar i det västligaste schaktet. BAKGRUND Lokal 8/9 är belägen drygt en kilometer norr om Ysane kyrka och omkring 700 väster om E22/ Ysanevägen (fig. 8/9.1). Avståndet till havet är omkring 3 kilometer österut. Omkring 80 meter norr om lokalens nordgräns, längs med sträckningen av nya väg E22, ligger platsen för Damm 5. Ursprungligen delades Lokal 8/9 in i Lokal 8, åkerområdet i den norra delen, och Lokal 9, skogspartiet i den södra delen. Lokalerna utreddes i steg 1 år 1999 (Aspeborg & Persson 1999). Ett mindre område mellan lokalerna, E100027, utreddes i samband med den kompletterande utredningen steg 1/förstudien år 2009 (Aspeborg 2009). I samband med förundersökningen sammanfördes delar av Lokal 8 och delar av Lokal 9 samt E till en lokal med den här använda benämningen 8/9. Vid utredningarna steg 1 konstaterades bra boplatsläge i åkerområdet och fynd i form av slagen, 13

14 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs och delvis bränd, flinta och slagg insamlades. Även i skogspartiet noterades bra boplatslägen, och dessutom stenröjda ytor, röjningssten samt en antydd terrasskant. Vid utredningen steg 2 drogs två långa utredningsschakt över åkerytan. Ett fyndförande lager med spån och slagen flinta, vilka kunde dateras till mellanmesolitikum kongemosekultur framträdde över ett långt stycke av det västra schaktet. Fyra djupschakt drogs i den norra delen av åkern, varvid man kunde konstatera övergång mellan gyttja och sand (Aspeborg & Lagerås 2009). Under utredningen framkom inga fynd eller dateringar som indikerade boplatslämningar från äldre järnålder på platsen, även om det, som nämnt, påtalades i utredningen steg 1 att det kunde finnas agrara lämningar söder om lokal 9 (Aspeborg & Persson 1999). LOKALBESKRIVNING Området utgörs av en delvis terrasserad, svag västsluttning. Norra delen är åkermark och södra delen är bevuxen med uppvuxen ekskog. Åkermarken avgränsas i norr av en stenmur och i söder av en östvästlig traktorväg (fig. 8/9.1 & fig. 8/9.2). Åkern omfattar en platåartad svag sluttning åt norr och väster längs Vesans östra strand, från 5 m ö.h. längst i öster till strax under 2 m ö.h. i norr. I stort sett hela lokalen, möjligen med undantag för den allra sydöstligaste delen Lussabackens nordvästra kant har blivit översvallad av havet i samband med Littorinatransgressionen, som nådde upp till ca 7,5 m maximalt omkring 4000 f.kr. I gränsområdet mellan åkerytan och skogen löper en stenmur och en hålväg, som går från Vesan och upp till nuvarande väg E22. Efter vägen har den fortsatt som en fägata. Skogsområdet utgörs av en flack terrass som ger intryck av att vara naturlig, men en böljande terrasskant i väster visar att man även har odlat vid något tillfälle. Det högre belägna området i södra delen utgör nordvästra delen av Lussabacken, där det finns ett antal högar, bl.a. Signilds bur (RAÄ Ysane 11:1). Nivåerna i denna del av området är mellan 9 och 4 m ö.h. I skogsområdets östra kant framkom ett flertal fynd och anläggningar som troligen fortsätter upp på terrassen öster om vägområdet. Även längst i söder framkom fynd och anläggningar i schakten. I södra delen finns även en skärvstenshög eller ett område med skärvsten (A16216). I det sydvästra hörnet av skogsområdet finns en stentipp med huggen sten (A16025). Norr om stentippen ligger en sträng av huggna block som visar att man huggit sten på platsen. Tilläggsområdet i skogsområdet utgörs av västsluttande, uppvuxen skogsmark intill Vesans östra kant. Vägområdets västra kant är relativt blockrik, men småblockig. Östra kanten är en naturlig terrass, som dock kan ha varit odlad vid något tillfälle. Ett 30-tal meter öster om vägområdet löper en enkel stenmur i enkelmurskonstruktion. SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med förundersökningen var, i enlighet med Länsstyrelsen i Blekinges beslut (Beslut , sid. 2), att klarlägga lämningarnas karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Förundersökningen syftade även till att generellt värdera lämningarnas vetenskaplig potential och ge förslag till preciserade frågeställningar inför en slutundersökning (Förfrågningsunderlag , sid. 7). BEGRÄNSNINGAR Inom den södra, skogsbevuxna delen av lokal 8/9, är ett område med fossil åker (RAÄ 35). Det uppmärksammades i samband med utredningens steg I (Aspeborg & Persson 1999:12) och beskrevs som totalt 420 x meter stort (NNÖ SSV). Inom området fanns fyra stenröjda ytor som var oregelbundna och x meter stora. I den södra ytan fanns en 0,2 meter hög terrasskant på västra sidan och ställvis finns röjningssten utmed ytans kanter. Vid jordsondning framkom kol i marken. Det antogs härröra från odling i området eller från förhistoriska boplatsaktiviteter. I samband med utredning steg 2 valde Länsstyrelsen att avvakta med det södra området. I förfrågningsunderlaget till förundersökningen hade den agrara aspekten av skogsområdet fallit bort, vilket gav till följd att boplatsperspektivet dominerade undersökningsplanens utformning. Hela ytan betraktades också som extensiv i förhållande till den intensiva undersökningsytan i åkermarken norr därom. I samband med förundersökningen 14

15 Förundersökning 2010 framkom boplatslämningar i skogsområdets södra del och efter samråd med Länsstyrelsen gavs tillstånd att utöka förundersökningen söderut (fig. 8/9.2). Denna skulle göras mellan befintlig vegetation, dvs. att skogen inte skulle avverkas. Den tillkommande ytan omfattar ca kvm. Syftet med undersökningen var att klargöra samband mellan lämningar i form av terrasseringar och boplatslämningar inom ytan och liknande lämningar inom södra delen av Lokal 8/9. Under förundersökningen berättade en av de äldre brukarna på platsen att man hade odlat ytan väster om terrasskanten under 1900-talet. GENOMFÖRANDE & METODER Fem sökschakt drogs i åkerområdet av lokalen, om en sammanlagd yta om ca 990 kvm. Så när som på ca 180 kvm i åkerområdets norra del lades schakten inom den intensiva ytan (fig. 8/9.2). Flera av schakten var långa och de omfattade också tre avbaningar. I skogsområdet drogs 33 sökschakt, inklusive en avbaning i den södra delen. Schaktytan omfattade totalt ca 435 kvm. Inom den tillkommande ytan i skogen drogs 8 schakt, inklusive två avbaningar. Ytan omfattade drygt 290 kvm. Den sammanlagda schaktytan var därmed 1714 kvm. Ett mindre antal anläggningar grävdes ut partiellt, med syftet att bedöma bevaringsgrad, innehåll, karaktär och datering. I undersökningsplanen stipulerades att 1350 kvm av Lokal 8/9 skulle omfattas av sökschaktning och avbaning. Vid förundersökningen drogs något fler schakt, som omfattade ett något större område. Ytan i skogen hade inte utretts tidigare genom sökschaktning och syftet med flera korta schakt var initialt att lokalisera fornlämningar. Schakten i åkerdelen var mer omfattande, då det krävdes för att avgränsa fornlämningsområdena, som visade sig täcka merparten av den intensiva ytan. PRELIMINÄRA RESULTAT Inom nästan hela den intensiva delen av Lokal 8/9 påträffades fornlämningar. De är av många olika slag och härstammar från flera olika perioder. Mesolitiskt kulturlager, A17133 Ungefär i mitten av ytan finns ett kulturlager som innehåller mesolitisk flinta (A17133) (fig. 8/9.3). Det ligger på en svagt sluttande platå på mellan 3 och 4 m ö.h. Lagret konstaterades vid utredningen steg 2 och har nu kunnat avgränsas ungefärligt, likaså har lagrets karaktär, djup och fyndinnehåll kunnat bedömas. Dateringen är preliminär. Kulturlagret, som kan beräknas omfatta en yta om Metod Antal enligt UP Antal vid FU Yta enligt UP Yta vid FU Sökschakt och avbaning kvm 1425 kvm Rutor 20 7, inkl. 0,25 x 0,25 m rutor 20 Ca 2 kvm Tabell 8/9.I. Jämförelse mellan undersökningsplanens stipulerade ytor (schakt och avbaningar) och antal rutor, jämfört med den yta som avbanades och det antal rutor som undersöktes. Lokal 8/9 FU-schakt inom intensiv yta FU-schakt inom extensiv yta AU-schakt, yta inom UO kvm 836 kvm 14 % 586 kvm 6 % Ca 270 kvm 10 % Andel undersökt vid AU & FU Tabell 8/9.II. Totala ytan för Lokal 8/9 (ej inkl. tilläggsområdet), förundersökningsschakt inom intensiv yta (kvm och andel), förundersökningsschakt inom extensiv yta (kvm och andel) samt andel av ytan som undersökts genom sökschakt. Lokal 8/9 tilläggsområdet FU-schakt Andel undersökt kvm 290 kvm 5 % Tabell 8/9.III. Tilläggsområdet i den södra delen av Lokal 8/9, med sökschaktens yta och andelen undersökt yta. 15

16 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs ID411 ID412 ID Fiskeinstallation (?), sen kongemosekultur ID409 2, $ $ $ $ $ $ $ Boplats, kongemosekultur Boplats, äldre järnålder Meters N Fig. 8/9.3. Lokal 8/9, åkerytan, med nivåer, schakt och schaktnummer, anläggningar (brunt), schakt, lager och anläggningar från utredningen (blått), inmätta fynd (röd punkt), svallad flinta (ljusgrön punkt), störningar (vågrät skraffering) samt djupschakt (med ID-nr). ca 20 x 30 m (ca 600 kvm), är mycket fyndrikt avseende slagen flinta. En del av flintan är svallad. Det finns i princip inte några hela spån i materialet, men däremot korta spånfragment eller något längre avbrutna spån. Det finns inte heller några klart kronologiskt utmärkande flintföremål. Den vid utredningen föreslagna dateringen till kongemosekultur kvarstår. Flinttekniken ger snarast intryck av att det rör sig om en boplats från början av perioden, dock tyder en lätt svallad mikrostickel (Fnr 852) på att det även kan finnas lämningar från en tidigare del av mesolitikum. Kulturlagret är tämligen tunt och övergången mellan lagret och matjorden är diffus. Matjorden ovan lagret innehåller stora mängder flinta. Sammantaget visar detta att lagret är hårt plöjt och ibland endast förekommer fläckvis över ytan (fig. 8/9. 4). Under och i lagret och även utanför lagrets gränser framträder enstaka härdar och stolphålsliknande lämningar. En del av de senare visade sig dock vara stenlyft. Sammanfattningsvis är lagret sannolikt tämligen tunt, men mycket fyndrikt avseende slagen flinta, och det finns troligen spår efter strukturer i anslutning till lagret. Möjligen handlar det också om ett kronologiskt blandat material. 16

17 Förundersökning 2010 Fig. 8/9.4. Rutgrävning i det mesolitiska lagret A Tony Björk och Per-Erik Larsson. ca + 1,20 m ö.h. Sand under gyttja: ca + 1,20 m ö.h. 14C-daterat alträ Aspträ 0 1 2M eters Fig. 8/9.5. Plan över den förmodade fiskeinstallationen i områdets norra del. Trä (brunt) och flintavslag (röd punkt) samt de störningar som genomkorsade området. Fig. 8/9.6. Rester av pinnar i sanden. 17

18 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs Fig. 8/9.7. Träets bevaringstillstånd. Fig. 8/9.8. Foto av träslanor i sanden. Det för 14C-analys provtagna träet till vänster (jfr fig. 8/9.6). 18

19 Förundersökning 2010 Fiskeinstallation? I områdets norra del företogs en sökschaktning som resulterade i ett oväntat fynd. I en utvidgning i schakt påträffades under matjorden ett ca 0,10 m tjockt sandlager och två tunna lager gyttja med ett tunt mellanliggande sandlager. Under det undre gyttjelagret framträdde vit sand på ca 1,20 meters djup. I sanden sågs inslag av organiskt material och trärester. Två långa störningar i form av dräneringsdiken fanns också i området. Vid en närmare undersökning visade det sig att det låg flera långa träslanor i den undre sanden. Rester efter sju parallellt liggande slanor kunde iakttas, de var alla skurna av störningarna (fig. 8/9.5). Intill slanorna fanns rader av små runda humösa färgningar med trä, vilka tolkades som möjliga pinnhål i sanden (fig. 8/9.6). Ett par meter söder om slanorna framträdde en större mörkfärgning i sanden. Den tolkades först som en svämmad härd, men mörkfärgningen visade sig bestå av obränt trä och trärester (A17072). Då slanorna och de förmodade pinnhålen föreföll ingå i någon struktur rensades ytan upp manuellt och dokumenterades. Träet var mestadels intakt, men mycket mjukt och dåligt bevarat (fig. 8/9.7). Inga bearbetningsspår kunde iakttas. Då det förmodades röra sig om någon typ av fiskeinstallation, som funnits på platsen när vattnet i Vesanbassängen stått högre, var det angeläget att erhålla en datering av träet. Ett prov togs av en av träslanorna (fig. 8/9.8) för vedartsbestämning och 14 C-analys. En större träbit togs också från A17072 för framtida analys. Förutom ett flintsplitter i sanden och ett flintavslag (F17093) ovanpå en av träslanorna påträffades inga fynd. Sju av de förmodade pinnhålen grävdes, men det kunde inte fastställas att det rörde sig om pinnhål eftersom färgningarna var mycket tunna eller bestod av små trärester. Träet från en av slanorna analyserades och visade sig bestå av al (Danielsson 2010). Detta sändes vidare för 14 C datering (tabell 8/9. IV). Den kalibrerade dateringen motsvarar sen kongemosetid ( f.kr.). Det ligger nära tillhands att koppla dateringen till den närliggande kongemoseboplatsen, även om den förefaller vara från en tidigare del av perioden. Det står dock klart att träet är från tiden före Littorinatransgressionens maximum och att gyttjan ovanpå avsatts i samband med denna. Huruvida det rör sig om en fiskeinstallation kan inte avgöras utan fortsatta undersökningar. N Boplats från äldre järnålder Silkärlsfragment $ $ $ $$ 4 När en yta med en större mängd anläggningar, i form av stolphål, härdar, kulturlager och gropar, framträdde i södra delen av schakt utvidgades schaktet åt väster. När det som uppfattas som en husgavel kunde påvisas öppnades inte större ytor, emedan anläggningarna är mycket känsliga i området eftersom de ligger i sandig jord. Flera anläggningar i och i anslutning till den tänkta husgaveln undersöktes och visade sig vara främst 4,5 $ meter 5 Förmodad huskonstruktion Fig. 8/9.9. Husområdet. Plan över området med en eventuell huslämning, med nivåer, förundersökningsschakt (röd linje med gulbrun fyllning). De ytor som undersökts intensivt under förundersökningen är markerade (grått). Labnr Ua Prov Trä, al δ 13 C PDB -30,1 14 C ålder BP 6641 ± 39 calbc 68.2 % probability 5620BC (68.2%) 5547BC calbc 95.4 % probability 5632BC (94.0%) 5510BC 5499BC ( 1.4%) 5492BC Tabell 8/9.IV. 14 C-datering av al från den förmodade fiskeinstallationen i norra delen av området (schakt 18102). Kalibrering enligt OxCal v

20 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs Fig. 8/9.10. Foto husområdet. Området med förmodad husgavel från norr i schakt Observera den mörkare centrala färgningen som kan vara en källargrop (A16334). Fig. 8/9.11. Silkärl F1-2 från schakt i kulturlagret A Fig. 8/9.12. Profil genom hålvägen, A16821, och vägens sträckning åt sydost. 20

21 Förundersökning Fig. 8/9.13. Den troliga utsträckningen av boplatsen från äldre järnålder öster om undersökningsområdet (svart streckad linje) Meters N stolphål och härdar (fig. 8/9.9 & fig. 8/9.10). En större grop (A16334) i husets tänkta sydöstra del undersöktes med två kvartsmeterrutor. I området i anslutning till den förmodade husgaveln påträffades flera härdar och kulturlager ytor. Inom kulturlager (A15934) påträffades exempelvis skärvor av ett silkärl (fig. 8/9.11) som daterats till äldre järnålder (Brorsson 2010). Dessa kärl brukar förknippas med någon typ av mejerihantering och analyser av lipiderna i kärlen skulle kunna ge tydligare svar på detta. Inom den halvcirkel som den förmodade husgaveln utgör påträffades en stor grop som eventuellt ska uppfattas sin en källargrop (A16334), åtminstone i delar av den. Det kan inte avgöras hur huset varit utformat och vilken bredd det varit mellan de takbärande stolparna, men i en tolkning är det ca 3,5 m mellan dem, vilket indikerar en datering yngre än bronsålder. Huset är orienterat i nordnordväst-sydsydostlig riktning. De nu berörda lämningarna förefaller utgöra den västra delen av en större boplats, som har legat på en svagt sluttande platå mot norr och väster, nedanför Lussabacken och nära Vesans strand, som då torde ha legat omkring 2 m ö.h.. Boplatsen borde rimligen fortsätta upp över den svagt sluttande platån, mot det tydliga impedimentet i öster, utanför vägområdet (fig. 8/9.13). Eftersom 21

22 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs Fig. 8/ Profil genom hålvägen, A16821, mot väster: 1) Förna och brunjord. Mörkbrun sand med stort inslag av förmultnade växtdelar. 2) Strimmig ljusbeige till brun sand med 0,2 0,4 m stora stenar. Tolkas som påförda massor från diket strax norr om hålvägen. 3) Mörkt svartbrun torvig sand. Tolkas som en rest av förnan före påförandet av vallen i norr. 4) Ljust brungrå sand. Färgad av skvalpvatten i en strandzon? Ej sot eller kol. 5) Brunorange sand med inslag av grovsand. Tolkas som steril. 6) Ljusbeige, kompakt sand med rostfärgade strimmor. Bedöms som steril alv (C-horisont). 7) Mörkgrå, melerad sand som mot botten blir grövre. Tolkas som hålvägens fyllning. Centralt i denna är flammiga partier av ljusare sand. 8) Ljust orangebrun sand. Tolkas som rostjord (B-horisont). få undersökningar av boplatser från denna tid har gjorts i regionen är det svårt att göra jämförelser avseende boplatsläget. Den västra delen av åkerytan På den västra delen av åkerytan, över den mellersta och södra delen av schakt 18182, finns flera härdar, gropar och kulturlagerrester. Även en hel del slagen flinta påträffades i området. Det är oklart från vilken tid anläggningarna är, men de kan hypotetiskt knytas till både den mesolitiska boplatsen och till boplatsen från äldre järnålder, som ligger ett femtiotal meter åt sydost. I den södra delen av schaktet påträffades på ytan av ett kulturlager (A15594) en skärva keramik (F15613) som bedömts vara gropkeramik. Havsnivån under denna del av neolitikum torde emellertid ha stått högre än 3 m ö.h., vilket gör det mindre sannolikt att det är frågan om en bosättning från den tiden. Möjligheten kan dock inte uteslutas. I södra delen av skogen framkom också ett par skärvor gropkeramik, men dessa påträffades på en högre nivå, omkring 8 m ö.h. Hålvägen Mellan åkerområdet och skogen finns en stenmur med en anslutande östvästlig hålväg (A16821) (fig. 8/9. 12 & 8/9.14). Hålvägen har sitt djupaste parti i profilens södra del (lager 7). Sannolikt har den ursprungligen varit omkring 0,8 meter bred i botten, 2 meter bred i marknivå och 1 meter djup. Efter att hålvägen grott igen verkar den ha brukats igen. Förslitningen syns i lager 4 och 5 och vägen var nu 2 meter bred och 0,2 0,4 meter djup. Hålvägens profil förstärks delvis av den relativt nyuppförda vallen i norr och en eventuell terrasskant i söder. Enligt markägaren går hålvägen från Vesan och hela vägen upp till den nuvarande väg E22. På andra sidan om E22 har vägen fortsatt i form av en fägata som nu är fylld av sten. Enligt brukaren av marken fanns det tidigare en kås (liten hamn) vid hålvägens slut i Vesan, men inget av den finns kvar idag. Markägaren är dock tveksam till om brukaren verkligen kan veta detta, eftersom hans far kom hit på 1960-talet. Lägre söderut i området gick den historiskt kända fägatan, så det är sannolikt inte hålvägen som har använts som fägata. 22

23 Förundersökning A18474 A A terrasskant A Meters N Fig. 8/9.15. Lokal 8/9, delen i skogen, med nivåer (grön linje = 7 mö.h.), schakt och schaktnummer samt anläggningar som omnämns i texten (röd text). Stentipp med möjlig underliggande stensättning I skogsområdets sydvästra hörn finns en stentipp med huggen sten (A16055, A16091 & A16841). Denna är ca 7 meter i diameter och intill 0,6 m hög i norra kanten (fig. 8/9.15 & fig. 8/9.16). Med hjälp av maskinen plockades delar av den huggna stenen bort i syfte att se om det fanns en packning av naturlig sten under, i form av en eventuell grav. En möjlig kantkedja med 0,3-0,5 m stora stenar mättes in med totalstation. Norr om stentippen ligger en sträng av huggna block som visar att man huggit sten på platsen. Inga fynd påträffades. Det kan inte uteslutas att anläggningen utgör en stensättning, men för att undersöka detta krävs att man avlägsnar mer av den påförda huggna stenen. Skärvstenshög I sydöstra delen av skogen fanns en skärvstenshög eller ett område med skärvsten (A16216). Detta är beläget på kanten av en terrass och är uppskattningsvis ca 9 x 9 meter stort (fig. 8/9.15). Två schakt grävdes genom högen (schakt & 18296). Skärvstenen omgärdas av en kantkedja av stenar, upp till 0,75 m stora. Mellan och delvis under dem fanns det skärvstensbemängda lagret med sandig grusig inblandning samt kolfläckar (fig. 8/9.17). Anläggningen grävdes inte i botten. Mycket få skärvstenshögar är undersökta i Blekinge. Skärvstenshögar är särskilt vanliga längs ostkusten och dateras främst till bronsålder, men finns också från äldre järnålder. Den nu 23

24 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs Fig. 8/9.16. Stentipp med huggen sten (A16055 m.fl.), under vilken det sannolikt finns en äldre stensättning (jfr den eventuella kantkedjan som markerats i fig. 8/9.15). 24

25 Förundersökning 2010 Fig. 8/9.17. Skärvstenshög. Östra kanten av skärvstenshög A12612 & A18300 på terrasskanten. Notera de större stenarna i kantkedjan. påträffade högen har ännu inte daterats, men det kan förmodas att den är samtida med boplatslämningarna drygt 130 m norrut, dvs. från äldre järnålder. Dessutom påträffades keramik från äldre järnålder strax intill. Skärvstenshögar förekommer både i boplatsmiljöer och i gravmiljöer och har haft många olika funktioner. Inga fynd påträffades i den del som undersöktes under förundersökningen och det går därför inte att avgöra vilken typ av skärvstenshög det rör sig om. Fig. 8/9.18. En skärva stridsyxekeramik (fyndnr 16), från A16031 Kulturlager med slagen flinta och stridsyxe-keramik Omkring 5 m norr om skärvstenshögen påträffades stora mängder slagen flinta i övergången mellan ett mörkt humöst lager siltig sand och ett ljusare humöst lager i schaktet (16164). En mindre avbaning om ca 14 kvm (schakt 18000) gjordes väster om schaktet. Här påträffades anläggningar, tolkade som gropar, härdar och stolphål (fig. 8/9.15). I området 25

26 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs Fig. 8/9.19. Foto av terrasskanten, med stentippen (A16055 m.fl.) i förgrunden. Från nordväst. påträffades också stridsyxekeramik (fig. 8/9.18), varav ett par skärvor i ett stolphål (A16031). Även en skärva förmodad gropkeramik påträffades (F16038), liksom en skärva glättad keramik, som sannolikt är från äldre järnålder. Även i de anslutande schakten åt norr och väster påträffades mycket flinta i diffusa lagerrester och även en del anläggningar. Fynden påträffades på nivåer mellan ca 7 och 9 m ö.h. Flintan utgörs huvudsakligen av avslag av kristianstadflinta, men det finns också avslagsskrapor och en tvärpil av senon/danienflinta. Området tolkas som en sannolik boplats från mellanneolitisk tid, stridsyxekultur, men även gropkeramisk kultur synes vara representerad. Keramiken från äldre järnålder antyder även senare aktiviteter, som troligen hör samman med boplatsen från yngre bronsålder äldre järnålder längre norrut. Fig. 8/9.20. Åkerhak i schakt 16723, från öster. Agrara lämningar Skogsområdet, som vid tiden för förundersökningen var avverkat, utgörs av en 26

27 Förundersökning 2010 Fig. 8/9.21. Norra delen av schakt med härden (A18419) till vänster och härdbotten (A18474) till höger, från sydost. flack terrass. Den ger intryck av att vara naturlig, men en böljande terrasskant i väster (fig. 8/9.15 & fig. 8/9.19) visar att man även har odlat vid något tillfälle. Enligt brukaren odlades terrassen väster om vägen in på 1960-talet. Även öster om vägen finns en terrasserad yta och ett antal stenmurar. I samband med förundersökningen av skogsområdet drogs två schakt (16816 och 16723) över terrasskanter i områdets centrala norra och sydvästra del. Schakt 16816, i den norra delen, grävdes ned till 0,3 meters djup. Under ett 0,1 m tjockt lager av förna framkom ett 0,13 m tjockt lager av svartgrå humös, sandig matjord. I schaktets östra del, under terrassen, var ett lager av steril brunbeige sand och genomgående i hela schaktets botten var ett lager av rostfärgad, steril grovsand. Sammantaget uppgick dessa två lager till cirka 0,1 meters tjocklek. I schaktet genom terrasskanten fanns enstaka sten, men det är omöjligt att säga om den vad lagd eller naturlig. I mitten av schakt påträffades ett åkerhak (fig. 8/9.15 & fig. 8/9.20). Flera stenar stack upp och väster om dessa sågs åkerdelen som rödbrun sand med möjliga årderspår. Öster om kanten sågs flammig gulbrun sand. Inga fynd påträffades. Tilläggsområdet Inom tilläggsområdet påträffades lämningar i anslutning till den södra delen av Lokal 8/9. Det rör sig dels om skärvstenshögen, som nämndes ovan, som sträcker sig en bit in över denna yta. I den södra delen av det västligaste schaktet inom detta område (schakt 18396) påträffades slagen flinta och anläggningar av stolphålskaraktär på mellan 6 och 7 m ö.h. (fig. 8/9.15). Flintan utgörs bl.a. av ett spånfragment och ett svallat avslag. Lämningarnas har inte kunnat dateras, men de är troligen från mesolitikum eller senare delen av neolitikum, med tanke på nivåerna. I norra delen av samma schakt påträffades en stor härd (18419) (fig. 8/9.21), en möjlig härdbotten (A18474) samt ett par sannolika stolphål. I den förstnämnda härden hittades kvartsavslag. Anläggningarna ligger på omkring 6 m ö.h. och har inte daterats, men kvartsavslagen tyder på mesolitisk tid. VETENSKAPLIG POTENTIAL OCH FÖRSLAG TILL PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR Lokal 8/9 hyser en mängd fornlämningar från 27

28 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs N $ $ $ $ $ $ $ Meters Fig. 8/9.22. Åtgärdsförslag för Lokal 8/9. Områden med röd skraffering föreslås bli föremål för slutundersökning. flera olika perioder. När det gäller lämningarna från mellanmesolitikum är platsen intressant då den kan bidra till kunskapen om variationen i landskapsutnyttjande under mesolitikum, inte minst i jämförelse med de mesolitiska boplatserna på Lokal 12 och 13. Boplatserna på dessa tre lokaler har legat i olika topografiska lägen längs Vesans östra strand under mellanmesolitikum. De har alla varit kustnära, men belägna på olika nivåer. Boplatsen på Lokal 12 var sannolikt belägen på en ö eller halvö på omkring 1 2 m ö.h., medan boplatsen på Lokal 8/9 legat på en platå, omkring 3 4 m ö.h., och boplatsen på Lokal 13 ännu något högre, på en markerad höjd, 4,5 m ö.h. och däröver. I vilken mån det föreligger kronologisk skillnad mellan boplatserna återstår att utreda. Nivåskillnaderna är relevanta även ur ett kvartärgeologiskt perspektiv, då tillförlitliga dateringar från de tre boplatserna kan ge information om lokala variationer i havsnivåerna under perioden. Den mesolitiska förmodade fiskeinstallationen är av stort intresse i detta sammanhang, men för att kunna säkerställa att det rör sig om en fiskeinstallation krävs en vidare undersökning i området, dvs. en bit utanför den stipulerade undersökningsytan. Lämningen kommer med största sannolikhet att förstöras i samband med exploateringen för vägen och den enda möjligheten att undersöka den torde vara i samband med 28

29 Förundersökning 2010 slutundersökningen i området. Området med fynd av neolitisk flinta och keramik tyder på en omfattande boplats från stridsyxekultur i den södra delen av skogsområdet. Denna är intressant ur både ett lokalt och ett regionalt perspektiv. I Blekinge har det ofta varit enstaka stora lokaler som t ex Siretorp som legat i fokus för forskningen. Detta har medfört att synen på lämningarna blivit ensidig och att det finns stora problem med representativiteten (Nilsson 1999, sid. 72). De nya typer av lokaler som har påträffats vid förundersökningen för väg E22 på lokal 14, 19 och 8/9 är viktiga för hur vi skall tolka större kustbundna platserna, som exempelvis lämningarna inom Siretorpskomplexet. Därigenom kan stenålderns bosättningar i Blekinge också relateras till de nya kunskaper om lokal och regional variation och förändring som framkommit genom de stora linjeprojekten i Skåne och Småland under senare år. Att olika typer av boplatser, liksom andra typer av platser, kan kartläggas är väsentligt för tolkningen av både den lokala situationen och för förståelsen av stenåldern ur ett större sydskandinaviskt perspektiv. Det finns goda möjligheter att vid en slutundersökning diskutera intern struktur på en äldre järnåldersboplats i kustläge. Frågor som berör näringsformer, social struktur, bebyggelsestruktur och regionala och interregionala kontakter hamnar då i fokus. Det finns även goda möjligheter att undersöka om de agrara lämningarna söder om bosättningen är från samma tid, genom förekomsten av fossil åkermark och terrasser inom den södra delen av området. Man bör också ställa lämningarna från äldre järnålder på platsen i relation till de andra lokalerna som förundersökts, där det förekommer liknande dateringar, främst lokal 14 och 15. Under bronsåldern, då havsnivån var ca 2,5 m ö h, har lokal 13, 14 och 15 legat på en halvö som sträckt sig söderut från fastlandet. Dagens Vesankanal har utgjort den ungefärliga sträckningen på den dåtida havsviken. Lokal 8/9 däremot har legat på den ö som Listerlandet då utgjorde, där Vesan och den dåtida viken har utgjort geografiska skiljelinjer. Det är värt att notera att lokal 8/9, 13, 14 och 15 alla legat ur en kommunikativt fördelaktig position längs en vattenled. Denna vattenled förefaller dessutom haft mer än enbart kommunikativa funktioner. Den kan också ha fungerat som inte bara en geografisk utan också som en social gräns. På Listerön finns exempelvis flera högar, bl a dem vid Lussabacken, som har legat väl synliga från vattnet, men på halvön med lokal 14 och 15 samt 13 finns inga högar, däremot mindre stensättningar och kända flatmarksgravar med urnor. En skillnad i begravningstradition kan därmed skönjas i landskapet. Denna uppdelning kan dock vara resultatet av en kronologisk förskjutning, där urnegravarna kanske inte är samtida med högarna. Genom undersökningen av de nämnda lokalerna erbjuds en möjlighet att belysa dessa frågor. Mycket lite är känt om skärvstenshögarna i länet och därför är kunskapsbehovet stort. Följer de samma datering, funktion och placering som längs övriga delar av ostkusten, eller är de resultat av en regional tradition? När det gäller de agrara lämningarna inom skogsområdet skulle vidare undersökningar bidra till nya kunskaper om dessa strukturers datering. Eftersom området inte utgörs av fossil åker med röjningsrösen, bör de terrasskanter som uppmärksammats i möjligaste mån dateras och ytor bör tas upp för att undersöka och datera de eventuella årderspåren. Liknande områden med fossil åker är inte tidigare undersökt i Blekinge och dateringen är okänd. Närheten till boplatslämningarna från äldre järnålder inom lokal 8/ 9, samt närheten till de tre stora högarna på Lussabacken (RAÄ 11, 12:1 och 12:2) är dock intressant i sammanhanget. ÅTGÄRDSFÖRSLAG För Lokal 8/9 förordas en slutundersökning av tre ytor, en stor och två mindre, om sammanlagt ca kvm (fig. 8/9.22). Den mindre ytan i den norra delen gäller ett 60 kvm stort område utanför vägområdet kring den mesolitiska förmodade fiskeinstallationen. Undersökningen motiveras av att träresterna bedöms bli förstörda i samband med byggandet av väg E22. Syftet är att fastställa om det rör sig om en fiskeinstallation, och om den är tillräckligt välbevarad i sin konstruktion kartera konstruktionen. Dateringen har redan gjorts. Det större området sträcker sig från åkerytans 29

30 Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs mellersta del över den resterande delen av åkern söderut och in över de delar av skogsområdet där det konstaterats anläggningar och fynd. Den norra delen av skogsområdet ingår sannolikt i boplatsen från äldre järnålder. Dessutom fanns i området ett åkerhak i det nordligaste schaktet, vilket också bör undersökas med avseende på datering och relationen mellan den fossila åkermarken och boplatsen. Inom södra delen av skogsytan och norra delen av den tillkommande ytan föreslås slutundersökning av den neolitiska boplatsen, skärvstenshögen med anslutande terrasskant, den eventuella stensättningen under stentippen med huggen sten samt stenålderslämningar i det västligaste schaktet. Området omfattar ca kvm. I skogsytan förordas även slutundersökning av ca 90 kvm kring ett schakt där ett åkerhak och eventuella årderspår konstaterades. Syftet är även här att undersöka den fossila åkermarken avseende datering och karaktär. 30

31 Förundersökning 2010 REFERENSER Aspeborg, Håkan Förstudie/Arkeologisk utredning steg 1. E22 Sölve Stensnäs. Tillägg till UV Syd Rapport 1999:33. Blekinge, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Ysane och Mörrums socknar. UV Syd Rapport 2009:2. Aspeborg, Håkan & Elisabeth Persson Arkeologisk utredning steg 1. Väg E22. Sträckan Sölve Trensum. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:33. Aspeborg, Håkan & Per Lagerås Arkeologisk utredning steg E22 Blekinge, Sölve Stensnäs. Etapp 1, för huvudkorridoren av väg E22, sträckan Sölve väg 529 Blekinge, Ysane socken, Sölvesborgs kommun. Dnr UV SYD Rapport 2009:12. Danielsson, Erik Vedartsanalyser på material från Blekinge, Ysane sn. E22 FU Lokal 8/9 och 12. Vedlab rapport Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlag avseende arkeologisk förundersökning av ny vägsträckning av väg E22, sträckan Sölve Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Blekinge län. Länsstyrelsen i Blekinge, Dnr Nilsson, Björn Gamla frågor och nya stenåldersforskningen i västra Blekinge inför ombyggnad av väg E22. Bilaga 2. I: H. Aspeborg & E. Persson (red.), Arkeologisk utredning steg 1. Väg E22. Sträckan Sölve Trensum. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:33, sid Beslut Arkeologisk förundersökning längs ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs i Sölvesborgs och Karlshamns kommuner. Länsstyrelsen i Blekinge län, Dnr Brorsson, Torbjörn Keramiken från FU E22 Blekinge. Opublicerad Keramikrapport, maj

32 Lokal 8/9, Ysane socken Tabell över schakt och avbaningar Anläggningar & fynd Anmärkning Jordart/er (under matjorden) Djup, meter Längd, meter Schakt & avbaningar i åkern Eg. tre schakt, ett i NV-SO (36 m) och två i NO-SV (19 & 33 m). Omfattande mesolitiskt kulturlager (A17133) med stora mängder slagen flinta samt anläggningar i och utanför lagret. Ett mindre kulturlager (A17159) i den Ö delen. 88 0,30-0,40 Gulbrun sand, mot söder mer siltig sand , inkl. dubbel schaktbredd över ca 21 m längd Spridda anläggningar i den norra delen, något tätare i den mellersta delen, två större störningar, ett kulturlager (A15594) med keramik och ett par gropar i den södra delen. Rikligt med slagen flinta i schaktets mellersta del, även i matjorden ,30-0,35 Gul gulbrun sand och vitgul silt. Ett tiotal anläggningar i den mellersta delen, gropar, härdar och stolphål. Måttlig förekomst av slagen flinta samt keramik från ÄJÅ och yngre rödgods ,30-0,35 Gul gulbrun sand med inslag av stenblock ,4 0,30-0,35 Gulbrun sand. Ett kulturlager (A18226) i den mellersta delen, en härd och en grop, samt fynd av slagen flinta och yngre rödgods. Eg. tre schakt och tre avbaningar. Ansluter till schakt i mellersta delen. Ett fördjupat schakt (17124) i N delen. Ansluter även till djupschakt 411 från AU i N delen ,30-0,40 Gul gulbrun sand. I N delen: bevarat trä i sand under gyttja (fiskeinstallation?), spridda fynd av slagen flinta. I mellersta delen: kulturlager & 15559, det senare med enstaka slagna flintor och keramik från ÄJÅ. Längre söderut: ett par gropar och stolphål. I S delen: rikligt med anläggningar, kulturlager (bl.a ), gropar, härdar och stolphål. En ev. källargrop (A16334). Keramik från YBÅ-ÄJÅ samt yngre rödgods. Måttlig förekomst av slagen flinta , inkl. tre avbaningar om 75 kvm + 18,5 kvm & 45 kvm Anläggningar & fynd Anmärkning Jordart/er (under matjord el. förna) Djup, meter Längd, meter Schakt & avbaningar i skogen Slagen flinta i det beigebruna sandlagret ,40 Grått sandlager som nedåt övergår i ett beigebrunt sandlager ,8 0,45 Rödbeige sand ,7 0,45 Rödbeige sand ,40 Rödbeige sand- - I mitten av schaktet fanns en mindre vall, som utgjorde ett gammalt åkerhak. Inga fynd ,30 Brunbeige sand i Ö delen & roströd sand i V delen. Tre stolphål & en grop. Inga fynd ,5 0,45 Rostrött beigt flammigt sandlager. 32