Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl., Kalmar

Preliminär handling Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl., Kalmar Kalmar kommun Uppdragsgivare: Kalmar kommun Kontaktperson: Birgit Endom Uppdragsnummer: 13-072 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Lars Magnusson Kvalitetsgranskare: Jan Nählinder Process Safety Group Kalmarkontoret Box 835 Stationsgatan 5 Tfn 040-471880 245 18 Staffanstorp 39232 Kalmar www.psgroup.se

Dokumentinformation Uppdragsansvarig: Lars Magnusson Kvalitetsgranskare: Jan Nählinder Revidering Rev Rev avser Sign Kontr Datum 01 Process Safety Group Sweden AB Kalmarkontoret Box 835 Stationsgatan 5 245 18 Staffanstorp 39231 Kalmar Tel: 040-47 18 80 Tel: 072 213 39 49 www.psgroup.se Org.Nr: 556858-7512 Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 2(16)

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Uppdragsbeskrivning 4 1.2 Syfte och mål 4 1.3 Omfattning och avgränsningar 4 1.4 Tillgängligt underlag 4 1.5 Allmänt om riskhantering 4 1.6 Metod för att uppskatta risk 6 2 Förutsättningar 8 2.1 Objektsbeskrivning (skyddsobjekt) 8 2.2 Riskobjekt 8 3 Riskbedömning 9 3.1 KLS 9 3.2 Arla Ostlager 9 3.3 Värmeverket Draken 10 3.4 Läckeby Products 11 3.5 Sammanställd risknivå 12 4 Värdering av risk och bedömning av åtgärdsbehov 13 4.1 Värdering av aktuella skadehändelser 13 4.2 Åtgärdsbehov 13 5 Slutsats 14 6 Referenser 15 Bilaga 1 Planområdet Kv. Elefanten 1 m.fl. 16 Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 3(16)

1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning PS Group har på uppdrag av Kalmar kommun upprättat en riskanalys för Kv. Elefanten. Utredningen är upprättad av Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Lars Magnusson och kvalitetsgranskad av Brandingenjör Jan Nählinder. 1.2 Syfte och mål Denna riskanalys är framtagen i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl. i Kalmar. Riskanalysen utgör beslutsunderlag för kommun/länsstyrelse i samband med beslut angående aktuell detaljplan. 1.3 Omfattning och avgränsningar Utifrån befintliga riskanalyser upprättas ett samlat riskdokument avseende hur befintliga riskobjekt påverkar verksamheten i kontor, handel och kultur- och fritidsområde i aktuellt detaljplaneområde (Kv. Elefanten 1 m.fl.). Detta utförs i form av en genomgång av befintliga utredningar för att bedöma hur riskscenarierna kan påverka området. Inga nya beräkningar utförs. Riskutredningen innehåller en beskrivning av möjliga scenarier för sådana olyckor som skulle kunna medföra allvarliga skador på människor i omgivningen. Ingen hänsyn tas till skador på egendom, miljö eller personal. 1.4 Tillgängligt underlag Underlag utgörs av respektive riskobjekts egna riskanalyser som redovisats för Kalmar kommun enligt nedan: - Riskanalys Kv. Elefanten 1, Kalmar kommun, Betningsanläggning på Läckeby Water, upprättad 2011-01-24, Brand & Riskanalys. - Kompletteringar i ärende om tillstånd enligt miljöbalken till mejeriverksamheten på fastigheterna Flodhästen 3 och Gumsen 34, enl. föreläggande nr 551-12857-05. Utdrag ur riskutredning utförd av JNN Contracting AB. - Riskbedömning värme, Draken 2013-12-04, Kalmar energi - Riskanalys av ammoniaksystem på KLS Ugglarps AB, Kv. Tigern Kalmar. Riskanalys i samband med nytt ammoniaksystem vid tillbyggnation, PS Group 2014-03-10. 1.5 Allmänt om riskhantering Risk definieras av Kaplan och Garrick (1981) som en triplett vilken besvarar frågorna: Vad kan hända? Hur sannolikt är det? Om det inträffar, vad blir konsekvenserna? Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 4(16)

Riskhantering innebär att en anläggning/process granskas för att identifiera de risker som finns i hanteringen och en värdering av dessa göras. Med ledning av resultatet föreslås vid behov riskreducerande åtgärder. Figur 1.1 Principschema för riskutredning. Bilden är hämtad ur de allmänna råden i SÄIFS 2000:2. Risk är en sammanvägning av konskevens och sannolikhet för en olycka. I en riskanalys sker en systematisk identifiering och analys av de scenarier som kan påverka omgivningen. Vid värdering av risk, d.v.s. då beslut skall fattas angående om risken kan accepteras eller om åtgärder måste vidtas, finns ett antal principer som ofta används. Dessa är hämtade ur Värdering av risk, SRV 2002. Rimlighetsprincipen: Kan en risk undvikas eller minimeras bör detta ske, om åtgärden kan anses rimlig. Det innebär exempelvis att risker som är mycket små, men kan undvikas eller reduceras med enkla medel, bör det ske. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 5(16)

Proportionalitetsprincipen: De risker som genereras av en verksamhet bör vara proportionerliga mot de fördelar det ger. Fördelningsprincipen: Principen innebär att personer inte bör utsättas för risker som är oproportionerliga i förhållande till de fördelar verksamheten ger till aktuella personer. Princip om undvikande av katastrofer: Då samhällets resurser är begränsade är det viktigt att undvika katastrofer. Därmed är det, allt annat lika, bättre att flera mindre olyckor sker än enstaka katastrofer med många drabbade. 1.5.1 Beslut kring risk Vid beslut angående risker och åtgärder finns olika metoder att använda. Dessa är teknologibaserade kriterier, rättighetsbaserade kriterier, nyttobaserade kriterier och hybridkriterier. Teknologibaserade kriterier innebär att bästa möjliga teknik skall användas. Rättighetsbaserade kriterier innebär att se det som en rättighet att inte utsättas för en risknivå över ett visst värde. Nyttobaserade kriterier är en avvägning mellan kostnad och nytta. Hybridkriterier är då de olika kriterierna kombineras på något sätt. 1.6 Metod för att uppskatta risk Nedanstående kriterier för att uppskatta sannolikhet och konsekvens är hämtade från Kemikontorets publikation Riskhantering 3 (2001). Konsekvenserna delas in i fem allvarlighetssteg: 1.6.1 H = Konsekvenser för människors liv och hälsa 1. Små. Övergående, lindriga obehag. 2. Lindriga. Enstaka skadade, varaktiga obehag. 3. Stora. Enstaka svårt skadade, svåra obehag. 4. Mycket stora. Enstaka dödsfall, flera svårt skadade. 5. Katastrofala. Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade. 1.6.2 S = Sannolikhet Sannolikheten delas in i fem olika frekvenser enligt nedan. 1. Liten sannolikhet Mindre än 1 gång per 1000 år 2. 1 gång per 100-1000 år 3. Sannolik 1 gång per 10-100 år 4. 1 gång per 1-10 år 5. Mycket sannolik Mer än 1 gång per år Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 6(16)

Kombinationen sannolikhet och konsekvens sammanfattas i en riskmatris, se figur 1.2. Riskmatrisen tjänar som ett underlag när man ska värdera och hantera riskerna. Matrisen har olika fält markerade med olika färger, där grönt fält betyder låg risk, gult område betecknar mellanrisk och rött hög risk. Kriterierna är hämtade ur Riskhantering 3 Tekniska riskanalysmetoder utgiven av Kemikontoret (2001). Sannolikhet > 1 gång per år Konsekvens 5 1 2 3 4 5 1 gång per 1-10 år 1 gång per 10-100 år 1 gång per 100-1000 år < 1 gång per 1000 år 4 3 2 1 Konsekvens Hälsa Övergående lindriga obehag. Enstaka skadade, varaktiga obehag. Enstaka svårt skadade, svåra obehag. Enstaka dödsfall, flera svårt skadade. Flera dödsfall, 10- tals svårt skadade. Figur 1.2 Riskmatris. Värdering av risk genom viktning av sannolikhet för en skadehändelse och dess konsekvenser. Det är alltid vanskligt att uppskatta risker utifrån siffervärden och olika index. Det är lätt att få uppfattningen att ett siffervärde är exakt och att det därför är lättare att besluta om en risk kan tolereras eller inte. Detta är givetvis en grov förenkling där ingen hänsyn tas till faktorer som t.ex. den upplevda risken, vilka riskreducerande åtgärder som står till buds och vilka kostnader i förhållande till nytta som olika åtgärder innebär. En annan viktig aspekt är om risken är frivillig eller inte. En person som är anställd på anläggningen, d.v.s. har egennytta av verksamheten bör kunna ta en större risk än en person som ofrivilligt utsätts för risken, t.ex. som kringboende. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 7(16)

2 Förutsättningar I detta kapitel anges de förutsättningar som ligger till grund för utredningen. En översiktsbild av området redovisas i figur 2.1. Figur 2.1 Områdesöversikt. Underlag till bilden kommer från planbeskrivning, Kalmar kommun, 2014-03-21. Översikt av detaljplanen redovisas i Bilaga 1. 2.1 Objektsbeskrivning (skyddsobjekt) Närmast Torsåsgatan finns lager och försäljningsverksamheter. Uteslutande kontorsverksamhet finns i två byggnader. I den östra och västra delen finns idrotts- och friskvårdsverksamhet. Handel inom området utgörs av yrkeskläder, byggvaror, etc. 2.2 Riskobjekt 2.2.1 Inom planområdet Läckeby products och Norba AB som utför ytbehandlingar och montering. Dessa verksamheter har viss hantering av kemikalier. Övriga industrier inom området är mindre störande verksamheter som främst genererar transporter. 2.2.2 I närheten av planområdet Direkt norr om Torsåsgatan finns ett ostlager (Arla) med kylsystem innehållande ammoniak. Det finns även ett fjärrvärmeverk (Draken, Kalmar Energi) med ammoniaklösning och eldningsolja i tankar. Söder om järnvägen, på Kv. Tigern 7, finns ett slakteri med kylanläggning med ammoniak (KLS). Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 8(16)

3 Riskbedömning I detta avsnitt identifieras vilka risker planområdet utsätts för till följd av nämnda riskobjekt. 3.1 KLS Enligt upprättad riskanalys är risknivån förhöjd i den delen av Kv. Elefanten som även efter planändringen kommer att utgöra industriområde. De längsta konskevensavstånden sträcker sig dock in över hela området. Dessa scenarier har dock en mycket låg frekvens. En kvantitativ riskanalys är utförd vilket resulterat i en acceptabel risknivå på aktuella avstånd. Därför har riskerna på KLS begränsad påverkan på den del av detaljplaneområdet som är avsett för kontor/handel. Riskbedömning Scenario: Sannolikhet: 1 Konsekvens: 5 KLS 3.2 Arla Ostlager Scenario som berör ammoniaksystemet på Kv. Gumsen är rörbrott på grund av korrosionsskador på rörslingor i kondensor eller anslutande rör. Sannolikhet för detta scenario har bedömts till en 3:a på en femgradig skala.(d.v.s. sannolikt, kan inträffa en gång på 10-100 år). Konsekvensen är bedömd till D (enstaka svårt skadade eller döda) på en skala från A till E där E är den högsta konsekvensen. Uppdaterad riskmatris efter eventuella åtgärder saknas. 3.2.1 Konsekvensavstånd stort utsläpp Konsekvensavstånd till koncentrationsnivåer vid ett stort utsläpp är enligt följande: 50 ppm ca 500 m 300 ppm (IDLH) ca 200 m 750 ppm (ERPG3) ca 110 m 2500 ppm ca 50 m På avståndet 56 meter är det 4 % risk för dödsfall för personer utomhus. Personer inomhus utsätts endast för irritation. 3.2.2 Konsekvensavstånd nödlägesdimensionerande utsläpp Vid nödlägesdimensionerande utsläpp blir riskavstånd för livshotande skador 100 meter från kylanläggningen. Detta innebär att butiker och kontor samt parkering är placerat inom detta område. Friskvårdsanläggning (Malkars träningscenter) är placerat precis utanför detta avstånd. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 9(16)

Avstånd till gaskoncentration 750 ppm som är ERPG3-gräns, d.v.s. maximal koncentration en person kan utsättas för i en timme utan dödliga symtom/skador är 250 meter. Inom detta område återfinns i stort sett hela det aktuella detaljplaneområdet, d.v.s. kontor, handel, industri, lager. Område, avsett för kultur och fritid, längst mot väst är dock utanför detta riskområde. 3.2.3 Slutsats Riskmatrisen som redovisar risknivån är inte uppdaterad efter utförda åtgärder. Därmed går det inte att se bedömd risknivå efter utförda åtgärder. Riskbedömning Scenario: Sannolikhet: 3 Konsekvens: 4 Arla 3.3 Värmeverket Draken Riskutredning med kvalitativa bedömningar för olika riskscenarier finns. Följande kemikalier hanteras: 3.3.1 - Ammoniaktank 20 m 3 - Cisterner med eldningsolja 1000 + 99 + 99 m 3 Hantering av ammoniaklösning Hantering av ammoniaklösning på Kv. Draken kan ge konsekvens på människa och miljö vid ett utsläpp. Sannolikhet är klassificerad som låg (1-10 %). Konsekvens mot människor är kännbar (Obehag/enstaka skadade). Övriga kemikalier innebär en mindre omgivningspåverkan. 3.3.2 Eldningsolja Enligt SÄIFS 2000:2 1 är rekommenderat avstånd mellan cistern med eldningsolja och annan byggnad mellan 25 och 50 meter beroende på verksamhet. Dessa skyddsavstånd uppfylls med god marginal. 3.3.3 Slutsats Verksamheten på värmeverket Draken ger endast begränsad omgivningspåverkan. Riskbedömning Scenario: Sannolikhet: 2 Draken 1 Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 10(16)

Konsekvens: 2 3.4 Läckeby Products Läckeby products hanterar betvätska i ett betbad. Vid leverans av vätska kan behållare tappas med utläckande syra (salpetersyra och fluorvätesyra) som följd. Upprättad riskutredning har resulterat i att spridning av giftiga ångor från ett sådant utsläpp dock endast ger farliga koncentrationer inom närområdet (10-20 meter). Avstånd till delar av området som detaljplaneläggs som handel/kontor är omkring 60-70 meter från denna hantering. Därför ger denna hantering begränsade konsekvenser för personer inom planområdet. Lokal med betvätska är brandtekniskt avskild i klass EI 60 från övriga delar av industrilokalen. Därmed är risk för att syran förvärrar situationen i omgivningen vid en brand i industrilokalen låg. Riskbedömning Scenario: Sannolikhet: 2 Konsekvens: 3 Läckeby Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 11(16)

3.5 Sammanställd risknivå Nedan redovisas en sammanställning av risknivån i området. Det är problematiskt att sammanställa en risknivå utifrån riskanalyser som utförts med olika metoder och tillvägagångssätt eftersom inte all information kommer med och olika bedömningsgrunder kan ha använts. Därför skall sammanställning enligt nedan främst användas som en indikation på risknivå och ett sätt att rangordna olika risker. Sannolikhet > 1 gång per år Konsekvens 5 1 2 3 4 5 1 gång per 1-10 år 1 gång per 10-100 år 1 gång per 100-1000 år < 1 gång per 1000 år 4 3 Arla 2 Draken Läckeby 1 KLS Konsekvens Hälsa Övergående lindriga obehag. Enstaka skadade, varaktiga obehag. Enstaka svårt skadade, svåra obehag. Enstaka dödsfall, flera svårt skadade. Flera dödsfall, 10- tals svårt skadade. Figur 3.1 Riskmatris. Sammanställning av riskerna för respektive verksamhet. Riskmatrisen visar att risknivån är hög inom området. Detta beror främst på ammoniaksystemet på Arla Foods ostlager. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 12(16)

4 Värdering av risk och bedömning av åtgärdsbehov 4.1 Värdering av aktuella skadehändelser Störst risk mot icke industriella verksamheter på aktuellt planområde bidrar kylsystemet på Arla Foods med på Kv. Gumsen 32. Även kylsystemet på KLS kan ge stora konsekvenser. Detta är dock analyserat mer i detalj vilket visat på acceptabla nivåer i form av samhällsrisk och individrisk. Därmed beaktas detta ej utförligare i denna analys. Sannolikhet för stora utsläpp av ammoniak från kylsystem är normalt låg. Detta beror på att systemen skall underhållas och besiktigas enligt särskilda bestämmelser. Därmed finns goda möjligheter att upptäcka vad som kan bli ett stort läckage i god tid innan exempelvis en rörledning rostar sönder och ger ett läckage. 4.2 Åtgärdsbehov Då utförd riskanalys avseende ammoniaksystemet på Arla Foods visar på en hög risknivå bör åtgärder vidtas för att reducera risknivån. Sedan analysen utfördes har vissa åtgärder vidtagits. Risknivå efter vidtagna åtgärder är dock inte redovisad. Med hänsyn till att Arlas riskanalys är en så kallad semikvalitativ riskanalys är det lämpligt att, innan beslut angående eventuella åtgärder fattas, utföra en mer detaljerad riskanalys, en så kallad kvantitativ riskanalys. En semikvalitativ riskanalys innebär att risknivå endast delvis beräknas. I detta fall har konsekvensavstånd räknats fram. Sannolikhet för olycksscenarierna är endast bedömd kvalitativt. Genom att utföra en kvantitativ riskanalys med beräkning av konsekvens och frekvens för dimensionerande olycksscenarier kan risknivån redovisas på ett mer nyanserat sätt vilket underlättar beslutsfattande. Exempel på åtgärder som kan utföras för att reducera risknivån för personer inom aktuellt planområde: 1. Utforma byggnader och omgivning så att det inte ger anledning att vistas utomhus i större utsträckning än nödvändigt 2. Säkerställ hörbarhet för VMA-signal (viktigt meddelande till allmänheten) 3. Information till kringliggande verksamheter 4. Åtgärder på kylsystem 5. Ventilationsintag placeras i riktning från Arla samt tillse möjlighet till nödavstängning av ventilationssystem 6. Utrymningsvägar placeras huvudsakligen i riktning från Arla 7. Personbelastning inom området bör begräsas. Detta kan exempelvis ske i och med att handel främst sker i form av yrkesbutiker, byggmaterial etc. som kan förutsättas innebära färre personer än traditionella köpcentra och liknande. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 13(16)

5 Slutsats Utförda riskanalyser visar att risknivån för utomstående personer inom handel, kontor och kultur/friskvård på Kv. Elefanten är hög i förhållande till de risker som personer normalt utsätts för i samhället. Detta beror främst på kylsystemet med ammoniak som finns på Arla Foods ostlager. Anledning är att kylsystemet är placerat mycket nära aktuellt område (cirka 30 meter). Ett utsläpp av ammoniak kan därför orsaka skador på människor som utsätts för detta och inte sätter sig själva i säkerhet. Ammoniak har dock en väldigt tydlig lukt och personer har därför möjlighet att sätta sig själva i säkerhet inomhus om det skulle uppstå ett utsläpp från kylsystemet. Personer inomhus utsätts för en betydligt lägre koncentration av ammoniak vid ett utsläpp. Ett utsläpp av ammoniak sprids med vinden. Detta medför att personer normalt endast utsätts för ammoniaken under begränsad tid, d.v.s. till dess att gasmolnet drivit iväg med vinden. För att erhålla ett bättre beslutsunderlag innan eventuella åtgärder fastställs rekommenderas en fördjupad riskanalys som redovisar samhällsrisk och individrisk till följd av Arla Foods ostlager för personer inom handel, kontor och kultur- och fritidsområden på Kv. Elefanten 1 m.fl. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 14(16)

6 Referenser IPS (2001) Kaplan & Garrick (1981) Kemikontoret (2001) Tolerabel risk inom kemikaliehanterande verksamheter, en vägledning från IPS. Kaplan, S. & Garrick, J. (1981), On the Quantitative Definition of Risk, Risk Analysis, Vol. 1, Nr. 1, ss 11-27. Riskantering 3 Tekniska riskanalysmetoder, Kemikontoret, 2001. SRV (2002) Värdering av risk, Statens räddningsverk 2002 SRV (1997) Riskhantering vid fysisk planering, M. Strömgren, Statens räddningsverk, Karlstad 1997. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 15(16)

Bilaga 1 Planområdet Kv. Elefanten 1 m.fl. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 16(16)