Utbildningsnämnden kallas till sammanträde:

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2016-01-19 Utbildningsnämnden kallas till sammanträde: Tid: Tisdagen den 26 januari klockan 14.00 Information för nämndens ledamöter/ersättare klockan 14.00-16.00 Plats: Utbildningsförvaltningen, Stora Brogatan 45. 1 Upprop och val av justerande ledamot och dennes ersättare Tid för justering torsdagen den 28 januari. 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Allmänhetens frågestund Beslutsärenden 4 Gymnasieskolans interkommunala ersättningar år 2016 (2016/UN0006 605) 5 Gymnasiesärkolans interkommunala ersättningar år 2016 (2016/UN0006 605) 6 Kommunala vuxenutbildningens interkommunala ersättningar år 2016 (2016/UN0007 605) 7 Bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor år 2016 (2016/UN0008 612) Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 8 Uppföljning Integrerat samhälle (2015/UN0202 009) Bilaga 9 Ansökan om särskild variant inom det estetiska området, Designprogrammet (2016/UN0009 612) Bilaga 10 Beslut om besök vid fristående gymnasieskolor (2016/UN0010024) Bilaga 11 Anmälningsärenden enl. bilagd förteckning 12 Avgivna skrivelser enl. bilagd förteckning 13 Delegationsbeslut

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2016-01-19 14 Övriga frågor Rapport från programråd/lärlingsråd/yh ledningsgrupp Kontaktpolitikerbesök Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

Ärende 4 BESLUTSFÖRSLAG Gymnasieskolans interkommunala ersättningar år 2016 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer angivna belopp för gymnasieskolans interkommunala ersättningar att gälla för år 2016. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2016/UN0006 605 Handläggare: Michael Malmström, tel. 033-35 77 37

PM 2016-01-26 Gymnasieskolans interkommunala ersättningar för 2016. I bilaga anges ersättningsbelopp per termin för 2016. Prislistan bygger på en kartläggning av faktiska kostnader per program samt en avstämning mot definitiv Budget 2016:2. Utbildningsnämnden föreslås besluta att fastställa de angivna beloppen att gälla för 2016. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Michael Malmström Controller

BORÅS STAD Utbildningsförvaltningen Ekonomi Sid 1 Av kommunen fastställd prislista för interkommunala ersättningar för gymnasieskolan 2016 Program Pris per Pris per elev och termin, kr elev och månad, kr "Gy11" BF Barn- och fritidsprogrammet 42 000 7 000 gymnasieskolan BA Bygg- och anläggningsprogrammet 63 100 10 517 BA inriktning anläggningsfordon 96 300 16 050 EE El- och energiprogrammet 54 600 9 100 ES Estetiska programmet 54 600 9 100 ES inriktning musik 41 500 6 917 FT Fordons- och transportprogrammet 66 300 11 050 FT inriktning transport 94 500 15 750 HA Handels- och administrationsprogrammet 58 600 9 767 HV Hantverksprogrammet 61 500 10 250 HT Hotell- och turismprogrammet 50 200 8 367 HU Humanistiska programmet 43 100 7 183 IB International Baccalaureate 52 000 8 667 IM Individuellt program 63 100 10 517 IN Industritekniska programmet 68 600 11 433 NA Naturvetenskapsprogrammet 39 700 6 617 RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet 62 700 10 450 SA Samhällsvetenskapsprogrammet 35 400 5 900 TE Teknikprogrammet 39 000 6 500 EK Ekonomiprogrammet 36 500 6 083 VF VVS- och fastighetsprogrammet 63 900 10 650 VO Vård- och omsorgsprogrammet 44 700 7 450 EKENTVS Entreprenör 48 200 8 033 TE Global programme of technology 43 200 7 200 ES Design 39 300 6 550 NA Adventure 37 300 6 217 Tillägg för elev på Nationell IdrottsUtbildning kr Lagidrott, pris elev och termin 6 250 1 042 Individuellidrott, pris elev och termin 7 500 1 250 Skolmåltider ingår med kr 2 112 352 2016-01-26

Ärende 5 BESLUTSFÖRSLAG Gymnasiesärskolans interkommunala ersättningar år 2016 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer angivna belopp för gymnasiesärskolans interkommunala ersättningar att gälla för år 2016. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2016/UN0006 605 Handläggare: Michael Malmström, tel. 033-35 77 37

PM 2016-01-26 Gymnasiesärskolans interkommunala ersättningar för 2016 Följande priser är beräknade för gymnasiesärskolan 2016. Nationella och specialutformade program Individuella program Verksamhetsträning Individuella program Yrkesträning 129 500 kr per termin 246 000 kr per termin 159 500 kr per termin Prislistan bygger på en kartläggning av faktiska kostnader samt en avstämning mot Budget 2016:2. Prislistan för Nationella och specialutformade program, individuella program Yrkesträning är höjda med 3,0 % och individuella program Verksamhetsträning är höjd med 4,0 % sedan föregående prislista för 2015. Utbildningsnämnden föreslås besluta att fastställa de angivna beloppen att gälla för 2016. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Michael Malmström Controller

Ärende 6 BESLUTSFÖRSLAG Kommunala vuxenutbildningens interkommunala ersättningar år 2016 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer angivna belopp för kommunala vuxenutbildningens interkommunala ersättningar att gälla för år 2016. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN0007 605 Handläggare: Michael Malmström, tel. 033-35 77 37

Prislista Vuxenutbildningen i Borås 2016 Verksamhet Pris Sfi 43 kr/timme/elev Gruv 71 kr/poäng/elev Gy-teori (egenregi) 52 kr/poäng/elev Gy-Yrkes (egenregi) 70 kr/poäng/elev Särvux 474 kr/timme/elev För upphandlad utbildning/kurs (ej sfi) gäller upphandlat pris +5 kr/poäng. För elev i behov av särskilt stöd kan ytterligare kostnader tillkomma, enligt individuell överenskommelse. Kostnader för läromedel, skolmåltider och reseersättning kan tillkomma för elever som är berättiga till detta. Hemkommunen åtar sig att betala hela utbildningskostnaden, även om eleven folkbokför sig i Borås under studietiden. Debitering sker ej då eleven avbryter inom en vecka från utbildningens start. Priset är fast under hela utbildningstiden. Diarienummer och beslut i Utbildningsnämnden

Ärende 7 BESLUTSFÖRSLAG Bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor år 2016 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer ersättningar till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor år 2016 enligt upprättade förslag. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2016/UN0008 612 Handläggare: Michael Malmström, tel. 033-35 77 37

PM 2016-01-26 Ersättning till fristående gymnasieskolor 2016 Bakgrund Riksdagen har den 10 juni 2009 fattat beslut om förtydligande av skollagens (1985:1100) bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor. Beslutet innebär att huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. Regeringen har den 11 juni 2009 beslutat om kompletterande föreskrifter (SFS 2009:672) i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. De nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den 1 juli 2009 och skall tillämpas första gången på bidrag för kalenderår 2010. Förändringarna innebär sammanfattningsvis följande för gymnasieskolan: Likabehandlingsprincipen betyder att bidraget skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Kommunens budget för verksamheten det kommande året skall ligga till grund för fastställandet av bidragen till fristående skolor. Bidragen skall fastställas per kalenderår och beslutas före kalenderårets början. Om kommunen tillskjuter ytterligare resurser till den egna verksamheten under löpande budgetår, ska motsvarande tillskott tilldelas de fristående skolorna. Genom tillägg i förordningen 4 kap 2 får en kommun som under löpande budgetår minskar ersättningen till verksamheter i sin egen regi även minska bidragen till enskild verksamhet i motsvarande mån, genom att återstående utbetalningar under budgetåret minskas. Bidraget till fristående skolor skall bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Det nu gällande kravet på att bidraget ska bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov tas bort.

Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller både grundbelopp och tilläggsbelopp. Det innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. Grundbelopp 3 I 16 kap. 53, 17 kap. 32 och 19 kap. 46 skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Vid tilllämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för 1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, 2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader, 3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader, 5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet, 6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och 7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering. I stället för vad som anges i första stycket ska, i det fall utbildningen är en särskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, bidragets grundbelopp bestämmas enligt 2 kap. 6. Förordning (2012:402). Tilläggsbelopp för särskilt stöd För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen, utöver grundbeloppet, betala ett tilläggsbelopp. Detta tilläggsbelopp skall endast avse ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen.

Tilläggsbelopp för modersmålsundervisning Ersättning för modersmålsundersvisning skall ingå i tilläggsbeloppet för de elever som har rätt till sådan undervisning på samma grunder som kommunen finansierar sådan undervisning. Principer för bidragsberäkning samt bidrag 2016 För gymnasieskolans del grundas beräkningarna på de resurser som Kommunfullmäktige har tilldelat Utbildningsnämnden år 2016 för att sköta verksamheten plus de resurser som Utvecklingsenheten har avsatt för sin verksamhet inom gymnasieskolan. Dock görs Utbildningsnämndens budget inte på detaljnivån per gymnasieprogram. För att få fram en kostnadsfördelning mellan programmen har samma kostnadsfördelning som gällde i bokslut 2014 använts. När det gäller ersättningen för lokalkostnader, motsvarar den kommunens genomsnittliga kostnad per elev och program i gymnasieskolan. Dock ingår det i kommunens hyressystem ett påslag på internhyrorna som Lokalförsörjningsnämnden gör för den så kallade Lokalbanken, Saneringskonto samt vissa förstudier. Detta har inte heller räknats med i grundbidraget då dessa kostnader ej är hänförliga till gymnasieskolan. Avdrag från underlaget till grundbidrag har gjorts med kommunens beräknade kostnader för insatser för elever i behov av särskilt stöd. Ersättning för dessa kostnader skall istället betalas ut i form av ett individualiserat tilläggsbidrag. Likaså har avdrag från underlaget gjorts med kommunens beräknade administrationskostnader, för att i stället lägga på lagstadgade 3 procent för att täcka dessa kostnader. Slutligen görs ett påslag på 6 procent som kompensation för att de fristående skolorna inte har rätt att lyfta moms på sina kostnader.

Grundbelopp till fristående skolor per program i gymnasieskolan: Program Grundbelopp, kr per elev och år Varav lokaler Varav adm Varav moms Barn- o fritid 78 591 15 504 2 159 4 449 Bygg- o anläggning 123 935 32 500 3 405 7 015 Bygg- o anl. inr.anl.fordon 195 307 64 881 5 367 11 055 Ekonomi 66 668 12 811 1 832 3 774 El- o energi 105 586 23 965 2 901 5 977 Estetiska 105 628 22 755 2 902 5 979 Estetiska inri. Musik 77 697 22 915 2 135 4 398 Fordon 130 612 35 012 3 589 7 393 Fordon inr. transport 191 017 49 003 5 249 10 812 Handels- o administration 114 372 34 264 3 143 6 474 Hantverk 120 677 42 264 3 316 6 831 Hotell- o turism 96 071 23 222 2 640 5 438 Humansitisk 80 737 13 589 2 218 4 570 IB 99 865 12 496 2 744 5 653 IMPRO 1 Industri 135 533 27 772 3 724 7 672 Naturbruk 2 Naturvetenskap 73 578 14 724 2 022 4 165 Restaurang- o livsmedel 123 085 42 082 3 382 6 967 Samhällsvetenskap 64 533 13 586 1 773 3 653 Teknik 72 177 12 673 1 983 4 085 VVS- o fastighet 125 349 26 817 3 444 7 095 Vård- o omsorg 84 316 20 461 2 317 4 773 1 Aktuellt yrkesprogrampris. 2 Kommunen har samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Michael Malmström Controller

PM 2016-01-26 Ersättning till fristående gymnasiesärskolor 2016 Bakgrund Riksdagen har den 10 juni 2009 fattat beslut om förtydligande av skollagens (1985:1100) bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor. Beslutet innebär att huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. Regeringen har den 11 juni 2009 beslutat om kompletterande föreskrifter (SFS 2009:672) i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. De nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den 1 juli 2009 och skall tillämpas första gången på bidrag för kalenderår 2010. Förändringarna innebär sammanfattningsvis följande för gymnasiesärskolan: Likabehandlingsprincipen betyder att bidraget skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Kommunens budget för verksamheten det kommande året skall ligga till grund för fastställandet av bidragen till fristående skolor. Bidragen skall fastställas per kalenderår och beslutas före kalenderårets början. Om kommunen tillskjuter ytterligare resurser till den egna verksamheten under löpande budgetår, ska motsvarande tillskott tilldelas de fristående skolorna. Genom tillägg i förordningen 4 kap 2 får en kommun som under löpande budgetår minskar ersättningen till verksamheter i sin egen regi även minska bidragen till enskild verksamhet i motsvarande mån, genom att återstående utbetalningar under budgetåret minskas. Bidraget till fristående skolor skall bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Det nu gällande kravet på att bidraget ska bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov tas bort.

Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller både grundbelopp och tilläggsbelopp. Det innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. Grundbelopp Bidraget till fristående skolor skall bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för: Undervisning Läromedel och utrustning. Läromedel och utrustning för särskilt stöd skall normalt ingå i grundbeloppet. Om det är läromedel eller utrustning som är av extraordinärt slag eller väsentligt avviker från det generella stöd som skolan är skyldig att tillhandahålla, skall kostnaderna ingå i tilläggsbeloppet. Elevvård och hälsovård Måltider Administration (en schablon på 3 procent) Moms (en schablon på 6 procent). Fristående skolor har inte rätt att lyfta moms på samma sätt som kommunen. Därför skall kompensation för detta lämnas med ett schablonbelopp på 6 procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp). Kommunen är i sin tur berättigad till en ersättning från staten på 6 procent av utbetalt belopp. Lokalkostnader Tilläggsbelopp för särskilt stöd För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen, utöver grundbeloppet, betala ett tilläggsbelopp. Detta tilläggsbelopp skall endast avse ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Tilläggsbelopp för modersmålsundervisning Ersättning för modersmålsundersvisning skall ingå i tilläggsbeloppet för de elever som har rätt till sådan undervisning på samma grunder som kommunen finansierar sådan undervisning. Principer för bidragsberäkning samt bidrag 2016 För gymnasiesärskolans del grundas beräkningarna på de resurser som Kommunfullmäktige har tilldelat Utbildningsnämnden år 2016 för att sköta verksamheten. När det gäller ersättningen för lokalkostnader, motsvarar den kommunens genomsnittliga kostnad per elev. Dock ingår det i kommunens hyressystem ett påslag på internhyrorna som Lokalförsörjningsnämnden gör för den så kallade Lokalbanken, Saneringskonto samt vissa förstudier. Detta har inte heller räknats med i grundbidraget då dessa kostnader ej är hänförliga till gymnasiesärskolan. Avdrag från underlaget till grundbidrag har gjorts med kommunens beräknade kostnader för insatser för elever i behov av särskilt stöd. Ersättning för dessa kostnader skall istället betalas ut i form av ett individualiserat tilläggsbidrag. Likaså har avdrag från underlaget gjorts med kommunens beräknade administra-

tionskostnader, för att i stället lägga på lagstadgade 3 procent för att täcka dessa kostnader. Slutligen görs ett påslag på 6 procent som kompensation för att de fristående skolorna inte har rätt att lyfta moms på sina kostnader. Grundbelopp till fristående gymnasiesärskolor: Program Grundbelopp, kr Varav Varav Varav per elev och år Lokaler adm moms Gymnasiesärskolan 296 466 41 359 8 146 16 781 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Michael Malmström Controller

Ärende 8 BESLUTSFÖRSLAG Uppföljning Integrerat samhälle Förslag till beslut: Utbildningsnämnden godkänner upprättat förslag till redovisning och översänder densamma till Arbetslivsnämnden. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN0202 009 Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel. 033-35 77 75

2016-01-26 2015/UN0202 1 (5) Integrerat samhälle - Uppföljning Borås Stad vill motverka främlingsfientlighet och förbättra integrationen. Borås Stads program för integrerat samhälle redovisar den politiska viljeinriktningen och hur Borås Stad ska agera. Arbetslivsnämnden ansvarar för uppföljning av programmet. Utbildningsnämnen lämnar följande redovisning av de områden i programmet som följs upp 2015. Arbete I programmet för ett integrerat samhälle står det att Arbete är en nyckel till integration. Borås Stad prioriterar åtgärder som leder till egen försörjning, genom anställning eller eget företagande. Vi ska samverka med andra myndigheter och näringslivet för att alla nyanlända ska få praktisera på arbetsplatser så snart det är möjligt. Det står även att Borås Stad ska vara ett föredöme i att anställa personal av annan etnisk bakgrund. Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service. Flerspråkighet och interkulturell kunskap ska vara en merit vid rekrytering. Fråga 1 Gäller för: Samtliga nämnder och styrelser På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att fler nyanlända så snart det är möjligt ska komma ut på praktik inom er nämnd/styrelse? Förvaltningen är representerad i Borås Stads arbetsgrupp som arbetar med att korta vägen för nyanlända akademiker till arbete. I arbetsgruppen ingår representanter från Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningen, Högskolan, Arbetslivsförvaltningen och Stadsdelarna. Syftet är att planera för praktik och att stötta och korta vägen till legitimation i de yrken som kräver det eller stötta i att individen kartlägger en process som tar hen till det mål man har satt för sig själv, vidare studier, omskolning eller direkt till arbete. Förvaltningen ställer sig positiv till att ta emot praktikanter men ser en stor fördel om det kan samordnas av Arbetslivsförvaltningen. På så vis blir det en bra introduktion i yrket och även en gemensam grund för handledare. Fråga 2 Gäller för: Samtliga nämnder och styrelser På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att öka antalet anställda av annan etnisk bakgrund inom er nämnd/styrelse? Förvaltningen följer det personalpolitiska programmet och ser mångfald i form av olikheter i kompetens, erfarenhet, bakgrund och andra personliga förutsättningar

2016-01-26 2015/UN0202 2 (5) som en styrka att ta tillvara. Genom att arbeta med tydliga kravprofiler och kompetensbaserad rekrytering är ambitionen att rätt person anställs för rätt tjänst. Flerspråkighet och interkulturell kunskap är värdefulla resurser inom våra verksamheter då vi skall möta behoven hos våra elever. I takt med att andelen nyanlända elever ökar så är det en kompetens som särskilt lyfts fram i våra rekryteringar till verksamhet inom bland annat språkintroduktion och yrkesintroduktion. Då skolan har ett demokratiskt uppdrag ser förvaltningen det som viktigt att strukturen bland anställda i form av olika bakgrund, kompetens och erfarenheter i stor utsträckning speglar strukturen i samhället. Utbildning I programmet för ett integrerat samhälle står det att varje kommunal skola ska verka för en särprägel som lockar elever från hela kommunen att välja den skolan. Därigenom får skolorna naturligt en kulturell mångfald. Fråga 1: Gäller för stadsdelsnämnderna samt utbildningsnämnden. På vilket sätt har ni arbetat för eller har för avsikt för att arbeta för att verka för en särprägel som lockar elever från hela kommunen att välja den kommunala skolan? Utbildningsnämnden bedriver gymnasieutbildning och vuxenutbildning. Mångfalden, sett till elever med utländsk bakgrund, är mycket påtaglig i samtliga verksamheter. I gymnasieskolan, med sina 17 nationella program och fem introduktionsprogram fördelat på fem gymnasieskolor, är andelen elever med utländsk bakgrund totalt 24 procent. I gymnasiesärskolan finns åtta nationella program och individuella program. Statistik över elevernas bakgrund finns inte att tillgå, men även särskoleutbildningar präglas av mångfald bland eleverna. Inom vuxenutbildningen finns utbildningsformerna grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, Yrkeshögskoleutbildning (YH) samt särskild utbildning för vuxna. Andelen elever som är födda utomlands inom den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen är 40 procent. För YH och särvux finns inte statistik att tillgå men även dessa utbildningsformer kännetecknas av mångfald.

2016-01-26 2015/UN0202 3 (5) I programmet för ett integrerat samhälle står det att Elever med annat modersmål ska erbjudas undervisning i detta. Fråga 2: Gäller för stadsdelsnämnderna samt utbildningsnämnden. På vilket sätt har ni arbetat för eller har för avsikt att arbeta för att erbjuda elever med annat modersmål möjlighet till modersmålsundervisning? Enligt skollagen ska elev som har ett annat modersmål än svenska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har goda kunskaper i språket. I de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska ska modersmålsundervisning erbjudas även om det inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Enligt Gymnasieförordningen får modersmålsundervisning anordnas som individuellt val, utökat program, eller som ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska. Skyldighet att anordna modersmålsundervisning i ett språk finns endast om minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan undervisning och det finns en lämplig lärare att tillgå. Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. I samband med ansökan till gymnasieskolan har eleven möjlighet att uppge vilket modersmål denne önskar undervisning i. Undervisningen anordnas av Borås Stads Centrum för flerspråkigt lärande. Elev kan även ansöka till modersmålsundervisning i gymnasieskolan. Under 2015 har modersmålsundervisning anordnats på de fem gymnasieskolorna i 24 olika språk för 375 elever till en totaltkostnad på drygt 2 miljoner kronor. Av de nationella minoritetsspråken har undervisning anordnats i finska. I programmet för ett integrerat samhälle står det att Modesmålslärarnas kompetens ska användas även i skolans arbete med interkulturella frågor. Fråga 3: Gäller för stadsdelsnämnderna samt utbildningsnämnden. På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att ta tillvara på modersmålslärarnas kompetens och använda den kompetensen i skolans arbete med interkulturella frågor? Inom samtliga verksamheter som Utbildningsnämnden bedriver är mångfalden en gemensam komponent. Inkludering är ett övergripande förhållningssätt, olikheter

2016-01-26 2015/UN0202 4 (5) ses som en tillgång och övertygelsen är att alla elever vill och kan lyckas oavsett bakgrund. Skolans arbete med interkulturella frågor sker inom olika kurser och inom värdegrundsarbetet. Modesmålslärarna har för närvarande inte anlitats i detta arbete, men deras kompetens kommer de elever till del som deltar i modersmålsundervisning eller får studiehandledning på modersmålet. Delaktighet I programmet för ett integrerat samhälle står det att Borås Stad verkar för att stärka förmågan och möjligheten till demokratisk delaktighet samt socialt och kulturellt deltagande. Alla medborgare i Borås ska känna sig behövda och ta del av samhällsutvecklingen och En förutsättning för att kunna ta del i samhällsutvecklingen är kunskap om hur samhället i vid bemärkelse fungerar. Fråga 1: Gäller för: stadsdelsnämnderna samt utbildningsnämnden. På vilket sätt har ni arbetat eller har för avsikt att arbeta för att öka kunskapen bland samtliga medborgare, oavsett bakgrund, om hur samhället i vid bemärkelse fungerar? Inom Utbildningsnämndens verksamheter för gymnasieutbildning och vuxenutbildning sker arbetet för att nå syftet i fråga 1 genom undervisning i kursen samhällskunskap eller motsvarade utbildning i samhällsorientering: Gymnasieutbildning I gymnasieskolan läser alla elever på nationella program minst en kurs i samhällskunskap. Undervisningen i kursen ska behandla bland annat följande centralt innehåll: Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. För elever på introduktionsprogrammen i gymnasieskolan ingår samhällsorienterad utbildning. När eleverna fortsätter i utbildningssystemet, antingen i gymnasieskolans nationella program eller inom vuxenutbildningen, ingår utbildning i samhällsfrågor enligt beskrivning för respektive skolform. I gymnasiesärskolan läser alla elever på nationellt program minst en kurs i samhällskunskap. Undervisningen i kursen ska behandla bland annat följande centralt innehåll: Begreppet demokrati och medborgarens möjligheter att påverka politiska beslut. Vuxenutbildning Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska de elever som läser kursen samhällskunskap genom undervisningen ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. På vuxenutbildningens

2016-01-26 2015/UN0202 5 (5) gymnasiala nivå läser eleverna samma samhällskunskapskurser som eleverna i ungdomsgymnasiet. Elever i undervisning i svenska för invandrare (SFI) har innan utbildningsstart fått samhällsorientering genom Boråsregionens Etableringscenter, BREC. Flera av eleverna på SFI fortsätter sin utbildning inom grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning där utbildning i samhällsfrågor ingår som ovan beskrivits. Inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå är bland annat följande centralt innehåll i kursen samhällskunskap Demokratiska fri-och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen och på gymnasial nivå bland annat Politiska partier i Sverige. Val till kommun, landsting och riksdag. Sveriges deltagande i EU. Begreppet demokrati och medborgarens möjligheter att påverka politiska beslut. UTBILDNINGSNÄMDEN Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1

Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Gäller för: Alla nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag Datum: 15 januari 2014 För revidering ansvarar: Arbetslivsnämnden För uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Arbetslivsnämnden Dokumentet gäller till och med: 2018 2 Integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Borås Stad vill motverka främlingsfientlighet och förbättra integrationen. Detta program redovisar den politiska viljeinriktningen och hur Borås Stad ska agera. Målgruppen för programmet är boråsare som är födda utomlands, och boråsare födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Detta är ca 25 procent av kommunens invånare. Borås har många års erfarenhet av att ta emot människor från andra länder. Förut arbetskraftsinvandrare, under senare år flyktingar från krig och förföljelse. Borås idag är en stad med en mångfald av kulturer, språk och religioner. Vi välkomnar alla inflyttade, oavsett ursprung eller religion, och vill säkerställa en god mottagning och integration. Det är viktigt med förståelse för olika kulturer om alla invånare i Borås ska vara delaktiga i samhällslivet och känna sig trygga. Detta skapas bäst genom möten mellan människor med olika bakgrund, till exempel på arbetsplatser och i föreningslivet. Integration betyder att människor respekteras oavsett bakgrund. Integration är en långsiktig process som omfattar alla i samhället. Den bygger på ömsesidig förståelse och respekt. Integration ska inte betraktas som en enskild aktivitet utan bör genomsyra allt arbete. Människor kan vara delaktiga i samhället de lever i, utan att ge avkall på sin identitet. Ett demokratiskt samhälle som värnar mänskliga rättigheter och människors lika värde tillåter alla att leva sitt eget liv, så länge svenska lagar och regler följs. Ett arbete är det viktigaste för att komma in i samhällslivet. Förberedelser för arbetslivet genom språkundervisning och samhällsinformation är därför prioriterade i integrationsarbetet. Integrerat samhälle 3

Arbete Arbete är en nyckel till integration. Borås Stad prioriterar åtgärder som leder till egen försörjning, genom anställning eller eget företagande. Vi ska samverka med andra myndigheter och näringslivet för att alla nyanlända ska få praktisera på arbetsplatser så snart det är möjligt. Borås Stad ska vara ett föredöme i att anställa personal av annan etnisk bakgrund. Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service. Flerspråkighet och interkulturell kunskap ska vara en merit vid rekrytering. Borås Stad ska stödja kunskapsspridning i näringslivet om att mångfald i arbetslivet är utvecklande och kan vara lönsamt för företaget. Boende Borås Stad ska motverka diskriminering och segregation på bostadsmarknaden. Vi ska verka för att ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer skapar ett blandat boende. Planering av bostadsområden ska skapa naturliga mötesplatser för de boende. Det kan ske med lokaler för exempelvis närservice samt fritids- och kulturaktiviteter. Borås Stad ska stötta nätverk som erbjuder aktiviteter för boende och bidrar till socialt hållbar stadsutveckling. Utbildning Barn och ungdomar Borås Stad har ansvaret för att alla unga får lika möjligheter till en god uppväxt och utbildning. Elever med annat modersmål ska erbjudas undervisning i detta, och i övrigt få det stöd de behöver i utbildningen. Modersmålslärarnas kompetens ska användas även i skolans arbete med interkulturella frågor. Varje kommunal skola ska verka för en särprägel som lockar elever från hela kommunen att välja den skolan. Därigenom får skolorna naturligt en kulturell mångfald. 4 Integrerat samhälle

Borås Stad verkar för att ungdomar får en ingång i arbetslivet, till exempel genom feriejobb. Särskilt viktigt är detta för ungdomar med utländsk bakgrund, som ofta saknar kontaktnät i samhället. Vuxna Borås Stad ansvarar för att alla nyanlända erbjuds utbildning i svenska för invandrare (SFI). SFI ska erbjudas i kombination med yrkesutbildning eller praktik för att stödja inträdet på arbetsmarknaden. För att säkerställa utbudet av yrkes- och lärlingsutbildningar ska Borås samverka inom Sjuhärad. SFI ska även ges tillsammans med teoretisk utbildning. Delaktighet Borås Stad verkar för att stärka förmågan och möjligheten till demokratisk delaktighet samt socialt och kulturellt deltagande. Alla medborgare i Borås ska känna sig behövda och ta del i samhällsutvecklingen. En förutsättning för att kunna ta del i samhällsutvecklingen är kunskap om hur samhället i vid bemärkelse fungerar. Fritidsgårdarnas arbete för hållbarhet, delaktighet och jämställdhet är en förutsättning för att verksamheten ska inkludera alla ungdomar. Föreningslivet fostrar i demokrati och dess spelregler, vilket ger möjligheter att vara delaktig i samhällsutvecklingen. Föreningar är också mötesplatser där personer med olika bakgrund knyter kontakter. Bland åtgärder för mera delaktighet för våra medborgare ingår naturligt de förutsättningar vi ger våra föreningar. Kommunen ska verka för att alla invånare får möjlighet att forma sina liv som de själva vill, inom ramen för svenska lagar och regler. Integrerat samhälle 5

Trygghet I Borås Stad ska alla invånare känna sig trygga. Borås Stad ska verka för att nyanlända får förutsättningar att delta i samhället, skapa ett kontaktnät samt möjligheter att delta i föreningslivet. Borås Stad ansvarar för att personalen i förskola, skola och individ- och familjeomsorg har kunskap om olika kulturer. Kommunen ska sträva efter att äldre och personer med funktionsnedsättning får hjälp på sitt modersmål. Folkhälsa Borås Stad ska skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Generella och selektiva satsningar på utbildning och sysselsättning samt samordnade insatser för integration, delaktighet och trygghet skapar även förutsättningar för hälsa och social hållbarhet. Många flyktingar har trauman som behöver bearbetas. Borås Stad ska i samverkan med andra utreda möjligheter till rehabilitering. Kultur Kultur är en väsentlig faktor i att forma ett integrerat samhälle. Det kulturella perspektivet ska vara en naturlig del av Borås Stads arbete för ett integrerat samhälle. Alla barn har rätt till lika möjligheter för kultur och fritidsverksamheter. 6 Integrerat samhälle

Arbetsmetoder Integrationsmålen ska genomsyra verksamheten i de kommunala förvaltningarna och bolagen. Samverkan kan öka både kvalitet och effektivitet i integrationsarbetet. Där det är möjligt ska Borås Stad samverka med andra kommuner och myndigheter. Om det finns internationella nätverk som underlättar arbetet med integrationen kan Borås Stad vara med i sådana. De ideella organisationerna är en viktig resurs i integrationsarbetet, särskilt studieförbunden. Arbetslivsnämnden ansvarar för att samordna integrationsarbetet. Uppföljning Arbetslivsnämnden ansvarar för att senast 2018 ge Kommunfullmäktige en uppföljning av programmet, och ett förslag till reviderat program. Integrerat samhälle 7

POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL 033-35 70 00 E-POST boras.stad@boras.se WEBBPLATS boras.se 8 Integrerat samhälle

Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2013

Ständig strävan att bli bättre Den utan jämförelse viktigaste resursen i kommunal verksamhet är all innovativ personal och det arbete de dagligen utför. Vad som krävs är att det skapas och ges utrymme för kreativitet. Det är ett vinnarspår när dörrar hålls öppna för det utvecklande arbetet och möjliggör en ständig utveckling av verksamheten. Personalpolitik, även om ordet kan låta något högtravande, är arbete både i det stora och i det lilla. Idag är det knappast någon som ifrågasätter att goda anställnings- och arbetsvillkor är en förutsättning för att kunna utföra alla de kvalificerade uppdrag Borås har. Det är lätt att konstatera att kommunen erbjuder en omfattande bredd av både verksamheter och yrken. Arbeten som många får del av och som har stor betydelse för medborgarna. Vill vi lyckas i vårt uppdrag kräver det en långsiktig personalpolitik som utgår från ett aktivt förbättringsarbete i dialog med medarbetare och fackliga organisationer. Märkbara exempel på förbättringar för personal är beslutet om fria arbetskläder och det aktiva friskvårdsarbetet. Nu går vi vidare med arbetet för heltider och med att ta bort de delade turerna. Om rätt till heltid inom äldreomsorgen beslutades redan 2001, men nu ökar vi omfattningen. Den 18 mars 2013 beslutade Kommunstyrelsen att alla nya tillsvidareanställningar i Borås Stad från och med 2014 ska vara på heltid, och att senast 1 augusti ska heltid införas för alla. Möjligheten till deltid finns kvar men då får den som vill gå ner i arbetstid begära tjänstledigt på deltid. I det pågående arbetet ingår också att minska tid utförd av timanställda och att arbeta bort delade turer. Som delad tur räknas uppehåll i arbetet med mer än en timme mitt i ett arbetspass. Detta är stora omställningar, men när vi når slutmålet kommer mycket att vara vunnet. Borås Stad är då en ännu mer attraktiv arbetsgivare, jämställdheten har ökat, vi kan möta kommande generationsväxlingar och inte minst ge bättre kontinuitet för till exempel de som har hemtjänst. Att avskaffa de delade turerna är ett sätt att höja kvaliteten i verksamheten ytterligare och att göra omsorgsyrket mer attraktivt genom fasta tjänster på heltid. När medarbetarna syns, hörs och blir sedda blir också Borås det. Ulf Olsson (S) Ordförande i Kommunstyrelsen

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Personalstruktur... 4 1.1 Antal anställda... 4 1.2 Personalomsättning... 6 1.3 Timavlönade... 6 1.4 Anställda inom olika verksamhetsområden... 9 1.5 Hel- och deltidsanställda... 11 1.6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad... 12 1.7 Ålder... 12 1.8 Planerade pensionsavgångar... 13 2 Medarbetarenkät... 15 3 Jämställdhet och likabehandling... 18 3.1 Hållbar jämställdhet 2011-2013... 18 3.2 Uppföljning av förvaltningarnas planer för likabehandling... 20 3.3 Nyckeltal för jämställdhet... 20 3.4 Övriga jämställdhetsåtgärder... 22 4 Utländsk bakgrund... 23 5 Lönestatistik... 26 5.1 Medianlön... 26 5.2 Lönespridning... 27 6 Resursanvändning arbetad tid och frånvaro... 29 6.1 Arbetad tid och frånvaro... 29 6.2 Arbete - föräldraskap... 31 6.3 Övertid och mertid... 31 6.4 Sparade semesterdagar och okompenserad övertid... 32 7 Hälsa och arbetsmiljö... 33 7.1 Hälsobokslut... 33 7.2 Hälsofrämjande insatser... 41 7.3 Arbetsmiljö... 43 7.4 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 44 7.5 Arbetsskador och tillbud... 45 7.6 Företagshälsovård... 46 7.7 Sjukfrånvaro... 47 7.8 Sjukfall över 60 dagar... 50 8 Personalutveckling... 51 8.1 Yrkesutbildning... 51 8.2 Kompetensutveckling... 51 8.3 Fritidsstudier... 53 8.4 Förslagsverksamhet... 53 9 Personalkostnader... 54 Definitioner... 56 1

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2013 INLEDNING Inledning Sedan 1999 sammanställer Borås Stad en personalekonomisk årsredovisning. Årets redovisning är där med den femtonde i ordningen. Den personalekonomiska redovisningen ger en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning av kommunens personal. Den beskriver personalarbetet för år 2013 och några år bakåt. Här finns kommunövergripande personalstatistik och analyser samt en del jämförelser med andra kommuner. Redovisningen skall ligga till grund för kommunens strategiska arbete med personalpolitiska och arbetsmiljöfrämjande insatser. Alla personalnyckeltal i årsredovisningen är könsuppdelade. Uppgifterna i den personalekonomiska redovisningen har i huvudsak hämtats ur kommunens lönesystem Heroma. Attraktiv arbetsgivarindex har tagits fram i samarbete med NyckeltalsInstitutet AB. Mångfaldsstatistik med uppgifter om anställda med utländsk bakgrund har tagits fram i samarbete med Statistiska Centralbyrån SCB. Uppgifterna om personalkostnader har hämtats från kommunens ekonomisystem Agresso. Uppgifter som inte kunnat tas fram ur IT-systemen som t.ex. arbetsskadestatistik har inhämtats genom uppgiftsinsamling från kommunens förvaltningar. I årets personalekonomiska redovisning finns olika jämförelser med andra kommuner. Dessa jämförelser säger i sig inget om verksamhetens omfattning eller hur stor del av verksamheten som bedrivs i förvaltningsform eller lagts ut på entreprenad i de olika kommunerna. Lägger man t.ex. ut större delen av en verksamhet på entreprenad där det normalt finns hög sjukfrånvaro så minskar kommunens sjukfrånvaro. Här kan man då redovisa en sjukfrånvaro som är lägre än hos en kommun med verksamheten i egen regi. Vår förhoppning är att den personalekonomiska redovisningen skall vara en av flera informationskällor för det fortsatta arbetet med att trygga personal- och kompetensförsörjningen och Borås Stads ställning som en attraktiv arbetsgivare. Staffan Vikström, Marianne Andrén och Linnea Nilsson vid Stadskansliet har varit huvudansvariga för den personalekonomiska redovisningen STADSKANSLIET Per Olsson Personalchef 2

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2013 SAMMANFATTNING Sammanfattning Verksamhetsmål 2013: Sjukfrånvaron var 6,1 %, vilket innebär en ökning av sjukfrånvaron under 2013 med 0,7 procentenheter. Antalet sjukfall över 60 dagar var 951 under 2013. Den arbetade tiden under 2013 för timavlönade ökade med 4,4 procent under året till motsvarande 519,3 årsarbeten. Följande fakta är hämtat ur Borås Stads personalekonomiska redovisning för år 2013 Den 1 november hade kommunen 9 112 tillsvidare- och visstidsanställda personer. Av kommunens anställda är 77,9 procent kvinnor och 22,1 procent män. 35 procent av kommunens anställda arbetar inom skola och förskola. 79,9 procent är heltidsanställda av kvinnorna 77,1 procent och av männen 90,1 procent. Övertids- och fyllnadstid motsvarar 74,5 årsarbeten, vilket är en minskning med 1,5 procent. Nettoarbetstiden har minskat med 0,7 procentenheter till 75,7 procent. 33,1 procent eller 3 254 personer hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under år 2013. 21,6 procent av de anställda hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under de senaste två åren. 47 personer har varit sjukskrivna mer än ett år. Antalet sjukdagar har ökat med 15,7 % och antalet sjuktillfällen har ökat med 8,2 %. Under 2013 har sjukfrånvaron ökat under alla sjukperioder. Medianlönen var 24 440 kronor per månad för tillsvidareanställda vid årets slut. Antalet anmälda arbetsskador ökade med 13,7 % till 555. Den genomsnittliga åldern i kommunen är 45,9 år. Sjuklönekostnaden inkl. arbetsgivaravgifter ökade med 12,8 % till 65,8 miljoner kronor. Personalkostnaden var 3 885,6 miljoner kronor. 3

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2013 PERSONALSTRUKTUR 1 Personalstruktur Den personalekonomiska redovisningen avser i första hand månadsavlönade d.v.s. tillsvidareanställda och visstidsanställda om inte annat anges. 1.1 Antal anställda Anställda i Borås Stad 2013-11-01 Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal Nämnd Kvinnor Män Kvinnor Män anställda Revisorskollegiet 3 3 0 0 6 Kommunstyrelsen 47 28 2 0 77 Valnämnden 0 1 0 0 1 Lokalförsörjningsnämnden 13 26 0 0 39 Servicenämnden 83 235 11 38 367 Fritids- och folkhälsonämnden 43 32 6 10 91 Samhällsbyggnadsnämnden 36 42 5 1 84 Tekniska nämnden 45 58 3 2 108 Miljö- och konsumentnämnden 34 11 3 0 48 Kulturnämnden 94 64 13 9 180 Utbildningsnämnden 435 262 83 53 833 Sociala omsorgsnämnden 699 159 51 11 920 Arbetslivsnämnden 257 139 28 9 433 Stadsdelsnämnden Norr 1 514 222 144 58 1 938 Stadsdelsnämnden Väster 1 505 267 124 29 1 925 Stadsdelsnämnden Öster 1 643 216 172 31 2 062 Totalt kommunen 6 451 1 765 645 251 9 112 Totalt antal anställda 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 7 096 Kvinnor 2 016 Män Av kommunens 9 112 anställda var 7 096 kvinnor och 2 016 män. Antalet tillsvidareanställda är marginellt färre jämfört med 2012. Antalet män har ökat med 50 medan kvinnorna har minskat med 60. Utveckling tillsvidareanställda Index (1998=100) 120 115 110 105 100 95 90 1998 2001 2004 2007 2010 2013 Totalt Kvinnor Män 4

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2013 PERSONALSTRUKTUR Index (1998=100) Utveckling visstidsanställda 150 100 50 0 1998 2001 2004 2007 2010 2013 Totalt Kvinnor Män Antalet visstidsanställda har ökat med 52 personer under året. Det högre antalet visstidsanställda mellan år 2004 och 2007 hänger samman med utbildningsinsatser av omvårdnadspersonal och personal inom förskolan som krävde vikarier för de som gick utbildning Tabellen visar förändringar i personalvolymen mellan 1 november 2012 och 1 november 2013. Antal personer Kvinnor Män Förändring Anställningsform 2012 2013 2012 2013 totalt Tillsvidareanställda 6 511 6 451 1 716 1 765-11 Visstidsanställda 617 645 226 251 53 Totalt kommunen 7 128 7 096 1 942 2 016 42 Förändringen av antalet anställda fördelas på följande personalgrupper: Tillsvidareanställda Visstidsanställda Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män Förändring Administration 4 11 10 5 31 Vård och omsorg -45-9 -16-12 -82 Rehabilitering och förebyggande arbete 5-1 2-3 3 Socialt och kurativt arbete 17 3-3 5 22 Skola och förskola -56 4 27 22-3 Kultur, turism och fritid 6 0 0 7 13 Teknik 9 41 8 2 60 Kod saknas 0 0 0-1 -1 Totalt kommunen -60 49 28 25 42 En förklaring till att antalet personer inom vård och omsorg minskat är att 20-25 % av kommuninvånarna som har behov av hemtjänstinsatser har valt en privat aktör enligt Lagen om valfrihetssystem (hemtjänstvalet). Minskningen inom skola och förskola handlar om anpassningar till minskat elevunderlag. Inom teknikområdet har det skett en ökning av antalet tillsvidareanställda beroende på att personer med arbetshandikapp överförts till så kallade trygghetsanställningar. Enligt lagen om anställningsskydd LAS 5 gäller att om en arbetstagare under en femårsperiod varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Under 2013 fick 141 personer tillsvidareanställning enligt denna bestämmelse vilket kan jämföras med år 2012 då det var 140. Av de som fick tillsvidareanställning fanns 89 personer inom vård och omsorg, 14 inom förskola och 38 inom övrig verksamhet. 1.2 Personalomsättning I detta avsnitt redovisas enbart extern personalomsättning för tillsvidareanställda 5

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2013 PERSONALSTRUKTUR Extern personalomsättning i % 2009 2010 2011 2012 2013 Kvinnor 6,8 7,1 8,7 8,8 9,5 Män 6,6 7,4 11,8 9,7 8,0 Totalt kommunen 6,8 7,2 9,4 9 9,2 Personalomsättningen 2013 för tillsvidareanställda varierar mellan olika personalgrupper: Extern personalomsättning i % Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Administration 9,6 7,8 9,1 Vård och omsorg 8,9 10,3 9,1 Rehabilitering och förebyggande arbete 9,2 28,6 11,8 Socialt och kurativt arbete 19,4 9,7 17,2 Skola och förskola 9,3 7,7 9,0 Kultur, turism och fritid 9,8 11,9 10,6 Teknik 8,5 5,1 7,1 Totalt kommunen 9,5 8,0 9,2 Socialsekreterare är den personalgrupp som haft störst extern rörlighet med 27,9 %. Biståndsbedömare, omvårdnadspersonal, chefer, fritidsledare, sjuksköterskor, lärare, barnskötare, ingenjörer, tekniker är andra grupper med en extern personalomsättning över 10 %. Personalomsättningen för kvinnor var 9,5 % vilket är 1,5 procentenhet högre än männens 1.3 Timavlönade Totalt Antalet timavlönade i genomsnitt under 2013 motsvarade 825 årsarbeten vilket är en ökning med 7 % jämfört med 2012. I siffrorna ingår beredskapsarbetare (BEA) och anställda enligt PAN-avtalet (personliga assistenter och anhörigvårdare) med totalt 305 årsarbeten. Totalt arbetad timavlönade 1 402 001 timmar. Antal årsarbetare Utveckling av antal årsarbetare för timavlönade 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Att antalet timavlönade sjönk kraftigt under 2003 berodde på att det var en nyanställningsblockad och en strejk bland Kommunals medlemmar under våren Sveriges kommuner och landsting SKL tar varje år fram en statistik över kommunal personal från kommunernas lönekörningar i november månad, vilket avser uppgifter för oktober månad. Enligt statistiken över antal anställda var andelen timavlönade i Borås Stad 5 % vilket är lägre än genomsnittet för landets kommuner som är 8 %. Endast fem kommuner i landet hade lägre andel timavlönade än Borås. 6

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2013 PERSONALSTRUKTUR Timavlönade exklusive BEA och PAN-avtalet Verksamhetsmål Uppnått 2010 Uppnått 2011 Uppnått 2012 Mål 2013 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten 506 523 498 475 519 Det är i första hand stadsdelsnämnderna som använder timavlönad personal. Timavlönade används i huvudsak för att täcka uppkomna vakanser p.g.a. semester, sjukdom och annan frånvaro men även för säsongsarbete. Omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen är den personalkategori som har störst andel timavlönade med 212 årsarbeten, därefter barnskötare med 59 och obehöriga förskollärare med 55 årsarbeten. Antal arbetade timmar 2013 för timavlönade omräknat till årsarbeten exkl. BEA och PAN Antal årsarbetare Nämnd Kvinnor Män Totalt Utfall 2013 Revisorskollegiet 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsen 0,0 0,0 0,0 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 Lokalförsörjningsnämnden 0,5 2,7 3,2 Servicenämnden 5,9 5,8 11,7 Fritids- och folkhälsonämnden 2,9 2,5 5,4 Samhällsbyggnadsnämnden 0,6 0,1 0,7 Tekniska nämnden 1,4 2,0 3,4 Miljö- och konsumentnämnden 0,0 0,0 0,0 Kulturnämnden 4,6 1,5 6,0 Utbildningsnämnden 8,3 6,1 14,5 Sociala omsorgsnämnden 31,0 10,3 41,2 Arbetslivsnämnden 2,6 1,2 3,8 Stadsdelsnämnden Norr 105,7 20,3 126,0 Stadsdelsnämnden Väster 119,1 25,8 144,9 Stadsdelsnämnden Öster 131,1 27,3 158,4 Totalt kommunen 413,7 105,5 519,3 Antal timavlönade i kommunen har ökat med 4,4 % jämfört med år 2012. Tabellen visar antalet timmar omräknat till årsarbetare men säger inget om hur många personer som arbetet 7