Utbildningsnämnden kallas till sammanträde:

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Utbildningsnämnden kallas till sammanträde: Tid: Tisdagen den 27 januari klockan Information för nämndens ledamöter/ersättare klockan Plats: Utbildningskontoret, Stora Brogatan Upprop och val av justerande ledamot och dennes ersättare Tid för justering torsdagen den 29 januari. 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Allmänhetens frågestund Beslutsärenden 4 Gymnasieskolans interkommunala ersättningar år 2015 (2014/UN ) 5 Gymnasiesärskolans interkommunala ersättningar år 2015 (2014/UN ) 6 Kommunala vuxenutbildningens interkommunala ersättningar år 2015 (2015/UN ) 7 Bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor år 2015 (2014/UN ) 8 Utbildningsnämndens sammanträdesdagar februari december 2015 (2014/UN ) 9 Undertecknande av Utbildningsnämndens officiella skrivelser (2014/UN ) 10 Anta anbud för externa utbildningsanordnares räkning Delegering gällande beslut om kravspecifikation samt antagande av anbud för Vuxenutbildningen (2014/UN ) 11 Val av kontaktpolitiker i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen (2014/UN ) Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Val av Utbildningsnämndens representanter i YH-utbildningarnas ledningsgrupper (2014/UN ) 13 Val av Utbildningsnämndens representanter i programråd (2015/UN ) Bilaga Bilaga 14 Val av fadderpolitiker vid Ungdomsrådets rådslag (2015/UN ) Bilaga 15 Val av Utbildningsnämndens representanter i Projekt Urban utveckling (2015/UN ) 16 Val av Utbildningsnämndens representant till Dialogforum för nationella minoriteter (2015/UN ) 17 Remiss Motion; Arbeta för en narkotikafri skola (2014/UN ) 18 Remiss Åtgärder för att minska barnfattigdomen i Borås Stad (2014/UN ) Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 19 Anmälningsärenden enl. bilagd förteckning 20 Avgivna skrivelser enl. bilagd förteckning 21 Delegationsbeslut 22 Övriga frågor Rapport från programråd/lärlingsråd/yh ledningsgrupp Kontaktpolitikerbesök Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

3 Ärende 4 BESLUTSFÖRSLAG Gymnasieskolans interkommunala ersättningar år 2015 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer angivna belopp för gymnasieskolans interkommunala ersättningar att gälla för år Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2014/UN Handläggare: Michael Malmström, tel

4 PM Kommuner med elever i Borås Stads gymnasieskolor Gymnasieskolans interkommunala ersättningar för I bilaga anges ersättningsbelopp per termin och månad för Prislistan bygger på en kartläggning av faktiska kostnader per program samt en avstämning mot definitiv Budget 2015:2. Hemkommunen svarar för kostnaden för elevernas resor eller inackorderingsbidrag. Kostnader som kan uppstå på grund av särskilda behov faktureras utöver interkommunal ersättning. Elevavgift uttages månadsvis för varje elev som finns antagen i utbildning med start per den 15:e. Höstterminen börjar debitering den 15 september. Med denna skrivelse och bilagd prislista anser sig utbildningsnämnden ha informerat berörda kommuner om vilka belopp för interkommunal ersättning som gäller för kalenderåret UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Michael Malmström Controller

5 BORÅS STAD Utbildningsförvaltningen Ekonomi Sid 1 Av kommunen fastställd prislista för interkommunala ersättningar för gymnasieskolan 2015 Program Pris per elev och termin, kr "Gy11" BF Barn- och fritidsprogrammet gymnasieskolan BA Bygg- och anläggningsprogrammet BA inriktning anläggningsfordon EE El- och energiprogrammet ES Estetiska programmet ES inriktning musik FT Fordons- och transportprogrammet FT inriktning transport HA Handels- och administrationsprogrammet HV Hantverksprogrammet HT Hotell- och turismprogrammet HU Humanistiska programmet IB International Baccalaureate IM Individuellt programm IN Industritekniska programmet NA Naturvetenskapsprogrammet RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet SA Samhällsvetenskapsprogrammet TE Teknikprogrammet EK Ekonomiprogrammet VF VVS- och fastighetsprogrammet VO Vård- och omsorgsprogrammet EKENTVS Entreprenör TE Specialutf program Global programme of technology ES Specialutf program Design NV Specialutformat program Adventure Tillägg för elev på Nationell IdrottsUtbildning kr Lagidrott, pris elev och termin Individuellidrott, pris elev och termin Skolmåltider ingår med kr

6 Ärende 5 BESLUTSFÖRSLAG Gymnasiesärskolans interkommunala ersättningar år 2015 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer angivna belopp för gymnasiesärskolans interkommunala ersättningar att gälla för år Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2014/UN Handläggare: Michael Malmström, tel

7 PM Gymnasiesärskolans interkommunala ersättningar år 2015 Följande priser är beräknade för gymnasiesärskolan Nationella och specialutformade program Individuella program Verksamhetsträning Individuella program Yrkesträning kr per termin kr per termin kr per termin Prislistan bygger på en kartläggning av faktiska kostnader samt en avstämning mot Budget 2015:2. Prislistan för Nationella och specialutformade program, individuella program Yrkesträning och individuella program Verksamhetsträning är höjda med 4,0 % sedan föregående prislista för Utbildningsnämnden föreslås besluta att fastställa de angivna beloppen att gälla för UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Michael Malmström Controller

8 Ärende 6 BESLUTSFÖRSLAG Kommunala vuxenutbildningens interkommunala ersättningar Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer angivna belopp för kommunala vuxenutbildningens interkommunala ersättningar att gälla för år Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Michael Malmström, tel

9 Prislista Vuxenutbildningen i Borås 2015 Verksamhet Pris Sfi 42 kr/timme Gruv 74 kr/poäng Gy-teori (egenregi) 55 kr/poäng Gy-Yrkes (egenregi) 64 kr/poäng Särvux 453 kr/timme För upphandlad utbildning/kurs (ej Sfi) gäller upphandlat pris +5 kr/poäng. Kostnader för elev i behov av särskilt stöd kan ytterligare kostnader tillkomma, enligt individuell överenskommelse. Kostnader för läromedel, skolmåltider och reseersättning kan tillkomma för elever som är berättiga till detta. Hemkommunen åtar sig att betala hela utbildningskostnaden, även om eleven folkbokför sig i Borås under studietiden. Debitering sker ej då eleven avbryter inom en vecka från utbildningens start. Priset är fast under hela utbildningstiden. Diarienummer 2015/UN0013 och beslut i Utbildningsnämnden

10 Ärende 7 BESLUTSFÖRSLAG Bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor år 2015 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer ersättningar till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor enligt upprättade förslag. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2014/UN Handläggare: Michael Malmström, tel

11 PM Ersättning till fristående gymnasieskolor 2015 Beslut fattas i Utbildningsnämnden den 27 januari Bakgrund Riksdagen har den 10 juni 2009 fattat beslut om förtydligande av skollagens (1985:1100) bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor. Beslutet innebär att huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. Regeringen har den 11 juni 2009 beslutat om kompletterande föreskrifter (SFS 2009:672) i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. De nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den 1 juli 2009 och skall tillämpas första gången på bidrag för kalenderår Förändringarna innebär sammanfattningsvis följande för gymnasieskolan: Likabehandlingsprincipen betyder att bidraget skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Kommunens budget för verksamheten det kommande året skall ligga till grund för fastställandet av bidragen till fristående skolor. Bidragen skall fastställas per kalenderår och beslutas före kalenderårets början. Om kommunen tillskjuter ytterligare resurser till den egna verksamheten under löpande budgetår, ska motsvarande tillskott tilldelas de fristående skolorna. Genom tillägg i förordningen 4 kap 2 får en kommun som under löpande budgetår minskar ersättningen till verksamheter i sin egen regi även minska bidragen till enskild verksamhet i motsvarande mån, genom att återstående utbetalningar under budgetåret minskas. Bidraget till fristående skolor skall bestå av ett grundbelopp och ett tillläggsbelopp.

12 Det nu gällande kravet på att bidraget ska bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov tas bort. Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller både grundbelopp och tilläggsbelopp. Det innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. Grundbelopp 3 I 16 kap. 53, 17 kap. 32 och 19 kap. 46 skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Vid tillllämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för 1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, 2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader, 3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader, 5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet, 6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tillläggsbelopp), och 7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

13 I stället för vad som anges i första stycket ska, i det fall utbildningen är en särskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, bidragets grundbelopp bestämmas enligt 2 kap. 6. Förordning (2012:402). Tilläggsbelopp för särskilt stöd För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen, utöver grundbeloppet, betala ett tilläggsbelopp. Detta tilläggsbelopp skall endast avse ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Tilläggsbelopp för modersmålsundervisning Ersättning för modersmålsundersvisning skall ingå i tilläggsbeloppet för de elever som har rätt till sådan undervisning på samma grunder som kommunen finansierar sådan undervisning. Principer för bidragsberäkning samt bidrag 2015 För gymnasieskolans del grundas beräkningarna på de resurser som Kommunfullmäktige har tilldelat Utbildningsnämnden år 2015 för att sköta verksamheten plus de resurser som Utvecklingsenheten har avsatt för sin verksamhet inom gymnasieskolan. Dock görs Utbildningsnämndens budget inte på detaljnivån per gymnasieprogram. För att få fram en kostnadsfördelning mellan programmen har samma kostnadsfördelning som gällde i bokslut 2013 använts. När det gäller ersättningen för lokalkostnader, motsvarar den kommunens genomsnittliga kostnad per elev och program i gymnasieskolan. Dock ingår det i kommunens hyressystem ett påslag på internhyrorna som Lokalförsörjningsnämnden gör för den så kallade Lokalbanken, Saneringskonto samt vissa förstudier. Detta har inte heller räknats med i grundbidraget då dessa kostnader ej är hänförliga till gymnasieskolan. Avdrag från underlaget till grundbidrag har gjorts med kommunens beräknade kostnader för insatser för elever i behov av särskilt stöd. Ersättning för dessa kostnader skall istället betalas ut i form av ett individualiserat tilläggsbidrag. Likaså har avdrag från underlaget gjorts med kommunens beräknade administrationskostnader, för att i stället lägga på lagstadgade 3 procent för att täcka dessa kostnader. Slutligen görs ett påslag på 6 procent som kompensation för att de fristående skolorna inte har rätt att lyfta moms på sina kostnader.

14 Grundbelopp till fristående skolor per program i gymnasieskolan: Program Grundbelopp, kr per elev och år Varav lokaler Varav adm Varav moms Barn- o fritid Bygg- o anläggning Bygg- o anl.inr.anl.fordon Ekonomi El- o energi Estetiska Estetiska inri. Musik Fordon Fordon inr. transport Handels- o administration Hantverk Hotell- o turism Humansitisk IB IMPRO 1 Industri Naturbruk 2 Naturvetenskap Restaurang- o livsmedel Samhällsvetenskap Teknik VVS- o fastighet Vård- o omsorg Aktuellt yrkesprogrampris. 2 Kommunen har samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Michael Malmström Controller

15 PM Ersättning till fristående gymnasiesärskolor 2015 Beslut fattas i Utbildningsnämnden den 27 januari Bakgrund Riksdagen har den 10 juni 2009 fattat beslut om förtydligande av skollagens (1985:1100) bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor. Beslutet innebär att huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet får överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. Regeringen har den 11 juni 2009 beslutat om kompletterande föreskrifter (SFS 2009:672) i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. De nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den 1 juli 2009 och skall tillämpas första gången på bidrag för kalenderår Förändringarna innebär sammanfattningsvis följande för gymnasiesärskolan: Likabehandlingsprincipen betyder att bidraget skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Kommunens budget för verksamheten det kommande året skall ligga till grund för fastställandet av bidragen till fristående skolor. Bidragen skall fastställas per kalenderår och beslutas före kalenderårets början. Om kommunen tillskjuter ytterligare resurser till den egna verksamheten under löpande budgetår, ska motsvarande tillskott tilldelas de fristående skolorna. Genom tillägg i förordningen 4 kap 2 får en kommun som under löpande budgetår minskar ersättningen till verksamheter i sin egen regi även minska bidragen till enskild verksamhet i motsvarande mån, genom att återstående utbetalningar under budgetåret minskas.

16 Bidraget till fristående skolor skall bestå av ett grundbelopp och ett tillläggsbelopp. Det nu gällande kravet på att bidraget ska bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov tas bort. Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller både grundbelopp och tilläggsbelopp. Det innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. Grundbelopp Bidraget till fristående skolor skall bestå av ett grundbelopp och ett tillläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för: Undervisning Läromedel och utrustning. Läromedel och utrustning för särskilt stöd skall normalt ingå i grundbeloppet. Om det är läromedel eller utrustning som är av extraordinärt slag eller väsentligt avviker från det generella stöd som skolan är skyldig att tillhandahålla, skall kostnaderna ingå i tilläggsbeloppet. Elevvård och hälsovård Måltider Administration (en schablon på 3 procent) Moms (en schablon på 6 procent). Fristående skolor har inte rätt att lyfta moms på samma sätt som kommunen. Därför skall kompensation för detta lämnas med ett schablonbelopp på 6 procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp). Kommunen är i sin tur berättigad till en ersättning från staten på 6 procent av utbetalt belopp. Lokalkostnader Tilläggsbelopp för särskilt stöd För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen, utöver grundbeloppet, betala ett tilläggsbelopp. Detta tilläggsbelopp skall endast avse ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Tilläggsbelopp för modersmålsundervisning Ersättning för modersmålsundersvisning skall ingå i tilläggsbeloppet för de elever som har rätt till sådan undervisning på samma grunder som kommunen finansierar sådan undervisning. Principer för bidragsberäkning samt bidrag 2015 För gymnasiesärskolans del grundas beräkningarna på de resurser som Kommunfullmäktige har tilldelat Utbildningsnämnden år 2015 för att sköta verksamheten.

17 När det gäller ersättningen för lokalkostnader, motsvarar den kommunens genomsnittliga kostnad per elev. Dock ingår det i kommunens hyressystem ett påslag på internhyrorna som Lokalförsörjningsnämnden gör för den så kallade Lokalbanken, Saneringskonto samt vissa förstudier. Detta har inte heller räknats med i grundbidraget då dessa kostnader ej är hänförliga till gymnasiesärskolan. Avdrag från underlaget till grundbidrag har gjorts med kommunens beräknade kostnader för insatser för elever i behov av särskilt stöd. Ersättning för dessa kostnader skall istället betalas ut i form av ett individualiserat tilläggsbidrag. Likaså har avdrag från underlaget gjorts med kommunens beräknade administrationskostnader, för att i stället lägga på lagstadgade 3 procent för att täcka dessa kostnader. Slutligen görs ett påslag på 6 procent som kompensation för att de fristående skolorna inte har rätt att lyfta moms på sina kostnader. Grundbelopp till fristående gymnasiesärskolor: Program Grundbelopp, kr per elev och år Varav lokaler Varav adm Varav moms Gymnasiesärskolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Michael Malmström Controller

18 Ärende 8 BESLUTSFÖRSLAG Utbildningsnämndens sammanträdesdagar februari-december 2015 Förslag till beslut: Utbildningsnämnden fastställer följande ordinarie sammanträdesdagar för februari-december 2015: Tisdagen den 24 februari Tisdagen den 24 mars Tisdagen den 21 april Tisdagen den 19 maj Tisdagen den 25 augusti Tisdagen den 22 september Tisdagen den 20 oktober Tisdagen den 8 december Sammanträdena börjar klockan Informations- och gruppmöte från klockan Annons med uppgifter om utbildningsnämndens sammanträden ska införas i Borås Tidning. Samtliga nämndsammanträden är öppna för allmänheten. Digitala nämndhandlingar ska finnas upplagda på nämndens webbsida en vecka före nämndsammanträdet. En informationsdag gällande budget 2016 kommer att äga rum tisdagen den 9 juni. Arvode erhålls enligt Kommunfullmäktiges beslut om Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda för denna informationsdag. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2014/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

19 Ärende 9 BESLUTSFÖRSLAG Undertecknande av Utbildningsnämndens officiella skrivelser Enligt reglementet för Utbildningsnämnden ska nämnden besluta om hur utfärdade handlingar undertecknas. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden beslutar att nämndens officiella skrivelser ska undertecknas av Utbildningsnämndens ordförande och förvaltningschef. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2014/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

20 Ärende 10 BESLUTSFÖRSLAG Anta anbud för externa utbildningsanordnares räkning - Delegering gällande beslut om kravspecifikation samt antagande av anbud för vuxenutbildningen Utbildningsnämnden fastställde , 49, Upphandlingsordning för vuxenutbildningen. Momenten Kravspecifikation samt Antaga anbud ska beslutas av tre förtroendevalda enligt delegationsbeslut i utbildningsnämnden. På grund av ny mandatperiod skall nya förtroendevalda utses. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden delegerar till xxxx (X), xxxx (X) och xxxx (X) att besluta om kravspecifikation samt anta anbud för vuxenutbildningen. Som ersättare väljs xxxx (X) och xxxx (X). Arvode erhålls enligt Kommunfullmäktiges beslut om Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2014/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

21

22 Ärende 11 BESLUTSFÖRSLAG Val av kontaktpolitiker i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen Förslag till beslut: Utbildningsnämnden utser följande förtroendevalda att vara nämndens särskilda kontaktpolitiker i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen: Almåsgymnasiet xxxx (X) xxx (X) xxx (X) Bergslenagymnasiet xxxx (X) xxx (X) Sven Eriksonsgymnasiet xxxx (X) xxx (X) xxxx (X) Bäckängsgymnasiet xxxx (X) xxxx (X) xxxx (X) Viskastrandsgymnasiet xxxx (X) xxxx (X) xxxx (X) Tullengymnasiet xxxx (X) xxxx (X) Vuxenutbildningen xxxx (X) xxxx (X) xxxx (X) Arvode erhålls enligt Kommunfullmäktiges beslut om Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2014/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

23 Ärende 12 BESLUTSFÖRSLAG Val av representanter från Utbildningsnämnden till YH-utbildningarnas ledningsgrupper Förslag till beslut: Utbildningsnämnden utser xxxx (X) att vara nämndens representant i ledningsgruppen för utbildningen Konfektionstekniker, xxxx (X) att vara nämndens representant för utbildningen Elinstallatör samt xxxx (X) att vara nämndens representant för utbildningen Medicinsk sekreterare vid Borås Yrkeshögskola inom Vuxenutbildningen. Representanterna erhåller arvode enligt Kommunfullmäktiges beslut om Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2014/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

24 Ärende 13 BESLUTSFÖRSLAG Val av Utbildningsnämndens representanter i programråd Förslag till beslut: Se bilaga. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

25 /UN (5) Beslut gällande programråd samt val av nämndens representanter till respektive programråd Förslag till beslut: Utbildningsnämnden tillsätter följande programråd för tiden : Barn- och fritidsprogrammet Programråd för Barn- och fritid. Omfattar inriktningarna Fritid och hälsa, Pedagogiskt arbete, Socialt arbete. Gäller för samtliga inriktningar på Almåsgymnasiet och inriktningen Fritid och hälsa på Sven Eriksonsgymnasiet. Bygg- och anläggningsprogrammet Programråd för Husbyggnad Omfattar inriktningen Husbyggnad Programråd för Mark/Anläggning. Omfattar inriktningarna Anläggningsfordon, Mark- och anläggning. Programråd för Måleri. Omfattar inriktningen Måleri. Programråd för Plåtslageri. Omfattar inriktningen plåtslageri. El- och energiprogrammet Programråd för El/Energi Omfattar inriktningarna Automation, Elteknik och Energi. Programråd för El/Data Omfattar Data- och kommunikationsteknik Fordons- och transportprogrammet Programråd för Transport/Logistik. Omfattar inriktningarna Transport och Godshantering. Programråd för Personbilsteknik/Karosseri. Omfattar inriktningarna Personbil, Karosseri, Lackering och Lastbil och mobila maskiner.

26 /UN (5) Handels- och administrationsprogrammet Programråd för Handel/Administration Omfattar inriktningarna Administrativ service, Handel och service Hantverksprogrammet Programråd för Florist/Inredare Omfattar inriktningen Florist och en profil från Övriga hantverk Programråd för Frisör Omfattar inriktningen Frisör Programråd för Stylist Omfattar en profil från inriktningen Övriga Hantverk Programråd för Textil design Omfattar inriktningen Textil design. Programråd för Finsnickeri Omfattar inriktning Finsnickeri Hotell- och turismprogrammet Programråd för Hotell/Turism Omfattar inriktningarna Hotell och konferens, Turism och resor Teknikcollegeråd Programråd/Teknikcollegeråd för Industritekniska programmet och Teknikprogrammet Omfattar inriktningarna Produkt och maskinteknik (profil Tryckteknik), Svetsteknik på Industritekniska programmet och inriktningen Produktionsteknik på Teknikprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Programråd för Bageri/konditori Omfattar inriktning Bageri och konditori. Programråd för Restaurang och livsmedel Omfattar inriktningarna Färskvaror, delikatesser och catering samt Kök och servering.

27 /UN (5) VVS- och fastighetsprogrammet Programråd för VVS/Fastighet Omfattar inriktningarna Fastighet, Kyl- och värmepumpsteknik, Ventilationsteknik, VVS Vård- och omsorgsprogrammet Programråd för Omvårdnad Omfattar följande lokala profiler finns på programmet, Vård, skydd och säkerhet, Omsorg och hälsa, Psykiatri och funktionshinder. Vårdutbildningen på Vuxenutbildningen ingår i rådet. Programråden ska ha följande sammansättning: Arbetsgivare 2 eller fler ord + 2 eller fler ers Arbetstagare 2 eller fler ord + 2 eller fler ers Utbildningsnämnden 1 ord + 1 ers Skolledare 1 ord + 1 ers Lärare 1 ord + 1 ers Elever 1 ord + 1 ers Respektive programråd utser en ordförande, vice ordförande samt sekreterare. Företrädare för arbetsgivare, arbetstagare och utbildningsnämnd erhåller arvode enligt kommunfullmäktiges beslut. Programråden har möjlighet att adjungera nyckelpersoner till programrådens möten, dock utan ersättning. Utbildningsnämnden fastställer riktlinjer för programrådens arbete daterat Utbildningsnämnden utser följande förtroendevalda att vara nämndens representanter i programråden: Programråd för Barn- och fritid. Ordinarie: xxxx (X) Bygg- och anläggningsprogrammet Programråd för Husbyggnad Ordinarie: xxxx (X) Ersättare: xxxx (x) Ersättare: xxxx (X)

28 /UN (5) Programråd för Mark/Anläggning. Ordinarie: xxxx (X) Programråd för Måleri. Ordinarie: xxxx (X) Programråd för Plåtslageri. Ordinarie: xxxx (X) El- och energiprogrammet Programråd för El/Energi Ordinarie: xxxx (x) Programråd för El/Data Ordinarie: xxxx (x) Fordons- och transportprogrammet Programråd för Transport/Logistik Ordinarie: xxxx (X) Ersättare: xxxx (X) Ersättare: xxxx (X) Ersättare: xxxx (X) Ersättare: xxxx (x) Ersättare: xxxx (x) Ersättare: xxxx (x) Programråd för Personbilsteknik/Karosseri Ordinarie: xxxx (x) Ersättare: xxxx (x) Handels- och administrationsprogrammet Programråd för Handel/Administration Ordinarie: xxxx (x) Ersättare: xxxx (X) Hantverksprogrammet Programråd för Florist/Inredare Ordinarie: xxxx (x) Programråd för Frisör Ordinarie: xxxx (X) Programråd för Stylist Ordinarie: xxxx (X) Programråd för Textil design Ordinarie: xxxx (X) Ersättare: xxxx (X) Ersättare: xxxx (X) Ersättare: xxxx (x) Ersättare: xxxx (x)

29 /UN (5) Programråd för Finsnikeri Ordinarie: xxxx (X) Hotell- och turismprogrammet Programråd för Hotell/Turism Ordinarie: xxxx (X) Ersättare: xxxx (X) Ersättare: xxxx (X) Programråd/Teknikcollegeråd för Industritekniska programmet och Teknikprogrammet Ordinarie: xxxx (X) Ersättare: xxxx (X) Restaurang- och livsmedelsprogrammet Programråd för Bageri/konditori Ordinarie: xxxx (X) Ersättare: xxxx (x) Programråd för Restaurang och livsmedel Ordinarie: xxxx (x) Ersättare: xxxx (X) VVS- och fastighetsprogrammet Programråd för VVS/Fastighet Ordinarie: xxxx (x) Vård- och omsorgsprogrammet Programråd för Omvårdnad Ordinarie: xxxx (x) Ersättare: xxxx (X) Ersättare: xxxx (X)

30 RIKTLINJER PROGRAMRÅDEN Samverkan För yrkesprogrammen ska det finnas ett eller flera programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Samverkan gäller både för elever med skolförlagd utbildning och lärlingselever. Utbildning Programråden lämnar synpunkter på vilka valbara kurser som ska erbjudas eleverna på respektive program. Utrustning Programråden lämnar synpunkter på vilken utrustning som behövs på respektive yrkesutbildning. Programråden verkar för att eleverna får erforderlig skyddsutrustning, arbetskläder, verktyg mm. Apl Programråden verkar för att alla elever ska få ett arbetsplatsförlagt lärande med hög kvalitet. För elever med skolförlagd utbildning gäller detta minst 15 veckors APL och för lärlingselever gäller det lärlingsplatser för minst halva utbildningstiden. Könsfördelning Programråden ska aktivt verka för en jämn könsfördelning inom varje program. Kompetensutveckling Programråden bidrar till att uppdatera lärarnas kompetens inom yrkesområdet. Ekonomi Rektor hanterar i samråd med programråden eventuella medel för tex handledarutbildning, informationsinsatser, studiebesök, träffar med arbetslivet mm. Nätverk Programråden verkar aktivt för att öka antalet företag som samverkar mellan yrkesprogrammen och näringslivet. Återkoppling Programråden får återkoppling genom att aktuella frågeställningar förs upp på nämndens möten.

31 Ärende 14 BESLUTSFÖRSLAG Val av fadderpolitiker vid Ungdomsrådets rådslag Förslag till beslut: Utbildningsnämnden utser xxxx (X) och xxxx (X) att vara nämndens representanter vid Ungdomsrådets rådslag. Arvode erhålls enligt Kommunfullmäktiges beslut om Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

32 Ärende 15 BESLUTSFÖRSLAG Val av representanter från Utbildningsnämnden till projekt Urban utveckling Förslag till beslut: Utbildningsnämnden beslutar att utse xxxx (X) och xxxx (X) att vara Utbildningsnämndens representanter i projekt Urban utveckling. Representanterna erhåller arvode enligt Kommunfullmäktiges beslut om Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

33 Ärende 16 BESLUTSFÖRSLAG Val av Utbildningsnämndens representant till Dialogforum för nationella minoriteter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna i Sverige. Staten har ett lagfäst ansvar för att dessa grupper ska kunna bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Borås Stad ska genom insatser inom verksamhetsområdena utbildning, äldreomsorg, kultur och fritid bidra till att stärka dessa nationella identiteter. Ett dialogforum ska genomföras för att säkerställa dessa åtgärder. Arbetslivsnämnden har uppdrag att skapa rutiner för dialogforum med representanter för nationella minoriteter, politiker och tjänstemän. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden utser xxxx (X) att vara nämndens representant i Dialogforum för nationella minoriteter. Arvode erhålls enligt Kommunfullmäktiges beslut om Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2015/UN Handläggare: Eva Lindström, tel

34 Ärende 17 BESLUTSFÖRSLAG Remiss Motion; Arbeta för en narkotikafri skola Förslag till beslut: Utbildningsnämnden avstyrker förslaget. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2014/UN Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel

35 REMISSVAR 1 (2) /UN0179 Sirpa Heikkilä Tel Kommunstyrelsen Motion: Arbeta för en narkotikafri skola i Borås Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0676 Nämndens beslut (tillstyrkan, avstyrkan, avstår från yttrande) Utbildningsnämnden avstyrker förslaget Nämndens yttrande i sammanfattning Utbildningsnämnden har tagit del av motionen Arbeta för en narkotikafri skola i Borås. Nämnden delar intentionerna i motionen, att narkotika måste bekämpas. Utbildningsförvaltningen har en samverkansöverenskommelse med polisen kring kostnadsfri utbildning för personal på gymnasieskolorna i dessa frågor. Utbildningsnämnden har därför för egen del inte behov av den utbildningsinsats som föreslås och avstyrker motionen. Nämndens yttrande i sin helhet I motionen Arbeta för en narkotikafri skola i Borås hänvisas till en undersökning som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har gjort Undersökningen visar bland annat att andelen flickor och pojkar i gymnasieskolan i Borås som har testat narkotika är 14 respektive 19 procent. Motionärerna anser att narkotikan måste bekämpas och föreslår att Kommunfullmäktige beslutar om att en utbildning införs för skolpersonal och föräldrar. Utbildningen syftar till att tidigt kunna upptäcka och hantera drogmissbruk. Den ska genomföras med stöd av Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle och deras projekt Narkotikafri skola. I Borås Stad finns ett Drogpolitiskt program från Programmet är indelat i tre målområden: 1. Tillgången till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska 2. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika eller dopningsmedel, eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak, ska successivt minska 3. Personer med missbruk eller beroende ska ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet

36 REMISSVAR 2 (2) /UN0179 Sirpa Heikkilä Tel Inom målområde 2 anges att Borås Stad ska satsa på att öka kunskapen om droger hos föräldrar och hos personal som arbetar med barn och unga. Till programmet ska utarbetas en central handlingsplan och sedan ska nämnderna göra egna handlingsplaner. I avvaktan på den centrala handlingsplanen som ska stödja nämnderna i deras arbete och val av metoder har Utbildningsförvaltningen har en samverkansöverenskommelse med polisen kring kostnadsfri utbildning för personal på gymnasieskolorna i dessa frågor. Utbildningsnämnden har därför för egen del inte behov av den utbildningsinsats som föreslås och avstyrker motionen. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande UTBILDNINGSNÄMNDEN Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef

37 MOTION Arbeta för en narkotikafri skola i Borås Enligt en undersökning från 2013 av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings hade 14 procent av flickorna och 19 procent av pojkarna på våra gymnasier testat positivt för narkotika. Narkotika i skolan kan leda till medicinska, psykiska och sociala konsekvenser. Det föder problem för den enskilde eleven vars sociala situation och hälsa påverkas negativt. I förlängningen är det även stor risk att elevens studieresultat påverkas negativt. Narkotika i skolan utgör även en risk för de elever som inte nyttjar och påverkar tryggheten och klimatet i skolan negativt. I en skolmiljö där narkotikan får fäste, finns även en stor risk för att narkotikabrukandet snabbt sprids till fler elever. Det här påverkar inte enbart säkerheten och arbetsmiljön i våra skolor negativt, utan riskerar även leda många ungdomar in i fortsatt narkotikamissbruk och kriminalitet. Således är det en fråga som direkt berör hela samhället. Vi vill att Borås Stad tillsammans med Polisen ges rätt möjligheter att bekämpa narkotikaflödet i våra skolor. Vi vill se fler Poliser på våra skolor, det skulle ge en stor preventiv effekt. Vi vill ge skolpersonal och föräldrar rätt utbildning, för att tidigt kunna upptäcka och hantera missbruk av droger. Det är viktigt att omgivningen reagerar och inte accepterar fortsatt bruk. Vi behöver skapa tydliga konsekvenser som är varaktiga, samtidigt som vi erbjuder stöd och hjälp. Med hänvisning till ovanstående förslår jag Kommunfullmäktige besluta att: - Borås Stad inför en utbildning med stöd av Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle och deras projekt Narkotikafri skola, i enlighet med motionens intentioner. Mattias Karlsson (M) Annacarin Martinsson (M) Annette Carlson (M)

38 Ärende 18 BESLUTSFÖRSLAG Remiss Åtgärder för att minska barnfattigdomen i Borås Stad Förslag till beslut: Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget. Datum Ordförande Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Vice ordförande Diarienummer: 2014/UN Handläggare: Sirpa Heikkilä, tel

39 REMISSVAR 1 (3) /UN0189 Sirpa Heikkilä Tel Stadsdelsnämnd Väster Remiss: Förslag till arbete för att minska barnfattigdom i Borås Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/SDNV0001 Nämndens beslut (tillstyrkan, avstyrkan, avstår från yttrande) Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget. Nämndens yttrande i sammanfattning I Förslag till arbete för att minska barnfattigdom i Borås föreslås att arbetet mot barnfattigdom knyts till Vision 2025 och integreras i Borås Stads budgetarbete. Vidare föreslås inledande åtgärder som är förslag på uppdrag som kan läggas i budget. Målet är att på sikt minska antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll och kompensera barn som lever i ekonomisk utsatthet genom olika stödinsatser. Utbildningsnämnden anser att såväl förslaget om integrering i budgeten, som de inledande åtgärderna, är relevanta. Utbildningsnämnden har valt att uttala sig om de åtgärdsförslag som finns inom nämndens huvudansvar det vill säga gymnasieskolan och gymnasiesärskolan: avgiftsfri skola, barnkonsekvensanalyser och barnkonventionen. Nämnden anser att även om verksamheterna redan nu följer gällande regelverk och intentioner kan arbetet ytterligare förbättras. Utbildningsnämnden tillstyrker Förslag till arbete för att minska barnfattigdom i Borås. Nämndens yttrande i sin helhet I förslaget till arbete för att minska barnfattigdom i Borås framskrivs att det i nuläget saknas beslut om vem som ansvarar för frågan om minskad barnfattigdom och för samordningen kring frågan. Det är inte heller beslutat vem som ansvarar för att inspirera och stödja fortsatt utveckling i frågan. Mot beaktande av ovan föreslås att arbetet för att minska barnfattigdom ska knytas till Vision 2025 och integreras i Borås Stads budgetarbete. I samband med detta föreslås inledande åtgärder i form av uppdrag i budgeten. Målet är

40 REMISSVAR 2 (3) /UN0189 Sirpa Heikkilä Tel att på sikt minska antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll och kompensera barn som lever i ekonomisk utsatthet genom olika stödinsatser. De inledande åtgärderna är: Säkerställa kostnadsfri förskola och skola Vidareutveckla arbetet med barnkonsekvensanalys för att kvalitetssäkra beslut Öka kunskapen om barnkonventionen Ta fram informationsmaterial, på olika språk, för hela staden om var det finns kostnadsfria fritidsaktiviteter och arrangemang. Skapa forum för dialog och samarbete med och mellan föreningar och förvaltningar Rikta delar av föreningsbidraget till föreningar som samarbetar med varandra i arbete för barn och ungdom Komplettera familjecentralerna med ekonomisk rådgivning Stöd till barn som lever i socialt utsatta situationer Vid revision av riktlinjer inom ekonomiskt bistånd stärka barnperspektivet Utbildningsnämnden anser att såväl förslaget om integrering i budgeten, som de inledande åtgärderna, är relevanta. Utbildningsnämnden har valt att uttala sig om de åtgärdsförslag som tillhör nämndens ansvar inom verksamheterna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan: avgiftsfri skola, barnkonsekvensanalyser och barnkonventionen. Nämnden anser att även om verksamheterna redan nu följer gällande regelverk och intentioner kan arbetet ytterligare förbättras. Säkerställa kostnadsfri förskola och skola Kommentar: All utbildning ska i princip vara avgiftsfri. Dock får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Avgifter inom olika skolformer regleras i skollagen. Utbildningsnämnden vill i sammanhanget påpeka vikten av att beakta att belopp som var för sig kan bedömas som obetydliga kan tillsammans utgöra en ansenlig summa och direkt strida mot bestämmelserna om en avgiftsfri skola. En helhetsbedömning av samtliga kostnader som belastar en elev under ett läsår måste därför göras.

41 REMISSVAR 3 (3) /UN0189 Sirpa Heikkilä Tel Vidareutveckla arbetet med barnkonsekvensanalys för att kvalitetssäkra beslut. Kommentar: Utbildningsnämnden välkomnar förslaget att en strategi utarbetas för implementeringen av arbetet med barnkonsekvensanalyser. Nämnden föreslår att strategin ska utarbetas centralt. Öka kunskapen om barnkonvention 1 Kommentar: Utbildningsnämnden har i likhet med andra nämnder och förvaltningar fått utbildning i barnkonventionen. Nämnden delar uppfattningen att mycket av arbetet i verksamheterna sker utifrån barnkonventionen. Nämnden anser, i enlighet med förslaget, att ytterligare kunskap möjliggör att agerandet och beslutsfattandet än tydligare kan kopplas till barnkonventionen och barns rättigheter. Med angivna kommentarer tillstyrker Utbildningsnämnden Förslag till arbete för att minska barnfattigdom i Borås. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande UTBILDNINGSNÄMNDEN Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef 1 FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år.

42 1 (42) /SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF Förslag på åtgärder för att motverka barnfattigdom i Borås Stad Ärendet i sammanfattning I november 2013 fick alla nämnder bolag och råd i Borås Stad i uppdrag av Kommunstyrelsen (KS) att besvara frågorna Vad är viktigt för att motverka barnfattigdom och vad skulle er nämnd/ert bolag kunna göra? Stadsdelsnämnden Väster (SDN Väster) fick därefter i december 2013 uppdrag av KS att ta fram en handlingsplan för hur barnfattigdomen ska minska i Borås Stad. Materialet som använts i utredningen bygger på remissvaren som KS fått in på sin remiss till alla nämnder och bolag, möte med ideella föreningar, kartläggning av dokument, planer och beslut inom ämnesområdet i Borås Stad, samt omvärldsbevakning av kommuner, organisationer samt forskning. Denna utredning om barnfattigdom visar att barns och deras familjers ekonomiska utsatthet är ett sammansatt fenomen, bakomliggande orsaker, uttrycksformer och konsekvenser är inte entydiga. Barns ekonomiska utsatthet i uppväxtåren måste relateras till föräldrars försörjningsförmåga och då oftast till deras arbetslivsanknytning och hälsotillstånd. Det som försvårar åtgärdsperspektivet i ett kommunalt perspektiv är också vetskapen om att barnfattigdomen är ett brett fenomen som påverkas av såväl internationella som nationella, regionala och lokala förhållanden. Oavsett orsaker och omfattning har alla kommuner en utmaning i att hitta de rätta lösningarna för att motverka barnfattigdomen, och att inte bara rikta insatser direkt till barn utan till hela familjer.

43 2 (42) /SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF Mot bakgrund av det underlag som tagits fram i denna utredning ges följande förslag till att integrera barnfattigdom i budgetarbetet och förslagen på inledande åtgärder är förslag på uppdrag som kan läggas i budget. Målet är att medvetet arbeta för ett minskat antal barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt stödja de barn som idag lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Förslag Arbetet mot barnfattigdom knyts till Vision 2025 och integreras i Borås Stads budgetarbete. Inledande åtgärder Säkerställa kostnadsfri förskola och skola Vidareutveckla arbetet med barnkonsekvensanalys för att kvalitetssäkra beslut Öka kunskap om barnkonventionen Ta fram informationsmaterial, på olika språk, för hela staden om var det finns kostnadsfria fritidsaktiviteter och arrangemang. Skapa forum för dialog och samarbete med och mellan föreningar och förvaltningar Rikta delar av föreningsbidraget till föreningar som samarbetar med varandra i arbetet för barn och ungdom Komplettera familjecentralerna med ekonomisk rådgivning Stöd till barn som lever i socialt utsatta situationer Vid revision av riktlinjer inom ekonomiskt bistånd stärka barnperspektivet Ärendet i sin helhet

44 3 (42) /SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF Uppdrag I november 2013 fick alla nämnder bolag och råd i Borås Stad i uppdrag av Kommunstyrelsen (KS) att besvara frågorna Vad är viktigt för att motverka barnfattigdom och vad skulle er nämnd/ert bolag kunna göra? Stadsdelsnämnden Väster (SDN Väster) fick därefter i december 2013 uppdrag av KS att ta fram en handlingsplan för hur barnfattigdomen ska minska i Borås Stad. Med remissvaren som underlag, i bred samverkan externt och internt samt med omvärldsbevakning var SDN Västers uppdrag att ta fram ett förslag på handlingsplan som efter en remissomgång och beslut i SDN Väster skulle tillställas Kommunstyrelsen för beslut. Arbetsprocess I Stadsdelsförvaltningen Väster (SDF Väster) fick Anita Gyllensten utredningssekreterare samt Kåre Öhrstig verksamhetsutvecklare inom kommungemensam Individ och familjeomsorg (IFO) i uppdrag att ta fram ett förslag. Då uppdraget handlade om barn och unga togs tidigt kontakt med Stadskansliet för att knyta an arbetet till Vision Sakiba Ekic ungdomsstrateg på Stadskansliet knöts då till arbetet, dessutom har Louise Carlsson, mastersstudent från programmet Mänskliga rättigheter deltagit i utredningsarbetet. Arbetet för att motverka barnfattigdom är sektorsövergripande och en komplex fråga, där flera nämnder har och kan ha ansvar i frågan. Det är påtagligt hur starkt denna fråga är kopplad till andra styrdokument, uppdrag och pågående arbete. Det var därför betydelsefullt att skapa en struktur för hur arbetet mot barnfattigdom kan integreras och länkas ihop med visionen, styrdokument, beslut, budget och andra pågående arbeten inom området. Arbetet inleddes med en genomgång och analys av remissvaren som inkommit till Kommunstyrelsen. Remissvaren innehöll i huvudsak beskrivning av vad som görs och med inriktning på god utveckling

45 4 (42) /SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF utifrån olika styrdokument och uppdrag. I utredningens förslag har hänsyn tagits till nämnderna och bolagens remissvar till KS. Därefter gjordes en kartläggning av vad som fanns inom ämnesområdet inom Borås Stad i aktuella styrdokument och uppdrag och det visade sig finnas många beröringspunkter. Det har skrivits, forskats och diskuterats mycket om barnfattigdom de senaste åren- det finns således mycket information att hämta. I arbetet har det därför tagits del av material från myndigheter, organisationer, forskning samt exempel från andra kommuner. Det var viktigt att gå vidare till föreningar och andra organisationer. För att kartlägga föreningslivets syn på barnfattigdom, deras arbete med frågan och deras förslag till utveckling av det arbetet, bjöds ideella organisationer i Borås in till dialog den 27 maj, Rubriken var Hur ska vi minska barnfattigdomen i Borås. Se sammanställning av dialogen i avsnittet Ideella organisationer. Denna utredning om barnfattigdom, inleds med en allmän diskussion om barnfattigdom ur olika perspektiv och därefter beskrivs det material som samlats in. I den sista delen finns diskussion, slutsatser och kommentarer kring vad kommunen kan och bör göra. Utredningen gör inte anspråk på att kunna ge en heltäckande bild av allt material och allt som sker i frågan i Sverige. Däremot så är syftet att den ska ge kunskap, tillräcklig bakgrund och motivering till vikten av att arbeta mot barnfattigdom i Borås Stad och att utveckla arbetet i samverkan med ideella organisationer. Dessutom ska sammanställningen ge tips om var man kan söka ytterligare information.

46 5 (42) /SDNV0001 Anita Gyllensten Utredningssekreterare Kåre Öhrstig Verksamhetsutvecklare IFO/BoF Begreppet barnfattigdom beskriver inte problemet på rätt sätt, eftersom det inte handlar om det enskilda barnet utan om barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. I rapporten har dock valet gjorts att använda begreppet barnfattigdom då det är ett vedertaget begrepp, och det betyder här barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Varför är det viktigt att lyfta frågan om barn i ekonomiskt utsatt hushåll? Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till social trygghet, en skälig levnadsstandard, lek, vila och fritid. Alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen får diskrimineras. Barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll får inte samma möjligheter och villkor som andra. De hamnar oftare utanför sociala sammanhang och kan tvingas avstå från fritidsintressen och aktiviteter. Det leder även till att barn kan känna skam och utanförskap. De vill inte berätta för kompisar och/eller lärare att de inte har råd och de vill inte ta hem kamrater till en trång bostad. Att leva under villkor som skiljer sig drastiskt från majoritetssamhället bidrar till att forma ett barns förväntningar på framtiden och dess uppfattning om sin egen tillhörighet till samhället. 1 Allt detta påverkar självkänslan och hur de agerar och presterar när det gäller skola och fritid. Hur vardagen ser ut för varje barn går naturligtvis inte att veta. Orsaker och förhållanden skiljer sig åt och konsekvenserna blir olika. I Rädda Barnens skrift På Marginalen från 2013, får man ta del av hur några barn och unga som lever i familjer som har det dåligt ställt, upplever och hanterar sin vardag. I den skriften har barnen bland annat 1 Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2013 sid17