10. Motioner och yttranden

10. Motioner och yttranden

Motioner 2019 1. Bygdegårdar som krisberedskapscentraler Gävleborg 2. Krisberedskap Södermanland 3. Avtal för digital bokföring Norrbotten 4. Medlemsavgift Dalarna 5. Hörslinga Stockholm 6. Vägvisare Gävleborg 7. Juridisk kompetens Stockholm 8. Kontanthantering Uppsala 9. Program om demokratiarbete Skåne 10. Utveckla ledare Södermanland 11. Tidskriften Bygdegården Värmland 12. Alkoholservering vid egna arrangemang Norra Kalmar 13. Stimavgifter Södermanland 14. Stor konst i litet format även i framtiden Stockholm 15. Kontaktperson istället för ansvarig Östergötland

Motion 1 ang. Bygdegårdar som krisberedskapscentraler Under senare år har Sverige drabbats av flera katastrofer i form av skogsbränder, naturkatastrofer och stora olyckor. I flera fall har bygdegårdar använts till forläggning av personal, utspisning och förvaring av materiel m.m. Kommunerna har, i samverkan med Regioner/ Länsstyrelser och MSB planera for krisberedskap. Frivilliga utgör en viktig del i samhällets krisberedskap. Nar kriser och större olyckor inträffar kan det visa sig ordinarie planerade resurser inom krisberedskapen inte räcker till. Bygdegårdsrörelsen har lokaler väl lämpade för ta emot både materiel och personal. Vi föreslår Bygdegårdarnas Riksförbund verkar för Bygdegårdar/ Bygdegårdarna inkluderas i planeringsfasen av krisberedskapen så de har lämplig utrustning, kända kontakt vägar och förberedda avtal om ersättning. Enånger 2019-03-1o For Enångers bygdegårdsförenings styrelse Ingemar Sandehult Distriksstyrelsens yttrande: Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman bifalla motionen med följande tilläggssats samt vidarebefordra till Riksförbundets årsstämma: verka för våra bygdegårdar även ses som en resurs i integrationsfrågor. Distriktsstämman i Gävleborg den 6 april 2019 Stämman beslutade bifalla motionen från Enångers bygdegård med tillägg enligt styrelsens yttrande och skicka den vidare till Bygdegårdarnas Riksförbunds Förbundsstämma 2019. Se gemensamt motionsyttrande för motion 1 och 2 under motion 2.

Motion 2 ang. Krisberedskapsarbetet Vikten av krisberedskap hos befolkningen diskuteras ofta och intensivt i stora delar av samhället. Många kommer behöva klara sig på egen hand i det fall det uppstår en kris i samhället, t.ex. elen försvinner eller för den delen vid en storm, skogsbrand eller översvämning. Det är viktigt ha samlingsplatser vid en krissituation. Erfarenheter från den senaste stormen hösten 2019 visade bygdegårdarna spelade stor roll för personal och berörda. Där finns sovplatser, kök och tvättmöjligheter. Givetvis spelar bygdegårdarna också roll för dem som drabbas av krisen en samlingsplats där det finns hjälp och stöd. Samhällets krisberedskap är aldrig starkare än sin svagaste länk. Fler borde förstå den roll bygdegårdarna kan spela. På så sätt kan vårt lands krisberedskap bli ännu bättre. Samtidigt som bygdegårdarna får en viktig roll i närsamhället. Vi föreslår förbundsstämman Bygdegårdsförbundet skriver till samtliga kommuner för beskriva bygdegårdarna kan bidra på olika sätt vid samhälleliga kriser. Bygdegårdsförbundet uppmana kommunerna ta kontakt med sina bygdegårdar för jobba vidare med frågan. Södermanlands distriktsstämma Motionärerna lyfter ett väldigt angeläget ämne. Naturkatastrofer och andra typer av kriser under de senaste åren har synliggjort vilken otroligt viktig roll bygdegårdar spelar i krisarbetet. Självklart bör då också bygdegårdarna inkluderas i krisberedskapsplaneringen. MSB med flera myndigheter har det övergripande ansvaret i beredskapsplaneringen, men för oss i bygdegårdsrörelsen är det främst den lokala planeringen i kommunerna som vi bör vara närvarande i. Det ser dock väldigt olika ut från kommun till kommun, och för få någon konkret påverkan behövs de lokala kontakterna. Vi uppmanar alla bygdegårdsföreningar knyta relevanta lokala och regionala kontakter för samhällsberedskap. Det vi kan göra på riksnivå är dels uppmärksamma SKL i frågan och dels skicka information till kommunerna. Som stämman i Gävleborgs bygdegårdsdistrikt konstaterar är bygdegårdsrörelsen också en viktig r esurs i integrationsarbetet. Det blev extra tydligt under flyktingkrisen 2015 då landets bygdegårdar var en stor resurs. : med bifall till motion 1 intentioner uppvakta SKL för lyfta bygdegårdarnas roll i samhällets krisberedskap. anse tilläggs--satsen i motion 1 från distriktsstämman Gävleborg besvarad. bifalla motion 2 och därmed ge förbundsstyrelsen i uppdrag skriva till samtliga kommuner för beskriva bygdegårdarna kan bidra på olika sätt vid samhäl leliga kriser, samt uppmana kommunerna ta kontakt med sina bygdegårdar för jobba vidare med frågan.

Motion 3 ang. Avtal för digital bokföring Vi har inom Norrbottens bygdegårdsdistrikt fått flera förfrågningar om man inte kan få fram ett centralt avtal för göra den digitala bokföringen billigare. Fler och fler föreningar går över till någon form av digital bokföring, men för en liten förening blir det ganska dyrt. Alla försöker ju dra ner på utgifterna, men dagens tekniska utveckling kräver ju man följer med sin tid. Denna fråga har ju varit upp tidigare, men ändå önskar vi man tar upp det igen. Vi föreslår undersöka möjligheten teckna ett centralt avtal för digital bokföring för föreningar och distrikt. Norrbottens distriktsstyrelse 2019-04-15 Det är otroligt viktigt bokföring och bokslut sköts och redovisas korrekt i alla föreningar och distrikt. Det är en garant för skydda sig mot förskingring men också ett viktigt verktyg för kunna styra, genomföra och följa upp den verksamhet som föreningen eller distriktet genomför. Ekonomikompetensen finns inte alltid representerat i styrelsen och därför är det självklart viktigt ha möjlighet köpa in ekonomitjänster vid behov. Dock innebär inte en digitalt uppköpt ekonomitjänst styrelsen kan bortse från den ekonomiska uppföljningen. Kompetens tyda ett bokslut och löpande prognoser går inte anlita bort, det är styrelsens ansvar. Här är Studieförbundet Vuxenskolan en viktig samarbetspartner för öka ekonomikunskaperna i styrelsen. Däremot tycker vi motionärerna har en bra poäng i riksförbundet ska undersöka om ett centralt avtal för digital bokföring är möjligt för underlätta ekonomihanteringen för föreningar och distrikt. : bifalla motionen och därmed uppdra till förbundsstyrelsen undersöka möjligheten teckna ett centralt avtal för digital bokföring för föreningar och distrikt.

Motion 4 ang. Likabehandling av medlemmarna Förbundsstyrelsen har antagit en Likabehandlingsplan av människor som vi möter i våra Bygdegårdar, det är bra. Nu är det också dags se på hur föreningarna behandlas inom vårt förbund. Vi betalar alla en fast avgift på 1400 kronor samt en rörlig avgift på 5 kronor per m2 av ytan på vår bygdegård i medlemsavgift. Den rörliga avgiften gör man måste fråga sig varför skall de som har stora lokaler betala mycket mera än de som har små lokaler. Det är i dagsläget så den som betalar mest i rörlig avgift betalar 13 650 kronor medan den minsta bara 225 kronor. Får föreningar med stora lokaler mera service än de små? För få lite utjämning så föreslås en gräns för rörlig avgift sätts på 700 m2. Detta skulle minska intäkterna med 126 250 kronor. Till detta kommer även de som hyr sina lokaler endast betalar 2 kronor per m2 och max 1 000 kronor i rörlig avgift. Varför så mycket lägre i medlemsavgift för man hyr och inte äger? Tar man bort raben för dem som hyr sina lokaler så de betalar samma som övriga medlemmar så blir det 68 747 kronor i intäkt, då räcker det höja den fasta medlemsavgiften med 40 kronor. Intäktsminskning för gräns på 700 m2 Borttagning av rab vid hyrd lokal Höjning av den fasta medlemsavgiften med 40:- x 1430 Minskade intäkter till förbundet - 126 250 kronor 68 747 kronor 57 200 kronor - 303 kronor Jag föreslår Förbundsstämman beslutar gränsen för rörlig medlemsavgift sätts vid 700 m2 och alla medlemmar betalar lika oavsett om de äger eller hyr sina lokaler. För kompensera för intäktsminskningen höjs den fasta medlemsavgiften för alla med 40 kronor till 1 440 kronor (högsta avgift blir då 4 940 kronor). Leif Björk Medlem i Dalarnas Bygdegårdsdistriktsstyrelse Dalarnas bygdegårdsdistrikt Dalarnas bygdegårdsdistrikts styrelse ställer sig bakom motionen och föreslår Distriktsstämman antaga den. Vid Distriktsstämman i Bergkarlås Risa bygdegård den 13 april 2019 beslöts rekommendera Förbundsstämman i Värnamo antaga denna motion. Frågan om medlemsavgiftens utformning är flitigt deberad sedan några år tillbaka. På stämman 2017 behandlades en motion om ett införande av tak för medlemsavgiftens rörliga del. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag utreda frågan. Utredningen presenterades på ordförandekonferensen och på förbundsstämman 2018, i vilken förbundsstyrelsen avrådde från sätta ett sådant tak. Förbundsstämman 2018 antog också den oförändrad medlemsavgift för 2019, men gav förbundsstyrelsen i uppdrag utreda medlemsavgiftens utformning till förbundsstämman 2020. Denna utredning är påbörjad. Exempelvis fick alla närvarande på distriktsordförande-

konferensen 2019 möjlighet svara på en enkät gällande hur utformningen bör se ut. Förbundsstyrelsen vill tacka motionären för ytterligare värdefulla inspel i frågan. Styrelsen tar med sig dem i det fortsa utredningsarbetet. På förbundsstämman 2020 när utredningen presenterar bakgrundsfakta och förslag kommer en större diskussion om medlemsavgiftens utformning kunna diskuteras. Tills dess föreslår förbundsstyrelsen forts oförändrad medlemsavgift. : anse motionen besvarad med hänvisning till den pågående utredningen om medlemsavgiftens utformning. Motion 5 ang. Hörselslinga Vår vädjan riktar sig till Boverket förenkla ansökningsförfarandet för hörselslingor. bygdegårdar och andra samlingslokaler har bra ljudanläggning med inkluderande hörselslinga är en tillgänglighetsfråga, likväl som ramp för rullstolsburna och hcp-toalett. Tyvärr saknar många samlingslokaler fungerande hörselslingor, vilket gör personer med hörselnedsättningar har svårt vara delaktiga i det som erbjuds i lokalerna. Vi känner till möjligheten söka bidrag från Boverket till inköp och installation av hörselslinga. Tyvärr har vi funnit Boverkets ansökningsförfarande är orimligt omfande för ett förhållandevist litet belopp (som regel mellan 10 20 000 kr). Om Boverket förenklar ansökningsförfarandet menar vi betydligt flera kommer förbättra tillgängligheten i sina lokaler. Vi föreslår Riksförbundet uppvaktar Boverket för få till stånd ett enklare ansökningsförfarande vad avser hörselslingor. Estuna den 8 april 2019 ESTUNA BYGDEGÅRDSFÖRENING Bengt Ericsson Britt-Marie Åhman Frågan initierades på Stockholms bygdegårdsdistrikts stämma där det föreslogs en motion borde skrivas i ärendet. Distriktsstämman ställde sig bakom förslaget. Förbundsstyrelsen delar motionärens syn om Boverkets ansökningsförfarande för hörslingor är för omfande. Det bör finnas ett samband mellan vilka krav som ställs på ansökan och hur pass omfande investeringen är som ska genomföras. Vi vill se ett enklare ansökningsförfarande. Detta gäller inte bara hörslingor, utan alla mindre kostsamma tillgänglighetsanpassningar. På så sätt skulle möjligheten till tillgänglighetsanpassning för fler bygdegårdar och andra samlingslokaler öka. med bifall till motionens intentioner ge förbundsstyrelsen i uppdrag uppvakta Boverket för få till stånd ett enklare ansökningsförfarande vad avser mindre kostsamma tillgänglighetsanpassningar.

Motion 6 ang. Vägvisare Vi vill Distriktet gör en motion till Bygdegårdarnas Förbundsstämma angående vägvisare till våra gårdar. Idag kan det bli stor kostnad för respektive förening. Vi anser vägvisare är av betydande vikt för besökare till våra gårdar. Vi föreslår därför Riksförbundet försöker göra en överenskommelse med Trafikverket få ner denna kostnad. Ingrid Friberg Ordförande, Sörängs Byalag Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsstyrelsen ställer sig bakom motionen och rekommenderar distriktsstämman med bifall sända den vidare till förbundsstämman. Vägvisare är en viktig del för besökare ska hitta till våra bygdegårdar, som många gånger ligger lite avsides. Gävleborgs distriktsstämma den 6 april Stämman beslutade bifalla motionen från Sörängs byalag enligt styrelsens yttrande och skicka den vidare till Bygdegårdarnas Riksförbunds Förbundsstämma 2019. Motionären lyfter en viktig fråga. ha en vägskylt för bygdegården är viktigt ur många olika perspektiv. Dels är det såklart bra ur marknadsföringssynpunkt. Det ökar också trafiksäkerheten då man slipper snabba inbromsningar vid avtagsvägen till bygdegården. En vägskylt är också del i ett aktivt värdskap när vi ser till besökare hittar till bygdegården, göra oss mer tillgängliga. Östergötlands bygdegårdsdistrikt har med hjälp av medel från Leader genomfört en intressant förstudie på temat som riksförbundet fått ta del av. verka för fler vägskyltar är någonting som vi vill arbeta för. bifalla motionen och därmed uppdra till förbundsstyrelsen försöka göra en överenskommelse med Trafikverket för få ner kostnaden för vägskyltar till bygdegårdar.

Motion 7 ang. Juridisk kompetens driva en bygdegård på ideell basis ställer idag allt större krav på oss. Vi ska vara fullfjädrade proffs på olika former av avtal, olika digitala lösningar och allmänna krav från myndigheters sida samt olika fastighetsfrågor. Detta ställer stora krav på oss, som vi kanske inte alltid har av naturliga skäl. Ibland kan vi behöva en juridisk kompetens rådfråga. Det kan till exempel vara vi ska skriva ett samarbetsavtal, det kan vara omförhandling av ett hyresavtal, det kan vara försäljning/ köp av fastighet, det kan vara ett köpeavtal (olika tjänster/utförare, inventarier mm), det kan vara avtal i samband med en verksamhet eller någon form av en samhällsnyttjande verksamhet. Det vore bra om vi via vårt förbund skulle kunna få en första juridiska rådgivning kostnadsfritt. Därefter skulle den enskilda föreningen bekosta eventuell forts kontakt. Det är viktigt den juridiska expertisen kan bygdegårdsrörelsen och dess verksamhet i sin helhet. Om det visar sig vara svårt hitta kompetensen hos en och samma jurist så får det bli två eller flera beroende på deras kompetensinriktningar. Jag föreslår förbundsstämman besluta uppdra till förbundet inleda förhandlingar med en eller flera juridiska experter med målet inleda ett samarbete alternativt teckna avtal. Järfälla den 26 februari 2019 Doris Vesterlund Stockholms läns distriktsstyrelse tillstyrker motionen. Distriktsstämman för Stockholms län beslöt bifalla motionen och sända den till Bygdegårdarnas Riksförbund stämma. Motionären har helt rätt i det ställs höga krav på ideella funktionärer för driva en bygdegård. En av riksförbundets viktigaste uppgifter är finnas som stöd och hjälpa till om kraven blir för stora. Sedan lång tid tillbaka har vi ett samarbete med LRF Konsult. Precis som motionären efterfrågar så kan vi hänvisa föreningar dit, som då får en kostnadsfri första rådgivning. Detta gör vi efter förbundskansliets och försäkringskansliets egna juridiska kunskaper inte räcker till. Om föreningen sedan behöver mer juridisk hjälp står föreningen för kostnaden. Beroende på ärende kan i vissa fall bygdegårdsförsäkringen täcka kostnaden för rättsskydd. anse motionen besvarad.

Motion 8 ang. Kontanthantering År 2004 beslutades de fem storbankerna själva skulle sköta kontanthanteringen. Med facit i hand var detta inte enbart av godo. Kostnaderna har fått bankerna aktivt driva avskaffandet av kontanter något som skapar stora problem för handel och föreningar av alla de slag som i många fall inte kan sätta in sina intjänade pengar. Hantering av pengar går mot allt mer tekniskt avancerade lösningar på internet eller via mobiltelefonen. Det gör det svårare för dem som inte använder modern teknik när bankkontoren slutar med kontanter. Självklart ska människor, föreningar kunna välja om de vill betala kontant eller med kort. Undertecknad föreslår åtgärder tas för krav ska kunna ställas på bankerna tillhandahålla minst ett bankkontor med full kontanthantering per kommun. Detta innebär kostnader för bankerna, men bidrar till personal fortfarande behövs, samtidigt som servicen och beredskapen i landet höjs. Det finns studier som belyser problem med minskad kontanthantering i synnerhet gäller det föreningar, småföretagare samt äldre personer med funktionsnedsättning. Motionens syfte är det skulle behövas en dialog. Många gånger finns det en lösning på plats men de berörda aktörerna känner inte till den. Exempelvis kan de banker som tagit bort kontanthanteringen ibland erbjuda individuella lösningar för bygdegårdsföreningar och personer med funktionshinder. Med stöd av ovanstående föreslår därför undertecknad förbundsstämman det behövs lag som tvingar bankerna hantera kontanter förbundsstämman beslutar ge förbundsstyrelsen i uppdrag handla i enlighet med vad som anförts i motionen. Uppsala 2019-04-13 Lars Ling Uppsalas distriktsstämman beslöt den 13 april 2019 i Börje Idrottsgård, Uppsala kommun bifalla motionen med tillägget: bankerna skall åläggas hantera föreningslivets kontanter gratis motionen vidarebefordras till förbundsstämman 2019 Motionären tar upp en för många föreningar mycket angelägen fråga. Förbundet har under flera år jobbat med frågan om bristen på kontanthantering hos bankerna, och liknande motioner har behandlats av förbundsstämman både 2013, 2014 och 2018. Det är ett stort problem, men nya digitala lösningar som Swish och Izettle har tack och lov underlättat situationen något. För det krävs dock tillförlitligt internet över hela landet.

Under de senaste åren har kontakt tagits med flera organisationer som upplever samma problem. Bland annat Förbundet Vi Unga, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Pensionärsförbund och Hela Sverige ska Leva. I samverkan har vi också uppvaktat den utredare som då såg över frågan om kontanthantering, dessutom har frågan drivits i riksdagen av föregående förbundsordförande på uppdrag av förbundsstämman. Kontakt har även tagits med Swedbank, både för några år sedan och under det senaste verksamhetsåret, där vi mera fått en förklaring till varför deras kontanthanteringen upphör än förståelse för kontanthantering är en viktig fråga. Frågan är svår och komplex, och vi har hittills fått väldigt lite gehör från bankerna. Vi kan såklart inte agera ensamma, de flesta ideella föreningar som har verksamhet i hela landet upplever samma problem. Vi fortsätter göra vår röst hörd, visa på alla praktiska problem som uppstår och kräver lösningar. med bifall till motionens intentioner uppdra till förbundsstyrelsen fortsätta påverkansarbetet om kontanthantering. Motion 9 ang. Program och demokratiarbete I fjol högtidlighöll vi 100 år av demokrati i Sverige. Det är en mycket kort tid i vårt lands historia. Det är upp till oss alla stärka och utveckla demokratin också i framtiden. Själva begreppet demokrati gör folk anar en möjlighet få vara med och bestämma. Men glappet mellan teorin och hur det är i praktiken anses så stort folk blir desillusionerade istället för inspireras till aktivera sig. Civilsamhället är, i många delar, den motor som driver samhällen mot ständig förbättring. Bygdegården är mötesplatsen för bygdens människor och för kultur och skapande och driver på så sätt demokratin framåt. Bygdegårdsrörelsen försöker hela tiden nå nya målgrupper och utveckla vår verksamhet och våra möten. Det är av stor vikt bygdegårdsrörelsen sätter demokratiarbetet i fokus. Vi är mitt bland människorna ute i våra bygder. Vi är den naturliga mötesplatsen och just möten är en av grundförutsättningarna för stärka och utveckla demokratin. Det är vår förhoppning bygdegårdsrörelsen kan gå i spetsen för det lokala utvecklingsarbetet för demokrati. På så sätt stärker vi vår roll som bygdens naturliga mötesplats där människor träffas, mår bra och ger medborgarna känslan av vara i ett sammanhang och alla blir sedda och lyssnade till. Därför vill vi April 2019 Förbundet tar fram ett program för bygdegårdsrörelsen demokratiarbete. Skånes Bygdegårdsdistrik (Aktuell motion godkänd och fastställd på BR Skånes distriktsstämma 2019-04-07).

Förbundsstyrelsen vill tacka motionärerna för de väcker ett otroligt viktigt ämne. Nätverket av bygdegårdar över hela landet är, där mötesfriheten och det fria samtalet är själva grundtanken, bidrar till den demokratiska samhällsutvecklingen i vårt land. Däremot anser förbundsstyrelsen vi tagit fram nog med dokument. Bara det senaste verksamhetsåret har vi antagit vision och långsiktiga mål, plan för föryngring, idéprogram och stadgar, likabehandlingsplan, tillgänglighetsplan, med mera. Nu är det tid för implementera alla dokument och utbilda organisationen för tydligare stå upp för den demokratiska utvecklingen i samhället. I och med den utbildningssatsning förbundsstyrelsen föreslår för 2020 kommer vi kunna lyfta upp demokratifrågorna på det vis motionärerna syftar till i sin motion. med bifall till motionens intentioner lyfta in demokratifrågorna i den kommande utbildningssatsningen som förbundsstyrelsen planerar för under nästkommande år. Motion 10 ang. Utveckla ledare Utveckling är en viktig del av en modern och öppen folkrörelse. En stor del av ansvaret vilar på organisationens ledare. Just nu arbetar vi intensivt med föryngra och göra en generationsväxling. Det är positivt. När gamla trotjänare försvinner, försvinner också mycket erfarenhet. Samtidigt finns en möjlighet göra förändringar och starta om på nytt. Det är nödvändigt för tiden inte ska springa ifrån oss. Med tanke på förnyelsen och föryngringen är det dags för en satsning på våra ledare som bär ett stort ansvar för Bygdegårdsrörelsen ska växa och bli starkare. Vi tror det skulle vara statushöjande för hela organisationen det finns en genomarbetad strategi för organisationens ledarskap och dess framtida utveckling. Dessutom tror vi synen på vår organisation från externt håll kan bli mer positiv vi upplevs som relevanta, handlingskraftiga och moderna. Vi föreslår förbundsstämman tillsammans med t.ex. Studieförbundet Vuxenskolan eller annan part undersöka möjligheten till långsiktiga och strategiska insatser för förbundets nuvarande och blivande ledare i syfte stärka och utveckla organisationen. undersöka möjligheten starta en ledarskapsakademi inom ramen för organisationens förändringsarbete. Södermanlands distriktsstämma Förbundsstyrelsen instämmer helt med motionärerna om vikten av utveckla och stödja ledare inom bygdegårdsrörelsen. Därför föreslår vi i verksamhetsriktlinjerna för 2020 utforma en utbildningssatsning inom ledarskap, mötesteknik och verksamhetsutveckling. Genom ta dessa kliv framåt kan bygdegårdsrörelsen bli mer inkluderande, skapa bättre strukturer och nå

fler målgrupper vilket ligger i linje med vad förbundsstämman beslutat i och med de långsiktiga målen. Riksförbundet kommer givetvis involvera SV i denna utbildningssatsning. med bifall till motionens intentioner ge förbundsstyrelsen i uppgift utforma en utbildningssatsning som bland annat lyfter ledarskapsfrågor. Motion 11 ang. Tidningen Bygdegården Anledningen till motionen är vi noterat våra prenumeranter, inte bara i vår egen förening utan också i andra, inte läser tidningen, utan förstrött bläddrar igenom den. Vi behöver en tidning som läses från första till sista sidan. En tidning som ger oss så mycket vi går och väntar på nästa nummer innan vi läst färdigt den vi håller i handen. Vi har valt dela in motionen två moment. 1. Tidningen kostar idag drygt 36:- per exemplar, inkomsterna är blygsamma ca 430 000:, utgifterna 800 263:- vilket ger en förlust på ca. 16:- per exemplar enligt 2017-års bokslut. Vi hemställer tidningen trycks på vanligt tidningspapper för få ner kostnaden, den som är i behov av högupplösta bilder hänvisas till hemsidan. Inbesparingen skulle kunna användas till täcka kostnader för åtgärder redovisas i punkt 2. 2. Vi ifrågasätter nuvarande innehåll i tidningen, och föreslår följande. chefredaktören ska ha en ledarsida är självklart. medlemmarna ges möjlighet få insändare och debartiklar publicerade, i frågor som rör rörelsen, oavsett om de uttrycker riksföreningens inställning i frågan eller inte. tidningen inför köp, sälj, bytes och bortskänkes annonser. tidningen inför tekniksidor inom byggnads och utrustnings frågor. tidningen inför en återkommande juridisk spalt med frågor och svar inom vårat gebit. tidningen inför en matsida, med råd om livsmedelshantering, recept och förslag på storköksmenyer. Motargument till förslaget skulle möjligen vara vi inte har resurser genomföra förändringen. Men, vad vi behöver är en mycket duktig redaktionssekreterare, för övrigt har vi ca. 200 000 medlemmar inom de 1 400 bygdegårdarna. I denna kader ryms förmodligen alla yrkesgrupper och kvalifikationer som behövs i organisationen. Kan vi få 1% av dessa skriva i tidningen har vi fått 2 000 lokalredaktörer. Karlanda Jordbrukare- Ungdoms byggnads förening i februari 2019 Roland Magnusson Ordförande Erik Ulriksson Kassör Värmlands distriktsstämma beslutade Motion angående tidningen Bygdegården inlämnad av Hämnäs bgf/erik Ulriksson. Motionen är behandlad och tillstyrkt av distriktsstyrelsen lästes upp och godkändes av stämman som beslutade skicka den vidare till Förbundsstämman.

Förbundsstyrelsen vill tacka motionären för flera bra idéer till innehåll i tidskriften Bygdegården. Vi bejakar verkligen en ökad interaktion med läsarkretsen, och under året har vi också skapat en specifik e-postadress för få in tips, texter och bilder till tidskriften (tipsa@bygdegardarna.se). Vi uppmanar alla medlemmar skicka in sina bidrag och självklart är det möjligt skicka in insändare och debartiklar. Vad gäller återkommande juridisk spalt kan det vara knivigt få till om inte tillräckligt med frågor som fyller platsen kommer in. Men vi tar till oss belysa ämnet om juridik mer. I övrigt så lyfter vi alla typer av verksamhetsområden som finns inom bygdegårdsrörelsen: bygg, kultur, unga, mat, integration, försäkring, landsbygdsutveckling, miljö, etc. Alla har möjlighet annonsera i tidskriften. Kontaktuppgifter och priser för det finns både tryckt i varje nummer samt finns publicerat på vår hemsida. Viktigt komma ihåg är tidskriften inte enbart är till för medlemmar. Den är också en av våra viktigaste marknadsföringsmaterial och delas alltid ut när vi besöker externa arrangemang. Med tanke på det tror vi det skulle vara olyckligt trycka tidskriften på vanligt tidningspapper. Det skulle också motverka motionärens syfte om få fler läsare. avslå motionärens första -sats (moment 1) anse motionärens andra -sats (moment 2) besvarad. Motion 12 ang. Alkoholservering vid egna arrangemang Vid Norra Kalmar läns årsstämma framkom Ruda bygdegård skulle skapa ett arrangemang med servering av mat och alkohol i samband med det. Bygdegården har haft svårt få till alla tillstånd, det var krångligt och otydligt. Flera andra föreningar berättar liknande problem. En allmän uppfning är ansökningsförfarandet blivit både dyrare och mer omfande de senaste åren. Vi efterlyser en manual och ett förenklat sätt hantera dessa frågor, gärna i likhet med de branschriktlinjer för mat i samlingslokaler som Bygdegårdarnas Riksförbund tagit fram i samarbete med Livsmedelsverket. Norra Kalmar läns bygdegårdsdistrikt föreslår därför: Förbundsstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag ta fram allmänna råd, riktlinjer, checklistor och mallar hur man ska gå tillväga vid sökning av serveringstillstånd för alkoholservering. Vid pennan, ordföranden Robert Pettersson sekreterare Lotte Ohlsson

Regler och ansökningar kring alkoholtillstånd är en stor fråga för många av våra föreningar. Varje kommun har egna ansökningsförfaranden och tillämpningar, det gör det svårt för oss ta fram specifika mallar som motionären efterfrågar. Kommunernas bedömning bygger dock på den nationella alkohollagen. Någon typ av översiktlig guide utifrån denna är möjligt sammanställa. Dessutom är det värt med aktuell myndighet undersöka om det är möjligt ta fram gemensamma riktlinjer nationellt. Nationella branschriktlinjer för livsmedelshantering i samlingslokaler är ett exempel på detta. med bifall till motionens intentioner ta fram en översiktlig guide kring alkoholtill stånd, samt tillsammans med aktuell myndighet undersöka möjligheten ta fram gemensamma nationella riktlinjer. Motion 13 ang. Stimavgifter Alla upphovsmän ska ha betalt för sina verk. Därför betalar många bygdegårdar stimavgifter vid danser eller underhållning av olika slag. När det handlar om kulturaktiviteter i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan är studieförbundet ansvarig. Givetvis ska upphovsmän ha betalt men det finns tre problem med Stimavgifter ur ett ideellt föreningssammanhang: Det upplevs krångligt av enskilda bygdegårdar. Det finns en uttalad rädsla för göra fel och kanske bli uthängd i media. För bygdegårdar som regelbundet genomför t.ex. större danskvällar blir kostnaden kännbar. Med närmare 1,500 bygdegårdar borde det vara möjligt hantera stimavgifterna både enkelt och effektivt samtidigt som rädslan för göra fel minskar hos bygdegårdarnas eldsjälar. Kanske går det inte lösa problemen men det kan också vara värt ett försök. Vi föreslår förbundsstämman besluta undersöka möjligheten till förenkling och samordning av Stimavgifter inom Bygdegårdsförbundet Södermanlands distriktsstämma

Som allmän samlingslokal är det självklart följa gällande lagar och regler. Dock har förbundsstyrelsen full förståelse för det inte alltid är lätt för en ideell styrelse ha koll på alla dessa föreskrifter. Bygdegårdarnas Riksförbund har redan idag ett centralt avtal med Stim som innebär föreningar får spela musik utan söka tillstånd i förväg. Den som är huvudarrangör gör istället en redovisning i efterhand till Stim. Detta minskar bördan på föreningarna, men självklart finns ändå redovisningsmomentet kvar som kan upplevas som krångligt. Vad gäller kostnaden för Stimavgifter bör föreningarna i första hand ha som mål få in dessa i och med biljettförsäljning, fikaförsäljning eller motsvarande. Ett centralt avtal gällande kostnader för Stim, där riksförbundet står för inbetalningen för alla föreningars räkning, skulle innebära kostnaden skulle behöva läggas på föreningarnas medlemsavgift till förbundet. Förbundsstyrelsen vill se över frågan om centralt avtal med målet förenkla för alla våra föreningar. Om avtalet endast kan behandla själva tillståndsförfarandet eller också ekonomi får vi återkomma till. bifalla motionen och därmed uppdra till förbundsstyrelsen undersöka möjlig heten till förenkling och samordning av Stimavgifter inom bygdegårdsrörelsen. Motion 14 ang. Stor konst i litet format även i framtiden En längtan om få erbjuda och uppleva teater och annan scenkonst ute i bygdegårdarna har alltid funnits hos många lokalt engagerade bygdegårdsfunktionärer. Teaterverksamheten tog man tag i på slutet på 40-talet. Då resulterade engagemanget i Bygdeteatern skapades, som bildades 1950. Initiativtagarna var SLU (Idag CUF) och SSU tillsammans med sina samlingslokaler, studieförbund och en del andra organisationer. Bygdeteaterns uppdrag var ta fram små produktioner med bra teater för förmedla ut till de små scenerna i landet. Bland de som levererade fanns såväl Riksteatern, Programbolaget och bygdeteatern i samverkan med ett flertal stadsteatrar. Som mest erbjöds 45 olika föreställningar (1955). Teaterverksamheten fick en rejäl svacka under 60 och 70-talen, liksom anslutna föreningar till Bygdegårdarnas Riksförbund. En uppgång för teatern skedde under 80- och 90-talet då det åter igen satsades på kulturverksamhet. Bland annat genomfördes flera olika teaterprojekt i samarbete med Riksteatern i syfte öka utbudet av scenkonst till bygdegårdsföreningar och andra mindre spelplatser. Dessa olika projekt resulterade så småningom i det s k småplatsstödet som erbjöds från Riksteatern till scenkonst i det lilla formatet. Småplatsstödet infördes 2007. År 2018 togs stödet bort och erses succesivt av ett publik och reperoarstöd. Första året med en mjuk övergång. 2019 är stödet helt borta. Vad detta kommer innebära för nå ut med god scenkonst till bygdegårdar och andra små spelplatser är svårt sia om. Med all sannolikhet kommer utbudet av scenkonst minska drastiskt. Vi är tillbaka på ruta 0. Vad menar då Riksteatern med sin stolta devis Teater åt alla överallt? Är det möjligt när man

slutar stödja scenkonst på de små spelplatserna? På vilket sätt kan samverkan ske i framtiden för säkra stor konst också kan erbjudas i litet format till mindre spelplatser. Med stöd av ovanstående föreslår vi Bygdegårdarnas Riksförbund inleder överläggningar med Riksteatern för hitta medel och metoder för erbjuda hjälp och stöd för nå ut med scenkonst till bygdegårdar och andra små spelplatser Stockholms län i mars 2019 Rolf Fransson, kulturansvarig Yxlan-Blidö bygdegårdsförening Britt Marie Ankar, kulturansvarig Rådmansö bygdegårdsförening Margareta Andersson, kulturansvarig Skepptuna bygdegårdsförening Doris Vesterlund, kulturansvarig Stockholms läns bygdegårdsdistrikt Monica Eriksson, Sekreterare Stockholms läns bygdegårdsdistrikt Stockholms läns distriktsstyrelse tillstyrker motionen. Distriktsstämman för Stockholms län beslöt bifalla motionen och sända den till Bygdegårdarnas Riksförbund stämma. Förbundsstyrelsen vill tacka motionärerna för en viktig motion. Småplatsstödet har verkligen varit en viktig resurs för bygdegårdar och för föra ut scenkonst på landsbygden generellt. utveckla scenkonsten och se till den når ut i hela landet är otroligt viktigt, och en av bygdegårdarnas styrkor. utveckla detta tillsammans med Riksteatern tror vi är helt rätt väg gå. Många bra regionala exempel på liknande projekt finns redan. Glädjande är vi i år också har pengar från Landlotten som distrikten kan använda till kulturturnéer regionalt i bygdegårdarna. hitta medel och metoder för ökad scenkonst i bygdegårdarna tillsammans med Riksteatern tror vi är värdefullt för båda organisationerna. bifalla motionen och därmed uppdra till förbundsstyrelsen inleda överlägg ningar med Riksteatern för hitta medel och metoder för erbjuda hjälp och stöd för nå ut med scenkonst till bygdegårdar och andra små spelplatser för nå ut med scenkonst i hela landet.

Motion 15 ang. "Kontaktperson" istället för "ansvarig" Östergötlands Bygdegårdsdistrikt återkommer återigen med en motion angående ändring av begreppen ansvarig till kontaktperson när det gäller personer som ska väljas till dessa uppgifter, såväl på regionalt som lokalt plan. Detta beroende på vi tagit del av förslagen till nya stadgar inför förbundsstämman 2019, där dessa begrepp blandas och någon enhetlighet inte finns i terminologin. Vi är övertygade om det är lättare rekrytera de funktionärerna det gäller och dessa är känner sig mer bekväma med ordet kontaktperson. Vi vill dock understryka begreppet inte fråntar uppdragshållaren från ett ansvar utföra de uppgifter som gäller, på samma sätt som vi utser ordförande, sekreterare osv och inte ansvarig ordförande, ansvarig sekreterare etc. Men det skulle underlätta om vi i hela organisationen använder oss av samma terminologi. Idag förekommer båda begreppen i en salig röra vid utskick av dokument inför föreningarnas årsmöten och distriktens stämmor samt övrig information. benämningar är viktiga kan vi konstatera då förbundskansliets personal numera ska tituleras förbundschef, verksamhetsutvecklare mm och inte förbundssekreterare och konsulenter. Detta tycker vi är bra, för vi utgår från förändringen gjorts för harmoniera med övriga organisationer som arbetar med samlingslokaler och det dessutom blir mera enhetligt gentemot omvärlden. Vid Bygdegårdarnas Riksförbunds (BR:s) förbundsstämma (FST) 2014 behandlades en motion (nr 6) angående införande av fastighetsansvarig i föreningarna. Denna motions syfte bifölls och FST beslöt rekommendera föreningarna utse kontaktperson för fastighetsfrågor. Dessutom beslöt FST uppdra åt förbundsstyrelsen ta fram ett PM med en beskrivning av kontaktpersonens uppgifter. Ett PM som beskriver kontaktpersonen för fastighetsfrågors uppdrag upprättades på förbundskansliet under december 2014 och distribuerades till de lokala föreningarna under januari 2015. Detta PM beskriver på ett utmärkt sätt vad kontaktpersonen skall, bör och kan göra i sitt uppdrag samt vikten av se bygdegården som föreningens viktigaste tillgång. Vi önskar denna nya form presentera och namnge uppdraget är mycket bra och borde gälla alla övriga uppdragen. Inom BR:s verksamhet har vi behov av utse personer som ansvarar för prioriterade verksamhetsområden såsom kultur, försäkringar, information, ungdom och miljö. Förbundsstämman 2017 behandlade en motion (nr 1) från Östergötland kring ovan nämnda område. FST:s beslut blev enligt förbundsstyrelsen förslag, d v s anse motionen besvarad och hänvisa till någon stadgeändring ej önskades då eftersom en stadgerevision skulle göras under 2018-19. Som en konsekvens av begreppet ansvarig för fastighetsfrågor har bytts ut mot kontaktperson för fastighetsfrågor redan 2015, anser vi förenings- och distriktsstadgans paragrafer angående valen av dessa viktiga funktionärer måtte ändras för vara samstämmigt med ovan angivna fade beslut. Med anledning av det ovan anförda, föreslår distriktsstyrelsen inom Östergötlands Bygdegårdsdistrikt förbundsstämman 2019 måtte besluta om vi inför begreppet kontaktperson istället för ansvarig och därmed verka för en likriktning av de nämnda begreppen i såväl stadgor som andra arbetsdokument inom bygdegårdsrörelsen och på detta sätt underlätta rekryteringen till desamma. Östergötlands Bygdegårdsdistrikt Distriktsstyrelsen i april 2019

I och med den stadgerevision som skett under året och de remissvar som kommit in under våren har det blivit tydligt flertalet vill se en ändring av ansvarig till kontaktperson helt enligt motionärens önskemål. Förbundsstyrelsen anser uppdraget i sig är detsamma oavsett vad vi väljer för ord, men vi självklart bör möta medlemmarnas önskemål i frågan. Därför föreslår vi i förslaget till reviderade stadgar genomföra förändringen. välja kontaktperson eller ansvarig innebär främst två saker (oavsett vad vi väljer för ord): 1. personen får riktad information och blir inbjuden till konferenser från riksförbundet och/ eller distriktet som handlar om det specifika området för föra informationen vidare i bygdegårdsrörelsen. 2. arbetsfördelningen i styrelsen blir tydlig med möjlighet alla får bidra. bifalla motionen och därmed införa begreppet kontaktperson istället för ansvarig och därmed verka för en likriktning av de nämnda begreppen i såväl stadgor som andra arbets dokument inom bygdegårdsrörelsen och på detta sätt underlätta rekryteringen till desamma.