ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:5 HÖGSKOLAN I KAL MAR Undersökning av bottendjur och vegetation vid planerat vindbruk vid Trolleboda i södra Kalmarsund Juni 2006 Jonas Nilsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap
Inledning Inför en planerad etablering av vindbruk vid Trolleboda i södra Kalmarsund genomfördes en inventering av bottenfauna och sediment i området för vindkraftparken samt en inventering av makrovegetation längs den tänkta kabeldragningen under maj och juni 2006. Undersökningarna gjordes på uppdrag av Vattenfall AB. Syftet med inventeringarna var att fastställa områdets biologiska status samt att ta reda på om det finns några arter som är särskilt känsliga eller skyddsvärda. Resultatet kommer att utgöra en del i den miljökonsekvensbeskrivning som Vattenfall kommer att sammanställa inför tillståndsansökan. Undersökningarna har utförts av Högskolan i Kalmar, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap. För rapportering och utvärdering svarar Jonas Nilsson. Provtagningsstationernas lägen framgår av figur 1 och 2. Metodik Tio stationer för analys av mjukbottenfauna slumpades ut i området. Positionen bestämdes med dgps (Garmin 276C) vilket ger en bästa precision på knappt 2 meter. Positionerna registrerades först i WGS 84 men transformerades sedan till RT 90 i samma GPS. Proverna togs med en belastad van Veenhuggare (46 kg, 0,12 m 2 ) med ett hugg per station. Bottensubstratet bedömdes okulärt i fält och ett sedimentprov togs för analys av glödförlust. Provet för analys av mjukbottendjur sållades genom ett nät med maskvidden 1 mm. Sållresterna konserverades i buffrad 4 %-ig formalinlösning färgad med Bengalrosa. På laboratoriet analyserades proven med avseende på makrofaunan. Individantal (antal/m 2 ) bestämdes för alla ingående taxa på varje station. Bottendjurens biomassa registrerades inte på grund av att konserveringsmetoden kräver att Figur 1 Karta över provtagningsplatser för undersökning av bottendjur (VF1-VF18) och makrovegetation (A-S), maj och juni 2006. Den planerade sträckningen för kabeln markeras med en linje från VFK1 till VFK3. 2
Figur 2 Detaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S). proven står minst 3 månader innan djuren uppnått en konstant vikt. Inventering av högre växter och makroalger gjordes med dykare längs den tänkta kabeldragningen. Sträckan från anslutningspunkten i vindparksområdet (VFK1) till den första lokalen (A) besöktes inte utan här användes istället observationerna vid bottenprovtagningen som underlag för beskrivningen. I djupintervallet 6-14,3 meter (lokal I-A) gjordes enstaka punktdyk och då främst vid positioner där Vattenfall vid tidigare undersökningar påträffat blocksamlingar. Vid varje dyk noterades bottensubstrat och djup, dessutom bedömdes olika makrofyters täckningsgrad enligt en 7-gradig skala. Alla arter eller släkten bestämdes direkt i fält. Nomenklaturen följer Tolstoy & Österlund (2003) och Mossberg & Stenberg (2003). Alla dyk dokumenterades med undervattensvideo. I djupintervallet 3-6 meter och in mot land (lokal J-R) gjordes samma observationer med släpande dykare. Vid varje observerad förändring av bottensubstrat eller vegetation gjordes ett nytt punktdyk. Den sista sträckan in mot land (lokal S) inventerades med simmande dykare. Statistisk analys på resultaten från undersökningen av bottendjur gjordes med sk MDS (Multidimesional Scaling) och klusteranalys vilka är en typ av multivariata analyser som ofta används för att utvärdera artsammansättning för djursamhällen I princip beräknas likheten i artsammansättning mellan alla ingående stationer (Bray-Curtis Similarity Index), därefter rangordnas de efter likhet och plottas så att alla likhetsjämförelser blir så riktiga som möjligt, åskådliggjorda med stationernas inbördes avstånd i en tvådimensionell plott (jfr figur 4). er som ligger nära varandra i plotten har sålunda likartad djursammansättning. Med programmet BVSTEP har djursammansättningen analyserats för att se vilka arter som bäst förklarar fördelningen i MDS-analysen. Vid denna analys kan man alltså se om någon eller några stationer avviker från de övriga och därefter med SIMPER (Similatitiy Percentages Analysis) analysera vilken parameter, i detta fall vilka djur, som bäst förklarar skillnaden. Analyserna ingår i ett programpaket från Plymouth Marine Laboratory och beskrivs ingående i Field m fl. (1982). 3
Resultat Djupet där bottenproverna togs varierade från 16,0 till 21,6 meter. På flera av de i förväg utslumpade provtagningsstationerna var inslaget av sten/block stort vilket innebar svårigheter att få upp godkända prover. Detta innebar att nya positioner slumpades ut efterhand och totalt besöktes 18 platser. Sedimentet på de stationer där bottenprover togs bestod huvudsakligen av sand och grus i olika kombinationer. Glödförlusten var låg (0,3-0,7 %) vilket visar att det inte sker någon ackumulation av organiskt material i området. Bottentypen kan således karakteriseras som en typisk erosionsbotten. På och i sedimentet finns normalt ett relativt stort antal djur. Eftersom östersjövattnet är utsötat finns här dock betydligt färre arter än i rent marin miljö. Totalt förekommer ett drygt femtiotal arter av större bottendjur längs den aktuella kuststräckan. De flesta bottendjur i Östersjön gynnas av en viss ökning av mängden organiskt material i vatten och sediment. Detta leder till bättre tillväxt och fler individer. Med ökad föroreningsgrad försvinner emellertid några känsliga arter, i allmänhet kräftdjur, medan musslor och maskar fortsätter att öka. De djur i våra vatten som är mest tåliga mot förorening är östersjömusslor (Macoma baltica), rovborstmaskar (Nereis diversicolor) och framförallt fjädermygglarver (Chironomidae)(Leppäkoski 1975). Även annan typ av störning kan tänkas påverka bottendjuren men här är kunskaperna väldigt begränsade för närvarande. Djur påträffades på samtliga 10 undersökta stationer vid Trolleboda. Antalet arter eller högre taxa i området var totalt 20 och varierade mellan 6 och 12 på stationerna. 4500 4000 3500 Tre taxa; Pygospio elegans, Oligochaeta och Macoma baltica förekom på samtliga tio stationer. Oligochaeta (daggmaskar) dominerade individantalet (27-82 %) på sex av stationerna, den lilla sandrörsbyggande havsborstmasken Pygospio elegans (44-56 %) på tre stationer och östersjömusslan Macoma baltica (35 %) på en station. Artsammansättningen tyder på en god vattenomsättning i området. Ett flertal kallvattenarter påträffades såsom korvmasken Halicryptus spinulosus, kräftdjuret Diastylis rathkei och vitmärlan Monoporeia affinis. Individtätheten varierade mellan 1389-4135 ind/m 2. Det är svårt att se något bakomliggande mönster i materialet och variationen får därför ses som ett exempel på biologisk variation. Medelvärdet för individtäthet var 2372±263 (m±se) ind/m 2 vilket måste betraktas som tämligen normalt. Individtätheten kan variera mellan åren beroende på fluktuationer i populationer av små men talrika djur som t ex småmaskar och kräftdjur. Dessa är oftast ettåriga och populationens storlek varierar med vädersituationen vid fortplantningstillfället mm. Analys med BVSTEP bekräftar att artsammansättningen på stationerna vid Trolleboda var väldigt heterogen. Exempelvis krävs det 7-8 arter för att beskriva det biologiska mönstret i MDS-plotten (figur 4) med 95 % överensstämmelse. Analysen med SIMPER visar att stationernas djursammansättning endast var 61 % lika ( similarity ) och att karaktärsarterna för området var småmaskar (Oligochaeta) och (Pygospio) samt östersjömusslor (Macoma). Även blåmussla (Mytilus edulis) och slammärla (Corophium volutator) bidrog till likheten men då med en betydligt mindre andel. Inventeringen av makrovegetation längs den tänkta kabeldragningen visade att rödalgerna kräkel/gaffeltång (Furcellaria lumbricalis) och Stress 0,09 VF16 VF2 VF9 St VF17 individantal/ m2 3000 2500 2000 1500 VF13 VF8 VF1 1000 500 0 VF18 VF12 VF1 VF2 VF5 VF8 VF9 VF12 VF13 VF16 VF17 VF18 medel VF5 station Figur 3 Abundans (individantal per kvadratmeter på de 10 provtagna stationerna utanför Trolleboda. Figur 4 De tio bottenfaunastationerna ana ly se ra de med MDS. 4
fjäderslick (Polysiphonia fucoides) fanns om än i enstaka exemplar ner till åtminstone 17 meters djup. På de tre bottenstationerna (VF6-7, 11) som hade hårt substrat och som låg djupare än 17 meter noterades ingen vegetation. Dykundersökningen visade att sten- och blockbottnar från ungefär 14 meters djup mer eller mindre var täckta av rödalger. Fjäderslick dominerade och arten täckte i stort sett befintligt substrat ända upp till ungefär 2 meters djup. Rödalgen påträffades också lösliggande på sandbotten. På vissa lokaler påträffades även kräkel och den fintrådiga brunalgen trådslick (Pilayella littoralis) i täckningsgrader upp till 50 %. Övrig algvegetation förekom endast i täckningsgrader på 10 % eller lägre med undantag av olivslemming (Eudesme virescens) som hade en något högre täckningsgrad i det grundaste området. Från 2 meters djup och grundare dominerades algvegetationen av trådslick. De stora brunalgerna blåstång (Fucus vesiculosus) och sågtång (Fucus serratus) påträffades endast på relativt grunt vatten (0,6-3,7 m) med en täckningsgrad på maximalt 5-10 %. På sandbotten påträffades enstaka exemplar av ålgräs (Zostera marina) och havsrufse (Tolypella nidifica) från 7,8 meters djup. Ålgräset var fläckvis bältesbildande mellan 3 och 4 meters djup. Referenser Field J.G., K.R. Clarke & R.M. Warwick. 1982. A practical strategy for analysing multispecies dist ri - bu tion patterns. Mar. Ecol. Prog. Ser. 8:37-52. Leppäkoski E. 1975. Assessment of degree of pollution on the basis of macrozoobenthos in marine and brackish-water environments. Acta Academiae Aboensis, ser B Vol. 35 nr 2. Mossberg B. & L. Stenberg. 2003. Den nya nordiska floran. Tolstoy A. & K. Österlund. 2003. Alger vid Sveriges östersjökust - en fotoflora. Tobiasson S., Lundgren F., Sjölin A. & W Wickström. 2000. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. Årsrapport 1999. Högskolan i Kalmar. Rapport 2000:5. Tobiasson S. 2001. Bottenfaunaundersökning inför en eventuellt utökad vindkraftetablering vid Utgrunden i södra Kalmarsund. Högskolan i Kalmar. Rapport 2001:5. Sammanfattningsvis visar undersökningen att området vid Trolleboda hade en normal sammansättning på bottendjursamhället med förhållandevis många arter. Den stora variationen i samhällsstrukturen mellan stationerna beror sannolikt på en naturlig variation troligtvis bland annat på grund av den heterogena bottenstrukturen inom området. Tidigare undersökningar i södra Kalmarsund har gett liknande resultat (Tobiasson m fl. 2000, Tobiasson 2001). Inventeringen av makrovegetation tyder också på en normal sammansättning med dominans av rödalger. Förekomsten av både ålgräs och havsrufse på 7,8 meters djup är bland den djupaste noteringen för länet. Blåstång och sågtång saknades djupare än 3,7 meter vilket är lite anmärkningsvärt. Både djur- och växtsamhällena tyder annars på god vattenomsättning med goda siktförhållanden och tång borde rimligtvis finnas djupare. Vid undersökningen påträffades inga speciellt känsliga eller skyddsvärda djur- eller växtarter. 5
Bottenundersökning vid planerat vindbruk utanför Trolleboda i södra Kalmarsund, maj 2006 station datum position (WGS-84) position (RT 90) djup substrat sed.mängd glödförlust anmärkning lat long x y (m) (l) (%) VF1 2006-05-29 56 18.636 16 12.294 6242585 1524735 18,0 Grus på lera 9,9 0,4 VF2 2006-05-29 56 17.890 16 10.822 6241193 1523225 19,8 grov Sand 1,7 0,5 VF3 2006-05-29 56 18.382 16 11.133 6242107 1523540 17,0 Sten ej prov blåmusslor och rödalger VF4 2006-05-29 56 18.270 16 11.991 6241905 1524427 15,0 Block ej prov blåmusslor och rödalger VF5 2006-05-29 56 17.596 16 10.795 6240646 1523200 18,2 grov Sand 2,5 0,7 VF6 2006-05-29 56 17.496 16 12.236 6240470 1524688 18,0 Block ej prov VF7 2006-05-29 56 17.196 16 11.742 6239910 1524181 18,0 Block ej prov VF8 2006-05-29 56 17.126 16 11.166 6239776 1523587 19,6 grusig stenig Sand 2,5 0,5 VF9 2006-05-29 56 17.339 16 10.770 6240170 1523176 18,0 Grus och Sten 3,4 0,2 VF10 2006-05-29 56 17.875 16 11.812 6241170 1524247 15,5 Block ej prov blåmusslor och rödalger VF11 2006-05-29 56 18.264 16 10.824 6241886 1523222 21,5 Grus, Sten, Block ej prov VF12 2006-05-29 56 18.264 16 11.416 6241889 1523833 16,0 Grus och Sand 4,3 0,6 VF13 2006-05-29 56 18.719 16 11.050 6242733 1523452 21,6 Sand 1,7 0,3 VF14 2006-05-29 56 17.146 16 10.793 6239812 1523202 15,7 Block ej prov blåmusslor och rödalger VF15 2006-05-30 56 18.610 16 11.301 6242531 1523712 17,0 Block ej prov blåmusslor och rödalger VF16 2006-05-30 56 17.964 16 12.569 6241339 1525027 20,5 Sand på lera 7,6 0,6 VF17 2006-05-30 56 17.464 16 11.341 6240405 1523765 18,7 stenigt Grus och grov sand 7,6 0,5 VF18 2006-05-30 56 17.505 16 12.372 6240488 1524829 21,0 Sand och Grus 7,6 0,5 Bilaga 1
Resultat av bottenfaunaundersökning på 10 stationer vid planerat vindbruk utanför Trolleboda i södra Kalmarsund, maj 2006. Abundans för mjukbottenstationerna vid Trolleboda 2006 (ind/m2) station VF1 VF2 VF5 VF8 VF9 VF12 VF13 VF16 VF17 VF18 djup 18,0 19,8 18,2 19,6 18,0 16,0 21,6 20,5 18,7 21,0 abun abun abun abun abun abun abun abun abun abun medel SE Halicryptus spinulosus 8 67 33 33 83 45 10 Harmothoe sarsi 8 42 8 8 8 15 4 Nereis diversicolor 42 58 8 75 46 10 Pygospio elegans 125 424 483 1106 524 291 882 433 250 940 546 108 Streblospio shrubsoli 8 8 1 Marenzelleria viridis 75 8 58 17 100 52 13 Fabriciola baltica 8 8 1 Oligochaeta 1273 1506 1106 324 1564 1190 291 166 2396 433 1025 239 Mysis sp. 8 8 1 Diastylis rathkei 17 17 2 Saduria entomon 42 33 8 17 50 30 7 Jaera sp. 8 17 12 2 Gammarus oceanicus 8 8 1 Gammarus salinus 8 8 1 Monoporeia affinis 8 17 92 17 25 25 358 77 37 Corophium volutator 17 998 25 308 740 58 50 314 120 Chironomidae 8 8 1 Hydrobia sp. 50 25 8 28 6 Mytilus edulis 58 33 574 25 17 67 92 8 158 115 57 Macoma baltica <5mm 50 175 183 166 8 108 108 42 33 97 23 Macoma baltica 5-10mm 67 75 175 166 25 33 8 8 70 22 Macoma baltica >10mm 191 42 532 183 33 17 208 374 166 194 57 Macoma baltica totalt 308 42 782 541 366 50 349 491 42 208 318 81 Summa 2005 2030 4135 2196 2887 2413 1589 1389 2928 2146 2372 263 antal taxa 11 7 11 9 9 12 6 10 8 6 9 3 Bilaga 2
Inventering av makrovegetation längs planerad kabeldragning från vindbruk vid Trolleboda i södra Kalmarsund, 2006-06-08. Bilaga 3 A 6 244 255 1 519 452 56 19.550 16 07.180 djup (m) beskrivning (djupen ej korrigerade för vattenstånd), täckningsgrad i % 14.0-14.3 Sten/Block 10, Sand 90: Polysiphonia fucoides 10, Furcellaria lumbricalis 1, Rhodomela confervoides 1, Phyllophora sp. 1, Mytilus edulis 5, lösliggande rödalger 10 B 6 244 471 1 519 178 56 19.667 16 06.915 8.7-8.9 Sten/Block 50, Sand 50: Polysiphonia fucoides 25-50, Pylaiella litoralis 50, Furcellaria lumbricalis 1, Rhodomela confervoides 1, Phyllophora sp. 1, Mytilus edulis 10 C 6 244 767 1 518 867 56 19.828 16 06.614 8.7-9.7 Sten/Block 75, Sand 25: Polysiphonia fucoides 50-75, Pylaiella litoralis 25-50, Furcellaria lumbricalis 1, Rhodomela confervoides 1, Phyllophora sp. 1, Chorda filum 1, Mytilus edulis 10-25 D 6 245 019 1 518 449 56 19.965 16 06.210 10,2 Sand 100: Lösliggande rödalger 50 E 6 245 455 1 518 160 56 20.200 16 05.931 7.4-9.1 Block 90, Sand 10: Polysiphonia fucoides 75-100, Pylaiella litoralis 10-25, Furcellaria lumbricalis 10, Rhodomela confervoides 1, Phyllophora sp.1, Mytilus edulis 10 F 6 245 854 1 517 980 56 20.416 16 05.758 8.0-9.2 Block 90, Sand 10: Polysiphonia fucoides 75-100, Pylaiella litoralis 5, Furcellaria lumbricalis 10, Rhodomela confervoides 1, Phyllophora sp. 1, Ceramium rubrum 1, Mytilus edulis 10 G 6 245 984 1 517 867 56 20.486 16 05.649 6.6-7.8 Block/sten 90, Sand 10 (Sand 100 vid 7.8m): Polysiphonia fucoides 50-75, Pylaiella litoralis 5, Furcellaria lumbricalis 25-50, Phyllophora sp. 1, Ceramium rubrum 1, Mytilus edulis 10, i sand på 7.8m Zostera marina 5, Tolypella nidifica 1 H 6 246 392 1 517 646 56 20.706 16 05.437 7.8-8.1 Block 10, Sand 90: Polysiphonia fucoides 10, Pylaiella litoralis 1, Furcellaria lumbricalis 1,
Phyllophora sp. 1, Ceramium sp. 1, Mytilus edulis 1, Zostera marina 1 (maxdjup 7.8) I 6 246 901 1 517 370 56 20.981 16 05.171 6.7 Block 5, Sand 95: Zostera marina 1, Tolypella nidifica 1 J 6 246 948 1 517 342 56 21.006 16 05.144 5.5 Sand 100: Zostera marina 1 K 6 247 033 1 517 296 56 21.052 16 05.100 5.4 Sand 100, enstaka block: Zostera marina 1 L 6 247 083 1 517 269 56 21.079 16 05.074 5.0 Block 95, Sand 5: Polysiphonia fucoides 75-100, Pylaiella litoralis 10, Furcellaria lumbricalis 1, Ceramium tenuicorne 1 M 6 247 122 1 517 247 56 21.100 16 05.052 3.5-3.7 Block 100: Polysiphonia fucoides 75, Pylaiella litoralis 10-25, Furcellaria lumbricalis 5, Ceramium tenuicorne 10, Fucus vesiculosus 1, Fucus serratus 5, Cladophora sp. 1, Mytilus edulis <5 20 m utåt från denna position 4.2m, Block 50, Sand 50: Zostera marina 25, Fucus 10 (serr/ves, 8/2), Polysiphonia fucoides 50-75, Ceramium tenuicorne 10, Cladophora sp. 1, Mytilus edulis 5, Pylaiella litoralis 10, Furcellaria lumbricalis 5 N 6 247 155 1 517 229 56 21.118 16 05.035 3,6 Block 100: Polysiphonia fucoides 75, Pylaiella litoralis 10-25, Furcellaria lumbricalis 5, Ceramium tenuicorne 10, Fucus vesiculosus 1, Fucus serratus 5, Cladophora sp. 1, Mytilus edulis <5 O 6 247 175 1 517 219 56 21.129 16 05.025 Sand 100; Zostera marina 25, Potamogeton pectinatus 1 P 6 247 184 1 517 215 56 21.134 16 05.021 Block 90, Sand 10; Polysiphonia fucoides 75, Pylaiella litoralis 10-25, Furcellaria lumbricalis 5, Ceramium tenuicorne 10, Fucus vesiculosus 1, Fucus serratus 1, Cladophora sp. 1, Mytilus edulis <5, Zostera marina 5 Q 6 247 262 1 517 172 56 21.176 16 04.980 4.0 Sand 100; Zostera marina 25
R 6 247 284 1 517 158 56 21.188 16 04.967 Block 75, Sand 25; Polysiphonia fucoides 25, Pylaiella litoralis 50-75, Furcellaria lumbricalis 1, Ceramium tenuicorne 10, Cladophora sp. 1, Chorda filum 1, Eudesme virescens 1, Zostera marina 10-25, Potamogeton pectinatus 1 S 6 247 317 1 517 138 56 21.206 16 04.947 2.7 Block 90, Sand 10; Polysiphonia fucoides 75, Pylaiella litoralis 10-25, 100 m Furcellaria lumbricalis 5, Ceramium tenuicorne 10, Fucus vesiculosus 1, Fucus serratus 1, från land Cladophora sp. 1, Mytilus edulis <5, Zostera marina 5 1.7-2.0 Block 50, Sand 50; Polysiphonia fucoides 5, Pylaiella litoralis 50, Furcellaria lumbricalis 1, 40-60 m Ceramium tenuicorne 5, Fucus vesiculosus 1, Cladophora sp. 1, Chorda filum 1, från land Phyllophora sp. 1, Leathesia difformis 1, Eudesme virescens 5, Zostera marina 10-25 0.6-1.7 Block 90, Sand 10; Pylaiella litoralis 75, 40 m och Ceramium tenuicorne 1, Fucus vesiculosus 5-10, Cladophora sp. 1 in till land Leathesia difformis 1, Eudesme virescens 10-25, Chorda filum 5, Ruppia sp. 1 Förklaring: En sjugradig skala för bedömning av täckningsgrad har använts: 100 %: arten täcker hela botten med bara enstaka gluggar 75 %: Arten är inte heltäckande men täcker betydligt mer än hälften av botten 50 %: arten täcker ungefär hälften av bottenytan 25 %: arten är fortfarande bältesbildande men täcker betydligt mindre än hälften av botten 10 %: arten finns i mer än enstaka exemplar och täcker åtminstone små ytor men inte så mycket som en fjärdedel av bottenytan 5 %: arten förekommer i lite mer än enstaka exemplar men täcker inga ytor 1 %: enstaka förekommande individer av en art Rödalger; fjäderslick (Polysiphonia fucoides), kräkel/gaffeltång (Furcellaria lumbricalis), rödris (Rhodomela confervoides), rödblad (Phyllophora sp.), grovsläke (Ceramium rubrum), ullsläke (Ceramium tenuicorne), Brunalger; trådslick (Pylaiella litoralis), sudare (Chorda filum), blåstång (Fucus vesiculosus), sågtång (Fucus serratus), olivslemming (Eudesme virescens), Murkelalg (Leathesia difformis) Grönalger; grönslick (Cladophora sp.) Kransalger; havsrufse (Tolypella nidifica) Högre växter; ålgräs (Zostera marina), borstnate (Potamogeton pectinatus), nating (Ruppia sp.) blåmussla (Mytilus edulis)