Design of Partial CO 2 Capture from Waste Fired CHP Plants

Relevanta dokument
Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Minusutsläpp genom Bio CCS/BECCS. Anders Lyngfelt

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Minusutsläpp Så kan vi tvätta atmosfären på koldioxid

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Framtida energisystem i Jönköpings län

Anders Lyngfelt. Chalmers. Svenskt seminarium om radikal minskning av klimatgasutsläpp i processindustrin 21 november 2018

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Så kan vi tvätta atmosfären på koldioxid

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl.

CCS Koldioxid avskiljning och lagring. MinBas dagen 2011 Bo-Erik Eriksson

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Varför ett nytt energisystem?

Möte med klimatutredningen

Fortum Heat Scandinavia

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman Mikael Olsson

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

BECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS. Anders Lyngfelt

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia

Vattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring. Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA

processindustrin Thore Berntsson

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Klimatbokslut Foto: Johan Gunséus

CO 2 -avskiljning i Sverige en utredning finansierad av Ångpanneföreningens forskningsstiftelse och Naturvårdsverket

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Konkurrenskraft och Klimatmål

Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world.

Den framtida elproduktionen

Förnybara drivmedel framtidens raffinaderi. Sören Eriksson

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Scenarier för Pathways

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Biokraftplattformen: Tekniksprång för uppgradering av Biokraft i Sverige. Stockholm

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

275 participants 11 keynotes 145 orals/papers 30 posters

Grön energi till kraft och processindustrier

Making electricity clean

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

SSABs väg till fossilfrihet

Status for opgraderingsteknologier

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Spelinstruktioner och material

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Pressträff 7 feb 2017 Absolicon Solar Collector AB (publ) ABSOLICON JOAKIM BYSTRÖM

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Biogas och miljön fokus på transporter

Biometan via förgasning

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

CHRISTIAN RIBER: BIOMA SOFTWARE

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Ingenjören och miljön

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Transkript:

Design of Partial CO 2 Capture from Waste Fired CHP Plants The impact of seasonal operation optimization Simon Öberg Department of Energy and Environment Division of Energy Technology Chalmers University of Technology

Bakgrund Paris 2015 - COP21 holding the increase in the global average temperature to well below 2 C above pre-industrial levels and pursuing efforts to limit the temperature increase to 1.5 C.

Bakgrund Paris 2015 - COP21 holding the increase in the global average temperature to well below 2 C above pre-industrial levels and pursuing efforts to limit the temperature increase to 1.5 C. Stockholm 2017 - Klimatreform Regeringen föreslår, som ett långsiktigt klimatmål, att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, och att Sverige därefter ska uppnå negativa utsläpp.

Bakgrund Paris 2015 - COP21 holding the increase in the global average temperature to well below 2 C above pre-industrial levels and pursuing efforts to limit the temperature increase to 1.5 C. Stockholm 2017 - Klimatreform Regeringen föreslår, som ett långsiktigt klimatmål, att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, och att Sverige därefter ska uppnå negativa utsläpp. Stockholm 2018 Klimatlagen träder i kraft

Våra alternativ 1. Energieffektivisering 2. Utfasning av fossila energikällor till förnyelsebara 3. Koldioxidinfångning (Carbon Capture and Storage - CCS)

CCS Var och hur Utsläppskällor i fokus Då: Stora kolkraftverk Nu: Större industrier Vilken typ av CCS Då: Fullskalig CCS Nu: Partiell CCS

Utsläpp från avfallsförbränning CO 2 -utsläpp från svensk avfallsförbränning: 5 Mton/år Bränslets sammansättning: 60 % biomassa 40 % med fossil härkomst 2 Mton fossilt CO 2 per år Motsvarar 4 % av nettoutsläppen iinom Sverige. En medelstor anläggning Rökgasflöde: 31 kg/s CO 2 koncentration: 17.5 % Årliga fossila utsläpp: 64 200 ton CO 2

Syfte Fånga den fossila andelen CO 2 (40 %) från svensk avfallsförbränning till minsta möjliga kostnad. Utvärdera partiell CO 2 infångning genom kemisk absorption för olika designalternativ. Utvärdera möjligheten att dra nytta av naturliga säsongsvariationer i driften och hur dessa påverkar den specifika infångningskostnaden.

Absorptionsprocessen Post-combustion teknik Applicerbar på befintliga kraftverk (retrofit)

Absorptionsprocessen CO2-lean flue gas CO2-rich stream Lean solvent Absorber Stripper Flue gas Rich solvent Heat Exchanger Reboiler

Design Två principer f capture 40 % Slip Stream Path (SSP) Nedskalad infångningsdesign Låg flexibilitet Konstant värmelast och infångningsgrad f ABS 90 % 44 % D 1 h 1 Q reboiler Separation Rate Path (SRP) Överdimensionerad infångningsdesign Hög flexibilitet Variabel värmelast och infångningsgrad f ABS 40 % 100 % D 2 h 2 f capture 40 % Q reboiler

CO2 Capture Rate [%] Design Detaljer för SRP För en specificerad infångningsgrad: Resulterande dimensioner låsta Driftområde identifierat genom att variera solventflödet och värmelasten i reboiler Problem: Flooding i absorber och stripper Fasövergång i värmeväxlaren p g a för höga temperaturer För hög temperatur på solventen efter reboiler 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Flue gas 40 Absorber CO2-lean flue gas 50 Lean solvent Rich solvent 60 0 30 40 50 60 70 80 90 Design Points Heat Exchanger 70 80 Stripper CO2-rich stream Reboiler

Kraftverket - Lastkurva Sommar: 2750 h Vinter: 5470 h

Kraftverket - Värmeproduktion

Antagande Kostnader CO 2 -neutralitet antaget som det högst prioriterade Värme prioriterat före elektricitet C ånga = ΔP el,max CCS C el + ΔP värme,max CCS C värme ሶ m ånga,ccs [EUR/ton] Elektricitet [EUR/MWh] Värme [EUR/MWh] Tid [timmar] Sommar 27 5 2750 Vinter 27 21 5470

Antagande Intäkter Vid normal drift arbetar kraftverket på 70 % last under sommaren Under vintern antas kraftverket alltid arbeta på 100 % last Vid drift med CO 2 -infångning ökar lasten till mer än 70 % (sommar) Ytterligare elproduktion antas ge samma inkomster som tidigare I el = P el,ccs P el,70% C el [EUR/h] Ökad förbränning av avfall under sommaren ger ökade intäkter I avfall,eur/h = m avfall/år t timmar/år I avfall,eur/ton mሶ avfall,ccs mሶ avfall,100% mሶ avfall,70% [EUR/h]

Resultat Konstant last Investment [keur] CAPEX Fix OPEX OPEX Specific Cost [EUR/ton CO2] CO2 Captured [ton/yr] Reference 90 41 400 4 117 1 656 3 872 67 144 500 SRP 40 31 300 3 118 1 254 1 929 98 64 200 SSP 40 29 000 2 892 1 163 2 004 94 64 200

Resultat Konstant last Slip Stream Path (SSP) har lägre specifik infångningskostnad än Separation Rate Path (SRP) vid konstant last Investment [keur] CAPEX Fix OPEX OPEX Specific Cost [EUR/ton CO2] CO2 Captured [ton/yr] Reference 90 41 400 4 117 1 656 3 872 67 144 500 SRP 40 31 300 3 118 1 254 1 929 98 64 200 SSP 40 29 000 2 892 1 163 2 004 94 64 200

Resultat Konstant last Slip Stream Path (SSP) har lägre specifik infångningskostnad än Separation Rate Path (SRP) vid konstant last Referensfallet med full infångning har med stor marginal lägst specifik infångningskostnad: - 29 % Investment [keur] CAPEX Fix OPEX OPEX Specific Cost [EUR/ton CO2] CO2 Captured [ton/yr] Reference 90 41 400 4 117 1 656 3 872 67 ( -29 % ) 144 500 SRP 40 31 300 3 118 1 254 1 929 98 64 200 SSP 40 29 000 2 892 1 163 2 004 94 64 200

Resultat Konstant last Slip Stream Path (SSP) har lägre specifik infångningskostnad än Separation Rate Path (SRP) vid konstant last Referensfallet med full infångning har med stor marginal lägst specifik infångningskostnad: - 29 % Referensfallet har också den högsta investeringskostnaden: + 42 % Investment [keur] CAPEX Fix OPEX OPEX Specific Cost [EUR/ton CO2] CO2 Captured [ton/yr] Reference 90 41 400 ( +42 % ) 4 117 1 656 3 872 67 ( -29 % ) 144 500 SRP 40 31 300 3 118 1 254 1 929 98 64 200 SSP 40 29 000 2 892 1 163 2 004 94 64 200

Resultat Konstant last Slip Stream Path (SSP) har lägre specifik infångningskostnad än Separation Rate Path (SRP) vid konstant last Referensfallet med full infångning har med stor marginal lägst specifik infångningskostnad: - 29 % Referensfallet har också den högsta investeringskostnaden: + 42 % Investment [keur] CAPEX Fix OPEX OPEX Specific Cost [EUR/ton CO2] CO2 Captured [ton/yr] Reference 90 41 400 ( +42 % ) 4 117 1 656 3 872 67 ( -29 % ) 144 500 SRP 40 31 300 3 118 1 254 1 929 98 64 200 SSP 40 29 000 2 892 1 163 2 004 94 64 200

CO2 Capture Rate [%] Analys SRP design Driftområde Infångningsgrad: + 10 % - 15-20 % Flertalet designpunkter valbara för en önskad infångningsgrad. 100 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 20 10 0 30 40 50 60 70 80 90 Design Points

CO2 Capture rate [%] CO2 Capture Rate [%] Analys SRP Driftområde Infångningsgrad: + 10 % - 15-20 % Flertalet designpunkter valbara för en önskad infångningsgrad. Prestanda inom driftområde Inkludera värmelast i reboiler: Den mest optimala designen kan iidentifieras, ur energisynpunkt 100 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 20 10 0 30 40 50 60 70 80 90 Design Points 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Reboiler Heat Duty [MW] SRP 80 SRP 70 SRP 60 SRP 50 SRP 40

CO2 Capture Rate [%] Analys Säsongsbaserad drift Sommar: Överskott av värme Låg kostnad för ånga Maximera infångning Vinter: Underskott av värme Hög kostnad för ånga Minimera infångning 100 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 20 10 0 30 40 50 60 70 80 90 Design Points

Absolute Cost Specific Cost [EUR/ton CO2] Resultat Säsongsbaserad drift 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 98 86 1270 502 1254 3118 89 838 611 1441 3583 95 483 732 1590 98 480 737 1655 3954 4117 100 90 80 70 60 50 40 30 20 OPEX Winter OPEX Summer OPEX fix CAPEX Electricity & Heat Cost Waste Cost Specific Cost [EUR/ton] Const. Load SRP40 0-1000 -517-659 -668-668 -83-105 -7-7 40 60 80 90 (Ref.) Design Points 10 0 Investment [keur] CAPEX Fix OPEX OPEX Specific Cost [EUR/ton CO2] SRP 40 31 300 3 118 1 254 1 929 1 172 98 86 64 200 CO2 Captured [ton/yr] SSP 40 29 000 2 892 1 163 2 004 94 64 200

Slutsats - Avfallsförbränning Säsongsoptimerad drift av infångningsprocessen kostnadseffektiv 10-12 % lägre specifik kostnad [EUR/ton CO 2 ] Endast liten negativ effekt på leverans av värme under vintern 90-96 % av värmeleveransen möjlig vid CO 2 -infångning under vintern Den specifika infångningskostnaden är till 80 % en kapitalkostnad Bygg små enheter för att minimera kostnaden Driftkostnaden för CO 2 -infångning ungefär dubbelt så stor som den för existerande rökgasrening Hur värderar vi olika föroreningar? Hur mycket har kostnaderna minskat för rökgasreningen under åren? Jämförelse av kapitalkostnad skulle vara intressant.

Slutsats - Generellt Avfallsförbränning är sannolikt inte den mest lämpade industrin för CCS i ett initialt skede Små anläggningar med små utsläpp skapar stora kostnader (economics-of-scale) Det finns andra industrier med bättre förutsättningar för en kostnadseffektiv iikoldioxidinfångning Kostnaden för anläggning 1 dubbelt så dyr som för anläggning N Erfarenhet från TelTek (Norskt forskningsinstitut) Någon gång måste vi ta den första kostnaden Presentera kostnaden för avskiljningen på ett smart sätt Inkludera kostnaden i slutprodukten för konsumenten

Tack för att ni lyssnade! #Tack #VoK