Risker och sårbarheter kopplat till ett förändrat klimat Oxelösund

Risker och sårbarheter kopplat till ett förändrat klimat Oxelösund Oxelösunds kommun 2017-05-23

INLEDNING INNEHÅLL 22222 2 Oxelösunds kommun arbetar för närvarande med att ta fram en ny översiktsplan. I samband med översiktsplanearbetet har frågan väckts vilka insatser som behövs för att möta de förändringar som bedöms inträffa i ett framtida klimat. WSP har getts i uppdrag att analysera risker och sårbarheter i ett förändrat klimat. Utifrån underlag från Länsstyrelsen i Södermanland, MSB och SMHI samt andra kända underlag har WSP analyserat kommunens sårbarhet i ett förändrat klimat, med särskilt fokus på kommunens roll och rådighet. För att identifiera olika åtgärder och aktiviteter som är lämpliga för att minska effekterna på lång sikt genomfördes en workshop tillsammans med ett flertal funktioner inom den kommunala organisationen samt med externa aktörer som ansågs vara berörda av frågan. I denna rapport redogörs översiktligt för de områden där vi förväntar oss störst förändringar i Oxelösunds kommun. Rapporten specificerar ett antal åtgärder som är lämpliga att vidta i syfte att anpassa kommunen till de nya förutsättningarna som ett förändrat klimat innebär. Arbetet har gjorts under perioden september 2016 maj 2017. Kontaktperson hos Oxelösund kommun har varit Moa Öhman och Camilla Norrgård Sundberg. WSPs utredningsgrupp har bestått av Anna Åkesson, Joakim Thanke och Karin Carlsson. Karin Carlsson har varit projektledare. Bakgrund 3 Sammanfattning av tidigare utredningar 5 Analys av sårbarheter och risker 12 Åtgärder 19 Riktlinjer för olika typer av byggnationer 24 Referenser 26 Bilagor 27 Omslagsbild: https://commons.wikimedia.org/wiki Kontakt: Karin.carlsson@wspgroup.se Anna.akesson@wspgroup.se www.wspgroup.se

Bakgrund 3 3 Oxelösunds kommun arbetar för närvarande med att ta fram en ny översiktsplan. I samband med översiktsplanearbetet har frågan väckts om vilka insatser som behövs för att möta de förändringar som bedöms inträffa i ett framtida klimat. Den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 slog fast att Sverige kommer drabbas på flera sätt och att bland annat naturolyckor sannolikt kommer att bli vanligare. På regional nivå har Sverige via länsstyrelserna tagit fram nya kunskapsunderlag och kommunicerat dem till kommunerna. Det är dock kommunerna själva som bestämmer hur den kommunala verksamheten ska organiseras och någon tvingande lagstiftning för att kommunerna ska bedriva klimatanpassningsarbete finns inte för närvarande. Klimatutmaningen behöver engagera alla samhällssektorer och göras tydlig i både statligt, kommunalt och enskilt perspektiv. Det kommunala klimatanpassningsarbetet intar en särställning. I synnerhet inom den fysiska planeringen är det angeläget att säkerställa att stadsbyggandet anpassas till de nya förutsättningarna, men också att analysera hur befintlig bebyggelse och infrastruktur kommer att påverkas i ett framtida klimat. I Södermanlands läns regionala handlingsplan för klimatanpassning (Rapport 2014:15) betonas vikten av att se över hur aktuella planeringsunderlagen är och analysera behovet av att ta fram egna utredningar, metoder eller åtgärder som underlättar arbetet med den kommunala klimatanpassningen. Bland de åtgärdsförslag som formulerats anges bland annat att kommunerna bör utnyttja sin översiktsplanering för att föra klimatanpassningsfrågorna tydligare in i planeringen. Bild: https://www.facebook.com/oxelosundskommun/photo För att stödja handläggare på kommun och länsstyrelse har Länsstyrelserna tagit fram en Checklista för klimatanpassning i fysisk planering (Faktanummer 2016:7 i Länsstyrelsen Stockholms faktaserie). Checklistan hanterar de vanligaste problemställningarna vid granskning av en plan utifrån ett klimatanpassningsperspektiv. Upplägget för denna rapport har därför varit att följa checklistan för att säkerställa att de delar som Länsstyrelsen rekommenderar bör finnas med i en översiktsplan eller detaljplan finns med, för att denna ska anses vara klimatanpassad.

Utmaning- Utveckla en robust stad i ett förändrat klimat 4 4 Havsnivåhöjning Regn och höga flöden Temperaturökning Orsaker Utveckla en robust stad i ett förändrat klimat Utmaning Stadens utveckling Samhällsviktiga verksamheter Hälsa Effekter Figur 1. Förenklad problembild av utmaningen att utveckla en robust stad i ett förändrat klimat Dagens samhälle är uppbyggt under en lång tid och inte anpassat till de klimatförändringar som förväntas. Men med de klimatförändringar som vi redan ser idag, och de som är att vänta, ändras förutsättningarna. Dessa förändringar har redan och kommer fortsätta att innebära nya utmaningar för olika områden i samhället. Klimatförändringarna kan orsaka stora skador på bebyggelse och en mängd olika funktioner kan påverkas. Beroende av vilka förebyggande åtgärder som vidtas och hur man utformar staden kommer det resultera i ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser för stadens utveckling. Problemanalysen i figur 1 ger en förenklad översikt av de bakomliggande orsakerna till att utmaningen uppstår och de effekter som finns att hantera kopplat till utmaningen. De viktigaste orsakerna har identifierats från de bakgrundsrapporter som funnits tillgängliga för arbetet. Utgångspunkten för handlingsplanen har varit att genom att analysera problembilden, föreslå åtgärder som stärker Oxelösunds anpassningsförmåga utifrån problembilden.

5 SAMMANFATTNING AV TIDIGARE UTREDNINGAR

Sammanfattning av tidigare lokala/regionala utredningar 6 6 Följande underlag har legat till grund för att analysera risker och sårbarheter i Oxelösunds kommun. Länsstyrelsen Södermanland Riskbild 1: Översiktlig regional klimat- och sårbarhetsanalys - naturolyckor Riskbild 2: Skyfall, lokala avrinningsförhållanden och extrema havsvattenstånd Riskbild 3: Extrema vädersituationer Klimatförändringar och lokala effekter SMHI Framtidsklimat i Södermanlands län enligt RCP-scenarier, 2015. MSB Översiktlig översvämningskartering Kilaån 2015 Utifrån ovanstående underlag har ett arbetsmaterial i form av tabeller och kartor sammanställts. Risker, sårbarheter och möjligheter som pågående klimatförändring innebär för kommun har analyserats. Analysen har gjorts för befintlig och planerad bebyggelse och verksamhetsområden, befintliga och planerade kommunikationer/vägar, samhällsviktig verksamhet, natur- och kulturmiljöområden, miljöförvaltningsanläggningar, förorenad mark samt vattenskyddsområden. De klimatfaktorer som varit möjliga att analysera med hjälp av ArcGIS är olika översvämningsskikt beroende av stigande havsnivå samt områden som utgör topografiska sänkor där vatten kan ansamlas efter skyfall (GISskikten är de som framarbetats inom arbetet med Riskbild 2).

7 Hur påverkas Oxelösunds kommun av klimatförändringar? 7 Det finns många olika aspekter att ta hänsyn till för att möta de förändringar som bedöms inträffa i ett förändrat klimat. Följande områden har bedömt som mest relevanta att analysera förutsättningarna för hur Oxelösunds kommun förväntas påverkas av klimatförändringarna. Ras och skred Högre temperatur Höga flöden i vattendrag Skyfall - hög urban avrinning Förhöjd havsnivå Trafikstråk till/från kommunen (väg 53) Dricksvattenförsörjning (NOVF, Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund) Vattenkvalitet/föroreningsspridning https://commons.wikimedia.org/wiki På nästa sida illustreras, i olika kartbilder, områden inom Oxelösunds kommun som riskerar att påverkas på grund av stigande havsnivåer och förändrade flöden kopplat till klimatförändringar.

Stigande havsnivå och förändrade flöden 8 8 Översvämningar på grund av höga flöden, höga havsnivåer och skyfall illustreras i figur 6, 7 och 8. I figur 6 ges en bild av översvämningar kring vattendrag, inom kommunen såväl som där väg 53 och järnvägen korsar Kilaån söder om Nyköping. Dessa områden är markerade med blått i kartorna. I figur 7 är områden markerade som röda respektive orange där det finns risk för översvämning på grund av höga havsnivåer. I figur 8 illustreras områden som riskerar översvämning på grund av skyfall/instängda områden. Figur 2. Översvämningar kring vattendrag. Källor: hitta.se (vänster), samt MSB 2015 (höger) Figur 3. Översvämning på grund av höga havsnivåer. Källa: Riskbild 2, 2013 Figur 4. Översvämning på grund av skyfall/instängda områden. Källa: Riskbild 2, 2013

Klimatförändringar och jordrörelser 9 De geotekniska frågeställningar som kan vara relevanta ur ett klimatförändringsperspektiv kan kopplas till: ras och skred slamströmmar blocknedfall och bergras erosion geotekniska säkerhetsfrågor relaterade till översvämningar I Riskbild Södermanland 2012 har benägenheten för skred och ras på grund av klimatförändringar fram till perioden 2071-2100 beskrivits. Även om lokala risker kan finnas så är riskerna för ras och skred i Oxelösunds kommun begränsade på grund av generellt sett låga gradienter och fördelaktiga geologiska förutsättningar se utsnitt från Riskbild Södermanland (2012), till höger. Oxelösunds kommun är inom det gulmarkerade området där inga större förändringar förväntas generellt, även om lokala undantag kan finnas. Figur 5. Förändringen av benägenheten för skred och ras p.g.a. klimatförändringar (ökad avrinning) fram till perioden 2071-2100 (SGI, 2007). En rekommendation är därför att bedömning av ras/skredrisk skall utföras vid nybyggnation. Om risk föreligger krävs detaljerade utredningar.

Högre temperaturer fram till 2100 10 10 Enligt Framtidsklimat Södermanland enligt RCP-scenarier, SMHI, 2015 kan följande förväntas fram till 2100 vad gäller högre temperaturer. En uppvärmning om 2-3 grader jämfört med perioden 1961-1990 förväntas under seklet. För Södermanlands län förväntas ett varmare temperaturklimat än vad Skåne har idag. Värmeböljorna förväntas öka då antalet varma dagar blir fler. En varmare atmosfär innebär högre avdunstning och snabbare cirkulation vilket ger mer nederbörd. Specifika konsekvenser för Oxelösunds kommun på grund av högre temperatur är svåra att förutse. På en generell nivå kan konsekvenserna beskrivas enligt nedan. Minskat behov av uppvärmning Ökat behov av kylning Ingen betydande inverkan på kvantitet i dricksvattentäkt i och med att tillrinningen totalt bedöms öka. Effekter på vattenkvaliteten oklara. Risker kopplade till temperaturökning består främst av ökad risk för brand och till hälsoeffekter till följd av värmeböljor. Värmeböljor påverkar människors hälsa. Mest utsatta är sårbara grupper, med sårbara grupper menas de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation, vilka har sämre förutsättningar att skydda sig mot värmeböljor. Fysiologiska förändringar, som följer med åldrande, gör också att kroppens värmereglering och vätskebalans försämras. Små barn och spädbarn är extra känsliga mot värmeböljor, eftersom de inte har fullt utvecklad värmereglering. Figur 6. Framtida årsmedeltemperatur enligt Framtidsklimat i Södermanlands län, SMHI, 2015.

Förändringar i nederbörd och avrinning till 2100 11 11 Förändring i nederbörd och avrinning till 2100 enligt RCP-scenarier, SMHI, 2015 i Framtidsklimat i Södermanlands län som Tillrinningen varierar mellan år och under året beroende på hur nederbörd, temperatur, snötäcke, markfuktighet och avdunstning varierar och samspelar. Framtidsscenarierna visar på högre vinterflöden och att vårflödestopparna har förvunnit. Det beror på mer nederbörd under vintern och högre temperaturer som medför att nederbörden inte lagras som snö utan rinner av vintertid. Därmed uteblir också vårflödestoppen. Studien visar även på en längre säsong med lägre flöden vilket kan kopplas till en längre vegetationsperiod. Växterna tar mer vatten och det når då inte vattendragen. Tillfällen då mer än 10 mm nederbörd uppmätts på ett dygn förväntas öka med 50% (från 12 till 19 gånger per år i genomsnitt). Klimatscenarierna visar på en ökning av den högsta dygnsnederbörden på upp mot 30 %. Den extrema 1-timmesnederbörden förväntas öka, mest för de längre återkomsttiderna, d.v.s. de mer ovanliga extrema skurarna, men även de årligen återkommande skurarna tycks öka med 10-30 %. Mot slutet av seklet minskar såväl 10-års som 100-års tillrinningen enligt det mest extrema klimatscenariot. Figur 7. Årets största 7-dygnsnederbörd i framtida klimat, källa: SMHI Framtidsklimat i Södermanlands län 2015

12 ANALYS AV RISK OCH SÅRBARHETER

Påverkan på bebyggelse och samhällsviktiga objekt 13 13 Tabell 1. Påverkan på bebyggelse och samhällsviktiga objekt, orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor *Det är inte helt utrett huruvida vissa områden som ligger lägre än havsnivån har en förbindelse till havet **Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering HHW10: högsta högvattenstånd med 100 års återkomsttid HHW100: högsta högvattenstånd med 100 års återkomsttid Totalt i kommunen finns 3 352 bostäder och 7 207 övriga byggnader, totalt 10 559 byggnader. Av dessa är cirka 10 % belägna i riskområden. I kategorin Övriga byggnader ingår komplementbyggnader, altaner, bryggor, trappor, jordkällare, skärmtak och tillbyggnader. Till viktiga samhällsfunktioner som är belägna i riskområden och därmed risker att påverkas är: Förskolor, skolor, pumpstationer, transformatorstationer och en vårdcentraler. Det finns också flera områden med planerad bebyggelse som är belägna i riskområden, dessa kommenteras närmare på sida 18. Figur 8. Samhällsviktiga funktioner och översvämningsrisk - Oxelösunds kommun. Karta enligt Bilaga 1.

Påverkan på transporter 14 14 Tabell 2. Påverkan på transporter, orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor *Det är inte helt utrett huruvida vissa områden som ligger lägre än havsnivån har en förbindelse till havet **Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering Figur 10. Påverkan på transporter-oxelösunds kommun. Karta enligt Bilaga 1. Figur 9. Kilaåns utflöde under väg 53 samt järnväg i Nyköpings kommun. Röda/orange ytor visar översvämningsytor vid HHW 100 i dagens och framtidens klimat. Källa: Riskbild 2. Kritiska punkter i väg och järnvägsnätet har ringats in i blått i figur 10 och 11. Det finns flera kritiska punkter inom kommunen. Dessutom bedöms väg 53 i Nyköpings kommun som kritisk då det är infartsväg till hela kommunen.

Påverkan på elförsörjning 15 15 15 Tabell 3. Påverkan på elförsörjning, orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor *Det är inte helt utrett huruvida vissa områden som ligger lägre än havsnivån har en förbindelse till havet **Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering Ett antal transformatorstationer där det föreligger risk för påverkan har identifieras i GIS-analysen. Tabellen ovan berör kommunens anläggningar, markerade i kartan till höger som gula cirklar. Analysen visar att det är flera transformatorstationer som berörs vid höga havsvattenstånd både vad gäller 10 års återkomsttid som 100 års återkomsttid. Fyra av dem ligger inom områden som utgör topografiska sänkor. Vid analys av de 24 transformatorstationer som finns inom SSAB:s industriområde, markerade som cerise cirklar, visar analysen att tre av dessa hotas av översvämning vid skyfall då de ligger i topografiska sänkor. Samtliga 24 av dessa klarar sig från högsta högvattenstånd med 10 års återkomsttid (HHW 10 ) i ett framtida klimat. Figur 11. Påverkan på elförsörjning-oxelösunds kommun. Karta enligt Bilaga 2.

Påverkan på kulturmiljö 16 16 Påverkan på pumpstationer Tabell 4. Påverkan på kulturmiljö orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor Tabell 5. Påverkan på Va (pumpstationer) orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor Klimatpåverkan Översvämningsrisk vid högsta högvattenstånd med 10 års återkomsttid i ett framtida klimat* Översvämningsrisk vid högsta högvattenstånd med 100 års återkomsttid i ett framtida klimat* Berörda fornlämningar*** 12 16 Klimatpåverkan Översvämningsrisk vid högsta högvattenstånd med 10 års återkomsttid i ett framtida klimat* Översvämningsrisk vid högsta högvattenstånd med 100 års återkomsttid i ett framtida klimat* Berörda pumpstationer 10 21 Potentiella riskområden för översvämning i topografiska sänkor** 15 Potentiella riskområden för översvämning i topografiska sänkor** 4 *Det är inte helt utrett huruvida vissa områden som ligger lägre än havsnivån har en förbindelse till havet **Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering ***Av bland andra typerna fyndplats, ristning, förtöjningsanläggning, fiskeläge, begravningsplats med flera. *Det är inte helt utrett huruvida vissa områden som ligger lägre än havsnivån har en förbindelse till havet **Stora osäkerheter i brist på detaljerad skyfallskartering ***Av bland andra typerna fyndplats, ristning, förtöjningsanläggning, fiskeläge, begravningsplats med flera. Ett antal pumpstationer där det föreligger risk för påverkan har identifieras i GIS-analysen. Tabellen ovan berör kommunens pumpanläggningar, markerade i bifogade kartor som blå cirklar omgärdade av röd kantlinje. Analysen visar att det är flera pumpstationer som berörs vid höga havsvattenstånd både vad gäller 10 års återkomsttid som 100 års återkomsttid, samt kan påverkas av skyfall då fyra pumpstationer ligger inom områden som utgör topografiska sänkor.

Påverkan med avseende på miljö och hälsa 1716 17 När vattnet stiger och områden översvämmas kan avloppsvatten och kemikalier från marken spolas ut i vattnet. Högre vattenflöden kan också innebära att gamla och nyare industriområden, reningsverk med mera översvämmas. Det kan leda till föroreningsstötar som kan ge effekter på människor samt växt- och djurliv. Enligt uppgifter från Oxelö Energi så ligger utloppsnivån från den våtmark som utgör sista steget för avloppsreningen (grön cirkel i kartan) på > +3 m, vilket innebär att den inte översvämmas vid HHW100 (+1,67 m) Natura 2000-områden och naturreservat i kommunen riskerar att översvämmas vid såväl förhöjda vattenstånd som skyfall. Huruvida denna översvämning utgör någon betydande negativ påverkan är osäkert då mindre än 10 % av arean i dessa områden berörs. Delar av skärgården omfattas av kartläggningen i Länsstyrelsens rapport, Riskbild 2. Enligt den rapporten finns risk för översvämningar i låglänta lägen på Ålö, Bjurshalsen/Furö, Hasselö samt Hasselö-Bergö. Då det finns lite infrastruktur och få boende i områdena har vi bedömt påverkan som ganska ringa. Delar av anläggningsområdena för flera av kommunens tillståndspliktiga verksamheter inom Miljöreda (länsstyrelsernas miljöhandläggarsystem) ligger i topografiska sänkor och riskerar att översvämmas vid ett skyfall. Ett flertal potentiellt förorenade områden i kommunen, förutom de befintliga tillståndspliktiga verksamheterna, riskerar att översvämmas. Stegeluddens återvinningsterminal riskerar också att påverkas av höjda havsnivåer. Så även de SEVESO-anläggningar som ligger på markytan riskerar att översvämmas vid kraftiga skyfall då de delvis ligger i lokala topografiska sänkor. Värmeböljor och ökad vattentemperatur kommer också att ge påverkan på miljö- och hälsa. Temperaturen väntas också bli högre i stadsmiljö än på landsbygden. Asfalt och andra hårdgjorda ytor har en bristfällig kyleffekt samtidigt som tät bebyggelse och mycket mänsklig aktivitet gör städer extra sårbara för temperaturförändringar. Särskilt utsatta grupper är till exempel äldre och/eller sjuka människor. Det saknas dock underlag inom ramen för detta arbete att analysera i vilken omfattning och i vilken grad som kommunen kommer att påverkas. Figur 12. Påverkan med avseende på miljö och hälsa orsakat av HHW10, HHW100 samt översvämning i topografiska sänkor. Karta enligt Bilaga 1. Grön cirkel visar den våtmark som utgör sista reningssteget för avloppsreningen, vilken enligt uppgift från Oxelö Energi ligger på en nivå högre än HHW100 även enligt 2100 års klimat.

Planerad bebyggelse 18 18 Tabell 6. Påverkan på planerad bebyggelse, orsakat av HHW 10, HHW 100 samt översvämning i topografiska sänkor Område Inskogen Nedre Frösäng, kvarteret Gulsippan Kvarteret Cypressen Kvarteret Syrenen Stenvikshöjden Trossgränd Kvarteret Körsbäret Kanalen Villabacken Påverkansrisker Topografiska sänkor i utkanterna av området. Ingen påverkan vid höga havsvattenstånd. Topografiska sänkor i mitten av området. Utkanterna av området riskerar att översvämmas redan vid HHW 10 *, om havsvattnet tränger igenom barriären som utgörs av järnvägen Ingen påverkan Topografiska sänkor i mitten av området. Ingen påverkan vid höga havsvattenstånd. Topografiska sänkor i utkanterna av området. Ingen påverkan vid höga havsvattenstånd. Stora delar av området översvämmas redan vid HHW 10 *. Topografiska sänkor i utkanterna av området. Ingen påverkan vid höga havsvattenstånd. Stora delar av området översvämmas redan vid HHW 10 *. Ingen påverkan Norra Femöre Frösängs gärde Topografiska sänkor i mitten av området. De strandnära delarna av området översvämmas redan vid HHW 10 *. Stora delar av området riskerar att översvämmas redan vid HHW 10 *, om havsvattnet tränger igenom barriären som utgörs av järnvägen. *HHW 10/100 : högsta högvattenstånd med 10/100 års återkomsttid, här i ett framtida klimat Figur 13. Planerad bebyggelse, enligt information från Oxelösunds kommun 2016. Från Bostadsförsörjningsprogram för Oxelösunds politiska viljeinriktning framgår en målsättning om att öka invånarantalet med 1 % per år. Den 31 december 2015 uppgick invånarantalet till 11 711 personer. År 2019 beräknas folkmängden uppgå till 12 211 invånare. Detta förutsätter en god tillgång på bostäder eftersom ökningen till stor del förväntas bero på inflyttning. I tabell 6 till vänster analyseras påverkan på planerad bebyggelse.

ÅTGÄRDER 19

Workshop för att bedöma åtgärder 20 20 För att bedöma vilka åtgärder som är lämpliga, och vem inom kommunen som har ansvar för respektive problemområde med tillhörande åtgärder, genomfördes en workshop tillsammans med ett flertal funktioner inom den kommunala organisationen samt externa aktörer som ansågs vara berörda av frågan. Syftet med workshopen var: Att fånga upp erfarenheter: Var finns problem redan idag? Vad görs redan idag för att förebygga problem? Vilka utmaningar finns för framtida exploateringsområden? Att utifrån WSPs analys identifiera begränsningar för samhällsviktiga funktioner som behövs för en fungerande stad. Och utifrån egen erfarenhet bedöma sannolikheten att en olycka ska inträffa? Samt att lista och prioritera åtgärder för kommunen att jobba vidare med. Diskussionerna från workshopen illustreras i bilden på sida 22. Därefter presenteras en lista på åtgärder, där åtgärderna är rangordnade utifrån den prioriteringsövning som avslutade workshopen tillsammans med en samlad bedömning av WSPs inledande analys. Figur 14. Gruppövning vid workshop 2017-01-25 Följande funktioner och externa aktörer deltog vid workshopen: Oxelösunds kommun; Miljö, Trafik, Säkerhet, Mark- och exploatering, Vård- och omsorg, Kultur- och fritid, Plan, Bygglov samt Miljö och samhällsbyggnad Oxelö Energi: Marknad- och kommunikation, El- och stadsnät Gata och park, Kustbostäder, Länsstyrelsen Södermanland, Vatten och klimat, SMHI, SSAB, Oxelösunds hamn

Åtgärder och prioriteringar 21 21 I detta avsnitt presenteras åtgärder som bör tas hänsyn till för att kommunens planarbete ska anses vara klimatanpassad. Åtgärderna tar sin utgångspunkt i WSPs analys kompletterat med uppgifter som framkom vid diskussioner på workshopen samt med WSPs erfarenheter från andra kommuner. Samtliga åtgärder har kategoriserats i ett systemområde utifrån vilken del av samhället de berör främst, enligt definitioner i klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60. Därefter har åtgärderna prioriterats med hjälp av prioriteringsövning vid tidigare nämnd workshop. Ansvarsfrågan för klimatanpassning är komplex; det är många aktörer som påverkar, och påverkas av direkta och indirekta effekter som uppstår av att hantera de åtgärder som pekats ut i åtgärdslistan. För de högst prioriterade åtgärderna bör åtgärden specificeras tydligt samt ansvarig förvaltning pekas ut. För respektive åtgärd ges förslag på ansvarig förvaltning. Det finns ett behov av att ytterligare klarlägga ansvars- och arbetsfördelningen för både ny- och befintlig bebyggelse och för samtliga faser från planering och projektering, byggnation, drift och förnyelse. Vidare bör ansvarsförhållande kopplat till de förvaltningar som har som uppgift är att ge medborgarna service inom olika områden, allt från skola och barnomsorg till hälso- och sjukvård också utredas. Dessutom bör budget och finansiering av åtgärdsförslagen klarläggas. Detta har det inte funnits utrymme för inom ramen för uppdraget. Årligen bör det också ske en uppföljning av hur åtgärder ska prioriteras eller om de ska omformuleras. I bilden på nästa sida visas de sårbarheter som identifierades vid work-shopen. Och på nästföljande sida redovisas prioriterade åtgärder. Åtgärderna är listade såsom de prioriterades vid work-shopen med de högst prioriterade åtgärderna överst i listan. Figur 15. Prioriteringsövning vid workshop Åtgärderna fokuserar till stor del på dagvatten, översvämning, ras och skred. Det beror på att det är inom dessa områden som det funnits underlagsmaterial tillgängligt för att analysera sårbarheter inom kommunen. Inför kommande revidering av handlingsplanen bör därför övervägas kompletterande underlag för att bedöma kommunens sårbarhet kopplat till övriga klimatfaktorer såsom en förväntad temperaturhöjning med avseende på till exempel påverkan på lokalklimat, värmeböljor och påverkan på ekosystemtjänster.

Identifierade sårbarheter (Workshop 170125) Figur 16. Identifierade sårbarheter 22

Prioriterade åtgärder 23 23 Tabell 7. Prioriterade åtgärder ÅTGÄRD SYSTEMOMRÅDE ANSVAR/TILLHÖRIGHET Föra in dagvattenhantering som en viktig fråga i tidiga skeden (t ex i planprogram), för att nå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. En Övergripande dagvattenutredning bör göras för utvecklingsområden inom kommunen. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunstyrelsens förvaltning Utredning kring policys och krav på grönytor och hantering av dagvatten i tätort, samt materialval, placering av bebyggelse mm vid planering av ny bebyggelse. Dagvattenmodellering över kritiska punkter för att säkerställa adekvata avbördningsmöjligheter Översyn och säkring av accesspunkter (fördelningspunkter för el, transformatorstationer, vatten mm). Säkra elförsörjning till boenden för sårbara grupper. Människors hälsa, säkerhet och trygghet; Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Människors hälsa, säkerhet och trygghet. Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Oxelö Energi Oxelö Energi Oxelö Energi och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Detaljerad skyfallsutredning över hela kommunen. Bebyggelse, byggnader och kulturmiljö Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Politiskt beslut om acceptabel risknivå för nybyggnation och befintlig bebyggelse när det gäller höga flöden och skyfall. Detaljerad riskanalys (inklusive översvämningsmodellering där väg 53 korsar vattendrag) för Vägförbindelser alternativa rutter och prioriterade transporter i det fall att väg 53 och/eller järnväg är obrukbar Utarbeta en beredskapsplan för skogsbränder, översvämningar och andra extrema väderhändelser vilken tar hänsyn till klimatförändringar. Människors hälsa, säkerhet och trygghet Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Människors hälsa, säkerhet och trygghet Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunstyrelsens förvaltning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Trafikverket Kommunstyrelsens förvaltning Identifiera processer och utreda hur klimatpåverkansfaktorer hanteras i kommunens respektive verksamheter. Säkerställande av en pålitlig framtida dricksvattenförsörjning, speciellt med tanke på reservvattentäkt. Ställningstagande om indelning av Verksamhetsområden (VO) ska aktualiseras Människors hälsa, säkerhet och trygghet Människors hälsa, säkerhet och trygghet; Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikation Kommunstyrelsens förvaltning NOVF, Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund Kommunstyrelsen och Oxelö Energi

24 RIKTLINJER FÖR BYGGNATION

Riktlinjer för olika typer av byggnationer 25 25 Oxelösunds kommun har också efterfrågat förslag på riktlinjer för markanvändning. Länsstyrelserna i Mellansverige presenterade 2006 en vägledning vid fysisk planering: Översvämningsrisker i fysisk planering - Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse, där markutnyttjande styrs med hänsyn till utsattheten för översvämning från sjöar och vattendrag i samband med höga flöden. I fall där man önskar lokalisera byggnader inom översvämningskänsliga områden rekommenderas riskanalys och skyddsåtgärder. Riktlinjerna har i korthet sammanställts i tabell 6: Konceptet är utvecklat för områden kring sjöar och vattendrag samt översvämningar av dessa bör kunna tillämpas även för robust planering med hänsyn tagen till ytavrinning och kustöversvämning där så är aktuellt. Liknande ansatser från andra län är Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden (Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län, 2013) som även tar hänsyn till kustområden samt effekter av ett förändrat klimat. Tabell 8. Riktlinjer för olika typer av byggnation (enligt Riskbild 2). Markområden Stor sannolikhet för översvämning Viss sannolikhet för översvämning Låg sannolikhet för översvämning Definition Områden som hotas av 100-årsflöde, det vill säga där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod. Områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, dvs. där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år Områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta dimensionerande flöde Rekommenderad byggnation Ingen bebyggelse alls bör tillkomma här, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus Samhällsfunktioner av mindre vikt. Exempel är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. Riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt. Offentliga byggnader, t.ex. sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnväg, VA/avfallsanläggningar, el- /teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde

Referenslista 26 26 Checklista för klimatanpassning i fysisk planering ett verktyg för handläggare på kommun och länsstyrelse, Länsstyrelserna, 2016. Framtidsklimat i Södermanlands län enligt RCP-scenarier, SMHI Klimatologi Nr 22, 2015. Handbok för ras-, skred-och slamströmsolycka, MSB 632, 2014. Klimatanpassning i Sverige en översikt, MSB, 2010. Klimatförändringens inverkan i Sverige Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat, Varia 571. Statens geotekniska institut, 2007. Riskbild 1: Översiktlig regional klimat- och sårbarhetsanalys naturolyckor, Länsstyrelsen Södermanlands län, 2012:6. Riskbild 2: Skyfall, lokala avrinningsförhållanden och extrema havsvattenstånd, Länsstyrelsen Södermanlands län, 2013:24. Riskbild 3: Extrema vädersituationer Klimatförändringar och lokala effekter, Länsstyrelsen Södermanlands län, 2016:3. Översiktlig översvämningskartering Kilaån, MSB, 2015. Översvämningsrisker i fysisk planering- Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse, Länsstyrelserna, 2006.

Bilaga 1 Samhällsviktiga funktioner och översvämningsrisk 27 Oxelösunds kommun

Bilaga 2 Samhällsviktiga funktioner och översvämningsrisk 28 Centrala Oxelösund

29 Bilaga 3 Samhällsviktiga funktioner och topografiska sänkor Centrala Oxelösund

Bilaga 4 Centrala funktioner och översvämningsrisk Fokus SSAB:s industriområde 30