Kvalitetsredovisning 2017-2018 Organisation Avdelning: Kastanjen Åldersindelning (antal per födelseår): Antal barn: 20 Åldersfördelning:1-5 Antal pojkar: 10 Antal flickor: 10 Antal flerspråkiga barn: 7 Dessa språk är representerade: Svenska, Polska, Grekiska, Turkiska, Arabiska, Vietnamesiska. Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning). Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Utveckla arbetet med kulturell mångfald. Utveckla den pedagogiska miljön inomhus. 2016 2017: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Vi har gjort ett års hjul med traditioner från olika kulturer som vi kommer uppmärksamma på Björkbacken. Vi sett barnens behov och intresse och utvecklat vår miljö efter det. 2017-2018: Utarbeta fler konkreta metoder för att utveckla verksamheten. Vi har utvecklat vår verksamhet med pedagogiska och inbjudande miljöer. Vi har skapat fungerade rutiner för avdelningen.
Kompetensutveckling HRL (3 pedagoger har gått) NTA (3 pedagoger har gått) TAKK (1 pedagog har gått) Jämställhetsföreläsning (3 pedagoger har gått) Föreläsning utåtagerande barn (2 pedagoger har gått) Normkreativitet i förskolan (2 pedagoger har läst) Att undervisa barn i förskolan (2 pedagog har läst) Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.
Normer och värden Förskolans värdegrund och uppdrag Metoder: 2016-2017: 2017-2018: Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller Vi arbetar aktivt för att motverka stereotypa könsrollsmönster. Vi läser normbrytande böcker. Vi har gjort föräldrarna delaktiga i vår verksamhet med könsmönster och roller, genom att diskutera syftet på föräldramöte. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Vi har många leksaker blandade ex bilar och dockhus för att bryta typiska normen. Vi erbjuder allt till alla barn. Vi läser norm kreativa böcker. Vi försöker bryta härska tekniker som förekommer i gruppen. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Vi bekräftar barnen vid namn och uppmärksammar dem som subjekt, dvs. uppmärksammar dem som individer snarare än t ex kläder eller utseende. Vi ger t ex processberöm snarare än personberöm Förebyggande integritetsarbete Vi använder oss av stopp min kropp, material från barnkonversationen. Gemensamt med barnen har vi gjort regler på kastanjen om rätten till sin egen kropp. Vi har gått på föreläsningar och läst litteratur om ämnet. Vi arbetar dagligen med att bemöta och prata med barnen om olikheter och likheter. Vi bemöter barnen som barn och inte utifrån deras kön. Vi uppmärksammar dagar om allas lika värde tex rockasockorna (down syndrom dagen) och vändagen. Vi synliggör för barnen vilka rättigheter dom har. Vi planerar att ha kompis-tema i höst. Vi kommer göra mycket samarbetsövningar och kompislekar. Vi kommer även fortsätta diskutera mer kring känslor.
Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar; Mål: Metoder: 2016 2017: 1. öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, 2. förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, 3. sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, Vi har positiv syn på barn och ser barn som kompetenta individer. Vi bemöter barns tankar och åsikter som viktiga, för att barnen ska förstå sitt eget värde. Vi respekterar barnen, föräldrar och varandra, samt är goda förebilder. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och att samarbeta. T ex genom att berömma viljan att hjälpa någon annan. Vi uppmuntrar, påvisar och respekterar varandras olikheter. Vi bekräftar varandra positivt och respekterar varandras olika behov. 2017-2018: 4. förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, Likabehandlingsplanen är ett levande dokument vars innehåll vi reflekterar kring regelbundet.
5. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi uppmuntarar barnen att vara rädda om vår närmiljö och varandra. Vi har gått på föreläsningar och läser litteratur om ämnet. Vi har en miljövecka där vi diskuterar om vår miljö, vi plockar skräp och återvinner det. En gång i veckan går vi till skogen, där får barnen lära sig respektera naturen. Vi har uppmuntrat barnen till att försöka själva med vårt stöd, även att hjälpa varandra och hur man är för att vara en bra kompis. Vi använder oss av vår kunskap från föreläsningar och litteraturer för att arbeta vidare med ämnet. Vi kommer fortsätta lära oss mer saker om naturen. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? 8 6 1 1 : Vi upplever att barnen trivs på förskolan. Vi hade fått ett mer rättvist resultat om vi hade fått in fler barnintervjuer. Vi kommer att påminna och påpeka hur viktiga dessa barnintervjuer är för oss och verksamheten, för att på så vis få in fler till nästa gång. Till nästa år hoppas vi få in alla barnintervjuer för att arbeta utifrån barnens behov. Vi kommer även ändra lapparna och lägga till frågor.
Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metoder: 2016-2017: 1. utvecklar sin identitet Vi utgår från att barns och känner trygghet i lärande kan se olika ut den och är medskapande av sin egen lek och lärandeprocess. 2017-2018: 2. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, Vi strävar efter att skapa miljöer som barn kan uttrycka sig i på olika sätt. 3. utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, 4. känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, 5. utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, Vi är lyhörda till vad barnen tycker om att leka med och uppmuntrar barnen till eget skapande. Vi uppmuntrar barnen därmed att träna på att ta eget ansvar. Vi har flaggor samt hälsningsfraser på barnens olika modersmål samt använder oss av andra fraser på modersmålet. Vi uppmuntrar barnen att träna på att ta eget ansvar och träna på att lösa problem utan att ge färdiga lösningar.
6. utvecklar sin motorik, koordinationsförmåg a och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, 7. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, 8. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, 9. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, 10. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, 11. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, Barnen får utforska, prova och lära sig att uttrycka sig genom sång, musik och dans samt öva sin motorik. Samtidigt finns det stort utrymme för fri lek där vi uppmanar barnen att dela med sig och turas om samt bearbeta sina upplevelser. I våra grupper besöker vi vår omgivning kontinuerligt och utifrån barnens intressen. Vi besöker naturen en gång i veckan. Vi är lyhörda till vad barnen tycker om att leka med och uppmuntrar barnet till eget skapande. Fasta aktiviteter under dagen ger en känsla av trygghet. Vi använder TAKK i syfte att vara konkreta och förstärka det vi säger. Vi förtydligar våra bilder med skrift och tecken. Vi uppmuntrar barnen att sätta ord på sina tankar och känslor, samt hjälper dem att hitta ord för att uttrycka sig. Vi har böcker, pennor och papper lättillgängliga för alla barn. Vi utforskar med siffror och bokstäver samt träningsskriver. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation. Barnen får vara med och dokumentera själva. Vi utnyttjar media bland annat genom att använda oss av ipad och dator på avdelningen. Ibland använder vi projektorn för att titta på olika bildspel och filmer.
12. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 13. utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, 14. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, 15. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 16. utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Vi har rörelsestund i olika grupper en gång i veckan. Vi sjunger och har teater i samling. Efter maten har vi även ibland avslappning till lugn musik. Barnen får möjlighet att utveckla sitt matematiska tänkande i t.ex. samlingar, av vardagliga samtal. Vi räknar hur många barn vi är, ex hur många ärtor man tog på sin tallrik eller hur många fingrar man har på sin hand. Vi har även matematik uppdrag i skogen. Vi arbetar med NTA, tema vatten och luft. Barnen får testa sig fram med hjälp av olika tekniker och föremål. Barnen får möjlighet att utveckla sitt matematiska tänkande i t.ex. samlingar, av vardagliga samtal då vi medvetet benämner många olika matematiska begrepp så som hel, halv, större än, mindre än, när vi dukar, bygger med klossar/duplo m.m. I fruktstunden kan vi t ex räkna antalet bitar, synliggöra olika former och storlekar. Genom enkel teknik får barnen uppdrag i skogen. Barnen programerar roboten vi har och räknar ut vart den ska gå.
17. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, 18. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, 19. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, 20. utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 21. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Vi sopsorerar varje dag med barnen. Vi diskuterar om varför vi gör det och att det påverkar vår natur. I våra grupper besöker vi vår omgivning kontinuerligt och utifrån barnens intressen. Vi besöker naturen och tar del av det i verksameten. Vi har olika projekt i grönflagg som vi utforskar och dokumenterar med barnen. Vi arbetar återkommande med NTA. Barnen lär sig även att programera vår robot. Barnen får möjlighet att utveckla sin förmåga att bygga med t.ex. klossar, lego, duplo och plusplus. Det finns tillgängligt i verksamheten. Även med naturmaterial. 22. och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Vi använder TAKK i syfte att vara konkreta och förstärka det vi säger. Vi använder oss bildstöd.
Hur vi integrerar arbetet med Finskt förvaltningsområde Vi har gått på finsk teater. Vi har inte arbetat tillräckligt med matematik och naturvetenskap. Vi har fokuserat på andra områden mer så som kompis tema, stop min kropp. Vi kommer att prata om naturens olika kretslopp. Vi kommer att använda oss av mer matematiska begrepp i vardags situationer. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Lär du dig saker på förskolan? Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar : Vi hade tyvärr inte med den frågan i vår mall. På grund av att vi hade en gammal mall som inte var uppdaterad. Vi upplever att barnen lär sig saker men eftersom barnen själva inte har svarat på den frågan så kan vi inte ge ett rättvist resultat. Vi kommer göra om mallen för barnintervjuerna till hösten och lägga till den frågan.
Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metod: 2016 2017: 1. utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, 2. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, Vi planerar utifrån barnens intressen och använder oss av demokratitiska beslut. Vi lyssnar till barnens önskemål och försöker göra dom delaktiga i verksamheten. Vi ger barnen gott om tillfällen för fri lek där de själva väljer vad de vill göra, vart och med vem. Vi uppmuntrar barnen att ta ansvar och göra så mycket som möjligt själva vid exempelvis matsituationen, påklädning. 2017-2018: 3. Och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Under fredagsvalet är barnen med och bestämmer vad vi ska göra med hjälp av bilder på olika aktiviteter. Barnen väljer aktivitet genom demokratiskt beslut. Vi använder oss av matematiska metoder. Vi arbetar med att få barnen delaktiga i verksamheten. Vi fångas upp av deras spontana intressen och arbetar vidare med det. Barnen kommer fortsätta vara delaktiga i verksamheten, i större sträckning och fler områden.
Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Får du vara med och bestämma på förskolan? Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar : Vi har tyvärr inte med den frågan i vår mall. På grund av att vi hade en gammal mall som inte var uppdaterad. Vi upplever att barnen lär sig saker men eftersom barnen själva inte har svarat på den frågan så kan vi inte ge ett rättvist resultat. Vi kommer göra om mallen för barnintervjuerna till hösten och lägga till den frågan. Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Riktlinjer: Metod: 2016 2017: 1. visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, Vi får en bra relation med föräldrar med hjälp av utvecklingssamtal. Trivselkväll och föräldramöte. Samt den dagliga kontakten i hallen. 2017-2018:
2. föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och 3. beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Vi har samtal med alla barn en gång per termin. Även extra samtal där vi anser att behov funnits, eller om vårdnadshavarna önskar extra samtal. Varje pedagog har sitt eget ansvarsbarn och fokuserar därmed extra på anknytningen till det ansvarsbarnet. Föräldrarna ges möjlighet till inflytande genom att vi har en synpunktslåda. Genom bildspel, foton och Instagram ger vi föräldrarna inblick i verksamheten Vi gör föräldrarna delaktiga i verksamheten genom dokumentation, instagram, veckobrev och information samt föräldramöte, utvecklingssamtal och trivselkväll. Vi kommer fortsätta dokumentera och informera om verksamheten och bjuda in till samtal. Övergång och samverkan Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att i samverkan med läraren i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling Arbetslaget ska i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar.
Riktlinjer: Metoder: 2016 2017: 1. i samverkan med Innan barnet börjar lärare i förskoleklass så har vi förskoleklassen, ett möte med barn, skolan och föräldrar och pedagog. fritidshemmet Vi går igenom förbereda barnen information som och deras följer med barnet. Vi vårdnadshavare besöker även den nya inför övergångar. verksamheten tillsammans med barnet. 2017-2018: En fungerande metod som finns med i vårt årshjul samt årsklocka för förskola-förskoleklass. Vi använder oss av denna metod från vårt årshjul/årsklocka även nästa år. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Riktlinjer: Metoder: 2016 2017: 1. kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner Varje barn har en egen portfoliopärm där vi dokumenterar barnens utveckling i bild och text. Denna finns tillgänglig för barn och föräldrar. Genom dokumentationen kan vi utvärdera hur vi ska gå vidare för att ge barnet bästa möjliga förutsättning för utveckling. Vi observerar och kartlägger gruppens språkutveckling för att sedan utgå ifrån det i vårt fortsatta arbete med barns språkutveckling (TRAS). Vi använder oss av barnintervjuer. 2017 2018: 2. använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, Vi dokumenterar pedagogiskt med barnen för att fånga upp deras kunskaper och arbeta vidare med det. Vi utvärdera även i arbetslaget för att veta hur vi ska gå vidare för att ge barnet bästa möjliga förutsättning för utveckling.
3. dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med. 4. dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara Vi använder oss av barnintervjuer. Vi arbetar kontinuerligt med den pedagogiska dokumentationen. På fredagsvalet har barnen inflytande vad för aktivitet vi ska göra. Vi lyssnar även till barns inflytande i vardagen. Föräldrarna ges möjlighet till inflytande genom att vi har en synpunktslåda.
Vi har dokumenterat barnen mest i grupp. Även gjort barnen delaktiga för pedagogisk dokumentation. Vi fortsätter dokumentera barnen och delar in ansvarsområden. Vi kommer ta fram ett arbetssätt för att få in mer enskild dokumentation. Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. 1. känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Metod: Vi har flaggor samt hälsningsfraser på barnens olika modersmål samt använder oss av andra fraser på modersmålet. 2. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Metod: Vi sopsorerar varje dag med barnen. Vi diskuterar om varför vi gör det och att det påverkar vår natur. Handlingsplan: Vi har lagt in nya traditioner i vårt årshjul som innehåller traditioner från andra länder som vi kommer uppmärksamma. Vi kommer även diskutera mer om olika kulturer och människors sätt att leva. Vi kommer även ta in mer material i vår miljö om olika kulturer. Vi kommer ha ett projekt med kompis tema i höst. Där kommer vi göra mycket samarbetsövningar. Vi kommer sätta oss in i naturens olika kretslopp och få barnen delaktiga i hur människor, natur och samhälle påverkas av varan.