MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS

Relevanta dokument
Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera.

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

Multipel Skleros Multipel skleros

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

Förstå din Avonex - behandling

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

Förstå din Plegridy - behandling

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

TILL DIG som får behandling med Tysabri (natalizumab) vid skovvis förlöpande MS

TILL DIG som får behandling med Tysabri (natalizumab) vid skovvis förlöpande MS

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan

Information till dig som blivit ordinerad

EN BROSCHYR OM AVONEX

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Magnetkameraundersökning

Att leva med MS multipel skleros

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

FAMPYRA depottablett (fampridin)

Hydrocephalus och shunt

Allmän information om sarkom

EN BROSCHYR OM MS. Livet ska levas. MS ska kontrolleras. Partnership. Commitment. Care for MS.

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

ocrelizumab PATIENTGUIDE Ocrevus vid behandling av primärprogressiv MS

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

Multipel skleros så har behandlingen förbättrats

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

Multipel Skleros (MS)

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

MS - MISSION POSSIBLE MS - MISSION POSSIBLE EN KURS FÖR DIG SOM FÅR AVONEX (INTERFERON BETA-1A) DATUM Lördag den 6 oktober 2018

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller

TILL DIG MED HUDMELANOM

Att leva med. MS multipel skleros

EN BOK OM EN BOK OM MS

Att leva med Ataxier

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos.

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Ocrevus vid behandling av skovvis MS

Röntgen vid trauma Gäller för: Region Kronoberg

View this in your browser. Helst av allt vill vi att din häst ska vara frisk. Hela tiden.

Riskhanteringsplan för kladribin (MAVENCLAD), version 1.0 Godkänt av Fimea PATIENTGUIDE

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

MabThera (rituximab) patientinformation

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset -

En ny behandlingsform inom RA

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Plegridy Injektionsvätska, lösning i förfylld. 63 mikrogram och 94 mikrogram.

ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD


Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

En rapport om patientlagen

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE

En rapport om patientlagen

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Röntgen och nuklearmedicin

I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Conny blir undersökt med magnetkamera

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa

AMGEVITA (adalimumab)

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?

Beslut - Initiativa rende

Värt att veta om kronisk förstoppning

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Medicinsk åldersbedömning. så här går det till

AMGEVITA (adalimumab)

Neurorapporten Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN

INFORMATION OM INVEGA

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

Om ditt barn får retinoblastom

Patientinformation och behandlingsdagbok

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Transkript:

MRT vid MS Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS

MULTIPEL SKLEROS EN KORT BESKRIVNING Vid multipel skleros (MS), uppstår inflammation som försämrar framkomligheten för de elektriska signalerna mellan nervceller inom centrala nervsystemet. Inflammationen kan uppstå i olika delar av centrala nervsystemet och symtomen kan variera från skov till skov. I Sverige har ungefär 20 000 personer MS och cirka 1000 personer insjuknar varje år. MS är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg). Autoimmun innebär att kroppens immunförsvar, som normalt motverkar främmande ämnen som virus eller bakterier, aktiveras mot kroppens egna vävnader. Sjukdomsförloppet kan skilja sig mycket från en person till en annan. En del personer har en mildare sjukdomsutveckling, medan förloppet hos andra kan vara mer aggressivt. MS är en kronisk sjukdom, men det finns olika typer av bromsmediciner. Gemensamt för dem är att de påverkar kroppens immunförsvar. Därmed kan de minska riskerna för nya skov och fördröja sjukdomsutvecklingen. Individuella faktorer kan ha betydelse inför valet av läkemedel och det som passar en patient behöver inte passa en annan. Målet med behandlingen är att så långt det är möjligt minimera den inflammatoriska aktiviteten för att begränsa utvecklingen av bestående skada.

INFLAMMATION KAN FÖREKOMMA UTAN SYMTOM Inflammationer i centrala nervsystemet behöver inte alltid yttra sig som skov. Redan vid första skovet, kan en magnetkameraundersökning ibland avslöja ärr från tidigare inflammationer i hjärnan eller ryggmärg. Personen kan då ha haft sjukdomen en längre tid utan att den visat sig som skov. Hjärnan har en väl tilltagen reservkapacitet, så dessa små inflammationer det kan handla om ett par millimeter ger ofta inte några symtom. Men även om man inte har fysiska symtom, kan sjukdomen vara aktiv och detta trots att man får behandling. Den här typen av tysta inflammationer är dock viktiga att upptäcka i tid, eftersom det kan tyda på att behandlingen inte fungerar som den ska. Idag finns ett antal olika bromsmediciner mot MS och möjligheterna är större än tidigare att hitta ett alternativ som passar för varje individ. Namnet multipel skleros betyder många ärr. Det syftar just på de ärr som blir kvar i centrala nervsystemet när en inflammation läkt ut.

MRT MAGNETISK RESONANSTOMOGRAFI MÖJLIGHET: MAGNETKAMERAN HJÄLPER TILL ATT KONTROLLERA DIN SJUKDOM Med hjälp av en magnetkameraundersökning kan man få fram detaljerade bilder av kroppens olika organ och mjukdelar. Tekniken används bland annat för att upptäcka sådana skador som inte kan ses med röntgen däribland MS-förändringar i hjärnan och ryggmärgen. Magnetkameraundersökningen görs av olika skäl, beroende på i vilket skede av sjukdomen du befinner dig i. I första skedet görs undersökningen för att neurologen ska kunna ställa rätt diagnos. Efter diagnosen MS fortsätter man att göra magnetkameraundersökningar regelbundet, för att följa sjukdomsutvecklingen och effekten av eventuell behandling över tid. REGELBUNDENHET: UNDERSÖKNINGEN BÖR GÖRAS MINST EN GÅNG PER ÅR För personer som befinner sig i den inflammatoriska fasen av MS är det viktigt med regelbundna magnetkameraundersökningar. Svenska MS-Sällskapet, som är en sammanslutning av yrkesutövande personer inom sjukvården och forskare med ett intresse av sjukdomen MS, anger i sina rekommendationer att en magnetkameraundersökning bör göras minst en gång om året. Socialstyrelsens riktlinjer vid MS säger att vården bör erbjuda patienter med inflammatoriskt aktiv MS återkommande magnetkameraundersökning minst en gång om året. Detta har fått en prioritet 2 på en skala mellan 1-10. Ibland kan man behöva göra tätare magnetkameraundersökningar; detta kan exempelvis bli aktuellt när man påbörjar sin läkemedelsbehandling, eller för att kontrollera att ett behandlingsbyte ger önskad effekt. TRYGGHET: MRT KAN AVSLÖJA INFLAMMATIONER SOM INTE MÄRKS Ja, för det är inte all inflammatorisk aktivitet som visar sig som skov. Det innebär att sjukdomen kan vara aktiv, även om du står på behandling och känner dig helt frisk. Magnetkameraundersökningen visar inte bara om det finns pågående aktiv inflammation, utan också om det har uppstått nya skador sedan den förra undersökningen. Därför är det viktigt att göra regelbundna undersökningar, gärna på samma klinik eller att gamla undersökningar beställs. Detta för att kunna jämföra med tidigare bilder, vilket är enda sättet att se om det tillkommit nya inflammationer.

HUR FUNGERAR MAGNETKAMERAN? Undersökning med magnetkamera kallas även magnetisk resonanstomografi (MRT) och det är en teknik för att få bilder av kroppens organ utan användning av röntgenstrålning. Inne i magnetkamerans tunnel skapas ett kraftigt magnetfält, som kroppens väteatomer (i vatten) ställer in sig efter. Genom att skicka in radiovågor, så kallade RF-pulser, kan man få väteatomerna att ändra sitt läge. När RF-pulserna slås av, återgår väteatomerna till ursprungsläget och då avges energi i form av radiovågor, som fångas upp av en antenn. En dator kan sedan omvandla informationen till detaljrika tvärsnittsbilder av kroppen. Tvärsnittsbilderna kan tas i olika plan på längden, tvären och snedden. Magnetkameraundersökning bör göras minst en gång om året.

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR OM MAGNETKAMERAUNDERSÖKNINGEN ÄR UNDERSÖKNINGEN SMÄRTSAM? Magnetkameraundersökningen i sig själv, är helt smärtfri. I de flesta fall kommer man att ge kontrastvätska i samband med undersökningen, vilket innebär en liten injektion i armvecket. KAN JAG UNDERSÖKAS MED MAGNETKAMERA OM JAG HAR METALL INOPERERAT I KROPPEN? Det beror på. Vissa metallföremål, som till exempel en höftprotes, innebär inget hinder för magnetkameraundersökning. Det är mycket viktigt att all metall som du har i kroppen är känd före undersökningen, så att personalen vid magnetkameran kan försäkra sig om att du kan undersökas säkert. KAN JAG UNDERSÖKAS OM JAG HAR PACEMAKER ELLER ANNAN ELEKTRONISK UTRUSTNING INOPERERAD I KROPPEN? Nej. Elektroniken i t.ex. pacemaker, insulinpumpar och cytostatikapumpar slås ut av det kraftiga magnetfältet. VARFÖR MÅSTE JAG LÄGGA FRÅN MIG FÖREMÅL SOM NYCKLAR, BÄLTEN, SMYCKEN OCH BANKKORT? Dessa föremål dras till magneten. Bankkort avmagnetiseras och går ej att använda efteråt. Oftast finns skåp, där du kan låsa in dina värdesaker. KAN JAG TA MED EN ANHÖRIG ELLER GOD VÄN SOM SÄLLSKAP? Det går utmärkt att ta med sig en anhörig eller god vän in i undersökningsrummet. Detta under förutsättning att han eller hon inte har metall eller elektronisk utrustning inopererat i kroppen och lämnar alla metallföremål (nycklar, bälten, smycken etc) och bankkort utanför undersökningsrummet.

VARFÖR FÅR JAG INTE ANVÄNDA KOSMETIKA OCH HÅRVAX? Kosmetika och hårvax kan orsaka störningar i bilden. KAN JAG UNDERSÖKAS OM JAG ÄR GRAVID? Det har inte gått att visa att det finns någon risk för fostret av en magnetkameraundersökning, men motsatsen är inte heller bevisad. Det finns dock ingen risk att fostret utsätts för strålning, som vid en röntgenundersökning. Prata med din läkare om du är gravid. ÄR DET VIKTIGT ATT LIGGA STILLA? Varje bildserie tar 1 10 minuter. Under den tiden måste du ligga helt stilla för att inte orsaka störningar i bilden. VAD GÖR JAG OM JAG HAR CELLSKRÄCK? Berätta för din läkare och även röntgenpersonalen, om du vet med dig att du kan få cellskräck. Ibland kan det hjälpa om du får ett lugnande läkemedel. Har du svår cellskräck kan det bli aktuellt att söva dig (med narkos) innan undersökningen. HUR MÅR JAG EFTER UNDERSÖKNINGEN? Efter undersökningen kan du oftast lämna sjukhuset direkt. Har du fått lugnande medel får du inte köra bil efteråt. NÄR FÅR JAG VETA RESULTATET AV UNDERSÖKNINGEN? Bilderna granskas först av röntgenläkaren och resultatet skickas inom en vecka till din MSläkare, som berättar vad undersökningen visade och vad detta innebär.

Denna broschyr är framtagen som ett komplement till behandlande läkares information till personer med MS. Innehållet i broschyren har faktagranskats av Anders von Heijne, överläkare och metodansvarig för magnetkameraundersökningar på Danderyds sjukhus i Stockholm. Kanalvägen 10A, 194 61 Upplands Väsby Tel 08 594 113 60 Fax 08 594 113 69 www.multipelskleros.nu MU-SWE-0230(3) februari 2018