24 september 2018 Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen KOMPLETTERING AV ANSÖKAN Mål nr M 5374-17; angående ansökan om fortsatt och utvidgad täktverksamhet av kalksten samt bortledning av dag- och grundvatten på fastigheten Albrunna 29:1, Mörbylånga kommun Mark- och miljödomstolens föreläggande (aktbilaga 9) åberopas. Cementa AB ( Cementa ) kompletterar härmed ansökan så som efterfrågats av Mörbylånga kommun (aktbilaga 7), Länsstyrelsen Kalmar län (aktbilaga 8) samt mark- och miljödomstolen (aktbilaga 9). A. Mark- och miljödomstolen Mark- och miljödomstolen har för egen del funnit att ett en komplettering behövs gällande beslut om tillstånd till täktverksamhet 2002-06-24 samt om villkorsändring 2005-06-20. De efterfrågade besluten finns bilagda denna komplettering, se Bilaga 1 och 2. B. Länsstyrelsen B.1 Allmänt B.1.1 Punkt 1 LEGAL#16281767v7 Redogör för om hela den redovisade ytan avsedd för verksamhetsområde kommer att behöva användas, eller om vissa ytor redan är efterbehandlade och inte behöver ingå i verksamhetsområdet. Frågan är bland annat ställd mot bakgrund av att det finns en ny beräkningsmodell för säkerheter där även verksamhetsområdets yta räknas in.
24 september 2018 2(14) Verksamhetsområdet omfattar de ytor där det kommer bedrivas verksamhet såsom sprängning och utlastning, förvaring av sprängämnen, bortledning av vatten, transport av kalksten etc. För att det blivande tillståndet ska omfatta verksamheten i dess helhet anser Cementa att hela verksamhetsområdet bör omfattas av tillståndet. Transporten av kalksten mellan täkten och fabriken sker dock utanför verksamhetsområdet och betraktas som en följdverksamhet, vilket beskrivits i ansökan. Cementa vidhåller sin uppfattning att säkerheten ska omfatta den faktiska kostnaden för en efterbehandling som leder till ett vattenfyllt brott, se tillståndsansökan avsnitt J.4 på sid 26. Kostnaden för denna har beräknats i tillståndsansökan bilaga D. Vid denna efterbehandling kommer hela det ansökta verksamhets- och brytområdet att vattenfyllas medan cirka 65 ha av de äldre täktdelarna kommer att efterbehandlas som bl.a. alvarmark. En stor del av efterbehandlingsåtgärderna kommer att ske succesivt under tillståndstiden. B.1.2 Punkt 2 Redogör för möjligheten att ansluta fler delar för verksamhetens bedrivande till el, så som exempelvis borraggregat. Om möjlighet till elanslutning finns önskar Länsstyrelsen att kostnaden och eventuell tidsplan för anslutning redovisas. Verksamheten i täkten som drivs med fossila drivmedel är begränsad till borrning, lastning av kalksten samt transport av kalksten ner till fabriken. Krossning och malning sker med eldrift i fabriken och omfattas av cementfabrikens tillstånd. B.1.2.1 Borrning All borrning i täkten utförs för närvarande av en extern entreprenör (Skanska) som använder borraggregat av modellerna Atlas Copco T35 eller T40. Enligt uppgift från entreprenören 1 är dessa de modernaste aggregat för borrning i dagbrott som finns tillgängliga på marknaden. De förbrukar 12-14 liter diesel per timme vilket är 1 Muntliga uppgifter från Skanska, Anders Grybäck
24 september 2018 3(14) betydligt lägre än äldre aggregat. Detta innebär en årlig användning på cirka 8 m 3 diesel vid täkten. Enligt uppgift från entreprenören används inga eldrivna borraggregat i några dagbrott i Sverige. I underjordsgruvor används eldrivna borraggregat för att borra horisontellt eller uppåt, vilket inte sker i ett dagbrott. Kostnaden för att köpa in ett sådant undergjordsaggregat är i storleksordningen 15 miljoner kronor. Ett tänkbart alternativ är ett undergjordsaggregat av modellen Simba S7 som är delvis eldrivet. Detta aggregat transporterar sig med hjälp av en dieselmotor men kopplas sedan mot ett elnät och själva borrningen drivs på eldrift. En Simba S7 kostar cirka 9,5 miljoner kronor. Eftersom de eldrivna borraggregaten inte är utrustade med batterier så skulle det bli nödvändigt att installera ett elnät hela vägen fram till brytfronten. Dessutom skulle borraggregatet behöva byggas om för att kunna användas i täktverksamheten. Cementa bedömer därför att användning av eldrivet borraggregat, utöver inköpskostnaden, skulle innebära mycket stora investeringar som sannolikt måste skrivas av när täktverksamheten upphör. B.1.2.2 Lastning och transport Lastning efter borrning och sprängning sker i dagsläget med en hjullastare av modell CAT 980G. Den årliga förbrukningen av diesel för denna uppgår till cirka 30 m 3. För transport till fabriken används tre stycken lastbilar av modell Scania G490C. Den årliga förbrukningen av diesel för dessa fordon uppgår till cirka 16 m 3 vardera. Det pågår i nuläget en omfattande utveckling mot eldrivna hjullastare och lastbilar runt om i världen. Cementa följer denna utveckling och har bl.a. varit på studiebesök hos leverantörer. Dessa maskiner har dock ännu inte nått marknaden i någon större omfattning. B.1.2.3 Emissioner Emissionsfaktorn för diesel är cirka 2,54 kg koldioxid per liter. 2 Detta innebär att det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter från borrning, lastning och transporter av 2 Uppgift från Svenska Petroleum och drivmedelsinstitutet http://spbi.se/blog/faktadatabas/artiklar/berakningsmodeller/
24 september 2018 4(14) kalksten till fabriken årligen uppgår till cirka 220 ton CO 2 per år (2,54* (8+30+(16*3)). B.1.2.4 Slutsatser Utifrån den utredning som gjorts bedöms det inte vara ekonomiskt rimligt eller tekniskt möjligt att ersätta den dieseldrivna utrustningen med eldrift. För att minska utsläppen av fossil koldioxid från verksamheten bör det vara lämpligare att öka andelen förnybara bränslen i fordonen, t.ex. genom ökad användning av HVObränsle. Detta är Cementas ambition och det regleras också i Lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen (2017:1201). Då frågan redan regleras i annan lagstiftning bör det inte föreskrivas några särskilda villkor härom i tillståndet. B.1.3 Punkt 3 Redogör för på vilket sätt marken är hårdgjord under cisterner som används vid tankning av fordon och maskiner med dieseldrift. Den mark där den dubbelmantlade cisternen står är hårdgjord genom den naturliga kalkstenen. Cisternen har fullgott sekundärt skydd vilket framgår av besiktningsprotokollet från den senaste besiktningen, se Bilaga 3. Cisternen används enbart vid tankning av hjullastaren eftersom denna är placerad i täkten. Tankning av hjullastaren sker ungefär var tredje dag, eller cirka 100 gånger år. Lastbilarna tankas på cementfabriken fyra km från täktområdet. B.1.4 Punkt 4 Redogör för behovet av/föreslå ytterligare villkor om hantering/rening av dag- och grundvatten, sedimentering, oljeavskiljning, infiltrering, uppehållstider etc. Frågan har samband med länsstyrelsens fråga 13 om utsläpp av kväve till vatten och frågorna besvaras därför i ett sammanhang. En utförlig redogörelse lämnas i Bilaga 4. Nedan sammanfattas Cementas slutsatser. Erfarenheter från täktverksamheten hittills ger bilden av ett vatten med lågt innehåll av störande ämnen. Detta bekräftas av genomförda provtagningar, bland annat de som genomfördes av Mörbylånga kommun under 2017 samt de kompletterande provtagningar som gjorts av Cementa under våren och sommaren 2018.
24 september 2018 5(14) Utsläpp av kväve från sprängningar sker till viss del eftersom sprängämnesresterna löses upp i det vatten som sedan avleds från täkten. I täkten sker ingen krossning eller sortering av kalkstenen och upplagen av utbrutet material ligger inte heller kvar under längre tider. Detta leder till att utlakning blir förhållandevis låg. Det sker inget direktutsläpp till kusten från anläggningen och det är i kustmiljö som kvävet är den begränsande faktorn för oönskad tillväxt. I jämförelse med andra antropogena källor såsom diffust läckande åkermarker och avlopp är täkten ingen kvävekälla som sticker ut på något betydande sätt. Den faktiska miljöpåverkan av kväveutsläppen är kopplad till hur många kg kväve som faktiskt når kustvattnet, inte om enstaka halter vid sedimentationsdammens utlopp är höga. Som framgår av Bilaga 4 är mängderna från täkten inte särskilt stora ens vid utsläppspunkten och vid den fortsatta transporten mot kusten sker ingen kemisk eller biologisk reaktion av kvävet från täkten som ger ökad påverkan. Tvärtom kan viss reduktion ske. Mot bakgrund av ovan motsätter sig Cementa emellertid haltvillkor eller annan villkorsutformning som tar sikte på maximalt tillåten mängd av kväve eller andra ämnen. Ytterligare villkor om hantering, rening etc av olika vattenflöden bedöms inte heller nödvändiga. Cementa erinrar också om att bolaget åtagit sig att utföra provtagning och analys på åtminstone parametrarna olja, suspenderad substans och kväve. Detta kommer att beskrivas i kontrollprogrammet. B.2 Biotopskydd B.2.1 Punkt 5 Redogör för vilka särskilda skäl som åberopas för dispens enligt 7 kap. 11 MB (biotopskydd). Cementa hänvisar till tillståndsansökan avsnitt L.4. Utnyttjandet av den riksintresseklassade kalkstensfyndigheten är av stort allmänt intresse 3 eftersom det finns ett stort behov av byggmaterial för bl.a. bostadsbyggande och infrastruktur. 3 Jfr Naturvårdsverkets Handbok 2012:1, Biotopskyddsområden, Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 miljöbalken,, avsnitt 9.4.2.1.
24 september 2018 6(14) Tillgång till kalksten av rätt kvalitet för cementframställning är en nödvändighet för att detta ska vara möjligt, se tillståndsansökan avsnitt F. Till det ovan sagda ska läggas att det berörda biotropsskyddsområdet utgörs av en anlagd damm som tillskapats genom Cementas bortledande av vatten från täkten vilken har bedömts ha naturvärdesklass 3 i naturvärdesinventeringen. 4 Som framgår av den efterbehandlingsplan som tagits fram inom ramen för ansökan, se bilaga C till ansökan, kommer naturvärden motsvarande de som går förlorade att återskapas genom efterbehandling. Efterbehandlingen sker fortlöpande under tillståndstiden. Sammantaget menar Cementa att särskilda skäl föreligger för att meddela dispens enligt 7 kap. 11 miljöbalken. B.3 Artskydd B.3.1 Punkt 6 Redovisa vilka skyddsåtgärder som tänker vidtas för att säkerställa den kontinuerliga ekologiska funktionen för ljungpipare och sånglärka. Om det inte är möjligt anser länsstyrelsen att åtgärden kräver dispens från 4 pkt 4 i Artskyddsförordning (2007:845). Cementa hänvisar till Bilaga 5. Sammanfattningsvis visar underlaget att de livsmiljöer som försvinner inom det ansökta brytområdet inte är av stor vikt för populationerna av ljungpipare eller sånglärka på lokal, regional eller nationell nivå samt att den kontinuerliga ekologiska funktionaliteten hos arternas livsmiljöer inte kommer att påverkas. Bedömningen är därför att åtgärderna inte är förbjudna enligt 4 artskyddsförordningen såvitt avser dessa arter. Oaktat detta är det Cementas avsikt att den successiva efterbehandlingen av täktområdet ska vara inriktad på att tillskapa eller förbättra häckningsmiljöer för dessa fågelarter i syfte att så långt möjligt undvika eller i vart fall begränsa nettoförlusten av livsmiljöer för arterna. Den i ansökan redovisade efterbehandlingsplanen har därför uppdaterats, se Bilaga 6. 4 Se bilaga B6 till tillståndsansökan, sid 48.
24 september 2018 7(14) B.3.2 Punkt 7 och 8 Redogör för om lämpliga fortplantningsområden och viloplatser för svartfläckig blåvinge kommer att skadas till följd av den sökta verksamheten. Redogör även för vilka skyddsåtgärder som planeras att vidtas för att säkerställa den kontinuerliga ekologiska funktionen för svartfläckig blåvinge. Ange slutligen om svartfläckig blåvinge riskerar att skadas, dödas eller störas av åtgärden samt redogör för vilken påverkan på svartfläckig blåvinges gynnsamma bevarandestatus täkten har om så är fallet. Cementa har under sommaren 2018 låtit genomföra kompletterande inventeringar av arten svartfläckig blåvinge i syfte att kartlägga den ekologiska funktionaliteten hos artens livsmiljöer, se Bilaga 7. Av rapporten framgår att det utökade täktområdet utgör ca en promille av livsmiljön för en sammanhängande population av svartfläckig blåvinge. Delar av det utökade täktområdet utgör viloplatser och sannolikt även fortplantningsområde, även om äggläggning inte kunde observeras där under inventeringen. Detta område kommer naturligtvis att skadas till följd av den sökta verksamheten. Arten bedöms ha en livskraftig population i närområdet såväl som på Öland i stort och den ansökta verksamheten bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppnå gynnsam bevarandestatus. Inventeraren drar samtidigt slutsatsen att det finns förutsättningar att förbättra livsmiljöerna för svartfläckig blåvinge inom andra delar av Cementas fastighet. Cementa har därför uppdaterat efterbehandlingsplanen för att möjliggöra sådana förbättringar, se Bilaga 6. B.4 Natura 2000 B.4.1 Punkt 9 Ange hur de arter som avses skyddas i området utsätts för störning och om det kan på ett betydande sätt försvåra bevarandet i området av arterna. Cementa hänvisar till Bilaga 8. Sammanfattningsvis bedöms ingen av de arter som är upptagna i bevarandeplanen för Natura 2000-området Stora Alvaret utsättas för sådan störning att bevarande i området som helhet försvåras på ett betydande sätt. Det ska noteras att den ansökta verksamheten inte bedöms ianspråkta eller på annat
24 september 2018 8(14) sätt påverka några habitat inom Natura 2000-området utan påverkan begränsar sig till en begränsad yta (ca 30 ha) i anslutning till Natura 2000-området (vars yta uppgår till ca 26 000 ha). B.5 Riksintresse B.5.1 Punkt 10 Ange vilket av de motstående riksintressen som berörs av verksamheten som bör ges företräde vid prövningen enligt 9 kapitlet miljöbalken. Cementa uppfattar att frågan avser eventuell tillämpning av 3 kap 10 miljöbalken. Cementa hänvisar till tillståndsansökan, avsnitt L.2. Som framgår härav gör Cementa bedömningen att det finns förutsättningar för mineralutvinningsintresset att samexistera med övriga markanvändningsintressen i och omkring täktområdet. Inom det utpekade täktområdet finns två olika anspråk på riksintressen enligt 3 kap miljöbalken, nämligen mineralutvinning respektive naturvård. Om mark- och miljödomstolen skulle anse att dessa två intressen är oförenliga, vill Cementa särskilt peka på att möjligheterna att utnyttja riksintresset för mineral helt skulle utsläckas om naturvårdsintresset ges företräde. Om däremot mineralutvinningsintresset ges företräde kommer ca 26 000 ha av riksintresseanspråket att finnas kvar. Mot den bakgrunden ska företräde ges till mineralutvinningen inom verksamhetsområdet. B.6 Vatten B.6.1 Punkt 11 Inkom med tillgängliga analyssvar från bolagets tidigare provtagningar och analyser för bl. a kväve och FNU (turbiditet) på det vatten som leds bort från täkten och vidare infiltreras eller släpps till Kalmarsund. Cementa hänvisar till Bilaga 4.
24 september 2018 9(14) B.6.2 Punkt 12 Redogör för om bolaget genom utökningen, utöver pumpgropar, kommer behöva ytterligare vattenanläggningar, exempelvis flera sedimentationsdammar och/eller våtmarksytor för behandling av vattnet. Redovisa, om så är fallet, var dessa ska ligga och eventuell påverkan på allmänna eller enskilda intressen som följer av dessa. Kompletterande pumpgropar för avledning av vatten kommer under tillståndstiden att anläggas längs brytfronten i söder. I figuren nedan är befintliga pumpgropar markerade med blå punkter medan lämpliga framtida positioner är markerade med gula punkter. Då brytfronten i norr nått den nordliga gränsen kommer marknivån här att vara lägre än i söder. Pumpgropar kommer då att anläggas även i norr och vattnet kommer att avledas till en sedimenteringsdamm/våtmark i nordost, se gul rektangel i figur nedan. Påverkan på enskilda och allmänna intressen av den ansökta verksamheten, inklusive grundvattenbortledning och övrig vattenhantering, redovisas i
24 september 2018 10(14) B.6.3 Punkt 13 miljökonsekvensbeskrivningen. Cementa förutser därutöver ingen ytterligare påverkan av betydelse till följd av de ovan beskrivna anläggningarna. Redogör för hur stora kväveutsläppen från sprängningar är samt vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att minimera utsläpp till Östersjön. Cementa hänvisar till avsnitt B.1.4 ovan samt Bilaga 4. B.6.4 Punkt 14 Redogör för vilken betydelse det kan ha för resultatet av influensområdets utbredning att det i den hydrogeologiska utredningen anges att grundvattnet inom brytområdet antas avsänkas ner till 0,5 m under täktbotten jämfört med att 0,3 meters avsänkning har använts som gräns för praktisk påverkan på grundvattenförhållanden i påverkansmodellen. Värdet 0,5 m relaterar till nivån för täktbotten vid brytfronten i den framtida utökade täkten. Brytning kommer att ske ner till omkring +6,5 meter (se tillståndsansökan avsnitt E.2). Bortledning av grundvatten i pumpgroparna kommer således att ske som lägst på nivån +6 m (villkorsförslag 9). Den hydrogeologiska modellen utgår alltså från den lägsta nivån för möjlig grundvattenavsänkning enligt tillståndsansökan och representerar därmed maximal påverkan i just det avseendet. Det saknas alltså anledning att utgå från något annat värde. Värdet 0,3 m syftar till att bestämma en gräns för det område där praktisk påverkan av grundvattenbortledningen kan förutses och relaterar till grundvattennivåerna i täktens omgivning enligt nollalternativet. Ett lägre värde än 0,3 skulle innebära ett större influensområde men bedöms inte representera någon praktisk påverkan. Därtill kommer att en modellering med lägre upplösning sannolikt inte skulle kunna representera verkligheten.
24 september 2018 11(14) B.6.5 Punkt 15 Redogör för skälen till påståendet att nedströms liggande markavvattningsföretag inte kan komma att påverkas av det vattnet som pumpas/leds ut i dikessystemen. WSP, 5 som upprättat miljökonsekvensbeskrivningen och den hydrogeologiska utredningen, gör följande bedömning. Det nedströms liggande markavvattningsföretaget får ingen nämnvärd nettoökning med anledning av täktens verksamhet och tillhörande pumpning. Det vatten som pumpas från täkten på grund av utvidgad brytning har sin uppkomst från ett begränsat område kring täktens östra del och består av antingen inträngande grundvatten eller ytvatten. Ytvattenkomponenten hade uppstått på liknande sätt även utan täktverksamhet. Det inträngande grundvattnet som pumpas upp är ett ytligt grundvatten som hade haft sin huvudsakliga naturliga transport mot vattendragen i öster även utan täktverksamheten. Grundvattnet hade i ett sådant fall (utan täkt) trängt fram i utströmningsområdena som diken och kanaler utgör och förts bort i dessa som ytvatten. Framtida vattenavledning från utvidgat täktområde i öster kommer alltså inte att innebära att något nytt vatten av betydande mängd uppstår för markavvattningsföretagets del. Noterbart är att täktens pumpning åt öster kommer att bibehålla vattenbalansen i det regionala perspektivet. Detta eftersom brytområdet ligger inom yta där både yt- och grundvatten vid opåverkade förhållanden (innan täktverksamheten) skedde österut. Vattnet som avleds österut genom pumpning ingår således i samma regionala vattenbalans. Om vattnet istället avletts till ett annat avrinningsområde sker en förskjutning i båda riktningar (nettominskning respektive nettoökning). 5 Mikael Nilsson, miljökonsult, WSP och Emil Friberg, Hydrogeolog, WSP.
24 september 2018 12(14) B.7 Övrigt Länsstyrelsen har påtalat att det är koordinatsystemet SWEREF 99 som är det officiella referenssystemet i Sverige idag. Cementa noterar påpekandet. Till undvikande av missförstånd bifogas koordinater i SWEREF 99, se Bilaga 9. C. Kommunens kompletteringskrav C.1 Villkor om total mängd och årlig mängd som får brytas samt tillståndets längd Kommunen har påpekat att det i ansökan under punkten K, Förslag till villkor, saknas villkor om total och årlig mängd som får brytas samt hur länge tillståndet ska gälla. Kommunen anger att sådana uppgifter bör finnas i villkor och inte bara i ansökan. Cementa noterar kommunens synpunkt. Cementa har visserligen inget att invända mot sådana villkor, men till följd av hur Cementa har utformat yrkandena 1(a) samt 4(a) så kommer tillståndet att innebära begränsningar vad gäller årlig mängd som får brytas samt tillståndstid. Villkor härom skulle således inte tillföra något. C.2 Slutlig utformning av efterbehandlingen Kommunen har angivit att Cementa, senast tre år innan tillståndstiden löper ut, ska samråda med tillsynsmyndigheten om den slutliga utformningen av efterbehandlingen. Vidare anger kommunen att om Cementa räknar med att avsluta täkten innan täkttiden har gått ut ska samråd ske senast tre år innan beräknad avslutning av täkten. Cementa har inget att invända mot ett villkor om att samråda med tillståndsmyndigheten om efterbehandlingen innan täktverksamheten avslutas. Ett eventuellt beslut om att avsluta täktverksamheten skulle dock kunna fattas med mindre än tre års framförhållning. Cementa kan godta att påbörja sådant samråd i så god tid som omständigheterna medger.
24 september 2018 13(14) D. Övrigt Cementa avser att upplåta mark för anläggande av en solcellsanläggning på en avslutad deponi. Detta framgår av den reviderade efterbehandlingsplanen, Bilaga 6. Mark- och miljödomstolen har, i enlighet med Cementas förslag, preliminärt bestämt prövningsavgiften i målet till 105 000 kronor. Cementa har efter ansökans ingivande noterat att denna beräkning av förbiseende har kommit att inkludera inte bara bortlett grundvatten utan även nederbördsvatten. Av den hydrogeologiska utredningen framgår att drygt hälften av det bortledda vattnet utgör nederbördsvatten. Tilläggsavgiften bör därför baseras på en bortledning om maximalt 450 000 m 3 grundvatten per år och bestämmas 45 000 kronor. Prövningsavgiften bör således i samband med dom eller slutligt beslut i målet bestämmas till 60 000 kronor. Malmö den 24 september 2018 CEMENTA AB, genom Martin Johansson Anna Bryngelsson
24 september 2018 14(14) Bilagor 1. Beslut om tillstånd till täktverksamhet, 2002-06-24 2. Beslut om villkorsändring, 2005-06-20 3. Besiktningsprotokoll avseende bränslecistern samt bilder 4. Kompletteringar avseende vattenrelaterade frågor, WSP Environmental 5. Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare, Enetjärn Natur 6. Uppdaterad efterbehandlingsplan, Enetjärn Natur 7. Komplettering gällande svartfläckig blåvinge, Ottvall Consulting 8. Komplettering avseende påverkan på arter inom Natura 2000-området Stora Alvaret, WSP Environmental 9. Karta med koordinater i SWEREF99