PM AVSEENDE VATTENRELATERADE FRÅGOR, KOMPLETTERING TÄKTANSÖKAN CEMENTA

Transkript

1 PM AVSEENDE VATTENRELATERADE FRÅGOR, KOMPLETTERING TÄKTANSÖKAN CEMENTA I MKB:n. punkt 7.2 beskrivs utsläpp till vatten samt dess påverkan och konsekvenser. I detta avsnitt gjordes bedömningen att inga ytterligare skyddsåtgärder krävs. Med anledning av de begärda kompletteringarna har tidigare genomförda vattenprovtagningar sammanställts och kompletterande provtagning genomförts. Dessutom har ytterligare uppgifter inhämtats. Vattenanalyser Det finns inga längre provtagningsserier av vatten som pumpas från täktområdet. För att i erhålla uppgifter om föroreningsnivå och behov av villkor för hantering/rening av vatten har kompletterande provtagning genomförts av 2018, se bilaga 1. Vidare har Mörbylånga kommun tagit vattenprover i täkten för att bedöma om vattnet är lämpligt som råvatten för dricksvatten, se bilaga 2 för resultat Slutligen har Bernefalk genom ett studentarbete 2016 genomfört provtagning. Provtagning 2018 () I s regi har provtagning utförts månatligen under april-juli 2018 enligt ett tillfälligt kontrollprogram som upprättats mellan WSP och. Ambitionen var att även provta under augusti månad men flödena var för små för att möjliggöra provtagning. Provpunkter benämndes PP1-PP4 enligt figur 2 nedan. PP1 är inlopp till befintlig sedimentationsdamm, PP2 är utlopp ur sedimentationsdamm tillika inlopp till efterföljande våtmark, PP3 var utlopp från våtmark. PP4 är vid pumpgropen i Kalkbrottsjön och representerar ett vatten som inte huvudsakligen uppstår vid brytfronten men inom verksamhetsområdet. Provtagningen var svår att utföra vid PP3 då inget naturligt utlopp finns. Provtagningen i denna punkt avbröts därför. Vid lågt flöde var det även svårt att få representativa prov i PP2. WSP Environmental Sverige Kalmar Besök: Södra Malmgatan 10 T: WSP Sverige AB Org. nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com 1 (8)

2 Figur 1. Under vår/sommar 2018 utfördes kompletterande provtagning i några relevanta punkter kring täkten. Sammanlagt provtogs vid fyra tillfällen. Uppmätta halter var låga. Erhållna analyssvar redovisas i tabell 1 och bifogas som bilaga 1. Sammantaget visar resultaten att vatten från täkten, i så väl PP1 som PP2, har synnerligen låga kvävehalter och detsamma gäller suspenderad substans och oljeindex. De två sistnämnda parametrarna var, med ett undantag, under laboratoriets rapporteringsgräns. Resultaten i övriga provpunkter var, med ett fåtal undantag, låga och förväntade. Undantaget gäller oljeindex i PP4 som vid ett tillfälle analyserades till 1 mg/l. Det något förhöjda värdet är dock fortfarande lågt i relativa termer och att ett enstaka prov erhåller en låg men förhöjd halt kan bero på tillfälligheter såsom kontaminering eller liknande.

3 Tabell 1: s provtagning 2018, medelvärden. Mindre än -värden är värderade till halva mindre än -värdet vid beräkning av medelvärden. PP1 PP2 PP4 Suspenderade ämnen (mg/l) 2,50 3,70 4,20 Ammoniumkväve, NH4-N (mg/l) 0,23 0,15 0,025 Kväve total, N (mg/l) 0,60 0,54 0,96 Nitratkväve, NO3-N (mg/l) Oljeindex, s:a >C10- C40 (mg/l) 0,22 0,18 0,064 0,04 0,04 0,28 Provtagning 2017 (Mörbylånga kommun) Mörbylånga kommun tog under 2017 regelbundet så kallade arbetsprov vid inloppet av sedimentationsdammen i täktens sydöstra del. Proven tas i syfte att undersöka eventuella möjligheter att använda vattnet som råvara till dricksvattenproduktion. Analysens omfattning är därför enligt matris Råvatten. Provresultaten visar att halterna inte skiljer sig nämnvärt gentemot referensvärden och bakgrundshalterna enligt SGU. Tabell 2: Visar medelhalter av 9 eller 10 analyser efter provtagning av Mörbylånga kommun under 2017 (vissa parametrar 9 analyser, vissa 10). Redovisade parametrar är urval som bedömts relevanta. Analysen är utförd med fokus på dricksvattenanvändning varför fler parametrar analyserats. Tot-N är inte separat redovisat utan har beräknats. Jämförelse med Bernefalks referensprov i Maren samt av SGU har angivna halter som kan betraktas som opåverkade bakgrundshalter i olika delar av Sverige. Arbetsprov Brottet 2017 Referensvärde (Maren) SGU (2013:1) Bakgrundshalter Turbiditet (FNU) 1,2 (0,56-4,9) 0,44 Konduktivitet (ms/m) 54,4 (40-69) 45,4 25* Ammonium (mg/l) 0,34 +/- 0,08 (0,24-0,53) <0,05 0,32 Tot-N (summa NH4- N, NO2-N och NO3- N) 1,0 (0,4-2,0)

4 Studentarbete (2016) Bernefalks arbete handlade om jämförelse mellan fyra olika ytvatten inom och i närheten av s täkt. Bernefalk tog prover vid sammanlagt två tillfällen, 11 och 12 april Proverna analyserades på tungmetaller, näringsämnen, salter, ph, alkalinitet färg och grumlighet. Det vatten som är mest relevant för bortledande av vatten är Dämmet vilket är det vatten som i ansökningshandlingarna benämns våtmark och som återfinns nedströms sedimentationsdammen i täktens sydöstra del. Prov togs vid strandkanten, nära inloppet. Analysresultat från Bernefalk, medelvärde från två provtagningstillfällen (11 och 12 april 2016) jämfört med närliggande alvarsjön Maren återfinns i tabell 3 nedan. För jämförelse listas även värden som SGU har angett som opåverkade bakgrundshalter i olika delar av Sverige. Värdena visar att Dämmets vatten har snarlik kemi som den lokala bakgrundsnivån förutom ammonium som är klart förhöjt i Dämmet. Däremot är halten ammonium i dämmet liknande den normala bakgrundshalten i regionen. Ammonium härstammar från sprängämnet med sitt innehåll av ammoniumnitrat. Tabell 3: Resultat från analyser utförda av Bernefalk vid våtmarken i sydost samt Maren. SGU har angett halter som kan betraktas som opåverkade bakgrundshalter i olika delar av Sverige. Dämmet (våtmarken i sydöstra delen av täktområdet) Referensvärde (Maren) SGU (2013:1) Bakgrundshalter Turbiditet (FNU) 0,5 0,44 Färg (mgpt/l) <5 47 Ammonium (mg/l) 0,37 <0,05 0,32 Fosfat (mg/l) <0,04 <0,04 Klorid (mg/l) 20,5 17,6 20 Konduktivitet ms/m Alkalinitet (mg HCO3/l) 50,5 45,4 25* ** Koppar (µg/l) 0,24 0,57 0,88 Bly (µg/l) 0,02 0,05 0,03 Arsenik (µg/l) 0,60 0,66 0,12 Kvicksilver (µg/l) <0,002 0,002 0,00038 * värdet gäller urbergsområden, i sedimentära berggrundsområden är halten naturligt högre. ** värde över 180 anger mycket hög halt vilket innebär tillräcklig alkalinitet för att bibehålla acceptabel ph-nivå.

5 Bedömning av parametrar. Oljeföroreningar Provtagningar visar att halten av oljeföroreningar i vattnet som avleds från täkten normalt ligger under rapporteringsgränsen för oljeindex. Detta visar att oljeföroreningar inte uppkommer vid normal drift utan endast om en olycka/haveri skulle inträffa på täktbotten. Exempelvis kan en hydraulslang brista på en arbetsmaskin. Sådana enskilda händelser upptäcks normalt omgående och åtgärder sätts då in för att sanera utsläppet, alltså åtgärd vid källan. Utöver detta finns möjlighet att upptäcka oljefilm vid pumpgroparna som då kan åtgärdas. Genom att pumparnas intag är placerat något under vattenytan har pumpgroparna en oljeavskiljande (gravimetrisk) avskiljning. För att kunna hantera det aktuella flödet med tillräcklig uppehållstid måste en eventuell oljeavskiljares volym bli mycket omfattande. Den halt av olja som förekommer vid normal drift bedöms så låg att den inte ger någon miljöeffekt och samtidigt är den svår att separera ur ett tekniskt perspektiv. Fokus ska ligga på förebyggande insatser och hög beredskap om/när en olycka inträffar. Något behov av ytterligare skyddsåtgärder eller villkorsskrivning avseende oljeföroreningar bedöms därför inte finnas. Det bedöms inte heller finnas något egentligt behov av att följa upp detta i egenkontrollen. Grumlighet Finpartiklar från bergmaterial mm förekommer generellt som en liten komponent i utpumpat vatten från bergtäkter. Halterna vid provtagningen är låga vilket beror bl.a. på att det varken sker krossning eller sortering i täkten och uppkomsten av finpartiklar är därför lägre än i många andra täkter. Partiklar som följer med vatten ut från en täkt kan påverka floran genom övertäckning och faunan genom t.ex. att gälarna på fiskar får funktionsnedsättning. WSP:s bedömning är att grumling inte är något stort problem vid Albrunnatäkten och att behovet av särskilda villkor i denna del är litet. Bedömningen grundar sig dels på egna intryck och de tillgängliga mätvärdena men kanske främst på det faktum att recipienten av vattnet från sedimentationssystemet inte är något vattendrag. Halten bör dock följas upp genom s egenkontroll. Kväve En analys på utgående kvävehalt i vatten från en bergtäkt varierar sannolikt betydligt beroende på mättillfälle. Om provet tas vid worst case (worst case är exempelvis strax efter en sprängning med efterföljande nederbörd som sköljer av sprängmedelsrester) erhålls höga halter medan best case efter lång torkperiod och långt uppehåll sedan senaste sprängning resulterar i låga dito. En undersökning utförd av WSP Sverige AB 1 som omfattade analyser i 17 olika bergtäkter över tio års tid visade en spännvidd av totalkväve i utgående vatten mellan 0,21-54 mg/l. Tämligen extrema värden (halter av kväve) kan alltså förekomma utan att det för den skull är något onormalt. Beräknade kväveutsläpp från sprängningar framgår av MKB sid Det angivna intervallet utifrån schablonvärden ( kg/år) och det platsberäknade (350 kg/år) som beräknats utifrån en medelhalt av Tot-N på 0,5-0,7 mg/l. Denna halt stämmer väl överens med de provtagningar som utförts av Detta gäller för likvärdig produktion dvs likvärdig mängd sprängmedel per utbrutet ton kalksten. Det är rimligt att det platsberäknade värdet blir något lägre än genomsnittsvärdet från schablonberäkningen. Detta eftersom beräkningen med schablonvärden redovisar total mängd kväve som finns kvar i materialupplagen. I praktiken förs en del av detta kväve bort med utkört 1 Kväveläckage från bergtäkter i Sverige- 2017

6 material och den faktiska mängden som kan laka ut till täktområdet, och därefter pumpas ut från täkten, är därför mindre. Av dessa cirka 350 kg kväve som avleds till sedimentationsdammen är det svårt att avgöra hur stor del som når Kalmarsund. En del tas upp i sedimentationsdammen och den efterliggande våtmarken och en tas upp när vattnet infiltreras ner till grundvattnet. För att sätta storheten av utläckande kväve i ett sammanhang kan jämförelse med brukad åkermark göras. Från sådan mark sker ett visst diffust (oönskat) läckage av näringsämnen. En rapport från Naturvårdsverket 2 anger att läckaget från åkermark i aktuell geografisk zon är omkring 17 kg per hektar och år (2005). Om brytområdet istället var åkermark skulle det årliga utläckaget av kväve alltså bli omkring 870 kg, ett värde som klart överstiger det beräknade läckaget via sedimentationsdammen (ca 350 kg/år). Jordbruksverket 3 anger att industrins andel av antropogent tillfört kväve till havet är omkring 3 %. Täktverksamhet bör anses ingå i kategorin industri. Lantbruk och kommunala reningsverk står för störst andel. Reningsverken har normalt krav på maximala utsläppshalter av mg tot-kväve per liter. För lantbrukens diffusa utsläpp är det med automatik svårt att reglera direktutsläpp och sådana villkor saknas oftast. Indirekt kvävereducerande villkor om t.ex. gödslingsmetoder/hantering och våtmarker kan däremot förekomma. Figur 2. Av Jordbruksverket redovisade siffror över andelen fosfor resp. kväve av antropogent ursprung som tillförs Sveriges kustvatten. Täkter bör anses tillhöra kategorin Industri. Äldre dataunderlag från Länsstyrelsen i Kalmar 4 anger fördelning av kvävetillförsel till kustvattnet öster om Öland, tabell 4. Av den totala tillförseln står antropogena källor för omkring 90 % medan naturlig tillförsel står för resterande 10 %. Den vattenförekomst som tar emot huvuddelen av det utpumpade vattnet från täkten är S Ölands kustvatten på öns östra sida (en viss andel vatten går mot Stensjön och används av lokal lantbrukare eller till processvatten vilket beskrivs i MKB sid 48). Miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten avseende ekologisk status, där näringsämnen är en 2 Naturvårdsverket 2008, Läckage av näringsämnen från svensk åkermark -rapport Orsaker till övergödning av Östersjöns kustvatten - källfördelning för närsaltutsläpp i Kalmar län Meddelande 2000:06

7 komponent, är beslutad och anger God ekologisk status Normalt målår 2021 kan inte uppnås utifrån motiveringen God ekologisk status med avseende på näringsämnen kan inte uppnås till 2021 på grund av att över 60 procent av den totala tillförseln av näringsämnen kommer från utsjön. Åtgärderna för denna vattenförekomst behöver emellertid genomföras till 2021 för att god ekologisk status ska kunna nås till Klassificeringen för kvalitetsfaktorn näringsämnen bedöms Måttlig men de ingående komponenterna, bland annat totalmängd kväve, är inte klassade eftersom mätdata saknas eller är under bearbetning. Vattenmyndigheterna har tagit fram så kallade åtgärdsprogram vilka innehåller de åtgärder som myndigheter och kommuner behöver genomföra för att miljökvalitetsnormerna ska följas 5. För vattenförekomsten S Ölands kustvatten listas bland annat Anpassade skyddszoner på åkermark vid aktuell vattenförekomst som bedöms ge effekten minskad mängd totalkväve till hav om 100 kg/år (inkluderat retention). Ytterligare åtgärder som listas är att åtgärda enskilda avlopp (ca 400 st) längs fyra vattendrag på Ölands ostkust som påverkar vattenförekomsten. Att öka kravet så att de enskilda avloppen uppfyller så kallad normal skyddsnivå bedöms innebära 73 kg minskat kväve till havet årligen (inkl retention). Tabell 4: Visar andelen antropogen kvävetillförsel till östra Ölands kustvatten fördelat på olika verksamheter. På grund av avrundning blir totalsumman inte 100 %. Jämfört med flertalet övriga kustområden i Kalmar län är andelen från åkermark tydligt förhöjd längs Ölandskusten. Vid tiden för de mätningar som ligger till grund för resultaten pågick täktverksamhet och tillhörande sprängningar i Albrunna med liknande omfattning som idag. Andel av antropogen kvävetillförsel (%) Åker (pga luftnedfall) 3 Åkerbruk 75 Sjö och hav (nedfall) 19 Enskilda avlopp 1 Gödselanläggningar 1 Industri med direktutsläpp 0 De siffror om reduktion som angetts ovan är utifrån mängder av kväve som verkligen når havet och ska alltså inte rakt av jämföras med de mängder som släpps ut från Albrunnatäkten. Flera faktorer, såsom fastläggning, mikrobiell kväveavgång och växtupptag mm, påverkar kvävemängden minskande på sin väg mot slutliga destinationen i kustvattnet men effektens storlek är svårbedömd. Noterbart i sammanhanget är även följande utdrag ur Handledning för täkttillsyn 6. De mängder kväve som rent teoretiskt kan läcka ut i vattenfas från en täkt är i jämförelse med andra kvävekällor, som läckage från jordbruk och avlopp samt det diffusa kvävenedfallet, i det närmaste försumbara. Vid underjordssprängning (t.ex. tunnelbyggen) kan det dock behöva beaktas Miljösamverkan västra Götalands Handledning för täkttillsyn nov 2011

8 De genomförda provtagningarna visar att kvävehalten och ammoniumhalterna är låga och det bedöms därför inte finnas behov av att reglera dessa genom villkorsskrivning. Inte heller totalhalterna av kväveutsläpp är av sådan betydelse att behov av villkor föreligger. Halten bör dock följas upp genom s egenkontroll. Avslutande bedömning Enligt WSP föreligger det inget direkt behov av ytterligare skyddsåtgärder eller villkor. En uppföljning av kvävehalterna samt grumlighet bör dock genomföras löpande som en del i s egenkontroll. I MKB:n (avsnitt 7.2.2) har även oljeindex nämnts som ingående parameter i ett framtida kontrollprogram. De utförda mätningarna under sommaren 2018 indikerar att ingen förhöjd bakgrundshalt av olja föreligger. Det kan därför övervägas att låta den parametern utgå helt alternativt ingå med glesare intervall, t.ex. en årlig analys. Bilagor 1 Analyssammanställning vattenprover Arbetsprov, Mörbylånga kommun 2 Analyssammanställning s provtagning april-juli 2018

9 Bilaga 1, Arbetsprov från Mörbylånga kommun Inlopp sedimentationsdamm Provdatum medel Turb, FNU 0,82 0,88 0,56 0,98 0,56 0,68 0,76 4,9 0,74 1,1 1,20 kond, ms/m ,40 ammonium, mg/l 0,37 0,33 0,33 0,37 0,24 0,39 0,28 0,24 0,53 0,33 0,34 nitrat, mg/l 1,4 3,2 1,1 1,8 0,75 2,6 8 5,3 4,4 3,17 NH4-N, mg/l 0,29 0,26 0,26 0,29 0,19 0,3 0,22 0,19 0,41 NO3-N, mg/l 0,32 0,72 0,24 0,4 0,17 0,58 1,8 1,2 1 NO2-N, mg/l 0,041 0,034 0,04 0,052 0,004 0,008 0,013 0,012 0,022 ca Tot-N*, mg/l 0,651 1,014 0,54 0,742 0,364 0,888 2,033 1,402 1,432 1,01 *Summan av de tre redovisade N-föreningarna

10 Bilaga 2, Kompletterande vattenanalyser april-juli Fysikaliska egenskaper Närsalter Normala villkorsvärden för Provtagningsdag täkter Provets märkning PP1 PP2 PP4 PP1 PP2 PP4 PP1 PP2 PP4 PP1 PP2 PP4 Suspenderade ämnen mg/l <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 7,3 9, Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 0,17 0,16 0,026 0,27 0,15 0,01 0,29 0,18 0,05 0,19 0,11 0,012 Konc av N från åkermark år 2005 (rap NV) Normalt kommunalt krav för utsläpp till recipient efter oljeavskiljare Kväve total, N mg/l 0,61 0,58 0,76 0,54 0,49 0,75 0,57 0,5 0,81 0,66 0,57 1, ,8 Nitratkväve, NO3-N mg/l 0,22 0,22 0,18 0,088 0,075 <0,05 0,21 0,16 <0,05 0,35 0,25 <0,05 Organiska miljöanalyser Oljeindex, s:a >C10-C40 mg/l <0,1 <0,1 <0,1 <0,075 <0,075 1 <0,075 <0,075 <0,075 <0,075 <0,075 <0,075 5