2011-05-09 Dnr 2011/48 T3 2011:16 Arbetslöshetsersättning i kombination med studier Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2011
2
Regeringen har i regleringsbrevet för 2011 givit Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i uppdrag att, utifrån såväl regelverk som rättstillämpning, kartlägga hur arbetslöshetsersättning kan kombineras med studier. IAF ska även redogöra för omfattningen av sådana ärenden samt hur arbetslöshetskassorna bedömer och hanterar dessa. Vidare ska IAF redogöra för eventuella problemområden och skillnader i bedömningar vid olika arbetslöshetskassor samt vid behov lämna förslag på lösningar eller förändringar av regelverket. IAF har presenterat rapporten för arbetslöshetskassorna vid ett möte den 6 maj 2011. Beslut i detta ärende har fattats av Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Leila Guici, Malin Holm, Mona Karlsson och Henrik Åhm (uppdragsledare). I arbetet har även Simon Bjurström, Fredrik Karlman och Eva Nordgren deltagit. I den slutliga beredningen har Jessica Idbrant, Lars Seger och Gunilla Wandemo deltagit. Katrineholm den 9 maj 2011 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 3
4
Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 9 1.1 Metod... 9 1.1.1 Rättsutredning för att kartlägga rättspraxis... 9 1.1.2 Enkätundersökning för att kartlägga tillämpningen... 9 1.1.3 Statistiska uppgifter om omfattningen... 10 1.1.4 Identifiering av problemområden... 10 1.2 Avgränsningar... 10 1.3 Rapportens disposition... 11 2 Bakgrund... 11 2.1 IAF:s tidigare studie på området... 11 2.2 Allmänna villkor för rätt till ersättning enligt 10 ALF... 12 2.2.1 Ersättning under utbildning enligt 12 ALFFo... 12 2.2.2 Förarbeten... 12 2.2.3 Rättspraxis... 13 3 Orienteringskurser enligt 14 ALFFo... 13 3.1 Regelverk och rättstillämpning... 13 3.1.1 Förarbeten... 14 3.1.2 Rättspraxis... 14 3.2 Omfattning av beslut som gäller orienteringskurser... 14 3.3 Arbetslöshetskassornas bedömning och hantering... 14 3.4 Problemområden... 14 4 Övriga former av utbildningar enligt 15 ALFFo... 15 4.1 Regelverk och rättstillämpning... 15 4.1.1 Förarbeten... 15 4.1.2 Rättspraxis... 15 4.2 Arbetslöshetskassornas hantering... 16 4.3 Problemområden... 16 5.1 Regelverk... 17 5.1.1 Förarbeten... 17 5
5.2 Rättspraxis som gäller heltidsstudier enligt 16 1 ALFFo... 18 5.3 Omfattning av beslut om heltidsstudier enligt 16 1 ALFFo... 18 5.4 Arbetslöshetskassornas bedömning och hantering enligt 16 1 ALFFo... 19 5.5 Problemområden och förslag på lösningar som gäller 16 1 ALFFo... 19 5.6 Rättspraxis som gäller deltidsstudier enligt 16 2 ALFFo... 20 5.7 Omfattning av beslut om deltidsstudier enligt 16 2 ALFFo... 25 5.8 Arbetslöshetskassornas bedömning och hantering enligt 16 2 ALFFo... 25 5.9 Problemområden och förslag på lösningar som gäller 16 2 ALFFo... 28 6 Deltidsstudier med studiemedel enligt 17 ALFFo... 29 6.1 Regelverk och rättstillämpning... 29 6.1.1 Förarbeten... 30 6.1.2 Rättspraxis... 30 6.2 Omfattning av beslut om deltidsstudier med studiemedel enligt 17 ALFFo... 30 6.3 Arbetslöshetskassornas bedömning och hantering enligt 17 ALFFo... 30 6.4 Problemområden och förslag på lösningar som gäller 17 ALFFo... 31 7 Slutdiskussion... 31 7.1 Skillnader i bedömningar och problemområden... 32 7.2 IAF:s förslag... 33 Bilaga 1: Enkät till arbetslöshetskassorna... 35 Bilaga 2: Förteckning av rättsfall... 42 6
Sammanfattning Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har i regleringsbrevet för 2011 fått i uppdrag att kartlägga hur arbetslöshetsersättning kan kombineras med studier, utifrån såväl regelverk som rättstillämpning. I uppdraget ingår att: redogöra för omfattningen av dessa ärenden, redogöra för hur arbetslöshetskassorna bedömer och hanterar dessa ärenden, redogöra för eventuella problem och skillnader i bedömningarna, vid behov lämna förslag på lösningar eller förändringar av reglerna. IAF har inom ramen för uppdraget genomfört en rättsutredning, en enkätundersökning samt gjort statistiska uttag från databasen A-stat. Som huvudregel gäller att personer som deltar i utbildning inte samtidigt har rätt till arbetslöshetsersättning. Det finns dock vissa situationer när en person har rätt till ersättning samtidigt som han heller hon studerar. Dessa undantag regleras i 14-17 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo). Under 2010 registrerade arbetslöshetskassorna cirka 8 880 beslut om ersättning samtidigt med studier. Den vanligaste typen av dessa beslut gäller ersättning samtidigt med deltidsstudier enligt 16 2 ALFFo. Arbetslöshetskassorna fattade cirka 8 700 beslut enligt denna bestämmelse under 2010. Av IAF:s enkätundersökning framgår att det finns vissa skillnader mellan arbetslöshetskassorna när det gäller bedömningen och tillämpningen av reglerna för ersättning samtidigt med studier. IAF anser att dessa skillnader kan utgöra en fara för rättssäkerheten. IAF har i huvudsak identifierat skillnader i bedömningarna inom följande områden: Hur länge ersättning lämnas samtidigt med heltidsstudier (16 1 ALFFo), deltidsstudier (16 2 ALFFo) samt deltidsstudier med studiestöd (17 ALFFo). Vilken omfattning, i procent av heltid, som deltidsstudier högst kan uppgå till för rätt till ersättning enligt 16 2 ALFFo. Det krav på intygande som finns i 16 2 ALFFo. För att få ersättning samtidigt med deltidsstudier krävs att den sökande på förhand intygar att han eller hon är beredd att avbryta studierna om de kan utgöra ett hinder för arbete. När det gäller rättspraxis inom dessa områden konstaterar IAF att domstolarna i regel beviljar ersättning samtidigt med deltidsstudier, enligt 16 2 ALFFo, i de fall det är fråga om studier som varar mellan en och tre terminer. Eftersom det endast finns ett fåtal domar som gäller ersättning samtidigt med orienteringskurser (14 ALFFo), heltidsstudier (16 1 ALFFo) 7
och deltidsstudier med studiemedel (17 ALFFo) går det inte dra några slutsatser om rättspraxis på dessa områden. När det gäller studiernas omfattning konstaterar IAF att omfattningen ofta endast är en av de faktorer som påverkar bedömningen av rätt till ersättning. Det är därför svårt även i dessa fall att dra några slutsatser av rättspraxis. När det gäller kravet på intygande konstaterar IAF att detta upprätthålls i rättspraxis men har kommit att ifrågasättas alltmer. IAF har identifierat ett antal problem utifrån enkätundersökningen och rättsutredningen. Dessa sammanfaller med de skillnader som IAF har observerat och gäller i huvudsak hur länge arbetslöshetsersättning kan lämnas samtidigt med studier, i vilken omfattning deltidsstudier kan bedrivas enligt 16 2 ALFFo samt kravet på att den sökande i förhand intygar att han eller hon är beredd avbryta studierna. För att komma tillrätta med dessa problem föreslår IAF följande: Reglering i ALFFo om hur många veckor, alternativt terminer, som arbetslöshetsersättning maximalt får lämnas samtidigt med studier. Detta gäller såväl heltidsstudier, enligt 16 1 ALFFo, som deltidstudier, enligt 16 2 ALFFo, och deltidsstudier med studiemedel, enligt 17 ALFFo. Reglering i ALFFo om vilken omfattning (procent av heltid) som deltidsstudier högst kan uppgå till för att beviljas enligt 16 2 ALFFo. Förtydligande i 16 2 ALFFo av kravet på att den sökande i förväg ska intyga att han eller hon är beredd att avbryta studierna. 8
Inledning Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har i regleringsbrevet för 2011 fått följande uppdrag: IAF ska, utifrån såväl regelverk som rättstillämpning, kartlägga hur arbetslöshetsersättning kan kombineras med studier. IAF ska även redogöra för omfattningen av sådana ärenden samt hur arbetslöshetskassorna bedömer och hanterar dessa. Vidare ska IAF redogöra för eventuella problemområden och skillnader i bedömningar vid olika arbetslöshetskassor samt vid behov lämna förslag på lösningar eller förändringar av regelverket. Uppdraget ska redovisas den 10 maj 2011. 1.1 Metod IAF har inom ramen för uppdraget genomfört en rättsutredning, en enkätundersökning samt gjort statistiska uttag från databasen A-stat. 1.1.1 Rättsutredning för att kartlägga rättspraxis Uppdraget omfattar bland annat en kartläggning av regelverket och rättstillämpningen gällande möjligheterna att kombinera arbetslöshetsersättning med studier. Denna del av uppdraget har IAF genomfört i form av en rättsutredning för att systematiskt kunna beskriva och klargöra reglernas utformning och rättspraxis utveckling på området. Utredningen redogör för vad som regleras i lag, förordning och föreskrift, vad som framgår av förarbeten, samt domar från kammarrätterna och Regeringsrätten. Till grund för kartläggningen av rättspraxis ligger de domar som finns registrerade i IAF:s rättsdatabas. Databasen gör inte anspråk på att vara fullständig varför det kan finnas fler domar som gäller arbetslöshetsersättning samtidigt med studier. IAF bedömer dock att omfattningen av domar i databasen utgör ett fullgott underlag för att beskriva hur rättspraxis har utvecklats på området. 1.1.2 Enkätundersökning för att kartlägga tillämpningen Den del av uppdraget som består av en kartläggning av rättstillämpningen, en redogörelse för arbetslöshetskassornas bedömningar och hantering (inklusive skillnader i bedömningar) samt till viss del en redogörelse för eventuella problemområden, har IAF genomfört i form av en webbaserad enkätundersökning som riktades till samtliga arbetslöshetskassor. 1 Enkäten (se bilaga 1) innehöll frågor om hur arbetslöshetskassorna bedömer och hanterar olika typer av studieärenden. IAF efterfrågade svar utifrån arbetslöshetskassornas tillvägagångssätt under våren 2011. Enkätens uppbyggnad följde de möjligheter att kombinera arbetslöshetsersättning med studier som följer av förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring, ALFFo. I det fall en arbetslöshetskassa inte hade fattat något beslut enligt någon av bestämmelserna under 2010, har de inte heller besvarat de frågor som gäller denna typ av ärenden. 1 Sveriges fiskares arbetslöshetskassa, som fusionerades med Handelsanställdas arbetslöshetskassa den 4 april 2011, har inte besvarat enkäten. 9
1.1.3 Statistiska uppgifter om omfattningen Uppdraget omfattar även en redogörelse för omfattningen av ärenden gällande arbetslöshetsersättning i kombination med studier. Detta redovisas i form av uppgifter om antal beslut som arbetslöshetskassorna har fattat under 2010. Det förekommer att vissa personer har fått fler än ett beslut om ersättning jämsides med studier. IAF redovisar dock inte antal personer som har fått respektive beslut. Uppgifterna har hämtats från IAF:s statistikdatabas över arbetslöshetsförsäkringen, A-stat. De olika möjligheter att kombinera arbetslöshetsersättning med studier som framgår av 14-17 ALFFo redovisas separat. Under arbetet har IAF uppmärksammat felregistreringar hos arbetslöshetskassorna när det gäller enligt vilken bestämmelse de olika besluten har fattats. Felregistreringarna innebär att uppgifterna i A-stat också blir felaktiga. I de fall IAF har uppmärksammat felregistreringarna har IAF tagit kontakt med respektive arbetslöshetskassa för att få korrekta uppgifter. Det kan dock finnas kvarstående felaktigheter i vissa uppgifter. 1.1.4 Identifiering av problemområden Av uppdraget framgår att IAF ska redogöra för eventuella problemområden samt vid behov lämna förslag på lösningar eller förändringar av regelverket. Eventuella problemområden har IAF identifierat dels genom en analys av regelverket med utgångspunkt i rättsutredningen, dels utifrån arbetslöshetskassornas svar i enkätundersökningen. I de fall IAF har identifierat problemområden föreslår IAF ändamålsenliga lösningar på respektive problem. 1.2 Avgränsningar Uppdraget tar sikte på att kartlägga hur arbetslöshetsersättning kan kombineras med studier. Uppdraget är således begränsat till att omfatta situationer där arbetslöshetsersättning lämnas samtidigt med studier. Arbetslöshetsersättning under uppehåll i utbildning samt efter avslutad eller avbruten utbildning omfattas därmed i huvudsak inte av uppdraget. I rättsutredningen har avgöranden från domstolarna där det har varit fråga om bedömning av avslutad eller avbruten utbildning vid ansökan om arbetslöshetsersättning dock tagits med. Uppdraget omfattar inte arbetslöshetskassornas hantering och bedömning av återkravsärenden, enligt 68 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). Det är ärenden som aktualiseras med anledning av att studier har bedrivits under arbetslösheten. Arbetslöshetskassornas hantering och bedömning av ärenden som gäller uteslutning och frånkännande enligt 37 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) och 66 ALF ingår inte i uppdraget. Det är ärenden som aktualiseras när felaktiga uppgifter lämnats i samband med att studier har bedrivits under arbetslösheten. Den del av uppdraget som avser kartläggning av reglerna för möjligheten att kombinera arbetslöshetsersättning med studier har begränsats till att i huvudsak omfatta de regler och den tillämpning som gäller under våren 2011. 10
IAF redogör för hur regelverket på området har förändrats över tid endast i de fall det är av särskilt intresse. När det gäller genomgången av de rättsfall som ingår i rättsutredningen (se bilaga 2) har IAF endast tagit med de rättsfall från Regeringsrätten och kammarrätterna som är relevanta i sammanhanget. Utgångspunkten här har varit att rättsfallen ska gälla situationer där det har varit aktuellt att ta ställning till arbetslöshetsersättning samtidigt med studier. Vidare har IAF avgränsat rättsutredningen till att omfatta rättsfall avgjorda från den 1 januari 2006, eftersom IAF i sin rapport Deltidsstudier med arbetslöshetsersättning (2007:14) redovisat tidigare rättspraxis. Vad gäller omfattningen av arbetslöshetsersättning i kombination med studier presenteras uppgifter från 2010. 1.3 Rapportens disposition Rapporten har en tematisk disposition. Det innebär att de olika möjligheter att kombinera arbetslöshetsersättning med studier som framgår av 14-17 ALFFo redovisas i separata avsnitt. I varje avsnitt sker redovisningen utifrån följande områden: regelverk och rättstillämpning, omfattning av beslut, arbetslöshetskassornas bedömning och hantering samt problemområden och i vissa fall förslag på lösningar. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion av de slutsatser som IAF kan dra av studien. 2 Bakgrund Innan rätten till ersättning samtidigt med studier reglerades i lag bedömdes en persons ersättningsrätt i dessa situationer i praxis utifrån bestämmelserna om att stå till arbetsmarknadens förfogande. Regeringen ansåg dock att utvecklingen av rättspraxis på området hade blivit för generös och införde huvudregeln om att ersättning inte skulle lämnas till personer som deltog i utbildning om det inte fanns särskilda skäl. Huvudregeln regleras i lagtext sedan den 1 januari 1989. Huvudregeln anges i 10 ALF medan undantagen regleras i 14-17 ALFFo. 2.1 IAF:s tidigare studie på området IAF genomförde under 2006 och 2007 en kartläggning av arbetslöshetsersättning samtidigt med deltidsstudier (2007:14). Kartläggningen avgränsades då till deltidsstudier enligt 16 2 ALFFo. Av resultatet framgick bland annat att arbetslöshetskassorna skiljde sig åt både vad gällde hantering och bedömning i dessa ärenden. Ett exempel var skillnaderna i hur arbetslöshetskassorna bedömde studiernas varaktighet, både när det gällde hur lång tid de beviljade ersättning per beslut och hur lång tid de beviljade ersättning samtidigt med deltidsstudier totalt sett. När det gällde deltidstudiernas omfattning var arbetslöshetskassorna dock relativt enhetliga i sina bedömningar. En klar majoritet av arbetslöshetskassorna uppgav att de godkände studier på högst 50 procent av heltid, medan resten uppgav att studier på mer än 50 procent bara godkändes i undantagsfall. Ett annat exempel som bör lyftas fram var att det framkom skillnader när det gällde hanteringen av de ansökningar om 11
deltidsstudier som kom in efter påbörjade studier. Arbetslöshetskassorna var i dessa fall i princip eniga om att ansökan skulle ha kommit in innan studier påbörjats, men i praktiken skilde sig tillämpningen åt mellan kassorna. I samtliga fall ansåg arbetslöshetskassorna att orsaken till skillnaderna var ett resultat av regelverkets uppbyggnad och bristen på enhetlig och tydlig praxis. 2.2 Allmänna villkor för rätt till ersättning enligt 10 ALF 10 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring: 10 Ersättning enligt denna lag lämnas inte till en sökande som 1. deltar i utbildning, 2. är permitterad utan lön, 3. är tjänstledig utan lön, eller 4. har rätt till etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte till personer som enligt 37 första stycket 2 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor har uteslutits från medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om undantag från första stycket samt om de villkor för rätt till ersättning som i sådana fall ska gälla. Lag (2010:2030). Bestämmelsen om att den som studerar inte har rätt att samtidigt få arbetslöshetsersättning infördes i lagen den 1 januari 1989. 2.2.1 Ersättning under utbildning enligt 12 ALFFo 12 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring: 12 Särskilda skäl att enligt 10 andra stycket lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring lämna ersättning till personer som är arbetslösa och deltar i utbildning finns när de deltar i orienteringskurser som omfattas av 14, eller övriga former av utbildningar som omfattas av 15-17. Förordning (2006:511). Bestämmelser om särskilda skäl infördes i förordningen den 1 januari 1993. 2.2.2 Förarbeten I proposition 1987/88:114 med förslag till ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, m.m. anför regeringen bland annat att det i och för sig inte är fel att en arbetssökande tar tillvara på den arbetslösa tiden för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Regeringen framhåller samtidigt att detta dock inte ska innebära att den sökande engagerar sig i aktiviteter som har en negativ inverkan på hans eller hennes möjligheter att söka och snabbt ta ett ledigt arbete. Av propositionen framgår även att studier som förbättrar den sökandes möjligheter att få ett arbete självfallet ska bemötas positivt. Finansieringen av studierna ska däremot som regel vara skild från arbetslöshetsersättningen. 12
Endast om det finns särskilda skäl bör det vara möjligt att få arbetslöshetsersättning för den tid som studier bedrivs. Exempel på situationer som nämns i propositionen är personer som före arbetslösheten har heltidsarbetat samtidigt med heltidsstudier, samt mycket korta kurser på heltid som påbörjas under arbetslösheten och som exempelvis syftar till att ge orientering om olika yrken eller utbildningsvägar. När det gäller deltidsstudier anses det som särskilda skäl om studierna inte hindrar den arbetslöse från att söka och ta ett heltidsarbete. Vidare framhåller regeringen att det även bör kunna krävas att den sökande intygar att han eller hon är beredd att avbryta studierna om de inkräktar på möjligheterna att ta arbete. 2 När den nu gällande lagen infördes, ALF (1997:238), kommenterade regeringen reglerna om studier samtidigt med arbetslöshetsersättning på följande sätt: Regeringen anser att det finns anledning att betona att rätten att studera under tid med arbetslöshetsersättning är en ren undantagssituation. Sådana studier bör vara tillfälliga och kunna avbrytas när som helst till förmån för ett arbete. 3 2.2.3 Rättspraxis Vid kartläggningen av rättspraxis har IAF funnit 215 domar i IAF:s rättsdatabas som har anknytning till arbetslöshetsersättning och studier. Vid en genomgång av de domar från Regeringsrätten och kammarrätten som har avkunnats efter den 1 januari 2006 har IAF identifierat 84 rättsfall (se bilaga 2) som berör arbetslöshetsersättning samtidigt med studier. De flesta av dessa (78 stycken) handlar om frågor i anslutning till tillämpningen av arbetslöshetsersättning samtidigt med deltidsstudier enligt 16 2 ALFFo. Dessa domar gäller i vissa fall även andra områden, exempelvis avslutade studier som berör tillämpningen av 16 ALF när det gäller överhoppningsbar tid, samt tillämpningen av 68 ALF när det gäller återkrav. 3 Orienteringskurser enligt 14 ALFFo 3.1 Regelverk och rättstillämpning 14 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring: 14 Ersättning får lämnas till personer som deltar i en kurs som syftar till att ge en orientering om olika yrken och utbildningsvägar. Kursen skall dessutom ha ett eller flera syften, nämligen att medverka till väl underbyggda beslut om studie- och yrkesval, ge ökade studietekniska färdigheter, utgöra en introduktion till kurser i olika ämnen, 2 Proposition 1987/88:114 med förslag till ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, m.m., sid. 34-35. 3 Proposition 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, sid. 101. 13
kunna ge tillfälle till bedömning av en elevs kunskaper i olika ämnen eller kurser. Bestämmelsen infördes i förordningen den 1 januari 1993. 3.1.1 Förarbeten Av regeringens proposition 1987/88:114 med förslag till ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, m.m. framgår: Mycket korta kurser på heltid som påbörjas under arbetslösheten och som t.ex. syftar till att ge orientering om olika yrken eller utbildningsvägar bör också kunna tillåtas. 4 3.1.2 Rättspraxis IAF har inte funnit några rättsfall som gäller orienteringskurser enligt 14 ALFFo som är avgjorda sedan den 1 januari 2006. 3.2 Omfattning av beslut som gäller orienteringskurser Arbetslöshetskassorna fattade under 2010 totalt cirka 100 beslut om orienteringskurser enligt 14 ALFFo, enligt IAF:s uppgifter. Cirka två tredjedelar av arbetslöshetskassorna uppger att de inte har handlagt något ärende alls som gällde orienteringskurser under 2010. Ett fåtal arbetslöshetskassor står med andra ord för huvuddelen av de beslut som fattades om orienteringskurser under 2010. 3.3 Arbetslöshetskassornas bedömning och hantering Av IAF:s enkätundersökning framgår att ett par arbetslöshetskassor beviljar arbetslöshetsersättning samtidigt med orienteringskurser under högst 7-8 veckor. En arbetslöshetskassa uppger att de beviljar ersättning i högst 1-2 veckor. Av IAF:s enkätundersökning framkommer även att ett fåtal arbetslöshetskassor anser att det kan vara svårt att avgöra vad som är att betrakta som en orienteringskurs enligt 14 ALFFo. 3.4 Problemområden Av undersökningen framgår att det finns vissa skillnader mellan arbetslöshetskassorna gällande hur länge de beviljar arbetslöshetsersättning samtidigt med orienteringskurser. Vidare har det framkommit att någon arbetslöshetskassa anser att det kan vara svårt att avgöra vad som är att betrakta som en orienteringskurs i förordningens mening. Utifrån IAF:s rättsutredning och enkätundersökning gällande orienteringskurser enligt 14 ALFFo, kan IAF konstatera att det inte finns några större problem förknippade med arbetslöshetskassornas bedömning och handläggning av denna ärendetyp. IAF noterar dock att ett fåtal arbetslöshetskassor upplever det som svårt att bedöma vad som är en orienteringskurs. IAF kan även konstatera att regeringens intentioner, som framkommer i propositionen, om att bestämmelsen tar sikte på kurser som ges på heltid inte kommer till uttryck i förordningstexten. 4 Proposition 1987/88:114 med förslag till ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, m.m., sid. 34. 14
4 Övriga former av utbildningar enligt 15 ALFFo 4.1 Regelverk och rättstillämpning 15 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring: 15 Till personer som finansierar sina studier med någon form av studiestöd som helt eller delvis består av bidrag lämnas inte ersättning utom i de fall som anges i 17. Förordning (2003:1110). Bestämmelsen infördes i förordningen den 29 september 1997. 4.1.1 Förarbeten Av regeringens proposition 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring framgår att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) hade föreslagit att en regel skulle införas som motverkade att arbetslöshetsförsäkringen skulle bli en förmånlig studiefinansiering. Regeringen delade AMS uppfattning att det förhållandet att en person som hade någon form av studiestöd som helt eller delvis bestod av bidrag, var ett av flera bevis på att han eller hon främst var studerande och inte i första hand arbetssökande. Regeringen ansåg därför att arbetslöshetsersättning i normalfallet inte borde lämnas i sådana situationer. Regeringen ansåg dock att det fanns ett undantag när arbetslöshetsersättning kunde lämnas samtidigt med studier som finansieras med studiestöd. Det gällde när en person varaktigt vid sidan av sitt deltidsarbete hade studerat och haft studiestöd. 5 4.1.2 Rättspraxis IAF har funnit tre kammarrättsdomar som gäller ärenden där de sökande har haft studiestöd samtidigt med arbetslöshetsersättning. Två av domarna handlar om återkrav. I kammarrätten i Stockholms dom den 29 juni 2007 (mål nr 902-06) beslutade domstolen om delvis återkrav. I detta ärende hade studiemedel beviljats innan arbetslöshetsersättningen betalades ut, vilket gjorde att domstolen ansåg att den sökande skäligen borde ha insett att hon inte hade rätt till arbetslöshetsersättning. I kammarrätten i Stockholms dom den 9 januari 2007 (mål nr 5690-05) var det tydligt att personen hade studerat 75 procent med studiemedel under samma period som han fick arbetslöshetsersättning för. Domstolen fann att den sökande dels var att betrakta som studerande, dels var strikt återbetalningsskyldig för den felaktiga ersättningen. I kammarrätten i Stockholms dom den 6 februari 2007 (mål nr 468-06) var det vid handläggningen hos arbetslöshetskassan oklart om studiestöd hade beviljats för den aktuella perioden. Hos kammarrätten blev det klarlagt att Centrala studiestödsnämnden (CSN) inte hade beviljat studiestöd för samma period som arbetslöshetsersättning lämnades. Arbetslöshetskassan hade därför inte rätt att neka ersättning på grund av att personen redan hade studiestöd. 5 Proposition 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, sid. 100-101. 15
4.2 Arbetslöshetskassornas hantering Kontroll av studiestöd Majoriteten av arbetslöshetskassorna uppger att de vid handläggning av dessa ärenden alltid kontrollerar om den sökande har sökt eller blivit beviljad studiestöd. Ett par arbetslöshetskassor uppger att de inte alltid utför denna kontroll, utan utför den ibland. De flesta uppger att kontrollen sker genom en sökning i den så kallade kontrollrutinen, ett elektroniskt informationsutbyte mellan arbetslöshetskassorna och CSN. När det gäller ansökan om ersättning samtidigt med deltidsstudier uppger ett par arbetslöshetskassor att kontrollen sker genom att den sökande intygar att han eller hon inte har studiemedel. I enkätundersökningen har IAF även frågat om arbetslöshetskassorna i efterhand kontrollerar om de sökande har haft studiemedel för samma period som de blivit beviljade arbetslöshetsersättning samtidigt med studier. Arbetslöshetskassornas svar skiljer sig åt i denna fråga. Flertalet arbetslöshetskassor uppger att de utför denna kontroll ibland, framför allt om det finns någon misstanke om felaktig ersättning eller om det vid ett senare tillfälle finns anledning att se över ärendet igen. Ett par arbetslöshetskassor uppger att de alltid eller oftast utför denna efterhandskontroll, medan ett par uppger att de sällan eller aldrig kontrollerar detta i efterhand. 6 4.3 Problemområden När det gäller kontroll av studiemedel kan IAF konstatera att de flesta arbetslöshetskassor uppger att de kontrollerar om den sökande har ansökt om eller blivit beviljad någon form av studiestöd innan de beviljar ersättning samtidigt med studier enligt båda punkterna i 16 ALFFo. IAF noterar även att det är möjligt att ansöka om studiemedel upp till fyra veckor bakåt i tiden. 7 Majoriteten av arbetslöshetskassorna utför dock sällan eller aldrig någon efterhandskontroll i detta avseende. Detta medför en risk för att arbetslöshetsersättning i dessa fall utgår felaktigt, och att den sökande har dubbla ersättningar under en period. 6 IAF noterar i sammanhanget att Arbetslöshetskassornas Samorganisation har som rutin att genomföra en stickprovsundersökning en gång per år. De samkör då uppgifter från bland annat CSN och arbetslöshetskassorna avseende utbetalningar för en viss vecka. 7 Av 3 kap. 37 studiestödsförordningen (2000:655) framgår att det är möjligt att ansöka om studiemedel för högst ett år i taget. Det är endast möjligt att få studiemedel för fyra veckor bakåt i tiden, räknat från veckan då ansökan kom in. 16
5 Studier enligt 16 ALFFo 5.1 Regelverk 16 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring: 16 Under förutsättning att det tidigare arbetet inte upphörde på grund av studierna får ersättning lämnas till en sökande som 1. fortsätter studier som han eller hon före arbetslösheten bedrivit på heltid under minst 15 veckor vid sidan av ett heltidsarbete, under förutsättning att han eller hon söker heltidsarbete, eller 2. bedriver studier på deltid, under förutsättning att studierna inte hindrar honom eller henne från att söka och ta ett heltidsarbete samt att han eller hon intygar att han eller hon är beredd att avbryta studierna om dessa kan hindra honom eller henne från att ta ett arbete. Förordning (2010:284). Bestämmelserna infördes i förordningen den 1 januari 1993. Den 31 maj 2010 infördes kravet om att heltidsstudierna ska ha bedrivits minst 15 veckor vid sidan av ett heltidsarbete. 5.1.1 Förarbeten När bestämmelsen i 10 ALF infördes om att ersättningsrätt inte föreligger vid deltagande i utbildning, uttalade regeringen följande: Som huvudregel bör gälla att det inte skall vara tillåtet att uppbära arbetslöshetsersättning samtidigt med studier. Endast om det finns särskilda skäl bör detta vara möjligt. Exempel härpå kan vara en heltidsarbetande som bedriver heltidsstudier vid sidan av arbetet. Vid arbetslöshet bör han eller hon kunna fortsätta studierna och uppbära arbetslöshetsersättning förutsatt att personen i fråga söker heltidsarbete och att det tidigare arbetet inte har upphört på grund av studierna. [ ] När det gäller deltidsstudier bör särskilda skäl kunna anses föreligga om studierna inte hindrar den arbetslöse från att söka och anta heltidsarbete. Normalt bör också kunna krävas att den sökande intygar att han eller hon är beredd att avbryta studierna om dessa inkräktar på möjligheterna att ta arbete. Även i dessa fall bör gälla att det tidigare arbetet har upphört av annat skäl än studier. 8 I juni 1995 tillsattes en särskild utredare som skulle lämna förslag till hur en ny arbetslöshetsförsäkring skulle utformas. Utredningens mål var en stabil och långsiktigt finansierad arbetslöshetsförsäkring. Vidare skulle arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring betonas. Utredningen behandlade även arbetslöshetsersättning i kombination med studier och ansåg att studier på deltid under arbetslösheten skulle begränsas jämfört med den praxis som gällde tidigare. Utredningen anförde följande: Vad som i undantagsregeln avses med deltidsstudier är oklart och denna regel tillämpas olika beroende på vilken arbetslöshetskassa som handlägger ersättningsfrågan. En utgångspunkt vid bedömning av om deltidsstudier ska vara tillåtna eller inte, utan att ersättning reduceras, bör enligt utredningens mening vara att studier så långt som möjligt bör regleras i de individuella 8 Proposition 1987/88:114 med förslag till ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring m.m., sid. 34-35. 17
handlingsplanerna och finansieras på andra sätt, dvs. inte av arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsmarknadspolitiskt motiverade studier bör ske inom ramen för aktivitetsstöd/utbildningsbidrag. Andra studier bör finansieras med reguljärt studiestöd. Utredningen anser att studier på deltid med bibehållen arbetslöshetsersättning inte bör ha mer än en begränsad omfattning, för att betoningen av att den arbetslöse aktivt ska söka arbete inte ska försvagas. Studier som överstiger 25 procent av heltidsstudier bör därför inte tillåtas utan att avdrag från ersättningen sker. I likhet med vad som nu gäller ska den arbetslöse samtidigt förbinda sig att genast avbryta studierna, om han eller hon erbjuds ett lämpligt arbete. Arbetslöshetskassan har tillsammans med arbetsförmedlingen ett stort ansvar för att se till att den dispens från grundvillkoren i försäkringen, som möjligheten till deltidsstudier ger, inte missbrukas av arbetslösa eller studieanordnare. 9 IAF kan konstatera att utredningens uppfattningar om en åtstramning av lagstiftningen angående arbetslöshetsersättning i kombination med deltidsstudier inte återfinns i regeringens proposition 10 som ligger till grund för den nuvarande lagstiftningen. 5.2 Rättspraxis som gäller heltidsstudier enligt 16 1 ALFFo IAF har funnit två rättsfall som gäller frågan om heltidsstudier samtidigt med heltidsarbete. I det första rättsfallet meddelade kammarrätten i Stockholm dom den 22 juni 2006 (mål nr 7326-05). Den sökande hade arbetat heltid från den 14 juni till den 22 oktober 2004. Från den 1 september 2004 till den 18 januari 2005 var den sökande registrerad som studerande på heltid vid högskolan. Kammarrätten fann att 16 1 var tillämplig. Att den sökande inte fullföljt studierna och inte deltagit i studierna saknade betydelse. Kammarrätten ansåg att den sökande var berättigad till arbetslöshetsersättning. I det andra rättsfallet meddelade Regeringsrätten dom den 12 januari 2010 (mål nr 2915-07). Frågan gällde det tidigare varaktighetskravet i 16 1 ALFFo. Den sökande hade arbetat samtidigt med studierna under en månad och domstolarna fann att det räckte för rätt till ersättning enligt 16 1 ALFFo. Efter Regeringsrättens avgörande ändrades förordningstexten så att det numera uttryckligen krävs 15 veckors arbete samtidigt med studierna för rätt till ersättning. Ändringen trädde i kraft den 31 maj 2010, vilket innebär att Regeringsrättens dom numera inte är aktuell. 5.3 Omfattning av beslut om heltidsstudier enligt 16 1 ALFFo Arbetslöshetskassorna fattade under 2010 cirka 20 beslut om arbetslöshetsersättning samtidigt med heltidsstudier enligt 16 1 ALFFo, enligt IAF:s uppgifter. Cirka två tredjedelar av arbetslöshetskassorna uppger att de inte fattade något beslut enligt den aktuella bestämmelsen under 2010. Ett fåtal arbetslöshetskassor står med andra ord för huvuddelen av de beslut som fattades om heltidsstudier enligt 16 1 ALFFo under 2010. 9 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, ARBOM, SOU 1996:150, sid. 106. 10 Proposition 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. 18
5.4 Arbetslöshetskassornas bedömning och hantering enligt 16 1 ALFFo Total tid för arbetslöshetsersättning samtidigt med heltidsstudier Av IAF:s enkätundersökning framgår att nästan hälften av de arbetslöshetskassor som under 2010 har fattat beslut om ersättning samtidigt med heltidsstudier, beviljar högst en termin per beslut. En arbetslöshetskassa anger att de beviljar ersättning under högst två terminer per beslut och ett fåtal anger att de inte har någon uttalad maxtid. När det gäller studiernas totala varaktighet uppger majoriteten av arbetslöshetskassorna att de inte har någon uttalad maxgräns eller att de gör en individuell prövning i varje enskilt ärende. En minoritet av arbetslöshetskassorna anger att de har en maxgräns för ersättning samtidigt med heltidsstudier på en till två terminer. Beslutsunderlag vid ansökan om ersättning samtidigt med heltidsstudier Av IAF:s enkätundersökning framgår att arbetslöshetskassorna till viss del skiljer sig åt när det gäller vilket underlag de begär in vid handläggningen av en ansökan om arbetslöshetsersättning samtidigt med heltidsstudier. De flesta arbetslöshetskassorna uppger dock att de vanligtvis begär ett intyg från studieanordnaren samt en särskild ansökningsblankett. Studier som understiger heltid I enkätundersökningen ställde IAF även frågan hur arbetslöshetskassorna hanterar en ansökan om arbetslöshetsersättning samtidigt med studier i det fall den sökande bedrivit studierna samtidigt med ett heltidsarbete under minst 15 veckor utan studiemedel, i de fall studiernas omfattning understiger heltid och överstiger vad de anser kunna bevilja enligt 16 2 ALFFo. Arbetslöshetskassornas svar skiljer sig åt i denna fråga. Ett antal arbetslöshetskassor uppger att de avslår en ansökan om ersättning i denna situation, medan ett antal arbetslöshetskassor uppger att de beviljar ersättning. Några arbetslöshetskassor anger att de förmodligen skulle avslå, medan några anger att de förmodligen skulle bifalla ansökan. Ett par arbetslöshetskassor svarar att de gör en samlad bedömning i denna situation. 5.5 Problemområden och förslag på lösningar som gäller 16 1 ALFFo IAF:s kartläggning visar på skillnader mellan arbetslöshetskassorna när det gäller hur länge ersättning beviljas samtidigt med heltidsstudier enligt 16 1 ALFFo. Majoriteten av arbetslöshetskassorna har inte någon uttalad bortre gräns för hur länge ersättning lämnas samtidigt heltidsstudier, medan en minoritet av arbetslöshetskassorna har en uttalad gräns på en till två terminer. Nuvarande skillnader i arbetslöshetskassornas bedömningar i detta avseende är ett resultat av hur dagens regelverk är utformat. Arbetslöshetsersättning samtidigt med heltidsstudier är emellertid en sällan förekommande ärendetyp. Under 2010 fattade arbetslöshetskassorna totalt endast 20 beslut av detta slag. Med hänsyn till det ringa antal ärenden kan 19
det övervägas om möjligheten att få arbetslöshetsersättning jämsides med heltidsstudier ska finnas kvar. Om möjligheten ska finnas kvar, föreslår IAF att det i förordningen om arbetslöshetsförsäkring införs en tidsgräns för hur länge arbetslöshetsersättning får lämnas samtidigt med heltidsstudier. Detta skulle öka likabehandlingen och rättsäkerheten när det gäller hur länge ersättning kan lämnas samtidigt med heltidsstudier. Av IAF:s enkätundersökning framgår även att flera arbetslöshetskassor upplever dagens regelverk som otydligt och efterfrågar tydligare regler. Av kartläggningen framgår vidare att några arbetslöshetskassor beviljar ersättning enligt 16 1 ALFFo även när det gäller deltidsstudier. Det rör sig om ärenden där de sökande före arbetslösheten har bedrivit studier samtidigt med ett heltidsarbete under minst 15 veckor. Studiernas omfattning understiger i dessa fall heltid och överstiger vad som arbetslöshetskassorna anser kan beviljas enligt 16 2 ALFFo. Denna situation belyser en oklarhet gällande i vilka fall 16 1 ALFFo respektive 16 2 ALFFo kan tillämpas. 5.6 Rättspraxis som gäller deltidsstudier enligt 16 2 ALFFo Det har visat sig vara svårt att urskilja olika grupperingar i rättspraxis när det gäller deltidsstudier enligt 16 2 ALFFo. Det beror på att flera olika omständigheter ofta har påverkat helhetsbedömningarna i varje situation. IAF har dock kategoriserat de olika rättsfallen utifrån den fråga som behandlas. Av de 78 rättsfall som gäller deltidsstudier enligt 16 2 ALFFo, har 6 undergrupper framkommit. Undergrupperna redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1: Kategorisering av rättspraxis gällande 16 2 ALFFo Sakfråga Antal Påbörjar studier under arbetslösheten 21 Deltidsstudier efter heltidsstudier 9 Har studerat på heltid och har enstaka poäng kvar 5 Klar med utbildning och ansöker om fördjupningskurser/enstaka p 7 Avbryter utbildning, avsikt att fortsätta om viss tid 8 Har inte lämnat intyg om studier innan studierna påbörjades 28 Totalt antal rättsfall 78 Påbörjar studier under arbetslösheten IAF har funnit 21 rättsfall där de arbetssökande har påbörjat studier under arbetslösheten. I dessa situationer blir det aktuellt att ta ställning till frågan om studiernas omfattning och deras varaktighet. I nio av rättsfallen har domstolarna avslagit rätten till ersättning medan domstolarna i tolv avgöranden har beviljat ersättning. Det kan även noteras att ARBOM-utredningen från 1996 (SOU 1996:150) ansåg att möjligheten att studera på deltid under arbetslösheten skulle 20
begränsas jämfört med den praxis som fanns då. Denna begränsning infördes dock inte i regelverket. IAF:s redovisning av domar utifrån varaktighet i avsnittet nedan, visar att studier upp till tre terminer i regel godkänns i rättspraxis. Från och med fjärde terminen går det inte att utläsa någon klar rättspraxis. Studiernas omfattning När det gäller bedömningen av rätt till ersättning samtidigt med studier gör arbetslöshetskassorna, som tidigare konstaterats, en bedömning i varje enskilt fall. Detta innebär att fler omständigheter än enbart studiernas omfattning kan ha betydelse för utgången. Om en kategorisering görs utifrån studiernas omfattning kan dock några grova drag urskiljas. Dessa redovisas i tabell 2 nedan. Tabell 2: Kategorisering utifrån studiernas omfattning Omfattning Rätt till ersättning Inte rätt till ersättning Timmar/vecka 2 1 Kvartsfart 4 1 Halvfart 6 5 Heltid 0 2 Totalt antal domar 12 9 En kategorisering av domar utifrån studiernas omfattning visar att de flesta (16 stycken) handlar om studier på kvarts- eller halvfart. IAF kan även konstatera att det varit fråga om studier under enstaka dagar i de två domar som gäller heltidsstudier. Domstolarna har också, i enlighet med lagstiftningen, inte ansett att det funnits rätt till ersättning samtidigt med studier i dessa situationer. Vidare har det i tre domar varit fråga om antal timmar per vecka. I det första avgörandet ansåg Regeringsrätten att den sökande hade rätt till ersättning trots att det var frågan om studier under lektionsbunden tid på 16 timmar per vecka (RÅ 1997 not. 75). I det andra avgörandet bedömde kammarrätten under 2007 att den sökande hade rätt till ersättning eftersom det var frågan om studier på tre timmar per vecka. I den tredje domen ansåg kammarrätten under 2009 att den sökande inte hade rätt till ersättning samtidigt med SFIstudier på 17,5 timmar per vecka, eftersom studierna närmade sig heltidsstudier och undervisningen var förlagd till dagtid. Studiernas varaktighet När det gäller bedömningen av rätt till ersättning samtidigt med studier gör arbetslöshetskassorna en bedömning i varje enskilt fall. Det innebär att fler omständigheter än enbart studiernas längd i terminer kan ha betydelse för utgången. Om ovanstående rättsfall istället kategoriseras utifrån studiernas längd kan dock några grova drag urskiljas. Dessa redovisas i tabell 3 nedan. 21
Tabell 3: Kategorisering av rättsfall utifrån studiernas längd Varaktighet/terminer Rätt till ersättning Inte rätt till ersättning Fåtal dagar 0 2 1 3 1 2-3 3 0 4 4 5 5 1 0 6 1 1 Totalt antal domar 12 9 IAF:s kartläggning visar att domstolarna i regel beviljade arbetslöshetsersättning samtidigt med studier i de fall det var fråga om studier som varade mellan en och tre terminer. I de fall studiernas varaktighet omfattade fyra terminer eller fler går det inte utläsa någon klar utveckling i rättspraxis. I de två domar där den sökande inte fick rätt till ersättning samtidigt med studier var det fråga om heltidsstudier under ett fåtal dagar (se ovan). Deltidsstudier efter heltidsstudier IAF har funnit nio rättsfall som handlar om personer som har studerat på heltid och fortsätter att studera i mindre omfattning samtidigt som de ansöker om arbetslöshetsersättning. I tre rättsfall har domstolen kommit fram till att den sökande har haft rätt till arbetslöshetsersättning samtidigt med studierna. Det var bland annat frågan om begränsade studier som sommarstudier på heltid som övergått i deltid eller studier nära heltid som övergått till att omfatta 25 procent. I sex rättsfall ansåg domstolen att studierna inte var avslutade och att prövning enligt 16 2 ALFFo därmed inte var aktuell. IAF konstaterar därmed att tillämpningen i rättspraxis har varit restriktiv när det gäller personer som övergår från heltidsstudier till studier i mindre omfattning. Studier på heltid och enstaka poäng kvar till examen IAF har funnit fem domar som handlar om att personer har studerat på heltid och har enstaka poäng kvar till examen när de ansöker om arbetslöshetsersättning. Domstolarna har i samtliga fall ansett att de sökande har varit studerande och därmed inte berättigade till arbetslöshetsersättning. IAF bedömer således att denna situation har bedömts restriktivt i rättspraxis. 22
Klar med utbildning och söker till fristående kurser eller läser in enstaka poäng IAF har funnit sju domar som handlar om personer som är klara med sin utbildning och sedan söker till fördjupningskurser eller läser in enstaka poäng samtidigt som de ansöker om arbetslöshetsersättning. Regeringsrätten avkunnade en dom den 1 februari 2006 (RÅ 2006 ref. 23) som har blivit vägledande för denna grupp. Den rör en kvinna som blev klar med sin heltidsutbildning i maj 2002. Hon hade sökt en högskolekurs på fem poäng som skulle pågå på deltid i tio veckor under höstterminen 2002. Frågan var om hon skulle anses ha avslutat sin utbildning i maj 2002. Regeringsrätten uttalade att det inte framgick annat än att hennes avsikt hade varit att, som nyutbildad ekonom, söka och få ett lämpligt heltidsarbete, inte att komplettera sin utbildning. Eftersom hon dessutom intygade att hon hade varit beredd att avbryta sina deltidsstudier bedömdes hon i första hand vara arbetssökande i försäkringens mening. Av de resterande sex mål i denna grupp har domstolarna avgjort målet i enlighet med denna dom i fem mål. IAF konstaterar därmed att det finns en klar rättspraxis angående denna situation. Klar med utbildning eller avbryter utbildning och har avsikt att fortsätta IAF har funnit åtta rättsfall där de sökande har avbrutit sin utbildning eller är klara med utbildningen på en viss nivå, t ex Komvux, och har för avsikt att fortsätta en utbildning inom en viss tid, exempelvis inom sex månader. Av de åtta rättsfallen hänförs fyra till tiden innan Regeringsrätten kom med ett avgörande den 22 juni 2009 (RÅ 2009 ref. 45). I två av de fyra ansåg domstolen att de sökande hade rätt till ersättning, medan domstolen i två avgöranden inte ansåg att de hade rätt till ersättning. I Regeringsrättens dom den 22 juni 2009 (RÅ 2009 ref. 45) hade den sökande under våren 2005 studerat på heltid vid ett vuxengymnasium och avslutade utbildningen i juni 2005. Den sökande anmälde sig som arbetslös i september 2005 och angav i studieintyget till arbetslöshetskassan att han hade för avsikt att fortsätta att studera i januari 2006. Frågan i målet var om den sökande skulle anses vara studerande under hösten 2005 eller om han skulle anses ha avslutat sina studier i och med att han lämnade studierna vid Komvux i juni 2005. Regeringsrätten fann inte skäl att ifrågasätta den sökandes uppgifter om att han ville ha ett arbete. Det fanns inte heller något sådant samband mellan hans studier vid Komvux och högskolestudierna att de skulle ses som sammanhängande. Regeringsrätten ansåg också att det var rimligt att den som var arbetslös ansökte om en utbildningsplats för att inte riskera att stå helt utan sysselsättning, även om det var ett arbete han eller hon helst ville ha. Efter avgörandet från Regeringsrätten konstaterade IAF att det var viktigt att klargöra om studierna var avslutade eller inte för att kunna bedöma den enskildes ersättningsrätt. IAF:s rekommendation, som följde av domen, var att den uttalade avsikten om att studera vid tidpunkten för ansökan om 23
arbetslöshetsersättning inte längre regelmässigt skulle tillmätas samma avgörande betydelse för att avslå en ansökan om arbetslöshetsersättning. 11 Efter Regeringsrättens avgörande har det kommit tre domar som berör denna situation. Två av domarna beviljar ersättning medan en inte gör det. IAF bedömer att det är för tidigt att utläsa något av rättspraxis, men finner det troligt att Regeringsrättens avgörande kommer att följas av underinstanserna. Inte lämnat intyg innan studierna påbörjades Av 16 2 ALFFo framgår att ett villkor för rätt till arbetslöshetsersättning samtidigt med deltidsstudier är att den sökande intygar att han eller hon är beredd att avbryta studierna om dessa kan utgöra ett hinder för att ta ett arbete. Intygandet sker vanligtvis i samband med att den sökande ansöker om ersättning samtidigt med deltidsstudier. Det finns 28 rättsfall där de sökande inte hade skickat in ansökan om att få studera på deltid, och där med inte intygat att han eller hon var beredd att avbryta studierna, till arbetslöshetskassan innan studierna påbörjades. Domstolarna har i 25 av de 28 fallen konstaterat att det inte har funnits någon rätt till ersättning eftersom intyget inte hade lämnats in. I 23 rättsfall hade arbetslöshetsersättning hunnit betalas ut, och det var då fråga om arbetslöshetskassan hade haft fog för sitt beslut om återkrav. Domstolarna fann i alla avgöranden utom ett att kassan hade haft fog för sitt återkrav. Domstolarna bedömde därefter eftergift av återbetalningsskyldigheten. Under åren 2007 till 2009 beslutade domstolarna om eftergift med 50 procent i fyra fall. Motiveringen till eftergiften var då att arbetslöshetskassan hade fått kännedom om studierna men ändå betalat ut ersättning, eller att studierna hade påbörjats i samförstånd med Arbetsförmedlingen. Det förekommer även en motivering om att deltidsstudierna skulle ha godkänts om intyget hade lämnats innan studierna börjades. Under 2009 kom Regeringsrätten med två avgöranden där dom meddelades den 18 respektive den 22 juni 2009 (RÅ 2009 ref. 46 respektive mål nr 4674-07). Målen handlade om frågan om återkrav när intyg inte hade lämnats in innan studierna påbörjades. I bägge målen handlade det om distansstudier på 25 procent av heltidsstudier. I Regeringsrättens dom den 18 juni 2009 (RÅ 2009 ref. 46) konstaterade rätten att den sökande hade fått arbetslöshetsersättning i drygt fem månader innan han intygade att han var beredd att avbryta studierna om de skulle hindra honom från att ta ett arbete. Den sökande uppfyllde således inte det formella kravet om intygande i 16 2 ALFFo. Den ersättning som hade lämnats var därmed felaktig och den sökande var återbetalningsskyldig. När det sedan gällde frågan om eftergift av återbetalningsskyldigheten konstaterade Regeringsrätten att den sökande hade uppfyllt de grundläggande förutsättningarna enligt 9 ALF och eftergav därför återbetalningsskyldigheten med 80 procent av beloppet. 11 IAF Informerar nummer 5/2009. 24