Årsredovisning 2018 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2018 Helår 2018
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Verksamhet... 5 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...5 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion...8 2.3 Verksamhetens miljöarbete...9 2.4 Folkhälsa...9 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård...10 2.6 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete...13 2.7 Lärdomar/förbättringsområden efter genomförd intern kontroll 2018...14 2.8 Systematiskt förbättringsarbete...14 2.9 Inköp...15 3 Mål och fokusområden... 16 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen...16 3.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska...16 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter...18 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras...18 3.2.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin...18 3.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna...19 3.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa...19 3.2.1.4 Personer med psykiatrisk och samtidig somatisk sjukdom...19 3.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras...20 3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin...20 3.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan...22 3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras...22 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner...22 3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser...24 4 Ekonomiska förutsättningar... 25 4.1 Ekonomiskt resultat...25 4.1.1 Resultaträkning Beställare hälso- och sjukvård...31 Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 2(38)
4.1.2 Intäktsutveckling...32 4.1.3 Kostnadsutveckling...32 4.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans...32 4.3 Eget kapital...32 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har ett positivt eget kapital på 14 350 tkr....32 5 Bokslutsdokument och noter... 33 6 Övrig rapportering... 38 6.1 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse...38 När rapporten är beslutad i respektive nämnd/styrelse skickas protokollsutdrag omgående till rapport@vgregion.se. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 3(38)
1 Sammanfattning Norra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett positivt resultat 2018 på 15,7 mnkr. Nämnden har under året haft fokus på tidiga insatser för barn och unga, två nya familjecentraler har etablerats under året. Nya samverkansavtal har träffats med samtliga kommuner avseende ungdomsmottagningsverksamhet. Behovsanalyser har tagits fram och kunskapen har stärkts vad gäller jämlik vård. I nämndens systematiska förbättringsarbete, med fokus på framtiden, lyfts frågorna om vård på distans, närsjukvårdscentra/hälsocentraler bl a fram. Den psykiska ohälsan och genomförandet av de regionala handlingsplanerna för psykiatri (barn och vuxna) är områden som nämnden under 2019, kommer att kraftsamla ytterligare på. Måluppfyllelserna av vårdgarantierna har förbättrats men fortsatta åtgärder krävs för att nå målen. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 4(38)
2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden De 4,280 mnkr i extra folkhälsomedel som nämnden tilldelades 2017 och dess beslut om att finansiera uppstart och/eller utveckla familjecentraler, ungdomscentraler eller likande verksamhet har lett till goda resultat under 2018. Nio kommuner beviljades medel som bland annat lett till att två fullvärdiga familjecentraler har startats upp, en i Bengtsfors och en i Lysekil. I Åmål är nu förutsättningarna klara för en samlokalisering av ungdomsmottagningen och Ungvux. Nämnden har tecknat samverkansavtal avseende verksamheten vid ungdomsmottagningen med alla kommuner i norra nämnden. Det nya avtalen utgår från det av Västkom och Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) antagna inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar. Kommun ökar sin andel av finansieringen till 25 procent, nämnden finansierar verksamheten med resterande 75 procent. Inom vårdval Vårdcentral har nämnden följt upp resultaten för BVC under det gångna året. Generellt är resultaten för BVC i nämndens område goda. En av de större utmaningarna som nämnden konstaterat under året är att bemanning och kompetens är en utmaning för primärvården, i synnerhet vad gäller specialister i allmänmedicin samt psykologer. Problemet är störst i landsbygdsområden. Nämnden uppfattar att produktionsstyrning till vårdgivare med kapacitet i regionen fungerar bättre. Tillgängligheten till förstabesök har förbättrats. Orsaken är ökad produktion, produktionsstyrning och rensning av kölistor. Nämnden har lycktas hålla fast vid sin målsättning att jobba vidare med att förverkliga Mini-Maria i Fyrbodal, och via vårdsamverkan fått till stånd ett arbete som syftar till att ha en verksamhet på plats hösten 2019. Barn- och ungdomspsykiatrin NU-sjukvården Nedan redovisas utvecklingen över tid för andel patienter som väntat mindre än 30 dagar till första besök/åtgärd, barn- och ungdomspsykiatri. Redovisningen är för perioden januari 2013 till och med december 2018. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 5(38)
Tillgänglighetssifforna inom barn- och ungdomspsykiatrin har inte varit kvalitetssäkrade från NU-sjukvården vilket har inneburit att antal väntande och därmed väntetider har ökat kraftigt under våren. Vårdgarantin klaras inte, måluppfyllelsen ligger i nivå med genomsnittet för Västra Götalandsregionen Vistelsetid på akutmottagning Måluppfyllelse för total vistelsetid (TVT) på akutmottagningen NU-sjukvården var i december 52 procent med en variation över året mellan 50 och 62 procent. Vare sig regionens mål eller det egna målet för 2018 nås. Trenden att antal sökande på akutmottagningen som under flera år minskat på akutmottagningen NÄL vände under våren. En ökning av antal besök sågs i alla åldrar, från alla kommuner och inom de flesta medicinska områden. Orsaken tros bero på influensa-epidemien och efterföljande problem. Inflödet har nu återgått till tidigare nivåer. Antalet patienter som blir inskrivna till slutenvård från akuten har minskat något under 2018. Kvalitet och patientsäkerhet Den medicinska kvaliteten i länssjukvården är oförändrad jämfört med 2018, en högre grad av måluppfyllnad ses inom strokesjukvården. Patientsäkerheten sett i vårdskador och vårdrelaterade infektioner är något bättre, andel trycksår visar en positiv trend. Uppföljning har skett under året för att säkerställa att vårdcentralerna har ledningssystem för vårdhygien. Status och utveckling inom psykiatrin Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 6(38)
Vuxenpsykiatrin i regionen, har under de senaste åren fått resurstillskott i form av implementering av den regionala psykiatriplanen. Vissa delar har varit svåra att rekrytera till och implementeringen försenats. Någon enhet som fått förstärkning har, på grund av sparkrav från sjukhusledningen fått minska bemanningen vilket innebär att tillskottet inte kommer att märkas. Resultatet innebär dock införande av evidensbaserade insatser och en ökad tydlighet och följsamhet i vårdprocessen. Nämnden har, utifrån dialogen med NU-sjukvården, en vilja att kunna påverka psykiatrins utbudspunkter. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 7(38)
2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Utfall jan-dec 2016 Utfall jan-dec 2017 Utfall jan-dec 2018 Konsumtion i tusental Sjukhus Slutenvård, somatik Vårdtillfällen 36,9 35,9 35,2 DRG-poäng 38,8 38,5 35,1 Vårddagar 186,6 179,4 176,9 Slutenvård psykiatri Vårdtillfällen, vuxenpsykiatri 2,4 2,2 2,1 Vårdtillfällen, BUP 0,1 0,1 0,1 Vårddagar, vuxenpsykiatri 27,8 25,8 23,1 Vårddagar, BUP 1,0 0,7 0,7 Öppen vård, somatik Läkarbesök 224,7 225,4 229,1 Övriga besök 116,7 117,6 121,4 Summa besök 341,4 343,0 350,5 Distanskontakt via telefon 11,4 13,0 8,2 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 10,5 11,5 12,8 Övriga besök, vuxenpsykiatri 63,8 73,9 74,5 Summa besök vuxenpsykiatri 74,3 85,3 87,3 Läkarbesök, BUP 1,8 2,2 2,4 Övriga besök, BUP 12,7 16,7 17,3 Summa besök BUP 14,5 18,9 19,7 Summa besök 88,8 104,2 107,0 Distanskontakt via telefon 3,9 3,1 2,6 Länssjukvård, exkl sjukhus Habilitering & Hälsa Vårdtillfälle 0,0 0,0 0,0 Vårddagar 0,0 0,0 0,0 Läkarbesök 0,4 0,3 0,2 Övriga besök 32,6 34,8 35,5 Summa besök 33,0 35,1 35,7 Distanskontakt via telefon 2,8 3,7 4,1 Länssjukvård övrig Läkarbesök 34,9 29,9 29,2 Övriga besök 22,7 16,2 14,5 Summa besök 57,5 46,1 43,6 Telefonkontakter 4,0 3,0 2,7 Primärvård VG Primärvård Läkarbesök 390,1 378,4 365,1 Övriga besök 396,1 427,7 478,3 Summa besök 786,2 806,1 843,4 Telefonkontakter 685,4 669,2 629,1 Vårdval Rehab Besök 227,5 243,6 237,2 Primärvård övrig Läkarbesök 9,2 8,9 6,4 Övriga besök 130,6 122,1 118,7 Summa besök 139,7 130,9 125,2 Telefonkontakter 102,1 92,8 85,5 Utomregional vård Vårdtillfällen 1,1 1,3 1,5 Vårddagar 5,7 6,7 6,5 Bes ök primärvård 7,5 10,5 16,0 Besök specialiserad vård 12,0 11,9 12,8 Antal färdigbehandlade barn 29,3 30,4 29,6 Tabellen visar på nämndens konsumtion i tusental för helår 2016, 2017 respektive 2018. Då en viss eftersläpning finns gällande inrapportering av utomlänsvård har konsumtionen för december månad 2018 estimerats utifrån historik och säsongsvariation tidigare år. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 8(38)
Antalet vårdtillfällen inom somatiken samt vuxenpsykiatrin har minskat under de senaste tre åren. Antalet vårddagar har minskat inom somatiken, där medelvårdtiden nu är kortare än för tre år sedan. Samma utveckling gäller medelvårdtiden inom vuxenpsykiatrin, som är lägre nu än år 2016. Samtidigt har antalet öppenvårdsbesök ökat inom både somatiken, psykiatrin och BUP, vilket visar på att en förskjutning från slutenvård till öppenvård har skett under de senaste tre åren. Inom habilitering och hälsa har konsumtionen ökat något under de senaste tre åren, emedan konsumtionen inom övrig länssjukvård har minskat. Inom vårdval vårdcentral ses en tydlig förskjutning från läkarbesök till besök hos övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Antalet besök och vårdtillfällen som konsumeras utomläns följer en ökande trend. 2.3 Verksamhetens miljöarbete Som beställarnämnd bedriver HSNN ingen verksamhet och har inget specifikt ansvar enligt miljöplanen. Medarbetare och politiker uppmanas att i första hand välja kollektivtrafik. Kontoret källsorterar och lämnar papper till återvinning. 2.4 Folkhälsa Nämnden har samverkansavtal avseende folkhälsoinsatser med alla kommunen i nämndområdet. Nuvarande avtal gäller 2016 2019 och reglerar tjänst samt verksamhetsmedel. En halvtidsuppföljning av samverkansavtalen har genomförts under året och påvisar vikten av en långsiktig samverkan. Överlag fungerar de lokala folkhälsoråden väl men några har för avsikt att se över alternativa former. De prioriterade insatsområdena och de kommunala utmaningar skiljer sig inte så mycket åt utan det de lokala insatserna som ser olika ut. Integrationsfrågan, låg utbildningsnivå, kommande kompetensförsörjning inom skola, vård och omsorg samt en ekonomi i balans är de utmaningar som flest kommuner hade gemensamt. Det finns även utmaningar som enskilda kommuner ser på utifrån olika perspektiv. Ett exempel är möjligheten till ungdomars inträde på arbetsmarknaden. I Åmål är arbetslösheten hög då inte finns tillräckligt med lediga jobb som är lågkvalificerade. I Strömstad är situationen den omvända då det finns fler lågkvalificerade lediga jobb än det finns arbetssökande ungdomar. Den årliga verksamhetsuppföljningen redovisas i nämndens beställarbokslut. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 9(38)
Nämnden har även ett samverkansavtal med 13 av 14 kommuner i Fyrbodal, ej Trollhättan, via Fyrbodals kommunalförbund avseende Hälsokällans hälsofrämjande verksamhet. Nuvarande avtal är löpande och gäller från och med 2017. Insatserna riktas till viktiga vuxna som möter barn och unga i åldern 0 20 år. Även denna årliga verksamhetsuppföljning redovisas i nämndens beställarbokslut. Nämnden har i sitt mål- och inriktningsdokument prioriterat barn och unga och har under året haft ett särskilt fokus på fullföljda studier. De 4,280 mnkr i extra folkhälsomedel som nämnden tilldelades 2017 och dess beslut om att finansiera uppstart och/eller utveckla familjecentraler, ungdomscentraler eller likande verksamheter har lett till goda resultat under 2018. Nio kommuner beviljades medel som bland annat lett till att två fullvärdiga familjecentraler har startats upp, en i Bengtsfors och en i Lysekil. I Åmål är nu förutsättningarna klara för en samlokalisering av ungdomsmottagningen och Ungvux. I huvudsak har stödet bestått av medel till personella resurser där samtliga insatser har resulterat i en ökad samverkan mellan familjecentralernas professioner. Alla medel har förbrukats och i stort sett samtliga nya insatser och verksamheter har blivit permanenta. Utöver detta har även en utvärdering av familjecentralernas verksamhet genomförts. 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Mänskliga rättigheter I Norra nämndens område arbetar 8 av 13 (61,5 %) familjecentraler/familjecentralsliknande verksamheter med metodmaterialet En förälder blir till. Inom mödrahälsovården tillfrågas alla kvinnor en gång under graviditet om erfarenheter av våld. Att fråga ingår i mödrahälsovårdens basprogram. Det finns ingen uppföljning i NU-sjukvården hur många enheter som infört metodstödet Fråga våld på rutin. I BUP-verksamheten inom NU-sjukvården finns rutin om bedömningssamtal som implementeras inom verksamhetens 14 enheter, där det ingår att fråga om våld. Utvecklingspotential finns. Ett riktat statsbidrag för att täcka den avgiftsfria livmoderhalscancerscreeningen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har tecknat en tilläggsöverenskommelse med styrelsen för beställd primärvård för att kompensera utförarna för den uteblivna patientavgiften. Återstående del av statsbidraget har avsats till regiongemensam kommunikationsinsats kampanj för att fler skall ta cellprov och HPV-vaccin, särskilt i områden med låg täckningsgrad. Det är en insatskampanj som finansieras solidariskt av alla fem hälso- och sjukvårdsnämnder i VGR. Därutöver har medel avsats till lokala insatser inom nämndens område. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 10(38)
Jämlik vård Nämnden har genomfört behovsanalyser för behovsgrupperna: Personer med diabetes typ 1 och 2 Personer med hjärtsjukdom Personer som drabbats av stroke Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Personer med svår stress Barns och ungas psykiska hälsa Karies hos barn och unga Behovsanalyserna togs fram utifrån resultat av verksamhetsanalys 2017 samt nämndens arbete med brukar- och medborgardialog samt kommundialoger. Samtliga behovsanalyser visar på skillnader inom regionen och sämre resultat än riket på flera mätområden. I nämndens område märks detta främst på strokebehandling där NUsjukvården fortfarande är sämst i regionen vad gäller reperfusionsbehandling (propplösande + mekanisk behandling). Vad gäller äldre personer visar det sig att det fortfarande är kvinnor som får högst andel DDD (definierad dygnsdos) av olämpliga läkemedel. Resultaten av behovsanalyserna är omhändertagna i nämndens mål- och inriktning. Som en del av arbetet med behovsanalyser gav nämnden i uppdrag att konsumtionsanalyser skulle genomföras, för att titta närmare på behovet av vård inom områdena neurologi, reumatologi och ögonsjukvård. Det finns ingen stark koppling mellan konsumtion som ett svar på behov av vård. Är det så att en lägre konsumtion inom något område tyder på ett icke uppfyllt behov, eller tillfredsställs behovet på något annat sätt än vad som framgår av konsumtion? Ögonsjukvård I grunden är det samma ögonsjukvård som ges på regionens sjukhus. Undantaget är Sahlgrenska Universitetssjukhuset som också ansvarar för regionsjukvård inom specialiteten ögon. Inom ögonsjukvård förekommer väldigt lite slutenvård. Det går inte att bedöma genom att titta på konsumtionsstatistik om det är rätt vård som konsumeras. Konsumtionsstatistik av ögonsjukvård visar att Nämndens invånare har den högsta konsumtionen sett till antal besök per 1000 invånare. Det är främst i grupperna över 60 år som konsumtionen sker. Den vanligaste diagnosen är grå starr följt av grön starr. Inom nämndens ansvarsområde (Fyrbodal) ses inga stora skillnader i vårdkonsumtion Reumatologi I grunden är utbudet av reumatologiska sjukvård likadan på regionens sjukhus. Undantaget är Sahlgrenska Universitetssjukhuset som också ansvarar för regionsjukvård inom reumatologisk sjukvård. Inom område reumatologi har slutenvården minskat. I tillägg finns Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 11(38)
det möjlighet till extern rehab, klimatvård. Verksamheter som ger denna typ av vård är bland annat Mösseberg som drivs av Bräcke Diakoni och några enheter i Södra Europa. Det framgår inte om dessa delar finns med i den redovisade konsumtionsstatistiken. Inom reumatologin råder det omvända förhållandet jämfört med ögonsjukvården. Nämndens invånare konsumerar minst reumatologisk vård i regionen. Konsumtionen hos Västra hälso-och sjukvårdsnämndens invånare och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ligger klart över de andra nämndernas. Jämfört med Norra HSN ligger Göteborgs HSN nästan dubbelt så högt. Inom nämndens ansvarsområde (Fyrbodal) ses inga stora skillnader i vårdkonsumtion Den vanligaste diagnosen inom reumatologisk sjukvård är enligt statistiken reumatologisk artrit men det finns många besök registrerade under övrigt, sjukhusen tenderar att registrera samma problematik/diagnos på olika sätt. Neurologi Neurologisk vård har varit i norra hälso- och sjukvårdsnämndens fokus de senaste åren. Öppenvården har redovisat dålig tillgänglighet på NU-sjukvården, flest väntande och långa väntetider. En rapport som redovisades för nämnden i december 2018 pekade dock på att tillgängligheten förbättrats under hösten. Orsaken, bättre ledning och styrning efter ett högt tryck på förändring, bättre utnyttjande av bemanningsläkare samt en ordentlig rensning i väntelistorna. Statistiken visar att vad det gäller öppenvård ligger nämndens invånare i mitten, södra och östra nämndens invånare lägre och västra och Göteborgsnämndens invånares konsumtion klart högre. Vad gäller slutenvården inom neurologisk vård råder det omvända förhållandet. Här ligger norra nämndens invånares konsumtion högst i regionen tätt följd av södra nämnden. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds invånare har lägst konsumtion av slutenvård neurologi. Detta kan tyda på att en väl skött öppenvård minskar behovet av slutenvård. Det är dock låga siffror för slutenvården. Inom nämndens ansvarsområde (Fyrbodal) ses inga stora skillnader i vårdkonsumtion. Den stora gruppen patienter med diagnosen stroke finns inte med i konsumtionsanalysen vad gäller neurologiska sjukdomar, de utgör en undergrupp för sig. De vanligaste diagnoserna inom neurologi i öppenvård är epilepsi, Parkinsons sjukdom och MS. Även inom slutenvården är epilepsi och Parkinson de vanligaste diagnoserna men MS hamnar längre ner på listan. Statistiken spretar dock en hel del, mellan sjukhusen och mellan åren vilket kan tyda på att man ändrat registreringsmönster på samma sjukdomstillstånd. Uppföljning under 2018 Nämnden har under året gett ett uppdrag till koncernkontoret att genom uppföljning av behandlingsresultat (tillgång till vård i ett första skede) öka kunskapen om jämlik såväl jämställd vård. arbeta för geografisk jämlikhet, dvs likvärdig vård oavsett var man bor Personer med KOL Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 12(38)
Hälso- och sjukvårdsnämnderna har befolkningsansvar inom sitt nämndområde och behöver således att uppföljningar är nedbrutna på nämnd- och kommunnivå. Uppdraget avgränsades efter dialog till att avse KOL-patienter och deras tillgång till och lika behandling oavsett socioekonomisk tillhörighet samt att belysa inomregional variation. Avdelningen för data och analys har i årets upplaga av verksamhetsanalysen redovisat två fördjupningsrapporter. Resultaten pekar inte mot några tydliga skillnader på regional nivå med avseende på kön, ålder eller utbildning. Att inga stora skillnader i vårdkonsumtion ses mellan de olika utbildningsgrupperna i studien kan bero på att de flesta med KOL-diagnos är lågutbildade, större andel än befolkningen i allmänhet. Inga stora skillnader ses heller i de medicinska resultaten på nämndnivå. Vad som framgår är att primärvårdens resultat varierar stort mellan vårdcentraler med avseende på bland annat genomförd spirometri samt användning av bedömningsformuläret CAT. En del av variationen kan antagligen förklaras med bristfällig registrering, därför bör fortsatt arbete med förbättrade registreringsrutiner lyftas fram. Neurologisk vård inkl stroke-vård Uppföljning av två verksamhetsområden, neurologisk sjukvård inklusive stroke-sjukvården på NU-sjukvården har varit i fokus under 2018 ur ett jämlikhetsperspektiv. Öppenvården inom neurologin har redovisat dålig tillgänglighet på NU-sjukvården, flest väntande och långa väntetider. Nämnden har gjort en djupare analys av den bristande tillgängligheten och dess konsekvenser. Den rapport som redovisades för nämnden i december 2018 pekade på, att efter ett högt tryck på förändring, har tillgängligheten förbättrats under hösten. Strokevården har följts och flera förändringar har betytt att NU-sjukvårdens strokevård nu uppvisar bättre målvärden mot regionens kvalitetskriterier. Habilitering & Hälsa (H&H) levererar könsuppdelad statistik på verksamhetsnivå och har arbetat aktivt för lika vård och behandling i hela Västra Götalandsregionen. En majoritet av patienterna är män/pojkar och störst är skillnaderna hos barn. Orsaken är inte klarlagd. 2.6 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete Enligt Västra Götalands säkerhetspolicy ska varje nämnd fastställa och följa upp plan för säkerhetsarbetet. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har valt att sammanfoga plan för intern kontroll med plan för säkerhet. Under nämndens arbete med riskanalys diskuterades risken för att förtroendevalda utsätts för hot och våld. Nämndledamöter kommer att få information om Västra Götalandsregionens trygghetstjänst under 2019. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 13(38)
2.7 Lärdomar/förbättringsområden efter genomförd intern kontroll 2018 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde i november 2017 plan för intern kontroll och styrning för 2018. I kontrollplanen identifieras väsentliga risker (med sannolikhet och konsekvens) samt på vilket sätt riskerna ska kontrolleras och åtgärdas. Flera av de identifierade riskerna berör beställningar och hur väl tecknade vårdöverenskommelser speglar de behovsanalyserna som genomförts i nämndens område. Prolongeringen av vårdöverenskommelserna innebar att en del förändringar inte kan genomföras förrän i nästa överenskommelse. Ersättningsmodellen till 1177 vårdguiden på telefon har granskats. Kontrollen visar att nuvarande ersättningsmodell med målrelaterad ersättning inte medfört bättre tillgänglighet och att utföraren Närhälsan har ett högt kostnadsläge. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens ersättning per besök för Habilitering och Hälsa är högre än genomsnittet för Västra Götalandsregionen. Detta innebär att kostnad per besök och produktivitet kommer att kontrolleras även nästa år. Verksamheten har inte använt åtgärdskoder vilket gör det svårare att följa upp verksamheten. Sammantaget visar granskningarna att Koncernkontoret behöver förbättra arbetet med att ställa krav på åtgärdsplaner och besluta om sanktioner om beställda uppdrag inte levereras. Arbetet med den interna kontrollen visar att det finns förbättringsområden kring hur arbetet med den interna kontrollen genomförs. 2.8 Systematiskt förbättringsarbete Som ett led i ett kontinuerligt förbättringsarbete besökte presidiet Västerbottens läns landsting i november, för att lära sig mer om hur de arbetar för vård i glesbygd. Presidiet fick en grundlig genomgång och nya infallsvinklar hur det skulle kunna underlätta för invånarna i nämndens område med en ökad digitalisering av vården. Nämnden fattade beslut i sin detaljbudget för 2019 att: Nämnden ska verka för att digitalisering används och utvecklas för att skapa jämlik vård, såsom: Vård på distans Handledning på distans Säker teknik och överföringar av information mellan vårdgivare inom och utanför VGR Närsjukvårdscentra/hälsocentraler, Utveckling av närsjukvårdscentra med funktioner och tekniska/digitala möjligheter med stöd av medicinskt utbildad personal Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 14(38)
Enhet specialistvård som arbetar med vårdöverenskommelser mot regionens sjukhus har arbetat för att samordna uppföljningar och redovisningar i syfte att öka jämförbarhet över tid och mellan förvaltningar. När statistik tagits fram har den samordnats och beskrivits på enhetligt sätt avseende samtliga förvaltningar. 2.9 Inköp Nämnden använder sig främst av regionens egna konferenslokaler på Uddevalla sjukhus. Vid några tillfällen per år används regionens konferensbokning för att upphandla lokal utifrån de anläggningar som finns med på konferens- och bokningscentrums lista över upphandlade anläggningar. När det gäller inköp av fika och mat görs det på plats genom dessa verksamheter. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 15(38)
3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 3.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Hälsan är fortsatt ojämlikt fördelad bland befolkningen i Fyrbodal. Därför är målet att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa i samtliga av de samverkansavtal som nämnden tecknat med kommunerna i Fyrbodal samt med Fyrbodals kommunalförbund avseende Hälsokällans verksamhet. Samverkansavtalen tydliggör att folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnaderna. De lokala insatserna realiseras i handlingsplaner med ett stort fokus på barn och unga där föräldra-stödjande och tidiga insatser samt fysisk aktivitet har hög prioritet. I regionens kraftsamling på fullföljda studier tydliggörs möjligheterna som en offentlig aktör att barn och unga lyckas i skolan. Föreslagna rekommendationer för 2018 års insatser handlar bland annat om att ta fram en strategi för Västra Götalandsregionens insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet. Denna rekommendation stämmer väl överens med nämndens prioritering. Statistik över elever som gick ut grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan 2018 i Västra Götaland visar på en minskning med 2 procent jämfört med 2017. Detta är ett steg i rätt riktning då det finns ett starkt samband mellan gymnasiebehörighet och hälsa. Här är det viktigt att hålla i och fortsätta med ett långsiktigt och strategiskt främjande och förebyggande folkhälsoarbete. Under året har undersökningen hälsa på lika villkor genomförts och resultatet ska ingå i kommande behovsanalysunderlag. De 4,280 mnkr i extra folkhälsomedel som nämnden tilldelades 2017 och dess beslut om att finansiera start eller utveckling av familjecentraler, ungdomscentraler eller likande verksamheter har lett till goda resultat under 2018. Nio kommuner beviljades medel som bland annat lett till att två fullvärdiga familjecentraler har startats, i Bengtsfors och Lysekil. I Åmål är nu förutsättningarna klara för en samlokalisering av ungdomsmottagningen och Ungvux. Insatserna har haft stort fokus på föräldrastöd, tidig anknytning, kost och fysisk aktivitet vilket på sikt har möjlighet att minska den ojämlika hälsan. Dessa insatser stämmer väl överens med nämndens prioriteringar. Positivt är att i stort sett samtliga nya insatser och Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 16(38)
verksamheter har blivit permanenta. Utöver detta har även en utvärdering av familjecentralernas verksamhet genomförts. Rapporten utvärdering av familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämndens område 2018 presenterades på nämnden i juni. Rapporten om familjecentraler har tagits fram genom att utvärdera intressenternas uppfattning av resultat och kvalitet för samtliga familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämndens område (Fyrbodal) med speciellt fokus på fyra utvalda verksamheter i Åmål, Uddevalla, Bengtsfors och Munkedal. Den samlade bedömningen är att familjecentralsverksamheten fungerar bra i Fyrbodal för de familjer som besöker verksamheten. I folktandvårdens skolbaserade arbete FRAMM (Fluor, Råd, Arena Motivation Mat) ingår fluorlackningar och att ge en hälsolektion om munhälsa och tobak till alla elever. I skolor med ökad sjukdomsrisk sker ett utökat FRAMM med fler fluorlackningar. I vårdöverenskommelsen 2018 omfördelades fluorlackningar från hösten 2018 efter behov som utlästes via ett modifierat CNI (care need index) istället för den tidigare socioekonomiska fördelningsmodellen. Statistik gällande FRAMM för år 2018 redovisas i beställarbokslutet. Intyg om nödvändig tandvård (N-intyg) krävs för att få en årlig munhälsobedömning (MHB) samt för att få tandvård motsvarande hälso- och sjukvårdstaxan. N-intyg ges till personer med stort behov av vård- och omsorg. Dessa personer kan bo i enskilt boende med stöd av hemtjänst/hemsjukvård/anhörig eller i särskilt boende med kommunal omsorg/hälso- och sjukvård. Även personer som omfattas av LSS och har beviljad och pågående LSS-insats är berättigade till N-intyg. Under 2018 fanns 6 553 personer med N-intyg i nämndområdet (2017 fanns 6 650 personer). Andelen utförda munhälsobedömningar av antalet personer som tackat ja till en MHB uppgår till 69 procent (inkluderas även försök från folktandvården, utan att MHB blivit utförd, uppnås 84 procent). Motsvarande andel för LSS/enskilt boende uppgår till 54 procent. Totalt i VGR fick 65 procent en MHB. När det gäller utbildning i allmän munhälsovård till personal inom vård och omsorg utbildades 751 personer (2017: 914 personer och 2016: 662 personer). Enligt Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård (HS 2017-00486) föreslås, som ett första delmål och rimlighet för den enskilda kommunen, att minst 3 procent av befolkningen i varje kommun över 20 år får intyg om N-intyg. Utfallet av antal N-intyg och MHB följs upp genom årliga dialogmöten med kommunernas kontaktpersoner, utskick med utfall tre gånger per år till kommunerna, samt genom årligen sammanställd verksamhetsberättelse. Utöver detta har folktandvården som ett uppdrag i vårdöverenskommelsen att Stärka personer som är berättigade till att skaffa intyg om N-tandvård. Få fler N- Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 17(38)
tandvårdsinnehavare att tacka ja till en munhälsobedömning. Detta uppdrag redovisas separat av folktandvården. 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Trots flera pågående insatser har målet i sin helhet inte kunnat nås. Det som har uppnåtts är att omhändertagandet av personer med psykisk ohälsa har förbättrats. Utvecklingen av psykisk ohälsa är ett samhällsfenomen som kommer att ta lång tid att förändra. Flera av faktorerna som påverkar uppkomsten av psykisk ohälsan i samhället ligger utanför hälso- och sjukvårdens ramar. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög både bland barn, ungdomar och vuxna. För vuxna är diagnospanoramat stressrelaterad ohälsa; utmattningssyndrom samt ångest och depression. De som drabbas är framförallt unga kvinnor, där detta är den vanligaste grunden till sjukskrivning. För ungdomar har självrapporterad psykisk ohälsa ökat. I debatten framförs att det kan vara ett tecken på att stigmatiseringen minskat och att ungdomar nu vågar berätta. Antal asylsökande som anlände 2015 har nu kommit vidare i sin asylprocess och inte minst bland ensamkommande barn har många åldersuppskrivningar skett och avslag på ansökningar om uppehållstillstånd kommit. Detta påverkar barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Bland de som erhållit uppehållstillstånd finns en grupp på ca 30 procent från krigsdrabbade länder som behöver och kommer att behöva kvalificerad behandling för posttraumatiska stressyndrom. Här har den regionala satsningen på traumavård för både barn och unga varit ett välbehövligt tillskott. 3.2.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Vid avtalsuppföljning av NU-sjukvården våren 2018 sågs en sämre tillgänglighet inom barnoch ungdomspsykiatrin. Nämnden initierade till en djupare analys. Tillgänglighetssifforna inom barn- och ungdomspsykiatrin har inte varit kvalitetssäkrade vilket har inneburit att antal väntande och därmed väntetider ökade kraftigt under våren 2018. Med bas i den regionala utvecklingsplanen för BUP har NU-sjukvården påbörjat ett arbete gällande verksamhetens framtida funktion, ansvarsområden och organisering. Det hälso- och sjukvårdsnämnden fått veta, både via NU-sjukvården och via KPH (Kunskapsstyrning psykisk hälsa) är att det kommer att bli förändringar. Ledorden är evidensbaserad vård, mobilitet och robusta enheter. Vad det betyder vet nämnden inte idag men det kan betyda att antalet barnoch ungdomspsykiatriska mottagningar kan förändras i Fyrbodal. Från nämnden har det uttryckts önskemål om att delta i den processen. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 18(38)
Tillgängligheten till slutenvård barn- och ungdomspsykiatri är god. Sex platser finns på NUsjukvården, medelbeläggning 55-65 %. 3.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Syftet med den regionala psykiatriplanen för vuxna, som beslutades maj 2014, samt för barn och unga, som beslutad i januari 2017, är att för befolkningen i VGR tillskapa en tillgänglig psykiatrisk vård med god kvalitet på jämlika villkor. Kunskapscentrum psykisk hälsa rapporterar att: Den vuxenpsykiatriska utvecklingsplanen som antogs av regionfullmäktige 2014 är nu i stora delar genomförd. Förstärkning av befintlig verksamhet och start av ny har nu skett, med några få undantag. Den fortsatta utvecklingen omhändertas i den nationella och regionala kunskapsstrukturen och de åtta regionala processteamen inom programområde psykisk hälsa. Den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin antogs av Regionfullmäktige 31 januari 2017. Ett intensivt arbete pågår av genomförandet med utbildningsinsatser så att alla regionens barn och ungdomar ska kunna nås av evidensbaserade behandlingsmetoder. 3.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa För att komplettera där insatserna inom vårdcentralernas ordinarie verksamhet inte räcker till, deltar nu flera vårdcentraler i Västra Götalandsregionen i ett pilotprojekt med extra resurser att särskilt ta hand om barn och unga i åldrarna 6 17 år med psykisk ohälsa. Inom nämndens område har två vårdcentraler beviljats tilläggsuppdrag. Resursförstärkningen består av psykologer, psykoterapeuter och socionom. Projektet är tvåårigt och finansieras av statsbidrag och kommer att utvärderas efter ett år innan ett eventuellt breddinförande i hela Västra Götalandsregionen. Rekrytering av psykologer är mycket svår i nämndens område, främst för vårdcentralerna i Dalsland, där ingen vårdcentral har kunnat rekrytera psykolog. Här behöver utredas/utvärderas om andra lösningar som till exempel digitala kontakter med psykolog på distans kan vara ett alternativ. Inför 2019 har nämnden tecknat samverkansavtal avseende verksamheten vid ungdomsmottagningen med alla kommuner i norra nämnden. De nya avtalen utgår från det av Västkom och Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) antagna inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar. Kommun ökar sin andel av finansieringen till 25 procent, nämnden finansierar verksamheten med resterande 75 procent. 3.2.1.4 Personer med psykiatrisk och samtidig somatisk sjukdom Nämnden beslutade i sin detaljbudget 2018 att för att stärka genomförandekraften i regional medicinsk riktlinje (RMR) genom att följa upp densamma. Ett uppdrag har getts till Koncernkontoret avseende detta, uppföljningen har ännu inte redovisats för nämnden. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 19(38)
3.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras 3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin Måluppfyllelsen för tillgänglighet till första besöket inom Habilitering & Hälsa är generellt god. Habiliteringen uppfyller vårdgarantin till 94 % (barn 99 %, vuxna 90%). Förstärkt vårdgaranti 30 dagar till 95%. Motsvarande siffra för hörselverksamheten är 100% och när det gäller den förstärkta vårdgarantin på 60 dagar ligger hörselverksamheten på 92,0 %. Synverksamheten uppfyller vårdgarantin till 99,7 %. Tillgängligheten för tolkverksamheten ligger på 94 % för tolkuppdrag och 99% för taltjänst. Måluppfyllelsen för väntande till första besök i NU-sjukvården har sammantaget över tolvmånadersperioden januari- december 2018 förbättrats från 78 procent i januari till 87 procent i december. Trenden har varit stabilt uppåtgående. Under sommarmånaderna dippar vanligtvis tillgängligheten, så även i år men inte lika dramatiskt som tidigare. Måluppfyllelsen är, i slutet på året, något bättre jämfört med både VGR och riket. Den ökande tillgängligheten är en kombination av ökad egenproduktion, nyttjande av tillgänglighetsavtal och samarbete med andra sjukhus/vårdgivare. Remissflödet har inte ökat till NU-sjukvården under 2018. Totalt väntade drygt 8 000 personer på ett första besök i NU-sjukvården december 2018 (oförändrat sedan januari). Högst antal väntande återfinns hos de opererande specialiteterna. 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Totalt antal väntande till förstabesök och behandling inklusive mottagningsoperationer 2014-2018 Febr April Juni Augusti Oktober December Febr April Juni Augusti Oktober December Febr April Juni Augusti Oktober December Februari April Juni Augusti Oktober December Februari April Juni Augusti Oktober December Väntande till förstabesök, inkl övr mott Väntande till behandling inkl mottagningsoperationer Totalt antal väntande på operation/åtgärd i december 2018 var 3 736 (oförändrat sedan januari). Flest antal väntande återfinns inom ögonsjukvården. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 20(38)
Det finns ingen vårdgaranti avseende allmäntandvård och specialisttandvård. Istället tillämpas kö- eller väntetider för väntan på behandling: Inom specialisttandvården fanns det per den 31 december 2018 väntetider för prioritet 1 remisser med högst medicinsk prioritet inom nedanstående specialiteter. Väntetid avser det antal månader en patient väntat som längst. Antal månader i väntetid för prioritet 1 samt aktuellt specialisthus anges inom parentes: Bettfysiologi (8 månader, Uddevalla), endodonti (1 månad, Borås), oral protetik (1 månad, Borås och Mölndal), pedodonti (1 månad, Skövde) samt sjukhustandvård/orofacial medicin (1 månad, Kungälv, Göteborg Odontologen, NÄL-Uddevalla). Remisser som avser akuta tillstånd omhändertas omgående. Inom allmäntandvården finns inga köer för prioriterade målgrupper, såsom barn och ungdomar och akuta fall. Inom allmäntandvården fanns det (den 19 december) inga kliniker i nämndens område med en väntetid på tolv månader eller mer för vuxna patienter som inte hör till en prioriterad grupp. Folktandvården tillämpar förlängda öppettider före och efter normalarbetstid. Vårdgarantin för bedömning av läkare inom sju dagar inom primärvården har under 2018 upprätthållits med goda resultat. Telefontillgängligheten är i nämndens område generellt sett god, men några enheter har förbättringspotential. Den nationella samverkan för 1177 vårdguiden på telefon har utökats under 2018. Idag samverkar 11 landsting delar av dygnet alternativt veckans alla dagar dygnet runt. VGR har deltagit i nationell utökad samverkan vardagar 07.00-16:00 och alla nätter 22.00-07.00. Resultatet av samtalsflödena är att VGR dagtid har besvarat 16 910 samtal fler för de samverkande landstingen/regionerna, än vad de besvarat för VGR. Samma förhållande råder även nattetid där VGRs resultat är 951 samtal plus. Medelväntetiden till 1177 för besvarade samtal var under 2018, 16:42 minuter i VGR och 15:53 minuter i riket vilket är en försämring med tre minuter för VGR jämfört med 2017. Andel besvarade samtal var för 2018, 65 procent i VGR och 67 procent i riket. Tillgängligheten till 1177 har dock förbättrats efter sommaren. Medelväntetiden för besvarade samtal har minskat från 19:15 minuter i juli till 14:28 minuter i december. (en minut bättre än riket) Andelen besvarade samtal har ökat från 60% till 78%. Totalt sett ser vi att antalet inkommande samtal uppgår till 874 000 en minskning med 4% sedan 2017. Uppdrag förmedlade från 1177 inom samverkande sjukvård uppgår till 552 vilket är en minskning med 75 uppdrag. Mätvärde Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Andel (%) besvarad e samtal 63% 57% 57% 63% 63% 63% 60% 67% 69% 71% 73% 78% Medelvän tetiden för besvarad e samtal 16:38 22:09 21:45 17:21 17:10 18:02 19:50 15:13 13:19 12:54 11:37 14:28 Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 21(38)
3.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan Förbättringar av akutvårdkedjan möts genom total vistelsetid på akuten (TVT) som ska vara under 4 timmar. Några förbättringar av TVT har inte uppnåtts under perioden januari till december på NU-sjukvården. Nämndens engagemang i akutvårdkedjan ligger i att arbeta med strukturer utanför akutmottagningarna som innebär att hjälp kan erbjudas hemma för vissa grupper och behovet att söka vård på akuten minskar. Nämnden fortsätter satsningen på samverkande sjukvård. 3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Habilitering & Hälsa har tagit fram en patientsäkerhetsplan. Fokus i planen är hygienföreskrifter och arbetskläder. Inom vuxenhabiliteringen har fler vårdskador rapporterats under 2018 än föregående år. Under 2017 rapporterades två vårdskador, varav en rapport gällde brister i annan verksamhet. Den andra gällde olycka med hjälpmedel. 2018 rapporterades sex vårdskador, varav fyra gällde brister i annan verksamhet. En incident gällde olycka med hjälpmedel och en gällde brister i patientadministration. Ökningen i statistiken förklaras med en ökad trend att rapportera incidenter även där brister i annan verksamhet upptäcks av habiliteringens medarbetare. Nämnden får rapporter om patientsäkerheten på NU-sjukvården genom regionens avdelning för verksamhetsuppföljning som gör uppföljningar två gånger per år. Andelen vårdrelaterade infektioner på NU-sjukvården ligger under det regionala målvärdet på 5 %. Som tidigare är rapporteringssystemet Infektionsverktyget inte tillräckligt validerat. Endast 3-4 % av läkarna (32 av 934) har genomgått utbildning i detta verktyg. NU-sjukvårdens trycksårsförebyggande åtgärder i form av utbildning och trycksårsmadrasser har inneburit att andelen allvarliga trycksår minskat men andelen trycksår totalt sett är oförändrad. Vad gäller fallolyckor som sker på sjukhus ses inga förändringar. I uppföljningen 2018 har nämnden särskilt följt indikatorn andel nyinsättningar av benzodiazepiner och sömnmedel som leder till regelbunden användning, vilket resulterat i att flera vårdcentraler ombetts inkomma med åtgärdsplaner för hur de ska minska sin förskrivning. Norra nämnden har i sin budget och i sitt mål och inriktningsdokument beslutat att arbeta för en ökad tillgång till farmaceut i vården. Vid nämndens sammanträde i augusti redovisade sjukhusapoteket i VGR hur de arbetar för att säkra och vidareutveckla läkemedelsförsörjning och läkemedelshantering i VGR samt bidra med kunskapsstöd: Sjukhusapoteket arbetar med frågor som bl a processorientering och standardisering, kvalitet och säkerhet samt klinikapotekare och receptarier i vården. Mycket Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 22(38)
verkar vara på gång inom sjukhusvården, en angelägen fråga för nämnden är dock framöver hur tillgången på farmaceuter utvecklas inom den nära vården. Andelen registrerade fördjupade läkemedelsgenomgångar bland individer som är över 75 år har under de senaste åren varit relativt stabilt på ca 50% inom hela VGR. Inom egenregin, Närhälsan, har det även varit ett extra fokus under 2016 där man lyft frågan på olika sätt såsom att fokusera på goda exempel på regionens intranät. Dock föreligger det en stor variation mellan olika enheter i VGPV, där vissa har en registrering på över 80% medan andra ligger lågt, vilket troligen pekar på att registreringen av åtgärdskod XV016 inte är prioriterad. Norra nämnden gav också, i april, ansvarig tjänsteman i uppdrag att utreda frågan om förskrivning av olämpliga läkemedel i nämndens område. Utredningen konstaterade: Vad gäller förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre patienter är situationen i Norra HSN lik den för hela VGR. En viktig trend, som observeras i såväl Norra HSN som hela VGR är att andelen listade patienter > 75 år med olämpliga läkemedel har minskat från ca 17% till 15% bara under senaste året. För hela riket har andelen av befolkningen, i detta fall individer över 80 år med olämpliga läkemedel på recept, minskat från 31% under 2010 till 15.2% under 2017. Trenden som syns även i Norra HSN tycks alltså följa den som ses i hela VGR och riket i stort, och speglar troligen en ökad medvetenhet generellt bland förskrivare om risker förknippade med läkemedel till äldre. Trender för förskrivningsmönster under senaste året för sömn- och lugnande medel, bensodiazepiner, psykofarmaka, och cyclooxygenashämmare ger inte heller stöd för att situationen i Norra HSN skiljer sig från den i hela VGR enligt läkemedelskommittén. Mindre rörelser över tid förekommer, men någon särskild negativ trend som särskiljer Norra HSN noteras ej. Bedömningen Läkemedelskommittén gör är att läkemedelsarbetet i regionen vinner på att inte bryta ut enskilda delar av regionen för särskild hantering, utan att regiongemensamma verktyg används i kommunikationen med vårdgivare. Bland 2018 års insatser ingår att underlätta för förskrivare att göra rätt genom att ta fram ett nytt avsnitt inom REKlistans råd avseende Äldre och läkemedel, där en tabell ger specifika råd om risker och även lämpliga(re) behandlingsalternativ vid behov av farmakologisk behandling. Under året har även en Regional Medicinsk Riktlinje publicerats som fokuserar på sömnmedelsanvändning. Läkemedelskommitténs avsikt är att fortsätta det målmedvetna arbetet med att ge förskrivare gott stöd för samtal med och förskrivning till patienter i behov av farmakologisk behandling. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 23(38)
3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Kvaliteten i den medicinska vården på sjukhusen mäts genom en rad regionala kvalitetsindikationer. Dessa följs upp av regionen genom kvalitetscontrolling två gånger per år. Många indikatorer redovisas i Kvartalen där man kan nå dem online. Resultat för kvartal 3 2018 finns inom några områden andra områden saknas, så någon fullständig bild kan inte lämnas. Generellt kan sägas att de områden där NU-sjukvården brukar visa höga kvalitetsvärden är man fortfarande bra på och de indikatorer där man inte är fullt lika bra har inte förbättras nämnvärt. Det särskilda fokus som stokesjukvården haft under 2017 och 2018 har gett positiva resultat. Sifforna för direktinläggning på strokeenhet är bättre. Delar i strokeprocessen, som inskrivning, och reperfusionsprocessen har förbättrats. Tydliga rutiner har tagits fram och utbildning av alla berörda personalkategorier inklusive bakjourer och ambulanssjukvården har genomförts. NU-sjukvården närmar sig regionens övriga sjukhus. Folktandvården är medverkande i SKaPa. SKaPa är ett nationellt kvalitetsregister för karies och parodontologi som är under utveckling. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 24(38)
4 Ekonomiska förutsättningar Norra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar 2018 ett positivt resultat på knappt 15,7 mnkr. 4.1 Ekonomiskt resultat Ekonomibilaga (tkr) Avser: Norra HSN Utfall t.o.m 2018-12 per Aenhet Text Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Region- o rikssjukvård Region- o rikssjukvård -326 715-338 330 11 615-322 919 Summa Region- o rikssjukvård -326 715-338 330 11 615-322 919 Länssjukvård Sjukhus i regionen -4 159 990-4 184 736 24 746-3 988 761 Privata specialister i regionen -83 457-89 603 6 146-84 637 Utomregional länssjukvård -56 141-56 500 359-54 746 LV finansierad särskilda bidrag -1 826-2 256 430-3 840 Summa Länssjukvård -4 301 415-4 333 095 31 680-4 131 983 Primärvård Hjälpmedel -48 730-49 100 370-45 104 Övrig primärvård -159 964-161 889 1 925-159 187 Utomregional primärvård -5 867-10 300 4 433-7 574 PV finansierad särskilda bidrag -8 559-11 600 3 041-24 693 Summa Primärvård -223 120-232 889 9 769-236 559 Tandvård Tandvård -144 651-137 898-6 752-136 782 Summa Tandvård -144 651-137 898-6 752-136 782 Handikappverksamhet Handikappverksamhet -143 095-143 665 570-144 330 Summa Handikappverksamhet -143 095-143 665 570-144 330 Folkhälsomedel -17 124-16 720-404 -18 538 Läkemedel -36 996-31 609-5 387-32 062 Sjukresor -113 025-105 818-7 207-105 356 Samordningsförbund -5 745-6 500 755-6 111 Nämndkostnader -3 761-3 914 152-2 956 Kanslikostnader -17 587-17 578-9 -17 240 Övrigt Särskild projekt -3 827-3 277-550 -2 803 Utvecklingsmedel -15 0-15 -5 Finansiella kostnader/intäkter -17-16 -1-58 Summa Övrigt -3 859-3 293-566 -2 865 Totalsumma -5 337 092-5 371 309 34 217-5 157 700 Regionbidrag 5 243 081 5 243 081 0 5 092 653 Övriga intäkter Övriga intäkter 109 689 128 228-18 539 63 602 Summa Övriga intäkter 109 689 128 228-18 539 63 602 Balansansvar Balansansvar -6 0-6 0 Summa Balansansvar -6 0-6 0 Resultat 15 672 0 15 672-1 445 Resultat och avvikelser mot budget framgår av Ekonomibilagan ovan. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter finns under punkt 5 i årsbokslutet. Västra Götalandsregionen, Årsredovisning 2018 25(38)