1~1 /I ~ i,. I., d Int rv u mea Rollen \ I-,,,. "Rinell,Itla Hallen Louise,f CoJodfm ~ R 2 9.99 1 Gijteborg.D8pt 23.3.13 I G6teborg II. Bet els m1nar1at,2o-22,m1ss1onskuj's. Sjukkurs 1 Finspång 22-23,spr studier i England 23.Baptistsamfundets missionär 1 Kina 23. ;o och 1 Japan ;$-66. ssionaresor 1 Svarig unäar h avistelson,sjukvårdstjärist vid Akad. sjukhuset 1 Uppsala 53.;t...Gitt 27.11. 23 med Oscar- Rinell,f'Hdd 7.4.96 1 Pingtu~ Kina. Inl ningsvis gav pa.ijc! Sigurd Engberg en presentation ed ledning avabetels minariet 1866-1966 lf.som Hell en var sfuk kunde han inte "ntervjua henne. senare gjo e jag det genom att ir atlllla d frå ox- han f'<srslagsvis enskade få svar på. l. Enligt de uppgifter vi har i boken "Bate~seminariet 1866-1966 -som 1blarnl kallats V sa :f'"öddes du bär i Göteborg "skvallerboken" - -kan J29D tänka redan på 1800-t lat - Rollen, vill,j>erätta om dina f'cirilldrar,syskon och kanske en del barndomsminnen? Mor har h tat Ida Kristina Andersson och taz J:!11 l.j. P ftv Johan Barnb~Far f"öddes 1 Rindäs och mor 1 Trollhottan.Dot blev en stor barnafnm.ilj. i3land barnen som f"ddåes var tvillingarna som
olla11,2 r.j fick namnef Hallen och Carl Johan David. Vilken av dem tibk såg dagens ljus för'st?"'flickan f6rstås,äam rna har alltid :reraträale- "s de pasto~...arl Gustaf Hellstr6m, som var f"drestandare f6r GBteborgs II baptistf"orsamling. Far-hade n stor möbelaf'f"år 1 Göteborg.Vid hans dcsd 1910 var han endast 46 år gamma1. F1rman fortsatte under annan ägare och ä~ allt.fort en av de mest betydande 1 staden.mor fick ett mindre bidrag fbt namnet Colld n ända till sin död 1946. Vid :fars bortgång :fanns 8 barn 1 f'amil3 en. Det var oerhört sv~rt att f'6rsörja en sl stor familj. Barnon fick plats antingen på kontor elj;.-er 1 bagen., J~ var endast 13 Ar och jobbade 2 år ~ bageri och s-.i-iare lärde mig bokb1nd'9r1, och hade eget f6retag i två år-. 2. Du. döptes den 23 mars 1913-1'6r snart 7; år seäan -du var bara 13 år aå - v1i1 du berätta ft>r oss hur öet var? Jag döptes i Linn'a kyrkan,göt borg,.tlllsammana med min tvillingbro Daviö,an äldre syster och några andra ungdomar.vi var ett tiotal ungäomar. som döptes av pas1ror Oskar Theodor Lantz. Det var en r upplevelse.
Hellen,3 3. Hur kom det sig att både din tvillingbror David och Du blev missionärer?talades det mycket om m1ss1oruf 1 det Colldfmska hemmet? Hemmet var mycket intresserat av missionen.vid stora h8gtider bjöd mor alltid ett par missionärer eller pastorar hem som gäster trots öan stora trång bod ha ten. lina äldre syskon deltog alla som lärare 1 söndagsskolan och som juniorledare.de baö f"år och skänte gåvor till den inre och yttre missionen. Vi hade ingen anfing i början att David bar på en missionlirskall lse.jag päverkailes mest på gudstjänster och m1ssionsmöten om vikten att t3äna GUd.Dat var särskilt missionärernas insp1rer~ tal som jag kämie kallelsen att bli KinamissionUr. 5. 4. Så fick vi v,ta att Du gick på Betal seminariet 1920-22 hur var det? Du var 21 år - 1 Gö ta borg hade Du väl fått tidigare utbildning? ~ Mor hade inte r&d att bekosta,{ tvillingarna viiiare boklig bildnipg. Daviö fick dock ta realen. Han jobbade på SKf och firman önskade att han skulle lära sig ryska för att sedan verka i Ryssland. -
H!@llen, 4 Innan m::ln studietid pm Betelseminariet haöe jag en tids f8rbar "else på evangelisten Iia Anderssons västgöta slätten.det var SD mycket erfaren evangelist,hil a assol,som var 1odare för våpa. gudstjänster och verksamhet.jag to där mina f6rsta stapplande steg m v1ttnesb6ro och sans. Pastor Viktor Hugo rekommenilorade mig ä Linn~ kyrkans vägnar till Botelseminariet. Vid sidan av don 2- år1ga missionskut'sen hade j ag extra lektioner 1 m1ssionsh1stor1a f6r läraren Anä ers Olof B och engel,?ka f'af' Pastor Hellströms dotter a. Jag b r språkstudier i band 1923 ~ kom eftar f'"drsta året pä seminariet till Göteborg f'"dr ferier.det vor för t då David inf"dr mor- och mig s&äe att han inte vill gå till Ryssland utan bli Kongomisssionär. et vu en oel"h6rt ladrlati känslostund, ty hans goda 16n ~.u~j1-9-~&et f6r familjens re~jning~~i Gud välsigna dig m10 son och tårama tvillaäe. Så bör3a.de han andra klass n på Bet lseminariet. Efter den tvä år~~131ssionskul'sen var jag på en intensiv sj~a i Finspängn las re~ 1922-2). Jaa hade don tora f6rmånon att utbild~ genom doktor Oll.fm och översköterska.aja som var kandidater f6r ong-olmissionon.d stupa scmare på. sin post därute.
~. Jje&J.eji,$ ~ det en missionsväckelse inom vårt 'Samfund via den tiden?, Ja~dat finns tecken pä en sådan. I samma klass gick flera som blev m1sssionärertstan Lind.. barg,titti Schlyter,Doris Swedberg-Strutz och 3 Jag blev missionärer 1 Kt Kina~ba Berglund-Carlsson9Ir1s Engbom och Anrih1ärlsson Svärd for till Kongo. I klassen f'dre gick Edit Anäer.sson-Skoglund som också blev k1nam1ssionäraz och så kom min bror David 1921 och hans blivande fl'u tisa,aom dä hette Gustatson 7 Ester Er1cson som blev ~ru F.ryxell och Lisa R6gfelth som samtliga blev kongom1ss1onärer. Minn_p du;helleftvårt tidigaste samm träli'anö? Det allra f"örsta m6ttet med d1g,6se8*, var 1 Götebor,då din far J.A. Rinell mea rru Hedvig anlände från Kina för en vilotid 1 sverig. Af:r-arsmännen John Ahlbom och David Börjeason, båda vumt missionsintresseracle, bj8d oss tills Cllllä!1S med a.ntlra vänner på on vlllkomstmio ag på ita Bandet 1 slottsskogon. ru,oscar,hade avs1rtat ~a studier pl Seminariet men kom pä t11lf'älligt besak,medan jag studeraäe åä~. Efter au tullgjort din
H~JJ.en,6 värnplikt som vapenvägrare 1 Mal_,:~lätt förlovade vi oss dem 26 maj 1921. F"örlovningsannonsan hade skickat$ till pressen. vållen innan aen stora öv askningen villa mitt goda värdfolik 1 Mjölby att jag skulle vara med på en konserj'. Jag tackad1 nej,ty 3ag hade i all hemlighet planerat re$a med 5'-tiget ~ nästa morron till Stoekholm. Jae f8rsov mig men tack vare att jag hoppada övar jäimvägsstationens staket hann jag meö tåget. F'drestänäarirman på seminariet ordnade med en trevlig :f' drlovntngsbippa samma kväll. ~ - Du hade god tia att funaera ~ när br6llopet skulle bli och om det skulle bli festligt? - Du Osacr ro r till Kina 1921 och j~este ut 1923. ~lj käniles väntan lång,du mätte vlr båt 6 8@Bg~Dt blev borglig vigse1 den 27 nov. 1923 på Svenska Generalkonsulatet. onsuln b!-uka de bjuda på middag vid sådana tillfällon,men vi tackaöe nej eftersom öet var sa kort tid i hamnstaöen. Titti Sehlyter och s~sanna Andersson var vittnen vid högtiden. Vi bodde pä Kina Inlandsmissiont=ms hotell. ~ Där är det str11!!med ä elning en av ogifta. damer och tlitto herrar på ~ olika aväeln1nga1'. Ledningen visste inte att~)ust fl". rf, gift oss,vai.-
Hallerh7 ror vi placerades i olika rum.det var inte fest- ligt. Med Blue Express,Kinas finaste tåg,och seä an tågombyte på Shantung järnvägen kom v1 e~er ett dygn till vär äldsta m1ss1onsstat1on. Kiaohs1en. Nu började d~ t~.st]j.g~!r realskolanlt horrunusikkår välkomnade o.lqittsammans med våra nära släktingar- och svanska och kinesiska vänner. Dan religiösa akten skedde öen l dec. 1 Baptistkyrkan 1 Kiaobsien. Vi bars i var sin kil sk bärstol ganom gator kant e med folkmassor. Alla ville se ett V:d st er länd skt b.r8llop. Kyrkan var packat ms<t staöens högsta ledm,.nggn ned tilj fattiga äagkarlar. N!gra amerik~~ tyska missionärer bla.näaäe sig ed fo. F~ tjänade som vigsell'"orrättaren vid detta internationella brtsliop,det hela var ett of6 rgltsmligt ljust minn a. Klang och jubbel dagar skulle nu blat as meä vardagens allval'ehur kändes det att vara en missionär blana Kina miljon()?'? Få min tid hade jag ej f'brmänen att vara pä en modern språkskola. I likhet meä m&nga tidigare missionärer hade 3ag en amm l lärä
~~~;t'7:am~ Hellen,8 v/'~ kin~s som lärare. Det blev tre års språkstudier~). Det gällde inte bara att söka minnas ett rätt stol ntal skrivteeken~utan framf"dr allt härma lärarens uttal av de siftanda ljuden. Med lärarens hjälp har jag läst igenom hela bibeln.det var särskilt roligt att kunna göra mig förståd 1 samtal med kineserna. Du Hellen var "a home.. makel't- (en hemskaparen). Ja,det anser jag har varit en av mina stora uppgifter. Vårt äktenskap har varit mycket lyckligt. Tillsammans har vi uppfostrat två dukti g! bfu'.~å~n son 1 Rs~e~f~e en dotter Doris:.Roy har vru-1 t konditor i 37 år~~h Doris sjuksköza:tersk& 1 lf<> år\1 USA. Hemmet har all tid varit 1 a Opan House". Gästfrihet har f"orekommit i Kina,Japan och Korea. Här kan jag inskjuta att Hallen varit en graciös värdinna,f"ångslande i samtal ~ch vinnande i' samvaro.kristna hem i östern anser jag som evangeliseringscentra.familjan är den sociala enheten i Orienten. Att placera nya ideal av kristet liv och kristen tjänst är en av mission ens viktigaste uppgifter. Missionsarbete gäller även många kontaktar u~anför det egna hemmet.det sker 1 regel 1 sällskap med en bibelkvinna och är- av mer personlig karaktär.bibelundervisning för
r I Hellen,9 inom kyrkans ram hi:it även till brtyd11tlsefulla arbetsinsatser. Jag madverkade 1 Bibelkvinnor ( skolan och även Svenska skolan i K1aohs1en. LMF underhöll mig 8 år som sin missionär. 9. Tänk att vi hållit ihop i nära 64 årl ~ var svenska Baptistsamfundets miss1onär- 1 Kin 27 är och du 30, sedan tillsammans 1 Japan 22 är. Vi var circa ; är tillsammans i svenska Koraamissionen. 1 Pusan. sammrmlagt blir det alltsa 84 år 1 östasien.detta inkludera korta bes6k i hemlandet,öi ftirs~ ~e~~~ens ~e.ssa.~ '~as.nu vtif' jag baielltta något om mitt liv. Boken "Bete1seminariet 1866-1966" ger f8ljand e upplysning art 0 R1nell,oscar Henry.f"ddä 1 PingtJl,Shantung,Kina.D6pte 21. a.12 (fel,det var 21.8.10) 1 Kiaohsien. Betel - em1nar1et 14-18,kl. 1-4. Pr~d1gersem1nar,Hambur1 g-horn vt 19,sinologi viö Gt>teborgs htsgskola prot. Bernharä Karlgren) 30.31.Baptists f'und ets missionär 1 Kina 21-51,föres~e under olika tider å samtliga stationer 1 Kina,
I Hellan,10 j I centralkassör 1 flera år.i Sverige 37-:38, 51--5'3, mission~esor och föreläsningar. Tolk 1 övervakning~ommissionen 1 Korea 53-54. Missionär i Japan 55-66,ledare för Himeji Christian Center och aktiv 1 evangelisaring och bibelundervisning, särskkt inom studentvärlden. Skr1fter: Varldskriget och världsmiss1onen 9 21 9 den kinesiska frihetsrbrelsen och missionen,29,kap. om Kina 1 Jacob Lunöahls rnissionsbok,missionen i bilä,48,gommunism and Christianity (översatt UJ;,!. t... FJ.:l till japanska),57.gift 27.11.23 mem Ida \~urse Celld n,född 2.8.99 i GBteborg.n Til1ägg 1 Missionfilm1 Kina kallar Skrifters SBM 1 ~tung Ny kontakt mea Kina (tillsammans me1 Alice Herrmansson),1983, Missionsmotiv 1 kristendomen,1986. Bä ttelse1r: Jag var 6 år då jag började i KIMis skolor 1 ChefiG,inte? år. Jag var 18 månader som tolk 1 övervakningskommissionens tjänst 9 1nte 10 månader. S tatis~tik i Stolt över mina föräldra.ttr?9,ej 88 ; 265,ej 274;2?2,ej 280
11?...-f 3 17-.. 31 r l+9 1 63 3-13,. 1.. ls!?- 3 2 20... s2- l lj.:.~_..- 2l Sl 30 ;2 l 16 '-2 21 r1 a J..1...!!JL. #j~ 1 ;)-5\ 6 ~.La'l; -. 12 ~ Jt Y(;t ;, ;uu }~0 t