Promemoria Landrapport Brasilien oktober 2015 Huvudstad: Språk: Portugisiska Statsskick: Federativ republik Folkmängd: 201 miljoner år 2014 Yta: 8 547 400 m² Valuta: Real Stats- och regeringschef: Dilma Rousseff (PT) Vicepresident: Michel Temer (PMDB) Utrikesminister: Mauro Vieira Finansminister: Nelson Barbosa Försvarsminister: Aldo Rebelo Större politiska partier: PMDB (Partido do Movimento Democrático Brasilieiro - mitten) PT (Partido dos Trabalhadores- mitten/vänster) PSDB (Partido da Social Democracia Brasilieira - mitten) PP (Partido Progressista - höger) PSB (Partido Socialista Brasileiro - mitten/vänster) DEM (Democratas - höger) PDT (Partido Democrático Trabalhista mitten/vänster) Nästa val: President-, delstatsguvernörer och kongressval hösten 2018 Rösträtt: Obligatorisk rösträtt från 18 till 70 år. Frivillig rösträtt mellan 16-18 år och över 70 år samt för analfabeter. BNP: 2 186,9 miljarder USD år 2014. BNP per capita: 15 067 USD (köpkraftsjusterat) år 2014. BNP-tillväxt: -2,5 procent förväntad 2015 Offentlig arbetslöshet: 4,8 procent år 2014, 7,5 procent i juli 2015. Inflationstakt: 9,5 procent förväntad 2015 (Centralbanken). Regeringen har ett inflationsmål på 4,5 procent +/- 2 procentenheter. Viktigaste exportprodukter: malm, råolja, soja, socker och kött. Viktigaste handelspartners: EU28, Kina, USA och Mercosur Varuhandel med Sverige: import 9,2 miljarder SEK, export 4,1 miljarder SEK år 2014 (SCB).
Sveriges Ambassad Promemoria 2(14) Allmänt om Brasilien Brasilien är det femte största landet i världen, såväl till storlek som till befolkning. Det är ett land som karakteriseras av stora kontraster och stor ojämlikhet; vissa delar av landet har en utvecklingsgrad som ligger i nivå med industriländer, medan andra regioner ligger långt efter och har stora utvecklingsbehov. Befolkningen är etniskt blandad och många har rötter från andra delar av världen, som Europa, Afrika och Asien. Mer än hälften av Brasiliens invånare identifierar sig som av afro-brasilianskt ursprung. De senaste två decennierna har Brasilien genomgått en positiv utveckling. Fattigdomen och de sociala klyftorna har minskat, inte minst tack vare god tillväxt som skapat jobb och möjliggjort utbyggnaden av omfattande statliga omfördelningsprogram. Brasilien är idag världens sjunde största ekonomi. Landet tog sig väl igenom den globala finansiella krisen, men därefter har den ekonomiska utvecklingen stagnerat och prognosen för 2015 är en negativ tillväxt på 2,5 procent. I oktober 2014 omvaldes den sittande presidenten Dilma Rousseff med mycket liten marginal vilket lett till en ökad politisk polarisering. Brasilien har det senaste decenniet gradvis tagit en större plats på den internationella scenen och har i många frågor setts som en länk mellan det s.k. nord och syd. Det främsta utrikespolitiska målet är en permanent plats i FN:s säkerhetsråd. Relationen med Sverige Sverige och Brasilien har ett strategiskt partnerskap som omfattar sju områden: politisk dialog och samarbete i multilaterala fora; handel och investeringar; bioenergi och biodrivmedel; försvar; klimatförhandlingar och hållbar utveckling; vetenskap, innovation och högteknologi samt kulturellt utbyte och utbildning. Brasiliens beslut att gå vidare med Gripenprojektet i december 2013, vilket följdes upp med undertecknandet av huvudkontraktet i oktober 2014, får effekter på det bilaterala strategiska partnerskapet i sin helhet. Gripen NG är ett unikt projekt, dels på grund av sin potentiella volym (Brasilien kan på sikt bli världens största Gripenanvändare), dels på grund av ambitionen att göra Brasilien till en fullt delaktig partner i Gripensystemets utveckling och produktion. Det handlar om ett nära samarbete som kommer att pågå de närmste 30-40 åren. Beskedet har redan gett de bilaterala relationerna en viktig impuls och kommer att bidra till en fortsatt fördjupning och breddning av våra kontakter på många områden. Besöksutbytet har varit omfattande de senaste åren med statsbesök av dåvarande president Lula da Silva i Sverige 2007 och statsbesök av kungaparet i Brasilien 2010. President Lula besökte också Sverige i samband med EU-
Sveriges Ambassad Promemoria 3(14) ordförandeskapet 2009. Kungaparet, statsministern, biståndsministern och miljöministern ingick i den svenska delegationen till konferensen Rio+20 2012. Samma år besökte även vice president Temer med delegation och dåvarande utrikesminister Patriota Sverige för bilaterala överläggningar. I januari 2015 var Stefan Löfven på plats i Brasilien för att närvara vid Rousseffs presidentinstallation. I maj kom näringsminister Damberg med en stor Team Sweden delegation på besök för bilaterala överläggningar med flera brasilianska regeringsföreträdare. Under hösten 2015 väntas president Dilma Rousseff med delegation göra ett officiellt besök i Sverige. Uppskattningsvis 220 svenska företag finns närvarande i Brasilien, varav ett antal har produktion i Brasilien med export till tredje land. Sammanlagt sysselsätter dessa företag över 70 000 personer och omsätter ca 130 miljarder SEK (Swedchams uppskattning). De första svenska företagen, som Johnsonrederierna, kom till Brasilien redan för över 100 år sedan, Ericsson firade nyligen 90-årsjubileum och svenska handelskammaren i São Paulo 60 år. São Paulo är efter Göteborg Sveriges främsta industriregion. Gripensamarbetet kommer att innebära en ny plattform för den svenska industriella närvaron i Brasilien och skapa nya möjligheter. Bland nyetableringar i Brasilien märks företag som Elekta, Kreab, Spotify, izettle och Hyper Island. Sverige har ett handelsöverskott i relation till Brasilien och importerade 2014 varor från Brasilien till ett ungefärligt värde av 4 miljarder SEK där kaffe och verkstadsprodukter var de största varugrupperna. Brasilien importerade samma år varor från Sverige till ett värde av 9,2 miljarder SEK, framförallt maskiner, kemikalier samt transportprodukter. Landet är därmed den 22:e största utländska marknaden för Sverige. Business Sweden medverkade 2013 till den första brasilianska investeringen till Sverige inom forskning för pappersmassaindustri. Av de flera tusen svenska medborgare som finns bosatta i Brasilien bor de flesta i São Paulo-området. Rio de Janeiro och nordöstra Brasilien är attraktiva destinationer för svenska turister. På motsvarande sätt är omkring 6 000 brasilianska medborgare bosatta i Sverige. Allt fler brasilianska studenter har valt att studera vid svenska universitet och högskolor. Relationen mellan Brasilien och Sverige har en speciell karaktär på grund av HM Drottning Silvias barndomsband till landet, arbetarpartiets tidiga kontakter med den svenska fackföreningsrörelsen (främst Metall) samt anknytningar på idrottsområdet. Fotbollskontakterna inte minst minnet av
Sveriges Ambassad Promemoria 4(14) Brasiliens första VM-seger 1958 i Sverige är högst levande i Brasilien än idag. Inrikespolitik Brasilien är en federativ republik, indelad i 26 delstater och ett federalt distrikt med huvudstaden. Nationalkongressen består av två kammare: Deputeradekammaren (513 medlemmar) och senaten (81 medlemmar). Antalet ledamöter varje delstat har i deputeradekammaren beror på invånarantal, men är inte proportionellt; delstater med liten befolkning gynnas. I senaten har varje delstat, samt det federala distriktet, tre ledamöter. Den nuvarande presidenten, Dilma Rousseff (PT), tillträdde år 2011 och blev i oktober 2014 omvald för en andra mandatperiod. President Rousseffs vinstmarginal var i det senaste valet bara tre procentenheter gentemot motståndaren Aécio Neves socialdemokratiska PSDB (mittenparti). Inte sedan 1989 har polariseringen under ett presidentval varit så stor. Rik ställdes mot fattig, stad mot land och syd mot nord. Avgörande för Rousseff var att hon vann i de två viktiga swingstaterna Rio de Janeiro och Minas Gerais, där förre presidenten Lulas kampanjstöd var centralt. Rousseffs andra mandatperiod har hittills kommit att präglas av politiska motsättningar, ekonomisk tillbakagång och den stora korruptionsskandalen inom det statsägda oljebolaget Petrobras. I korruptionsskandalens första vända häktades ett trettiotal höga chefer från Brasiliens största byggföretag i november förra året, misstänkta för omfattande mutbrott och för att på ett systematiserat sätt fördelat kontrakt med oljejätten sinsemellan. I mars i år beslutade högsta domstolen att öppna en utredning som berör ett femtiotal politiker misstänkta för inblandning i skandalen, som således kryper allt närmare Brasiliens regering och dess allierade. Trots att president Dilma Rousseff var styrelseordförande i Petrobras 2003-2010 samt energiminister 2003-2005 har hon hittills lyckats hålla sig undan direkta anklagelser om inblandning i skandalen. Skandalen har lett till ett stegrande politiskt missnöje bland befolkningen och drastiskt sänkt internationella investerares förtroende för Brasilien. Väljarnas förtroende för Rousseff är historiskt lågt och hon har tappat stöd även i de nordöstra delarna, där PT traditionellt har sina kärnväljare. Det har under våren och sommaren genomförts flera stora protester runt om i landet den första med hela två miljoner demonstranter mot Rousseff och hennes regering. I mitten på augusti deltog hundratusentals demonstranter i demonstrationer i samtliga av landets delstater.
Sveriges Ambassad Promemoria 5(14) Det politiska läget är spänt och det pågår en intern maktkamp mellan regeringspartierna, i synnerhet mellan Rousseffs PT och den viktigaste allianspartnern PMDB. Det senare innehar talmansposterna i både senaten (Calheiros) och deputeradekammaren (Cunha). Dessutom har Rousseff sett sig tvungen att omfördela flera ministerposter för att blidka samarbetspartierna. Detta har bidragit till att ett traditionellt starkt presidentstyre fått ge vika för en allt starkare kongress. Utrikespolitik Brasiliens främsta utrikespolitiska mål anses vara att erhålla en permanent plats i säkerhetsrådet. Eftersom Brasilien av tradition ogärna lägger sig i andra länders interna angelägenheter, kritiseras man av många för att vara alltför passiv för att kunna axla ett större internationellt ansvar. Detta återspeglas t.ex. i Brasiliens syn på situationen i Ukraina, där man propagerar för återhållsamhet. Dock kan nämnas att Brasilien erkände Palestina i slutet av 2010. Brasilien spelar oundvikligen en ledande roll i Latinamerika, men försöker undvika att framstå som alltför dominerande. Man vinnlägger sig om nära bilaterala relationer med de enskilda länderna på kontinenten, inte minst för att förebygga uppkomsten av en spansktalande front. Brasilien har varit en aktiv men diskret medlare i regionala frågor. Man verkar för ökad regional integration, men de geopolitiska förutsättningarna härför är inte de bästa då Brasilien uppfattas som för stort för att kunna accepteras som motor i en sådan integration. Förutom samarbetet inom Mercosur, framhäver Brasilien ofta samarbetet inom den sydamerikanska organisationen UNASUR på bekostnad av samarbetet inom den latinamerikanska organisationen CELAC. Detta på grund av att rivalen Mexiko inte är med i UNASUR. Nyligen genomförde dock president Rousseff ett statsbesök i Mexico då avtal för att öka det bilaterala handelsutbytet undertecknades något som kan tolkas som ett närmande mellan Latinamerikas två giganter. EU och Brasilien har ett strategiskt partnerskap där bl.a. energi, klimatförändringar och mänskliga rättigheter är prioriterade områden. En ny dialoggrupp för internationell säkerhet har bildats. Förhandlingarna mellan EU och Mercosur om ett frihandelsavtal fortskrider, om än långsamt. Efter många år av ljumma relationer, skrev Brasilien i juni under ett samarbetsavtal med OECD. Samtidigt har samarbetet inom BRICS blivit allt viktigare.
Sveriges Ambassad Promemoria 6(14) Brasilien är en, för Sverige och EU, viktig samarbetspartner och aktör inom de tre stora förhandlingarna i år: de nya hållbara utvecklingsmålen post 2015, finansieringen av den nya utvecklingsagendan och det nya klimatavtalet. Detta i egenskap av BRICS-land, att man befinner sig någonstans mellan det som kallas nord och syd samt att man i många fall har förmågan att få med sig övriga G77. Brasilien är fortsatt en stark företrädare av syd-syd samarbetet och är noga med att framhäva utvecklingsländernas avsikt att skapa hållbar ekonomisk-, social- samt miljöutveckling. Brasiliens inhemska erfarenheter av fattigdomsbekämpning och utveckling anses vara en fördel för landet i dess växande roll som icke-traditionell givare. Brasilien har på senare år utökat sina internationella fredsbevarande insatser i konfliktzoner. Exempelvis leder man den militära delen av FN:s stabiliseringsuppdrag MINUSTHA på Haiti och samordnar FN-aktiviteter i Guinea-Bissau. Brasilien har också ökat sitt finansiella stöd till det internationella humanitära arbetet. Utrikespolitiken spelade en undanskymd roll under första mandatperioden, men nu finns tecken på ökat intresse och högre aktivitet. Förutom besöket i Mexiko har presidenten också besökt USA samt planerar för besök i Colombia, Ryssland, Sverige samt Japan och Vietnam. Försvarspolitik och Försvarmakten Brasilien är det helt dominerande landet i Sydamerika; ekonomiskt, militärt och storleksmässigt. Försvarsmakten är i särklass störst även om utrustningen i mångt och mycket är föråldrad. De militära hotbilderna är otydliga, men högsta prioritet i säkerhetspolitiken är skyddet av Amazonas och den långa kustremsan med tillhörande territorialvatten där stora mängder olja upptäckts. I brasilianska gränsområden i Amazonas finns problem kopplade både till gerillaaktiviteter och till illegal verksamhet såsom drogsmuggling. Det inträffar att brasilianska flygvapnet släpper bomber på illegala start- och landningsstråk som knarksmugglare byggt i Amazonas. Det är viktigt att känna till att Amazonas är ett känsligt ämne i Brasilien. I Amazonas verkar en stor mängd NGO:s (Non Governmental Organisations), som brasilianarna ofta är kritiska till och som anklagas för att gå USA:s (eller det internationella samfundets ) ärenden. Brasilien har nyligen infört hårdare kontroll över de organisationer som verkar i Amazonas.
Sveriges Ambassad Promemoria 7(14) Brasilien är en regional stormakt men har även större utrikespolitiska ambitioner. Landet vill vara så oberoende som möjligt av USA och agerar för att stärka sin egen roll och minska USA:s roll i närområdet. USA har vid ett antal tillfällen nekat Brasilien teknologi inom försvarsområdet, bl.a. inom rymd-, raket- och jaktrobotområdet vilket brasilianarna ser mycket negativt på. Nya helikoptrar, havsövervakningsflygplan och ubåtar har införskaffats och presidenten tog i december 2013 beslut om anskaffning av Gripen. Försvarsmakten lider samtidigt av strukturella problem där huvuddelen av budgeten går till fasta kostnader i form av löner och pensioner, vilket gör att utrymmet för nyinvesteringar är mycket begränsat. Som en konsekvens av detta har brasilianska försvarsindustrin under 90-talet, haft svårt att överleva. Ny politisk fokus har dock lagts på att lämna stöd till industrin, bl.a. genom framtagandet av en ny nationell försvarsindustripolitik. Vid alla större upphandlingar kräver Brasilien teknologiöverföring. Detta har blivit en del i en nationell strategi för att lyfta den teknologiska nivån så att landet kan utvecklas på sikt. Teknologiöverföring prioriteras mycket högt i alla samhällssektorer och är en stor och viktig del i Gripenupphandlingen. Handels- och industripolitik Brasilien har under större delen av 1900-talet skyddat sin ekonomi från extern konkurrens. Detta var ett viktigt skäl till de stora svenska industriföretagens tidiga etablering i landet. En viss omsvängning skedde under 1990-talet, mest tydligt under president Fernando Henrique Cardoso (1994 2002). Öppnandet av den brasilianska ekonomin har haft en tydlig påverkan på landets utveckling, inte minst till följd av stora utländska investeringar, bl a inom tjänstesektorn. Under Lula da Silvas administration utvecklades det regionala samarbetet på handelsområdet, företrädelsevis inom tullunionen Mercosur. Under 2014 upplevde Brasilien sitt första handelsunderskott sedan år 2000, vilket bekräftar den trend som startade med allt mindre överskott 2012 (pga. fallande råvarupriser på exportvaror och en allt svagare global ekonomi). Sedan 2013 har brasiliansk industri - med jordbruksintressena i spetsen allt mer manat regeringen att söka en mer proaktiv brasiliansk roll inom Mercosur. Viss oro för att hamna på efterkälken när EU och USA inledde förhandlingar märktes, liksom för Stilla Havsalliansens snabba framväxt. Brasiliens nuvarande ekonomiskt ansträngda situation och svaga tillväxt på
Sveriges Ambassad Promemoria 8(14) den inhemska marknaden resulterar i att det finns ett större intresse för frihandelsavtal och ytterligare öppnande av ekonomin. Vad gäller de segdragna EU-Mercosurförhandlingarna som pågått i 15 år verkar det nu finnas tecken på rörelse och en möjlighet att utbyta bud under hösten 2015. Handeln med EU är viktig för Brasilien även om EU:s betydelse har minskat något senaste åren. 2014 kom 20,8 procent av Brasiliens import från EU28 (47 miljarder EUR) och 12 procent av exporten (31,2 miljarder EUR) hade EU som destination 2014. Brasiliens export till EU28 består framförallt av jordbruksprodukter och råvaror, medan Brasiliens import därifrån i första hand består av förädlade produkter såsom maskiner, transportutrustning och kemikalier. EU28:s direktinvesteringar i Brasilien uppgick till ett värde av 35,6 miljarder EUR under 2013, en ökning från 22,2 miljarder EUR 2012. Brasiliens direktinvesteringar till EU28 under 2013 ökade till 21,5 miljarder EUR, en kraftig ökning från 2,2 miljarder EUR året innan(eurostat). Ekonomisk situation I början av sin andra mandatperiod utsåg president Rouseff ett nytt ekonomiskt team som uppfattas som marknadsvänligt inriktat med potential att ta ett fast grepp om den ansträngda brasilianska ekonomin. Den politiska polariseringen och det splittrade parlamentet medför dock att regeringen har svårigheter att få igenom sin politik. Trots en stramare finans- och penningpolitik förväntas tillväxten bli negativ både 2015 (-2,5%) och under 2016 (-1 1,5%). Först 2017-2018 väntas en återhämtning. De flesta bedömare, och även regeringen, tycks vara ense om att investeringar nu måste ta över som tillväxtmotor, men dess andel av BNP ligger än så länge bara på 18.2%, vilket är en av de lägsta i regionen. Stora investeringar krävs i energisektorn (kraftverk, olja och gas) och för att förbättra den bristfälliga infrastrukturen (vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar). Även om framsteg har uppnåtts avseende koncessioner, där flygplatsprojekten har kommit längst, går processen långsamt. Förhoppningen är dock at man ska kunna höja investeringskvoten till 22 % till 2018. Underskottet i bytesbalansen har ökat och uppgick under 2014 till 3,9 procent pga. sjunkande råvarupriser och förväntas fortsätta att öka under 2015, till dess att ökad oljeproduktion och en svagare växlingskurs förbättrar bytesbalansen. Trots att inflationsbekämpning har varit ett uttalat mål för Rousseffs regering ligger den på ca 9,5 procent, vilket är över taket på målsättningen om 4,5 procent plus/minus 2 procentenheter. Styrräntan har
Sveriges Ambassad Promemoria 9(14) höjts ett flertal gånger det senaste året och ligger för närvarande på 14,25 procent. Det primära budgetöverskottet har minskat de senaste åren till följd av ökade offentliga utgifter i syfte att stimulera ekonomin. Detta tillsammans med svårigheterna för regeringen att få igenom sin budget i kongressen bidrog till att kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor s sänkte Brasiliens kreditbetyg till skräpstatus i september i år. Även om ökningen i bytesbalansunderskottet och den negativa tillväxten kan oroa, har Brasilien en betryggande valutareserv som motsvarar ca 17,5 månaders export. Den statliga skuldsättningen är framförallt inhemsk vilket också bidrar till att Brasilien anses ha en tillräcklig buffert för externa chocker. Den brasilianska ekonomin har grundläggande strukturella problem i form av höga offentliga utgifter, ökande budgetunderskott, för låg andel investeringar och priskontroller för att stävja inflationen. Andra strukturella hinder i ekonomin är de som i folkmun kallas den brasilianska kostnaden (Custo Brasil) vilket är en sammanfattande benämning på det höga skattetrycket och det ineffektiva skattesystemet, den oflexibla arbetsmarknaden, den bristfälliga infrastrukturen, korruption och den tungrodda byråkratin. I världsbankens sammanfattning Ease of Doing Business hamnar Brasilien på plats 120 av 189 länder 2015. Infrastruktur och investeringsplaner Brasiliens infrastruktur är underutvecklad i jämförelse med andra medelinkomstländer och en hämmande faktor för landets tillväxt och handel. Stora investeringar krävs framöver. Enligt en undersökning genomförd av brasilianska transportkonfederationen CNT 2014 är enbart 12 % av landets totala vägnät, (1,7 miljoner km) asfalterade. Detta är 18 gånger lägre än i USA och 14 gånger lägre än i Kina. Bristerna är stora även vad gäller säkerhet och kapacitet. Kvalitets- och kapacitetsbristerna i vägnätet medför hög bensinförbrukning, snabb förslitning på fordon och en hög olycksfrekvens. Satsningarna på att förbättra vägar, hamnar och flygplatser är särskilt nödvändiga inte bara för att förbättra Brasiliens konkurrenskraft utan även med anledning av Brasiliens värdskap inför OS i Rio de Janeiro 2016. Facit från VM var att ingen av flygplatserna i värdstäderna hann bli helt klar även om driften i princip fungerade väl. Som särskilda hinder för att genomföra denna typ av projekt anges godkänd finansiering och miljöprövningar. Den
Sveriges Ambassad Promemoria 10(14) stora korruptionsskandalen inom Petrobras där ju de flesta byggföretag är inblandade har också inverkat. Under 2010 lanserade regeringen en ambitiös nationell bredbandsplan (Plano Nacional de Banda Larga PNBL ) som innebär stora statliga investeringar för att bygga ut bredbandsanslutning i hela landet. I maj 2014 hade antalet 3Ganvändare nått 126,3 miljoner. Klimat, miljö och energi Brasilien är ett stort utsläppsland och stod 2014 för ca 4,17 procent av de globala utsläppen. Traditionellt kommer utsläppen framförallt från avskogning, men mellan 2004 och 2013 lyckades man minska avskogningen med nära 80 procent. Detta delvis p.g.a. regeringens handlingsplan för minskad avskogning som bl.a. inneburit ökad övervakning och stärkta polisinsatser mot illegal verksamhet samt etablerandet av nya skyddsområden i Amazonasregionen. Även ökad medvetenhet bland konsumenter samt frivilliga initiativ från företag och branschöverenskommelser (såsom sojaodlare och köttproducenter) att inte använda produkter som kommer från avskogad mark, har bidragit till att minska trycket på regnskogen. Tyvärr visar siffror från 2014 att avskogningen återigen ökar, i synnerhet i de regioner som angränsar till jordbruksmarker. Numera står jordbruk och energi för vardera 37 procent av Brasiliens totala utsläpp. Att balansera starka jordbruks- och boskapsindustriintressen med miljöhänsyn är och förblir en stor utmaning för Brasilien. Balansgången har inte minst synliggjorts i diskussionerna kring den skogslagstiftning (codigo florestal) som kunde antas i slutet av 2012, först efter att presidenten lagt in sitt veto för att säkerställa högre krav på återplantering av skövlade områden än vad den inflytelserika jordbrukslobbyn förespråkat. Vad gäller energiproduktion har Brasilien en betydligt renare energimatris än många andra länder. Runt hälften av den totala energiförsörjningen härstammar från förnybara energikällor och runt 70 procent av den inhemska produktionen av elektricitet kommer från vattenkraft. Arbete pågår för att bygga ut vattenkraften ytterligare. Det är problematiskt för Brasilien att vara så pass beroende av vattenkraft, då landet de senaste åren drabbats av ovanligt långa torrperioder som nästan tömt vattenreservoarerna. Torkan har särskilt drabbat de sydöstra delstaterna, som å ena sidan har färre vattentillgångar och å andra sidan utgör landets ekonomiska motor. Bakomliggande orsaker är dels globala klimatförändringar och avskogning, men inte minst den undermåliga
Sveriges Ambassad Promemoria 11(14) infrastrukturen som gör att landets stora sötvattentillgångar inte utnyttjas effektivt. Torkan har lett till att Brasilien tvingats importera energi samt använda sig av icke förnybara energikällor. Vissa investeringar sker inom andra förnyelsebara energikällor som sol- och vindenergi, men utnyttjas enligt bedömare i alltför liten utsträckning. Regeringen har även för avsikt att bygga ut sin kärnkraftskapacitet. Målet är att möta det ökande inhemska energibehovet samt minska Brasiliens beroende av energiimporter. Brasilien är en av världens största producenter av biodrivmedel från sockerrör. En stor del av landets bilar kan köras på både etanol och bensin. Etanolproduktionen har kritiserats för att tränga ut livsmedelsproduktionen, men från brasiliansk sida framhålls att mindre än en procent av landets yta upptas av sockerodling samt att livsmedelsproduktionen ökar snabbare än etanolproduktionen. Flera år av underinvestering, låg produktivitet och dåliga skördar, samt en ökande inhemsk efterfrågan har dock öppnat dörrarna för den amerikanska etanolen och Brasilien importerar nu mer än vad man exporterar. Dessutom är etanolproduktionen för tillfället inte konkurrenskraftig, på grund av det låga oljepriset, vilket kombinerat med ett ökat bilkörande hämmar greening av Brasiliens ekonomi. Det brasilianska löftet att minska landets totala utsläpp med 37% procent t.o.m. 2025 och med 43% fram till 2030 är sannolikt det mest ambitiösa bland icke-annex 1-länderna. För att uppnå detta förväntas landet få stopp på den olovliga avskogningen till år 2030 och återplantera 12 miljoner hektar skog. Målsättningarna har även omvandlats till nationell lagstiftning och man har kommit en god bit på väg att formulera specifika regleringar för utsläppsminskningar inom olika samhällssektorer. Befolkning och religion Brasilien har en relativt ung befolkning, men medelåldern har ökat beroende på minskade födelse- och dödstal. Brasilien har idag världens näst största svarta befolkning (efter Nigeria), det största antalet japaner utanför Japan och fler människor med påbrå från Libanon och Syrien än dagens befolkning i dessa länder. Enligt den senaste folkräkningen (2010) betraktar sig ca 900 000 personer som urfolk. Dessa består av över 300 folkgrupper som talar omkring 270 språk. Urfolkens rättigheter garanteras i konstitutionen från 1988, inklusive rätten att utöva sin kultur samt rätten till traditionell mark. För närvarande finns ca 660 urfolksområden, vilka utgör ca 13 procent av landets totala yta. Markregleringen pågår fortfarande och allvarliga konflikter kring detta förekommer. Det koloniala arvet är påtagligt. De ledande skikten består
Sveriges Ambassad Promemoria 12(14) fortfarande nästan uteslutande av europeiska ättlingar trots att svarta och den stora andelen av befolkningen med blandat ursprung utgör över hälften av medborgarna. Brasilien har till antalet fler romerska katoliker än något annat land. Katolicismen tappar dock medlemmar till bl.a. pingströrelsen och evangeliska samfund vars anhängare har fördubblats det senaste årtiondet. I dagsläget säger sig drygt 60 procent av landets befolkning vara katoliker. Katolicismen är också delvis uppblandad med afro-brasilianska religioner, såsom Candomblé och Umbanda. Dessa samlar utövare även utanför den afrobrasilianska befolkningen främst i de större städerna och i de nordöstra delarna av landet. Sociala förhållanden och mänskliga rättigheter Sedan början av 2000-talet har drygt 30 miljoner brasilianare lyfts ur fattigdom och medelklassen utgör för första gången mer än hälften av landets befolkning. Minimilönen har höjts markant. Dock bör man ha i åtanke att många fortfarande arbetar i den informella sektorn av jobben i storstäderna är nästan en femtedel informella och att denna andel förväntas öka med den stigande arbetslöshet som är en konsekvens av den pågående ekonomiska krisen. De olika välfärdsprogram som Brasilien introducerat det senaste decenniet har varit en del av förklaringen till fattigdomsbekämpningen. Programmet Bolsa familia ger ekonomiskt stöd till marginaliserade familjer och är villkorat till att barnen går i skolan och följer det statliga vaccinationsprogrammet. Regeringen har även förstärkt stödet till fattiga familjer med barn under 6 år via programmet Brasil Carinhoso Action. Det finns även ett särskilt stödprogram, Bolsa Verde, som framför allt riktar sig till fattiga familjer i Amazonas som verkar för en hållbar utveckling av den miljö där de arbetar och bor. Bolsa Familia har även gett finansiellt stöd till småskaliga familjejordbruk och gratis luncher i de offentliga skolorna, åtgärder som bidragit till att minska antalet människor med osäker tillgång till mat från 50 till 30 miljoner. Särskilt stora effekter har setts i urbana områden. En färsk FAO-rapport fastslår att 3,4 miljoner människor fortfarande lider av undernäring i Brasilien, men andelen i förhållande till befolkningsmängd är låg och har sjunkit med hela 82 % de senaste tolv åren. Brasilien har nått millenniemålet kopplat till hunger med råge, och nådde redan förra året målet på max 5 % undernäring som ingår i de nya hållbarhetsmålen (SDGs) 2015-2030.
Sveriges Ambassad Promemoria 13(14) Brasilien är alltjämt ett av de länderna i världen med mest ojämlik inkomstfördelning och bolsa familia har inte lyckats nå de allra fattigaste. Dock har situationen förbättrats. Mellan 2000 och 2012 ökade medelinkomsten för den fattigaste femtedelen av befolkningen tre gånger så snabbt som för den rikaste femtedelen. De regionala skillnaderna är fortsatt mycket stora (78 % av de extremt fattiga bor i landets norra och nordöstra delar) och afrobrasilianare samt ursprungsbefolkning är överrepresenterade bland de fattiga (68 % av de extremt fattiga är svarta). I storstäderna har det saknats kapacitet att hantera inflyttningen från landets fattigare delar, varför betydande delar av stadsinvånarna tvingas bo i favelor (kåkstäder) där bostadsförhållandena är undermåliga. För att förbättra bostadssituationen för landets låginkomsttagare lanserade den förre presidenten programmet Minha Casa, Minha Vida (Mitt Hus, Mitt Liv). I första fasen byggdes över en miljon bostäder och till 2016 ska ytterligare 2,3 miljoner hus och lägenheter ha byggts. Det genomsnittliga antalet skolår i Brasilien har enligt officiell statistik ökat från 5,5 år till 7,3 år under det senaste decenniet, men ligger fortfarande under genomsnittet för regionen (7,9 år). Grundskolan är obligatorisk och skolnärvaron för barn mellan 6-14 år ligger nu på ca 98 procent, inte minst tack vare att familjestödsprogrammet Bolsa familia är villkorat till barnens skolgång. Endast omkring en tredjedel av eleverna fortsätter dock till gymnasiet och fler pojkar än flickor hoppar av skolan. De offentliga skolorna är gratis, men håller ofta lägre kvalité, vilket innebär att det framför allt är barn som gått på privatskolor som klarar inträdesproven till landets kostnadsfria universitet. 2012 infördes ett kvoteringssystem för att minska den sociala snedrekryteringen till de federala universiteten. Brasilien har antagit i princip alla FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och omsatt dessa i en omfattande nationell lagstiftning. Dock återstår problem vad gäller efterlevnaden av dessa lagar på delstats- och lokal nivå. Betydande framsteg har gjorts, framför allt på det sociala och ekonomiska området, men fortfarande kvarstår svåra utmaningar som undermåliga fängelseförhållanden, polisvåld, överbelastat och ineffektivt rättssystem, straffrihet, könsrelaterat våld, trafficking, sexuell exploatering av barn samt strukturell diskriminering. Allvarliga markkonflikter förekommer liksom arbete under slavliknande förhållanden. Kvinnor har en svagare förankring på arbetsmarknaden, är oftare arbetslösa och tjänar mindre än män (oavsett utbildningsnivå), trots att de utgör majoriteten av de universitetsstuderande. Enligt UN Women tjänar en vit
Sveriges Ambassad Promemoria 14(14) kvinna två tredjedelar och en svart kvinna en tredjedel av en vit mans lön. Trots att antalet kvinnor på beslutsfattande politiska poster har ökat under de senaste åren, är kvinnor alltjämt starkt underrepresenterade i politiken. Det är sedan 2009 lagstadgat att minst 30 % av ett partis parlamentskandidater ska vara kvinnor, vilket först uppnåddes i det senaste valet 2014. Lagen har alltjämt inte inneburit någon större förändring när det gäller andelen valda kvinnliga parlamentariker, då partistrukturer och finansiellt stöd främjar männen. Brasilien, som endast har 9,9 % kvinnliga parlamentariker, halkar efter globalt och hamnar på en föga smickrande 116e plats av 138 enligt en ny undersökning presenterad av Inter Parliamentary Union (IPU). Brasiliens homosexuella har efter beslut i Högsta Domstolen rätt att ingå äktenskap och adoptera, men våld och mord med homofobiska motiv förekommer samtidigt i hög utsträckning. En växande polarisering och ett allt hårdare debattklimat råder vad gäller MR-frågor i kongressen. Enligt sociala rörelser försämras ursprungsfolksgruppernas rättigheter i praktiken, trots att de är fortsatt goda på pappret. Mordhot och mord av ursprungsfolksrepresentanter förekommer fortfarande frekvent. Ofta kretsar konflikter kring landrättigheter. Vidare är Funai, den myndighet som ansvarar för ursprungsfolksfrågor, allvarligt försvagad både vad gäller arbetskraft och finansiella medel, samt alltmer marginaliserad från den politiska arenan. Regeringen genomför satsningar på att bekämpa våld och brottslighet genom att stärka social inkludering i fattiga områden. I Rio de Janeiro har man t.ex. upprättat särskilda polisiära pacificeringsenheter (Unidades da Polícia Pacificadora, UPP) som har trängt undan narkotikagäng vilka tidigare har dominerat många slumområden (favelas) och banat väg för sociala institutioners närvaro i dessa områden. Dessvärre har korruption påträffats inom UPP och detta har lett till försvagat förtroende bland befolkningen. Det har på senare tid rapporterats om ett försämrat säkerhetsläge i Rio, vilket lett till ett ifrågasättande angående huruvida pacificeringen har lyckats eller ej. Även i São Paulo har våldspiralen ökat på senare tid, mycket beroende på den krigsliknande situation som råder mellan militärpolisen och stadens narkotikakarteller och annan organiserad brottslighet. Även i den nordöstra regionen har våldet ökat avsevärt det senaste årtiondet.