NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL



Relevanta dokument
NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

4.1.1 Idrottsinstruktion

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Dokumentering av yrkesprov

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING

Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan. Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller

UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN, SNICKARE 2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN FÖRESKRIFT 74/011/2014

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN

ARBETARSKYDDET INOM INLÄRNING I ARBETET I GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011

GRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING, HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen

GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare

INNeHÅLLSFFÖTeCKNINg 1. TÄVLINgeNS SYFTe TÄVLINgSSYSTeMeT ANMÄLNINg TÄVLINgSArrANgeMANg... 6

GRUNDEXAMEN INOM BEKLÄDNADSBRANSCHEN

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ

Utbildningsstyrelsen Edita Prima Oy. Helsingfors ISBN (häft.) ISBN (pdf)

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

MÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010

GRUNDEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010

GRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009

LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN

Utvecklingsarbete inom Närvårdarutbildningen Kompetensområde: Rehabilitering och äldreomsorg

Dokumentering av yrkesprov

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010

TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKES- KOMPETENS FÖR LASTBILS- OCH BUSSFÖRARE

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Föreskrift 67/011/2002. Grunder för fristående examen

GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010

GRUNDEXAMEN I TURISM GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom datateknik och datakommunikationsteknik, elektronikmontör, ICT-montör, 2014

GENOMFÖRANDE AV SÄRSKILD ALLMÄNLÄKARUTBILDNING

Dokumentering av yrkesprov

FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen

Läroplan Grundexamen inom hårbranschen. Utbildningsprogrammet för frisör

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Dokumentering av yrkesprov

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

GRUNDEXAMEN I IDROTT GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN

FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen

GRUNDEXAMEN INOM HUSTEKNIK 1999 GRUNDER FÖR LÄROPLANEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN OCH FÖR DE FRISTÅENDE EXAMINA

YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

YRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR 2001

Dokumentering av yrkesprov

HÖRSELSKADADE EXAMINANDER

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

Praktikguide för Aboa Mare

Arbetsplatshandledaren som främjare av inlärning. handledning och bedömning av den studerande på arbetsplatsen. Tarja Mykrä

lastbils- och bussförare

Utbildningsprogram för äldreomsorg 40 sv

PRAKTIKEN I ETT NÖTSKAL - Den praktiska undervisningen och där tillhörande processer

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013

Grenen för restaurangkock beskrivning av semifinaluppgift och bedömningskriterier

Jättebra Vasa en sporrande arbetsgivare

Dokumentering av yrkesprov

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Dokumentering av yrkesprov

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

Föreskrift 26 /011/2003. Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011

Läroplansgrunder för gymnasieutbildningen

Dokumentering av yrkesprov

Transkript:

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom tandteknik (13.12 2000, dnr 73/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 1 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1 2.2 Bedömning av yrkesprov 3 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 2.4 Bedömning av yrkesprov för grundexamen i tandteknik 4 2.4.1 Portfolio 7 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 8 3.1A Yrkesinriktade studier i examen och i utbildningsprogrammet 8 3.1.1 Tandteknisk verksamhet, 13 sv 8 3.1.2 Grundarbeten vid tillverkning av tandproteser, 20 sv 15 3.1.3 Tillverkning av helproteser, 20 sv 21 3.1.4 Tillverkning av delproteser, 27 sv 27 3.1.5 Tillverkning av kron- och broproteser, 10 sv 34 3.1.6 Tillverkning av tandregleringsapparatur och bettfysiologisk apparatur, 10 sv 39 3.1.7 Arbete på mottagning, 10 sv 46

1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi. Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskande av arbetarskydd den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då

4 bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen. 2.4 Bedömning av yrkesprov för grundexamen i tandteknik Helsingin sosiaali- ja terveysalan oppilaitos är den enda utbildningsanordnaren i Finland som anordnar utbildning som leder till grundexamen i tandteknik. Som en följd av detta har undervisningen och provmiljöerna en specialkaraktär i jämförelse med många andra utbildningsområden. Tandlaboratorierna är i allmänhet småföretag med en till tre anställda och med en mycket avgränsad verksamhetsprofil. Eftersom laboratorierna är små, kan de inte alltid erbjuda studerandeplatser för inlärning i arbetet. Tandlaboratorierna kan dessutom vara specialiserade på vissa arbeten, t.ex. metall- eller plastprotetik, vilket har som följd att det inte är möjligt att genomföra alla prov. Specialtandteknikernas mottagningar är t.ex. specialiserade på avtagbar protetik vid tandlöshet, varvid det är möjligt att på dessa arbetsplatser avlägga yrkesprov för helprotetik, vilket kanske inte är möjligt på andra praktikplatser. De studerande kan därför också vara i en ojämlik situation på olika arbetsplatser. Eftersom tandlaboratorierna är småföretag med avgränsad specialisering, kan en del av yrkesprovsuppgifterna på grundade skäl genomföras i läroinrättningen. På så sätt garanteras de studerande så jämlika yrkesprovsmiljöer samt mångsidig och ändamålsenlig utrustning som möjligt. Vid prov som utförs i läroinrättningen erbjuds mera och mångsidigare redskap, apparatur och material än i små tandlaboratorieföretag, eftersom läroinrättningen undervisar i protetikens olika delområden. Särskilt prov i specialkunnande för helproteser, metallarbeten och tandregleringsapparatur kan vara svåra att genomföra på alla arbetsplatser.

Studerandes arbetsprov motsvarar verkliga patientarbeten som utförs i tandlaboratorier. Nedanstående förteckning upptar den basutrustning och apparatur som finns tillgänglig vid alla yrkesprov i Helsingin sosiaali- ja terveysalan oppilaitos. På arbetsplatser där inlärning i arbete arrangeras används motsvarande, eller delar av samma basutrustningsnivå. Vacuumblandare för gips Gipssågar Mikroskop Guldvåg Sandblästringsapparat för skelettarbeten Sandblästringsapparat för guldarbeten Elektrolysapparat för skelettarbeten Parallellometer Gelapparater Dupliceringskyvetter Cylindrar för skelettarbeten Formare för skelettcylinder Gjutapparater och deglar Gasflaska Lödmunstycken Gjuttänger Eldfasta handskar Gjutcylindrar för kron-, bro- och skelettarbeten Ljushärdare Klammertänger (3-4 /studerande) Kraftavbitare/avbitare Adams-tång Trenäbbstång Angle-tång Mikromotorer, handstycken och motstånd Elknivar med vaxsmältningsbett Artikulatorer Gipsningsskivor för artikulatorer Akrylkokare Elkokplatta och akrylkokningskärl Kyvetter Byglar Hydrauliska pressar Vibratorer Gipsslipstenar Putsmotorer och uppsamlare Tryckkärl Hammare Ultrasonic Gipssaxar 5

6 Annat (t.ex. möbler, belysning, ventilation): Gipsutrustning (gipsbord, sedimentationslavoarer, vattenlavoarer, skåp) Sughuvor för akryler Arbetsbelysning Gaslampor Rengöringsmedel Arbetsstolar och arbetsbord Kompressor Helsingin sosiaali- ja terveysalan oppilaitos har vid sin tandlaborantutbildning tre lärare på heltid och timlärare enligt behov. Lärarna har avlagt åtminstone tandteknikerexamen. Lärarna är alltså få och därför fungerar i allmänhet studerandegruppens lärartutor som provbedömare för eleverna i sin grupp. Den lärare som handleder inlärningen i arbetet har också många andra uppgiftsområden, såsom förberedelse för yrkesprov. På grund av den fåtaliga personalen måste lärarna dela på sina arbeten, och därför är läraren som handleder inlärningen i arbetet och lärartutorn (provbedömaren) skilda personer. Enligt lagen och förordningen om yrkesutbildade personer i hälso- och sjukvården (559/1994 resp. 564/1994) har endast legitimerad yrkespersonal rätt till yrkesutövning. Legitimerad yrkespersonal inom tandvården är för närvarande tandtekniker, tandhygienist eller tandläkare. Som arbetsplatshandledare vid inlärning i arbete och provbedömare för tandlaborantstuderande kan också tandlaboranter fungera. Genomförandet av yrkesprovets utvärderingsdiskussioner varierar när det gäller grundexamen i tandteknik. Gemomförandet är inte alltid möjligt, då de små företagen har liten personal som inte kan lösgöra sig från sina arbetsuppgifter för att stå i läroinrättningens tjänst. Småföretagens specialisering och placering runtom i Finland inverkar vidare på tillgången på bedömare för läroinrättningen och på i vilken mån lärartutorn kan närvara på de olika praktikplatserna i Finland. Den lärare som handleder inlärningen i arbetet står dock i nära kontakt med arbetsplatserna och informerar arbetsplatshandledarna om yrkesprov och bedömning. Vid behov står också lärartutorn i kontakt med arbetsplatsen i frågor som gäller provbedömningen. Eftersom en gemensam utvärderingsdiskussion mellan läraren, representanten för arbetslivet och den studerande på grund av ovan nämnda orsaker inte alltid genomförs på praktikplatsen, sammanställer den studerande under provet en Portfolio för att underlätta bedömningen. Meningen med Portfolion är att garantera en jämlik bedömning för den studerande. Hela provarbetsprocessen har dokumenterats i Portfolion. Som bilaga finns en modellback där den studerande förvarar sina konkreta provarbeten som stöd för bedömningen. Den studerande sparar också i Portfolion de utvärderingar och självutvärderingar som man kommit fram till i utvärderingsdiskussionen samt andra provdokument. Den studerande tar Portfolion med sig till läroinrättningen, där man i en gemensam utvärderingsdiskussion med lärartutorn diskuterar den slutliga betygsättningen av provet (sammanförande av utvärderingen). Det slutliga vitsordet avgörs av lärartutorn med hjälp av provarbetsprocessen såsom den framgår av Portfolion och modellbacken samt utvärderingsdiskussionen.

7 2.4.1 Portfolio Den studerande dokumenterar provet för varje studiehelhet i en Portfolio. Denna utgörs av en mapp med dokumentation, utvärderingar och självutvärderingar från provuppgifterna. Målet med Portfolion är att stöda den studerandes inlärningsprocess och så mångsidigt som möjligt registrera den studerandes kunnande och professionella utveckling. ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV PORTFOLIO - Den studerande skaffar sig en mapp eller gör en själv. - Den studerande sammanställer mappen under varje skede av yrkesprovet. - I mappen dokumenteras yrkesproven för alla yrkesinriktade studiehelheter: 1) Tandteknisk verksamhet 2) Grundarbeten för tillverkning av tandproteser 3) Tillverkning av helproteser 4) Tillverkning av partiellproteser 5) Valbara yrkesstudier: - Tillverkning av kron- och broproteser - Tillverkning av tandreglerings- och bettfysiologisk apparatur - Arbete på mottagning 6) Övriga valbara studier, ifall de är yrkesstudier. - Från varje prov sammanställs i Portfolion o anvisningarna för yrkesprovsuppgifterna o dokumentering av arbetsskedena: remiss, videobilder, foton, teckningar och arbetsskeden som dokumenterats på annat sätt o gips- o.a. modeller o utvärderingsblankett innehållande självutvärdering av provet. - Föremål som hör till Portfolion sparas som bilaga i en modellback d.v.s. i en för ändamålet utvald låda. - Den studerande svarar för mappen och förvaringen av den. - Portfolion presenteras vid varje prov för lärartutorn, som bedömer provet. Den färdiga portfolion presenteras också i samband med lärdomsprovets arbetsdemonstration. Den studerande kan i en arbetssökningssituation använda Portfolion som demonstrationsportfolio för sitt yrkeskunnande.

8 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA Proven för examen och för de obligatoriska yrkesstudierna för utbildningsprogrammet i tandteknik är obligatoriska för alla studerande. Den studerande ska visa sitt kunnande genom yrkesprov också i de valbara yrkesstudierna. Utbildningsarrangören besluter om provens antal så att kunnandet i alla studiehelheter blir demonstrerade. YRKESINRIKTADE STUDIER FÖR GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK, 90 SV Yrkesinriktade studier, 90 sv Yrkesinriktade studier i examen och i utbildningsprogrammet, 90 sv Utbildningsprogrammet i tandteknik, 80 sv Obligatoriska studier, 80 sv Tandteknisk verksamhet, 13 sv Grundarbeten vid tillverkning av tandproteser, 20 sv Tillverkning av helproteser, 20 sv Tillverkning av partialproteser, 27 sv Valfria yrkesinriktade studier, 10 sv Tillverkning av kron- och broproteser, 10 sv Tillverkning av tandreglerings- och bettfysiologisk apparatur, 10 sv Arbete på mottagning, 10 sv Övriga valfria studier, 10 sv 3.1A Yrkesinriktade studier i examen och i utbildningsprogrammet 3.1.1 Tandteknisk verksamhet, 13 sv Centralt kunnande som framkommer vid yrkesprov: arbete enligt anvisningar desinficering av protetiska arbeten och arbetsredskap hantering, sortering och förstörande av avfall som uppkommer i arbetet ansvarstagande för att få rutin i arbetet tillämpande av normal tandlaboratoriehygien (område för inkommande arbeten, tillverkningsområde, område för utgående arbeten) förhindrande av fysiska hälsofaror och olägenheter (tandlaboratorieapparatur och -maskiner samt service och underhåll av dem, CE-märkningar) tillämpande av kunskaper i anatomi, fysiologi, bettfysiologi och morfologi i arbetet

9 behärskande av grunderna i protetisk verksamhet och munhälsovårdens och odontologins basterminologi omsorg om den personliga hygienen tillämpande av arbetsplatsens hygiendirektiv och aseptiska arbetsordning i det egna arbetet användande av arbetsklädsel och nödvändig skyddsutrustning (skyddshandskar, munskydd, skyddsglasögon, hörselskydd, hårskydd) åtföljande av märkningar för infektionsfarliga patientarbeten (HIV, hepatit, tuberkulos) och iakttagande av nödvändiga speciella skyddsåtgärder inlärningsfärdigheter och självutvärdering problemlösning interaktion, kommunikation och samarbete främjande av hållbar utveckling kvalitativ och kundinriktad verksamhet försorg om arbetarskydd och hälsa. Beskrivning av yrkesprovet Centralt kunnande vid yrkesprovet i tandteknisk verksamhet är interaktion, yrkesverksamhet och behärskande av terminologi samt aseptik, instrumentvård och arbetarskydd i tandlaboratoriet. Den studerande bör uppfylla alla krav på yrkeskunskap som är föremål för bedömningen. I yrkesprovet i tandteknisk verksamhet demonstrerar den studerande sitt kunnande i tandteknisk verksamhet under en yrkesprovsdag. Yrkesprovet i tandteknisk verksamhet sker under den fjärde terminen i samband med perioden för inlärning i arbete. Arbetsplatshandledaren och den studerande kommer överens om tidpunkt för yrkesprovsdagen så att de båda har tid att förbereda sig för den. På yrkesprovsdagen ska den studerande ta emot arbeten eller arbetsskeden som hänför sig till tillverkning av tandproteser och som åtföljs av remiss utskriven av en tandläkare eller annat motsvarande direktiv utför arbetet i enlighet med remissen eller motsvarande direktiv och tillämpar kunskaper i bettfysiologi och morfologi i sitt arbete förhandlar om arbetet med arbetsplatshandledaren eller med ett hälsovårdsteam som hör till arbetet och använder sig av fackterminologi kan förutom sitt modersmål använda det andra inhemska språket eller något annat språk i nationella och internationella situationer som rör branschen sköter speciellt handhygienen samt använder arbetsklädsel och nödvändig skyddsutrustning (skyddshandskar, munskydd, skyddsglasögon, hörselskydd, hårskydd) desinficerar vid behov arbeten, arbetsredskap och arbetsbänkar och fungerar i enlighet med den aseptiska arbetsordningen fungerar i enlighet med arbetsplatsens anvisningar för infektionsfarliga arbeten (hepatit, tuberkulos, HIV) behandlar, sorterar och förstör avfall som uppkommer i arbetet i enlighet med arbetsplatsens direktiv följer arbetsplatsens arbetarskyddsdirektiv. Den studerande dokumenterar i en Portfolio (se avsnitt 2.4.1) yrkesprovsdagens arbetsskeden på ett ändamålsenligt sätt. Den studerande presenterar Portfolion för tutorläraren vid sammanfattningen av yrkesprovsbedömningen.

10 Yrkesprovsmiljö Som yrkesprovsmiljö kan en sådan enhet fungera, som har ändamålsenlig utrustning för yrkesprov i tandteknisk verksamhet, t.ex. nödvändig skyddsutrustning (skyddshandskar, munskydd, skyddsglasögon, hörselskydd, hårskydd) och desinficeringsmedel för desinficering av avtryck, gipsmodeller och arbeten, instrument och arbetsbänkar. Det bör också finnas utrustning för framställning av avtryck och gipsmodeller. Arbetsplatsens arbetarskyddsdirektiv och bruksanvisningar för apparater och material ska också finnas tillgängliga. Den studerande bör ha ett eget arbetsbord, en -stol och lampa. Hon/han behöver också en mikromotor och handstycken samt gas- eller bunsenlåga eller motsvarande värmekälla. Som yrkesprovsmiljöer lämpar sig följande platser: tandlaboratorier tandläkarmottagningar specialtandteknikermottagningar dentalföretag, där det finns möjlighet att på yrkesprovsdagen demonstrera kunnande som är föremål för bedömningen läroinrättning med nödvändig utrustning (se avsnitt 2.4). Demonstration av yrkeskunskaper i det andra inhemska språket eller något främmande språk kan ske i en sådan yrkesprovsmiljö som bäst lämpar sig för ändamålet. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande arbetsprocessen Arbete enligt anvisningarna arbetar enligt erhållna anvisningar som medlem av ett munvårdsteam. arbetar enligt anvisningarna både som medlem av gruppen och självständigt. arbetar ansvarsfullt och enligt anvisningarna både som medlem av gruppen och självständigt. Desinficering av protetiska arbeten och arbetsredskap behärskar grunderna för protetisk verksamhet. behärskar desinficering av protetiska arbeten samt kemiska och fysikaliska desinficeringsmetoder. behärskar desinficering av protetiska arbeten samt kemiska och fysikaliska desinficerings- och steriliseringsmetoder. Behandling, sortering och förstöring av avfall som uppkommer i arbetet Hanterar, sorterar och förstör avfall som uppkommer i arbetet enligt anvisningarna. Hanterar, sorterar och förstör avfall som uppkommer i arbetet enligt anvisningarna. Hanterar, sorterar och förstör avfall som uppkommer i arbetet enligt anvisningarna. känner till principerna och märkningarna för återanvändning och problemavfall. känner till principerna och märkningarna för återanvändning och problemavfall följer miljöskyddslagar och -avtal.

11 Ansvarstagande för att få rutin i arbetet utvecklar sina arbetsrutiner på basen av erhållen respons. utvecklar sina arbetsrutiner. tar ansvar för sin egen inlärning och för erhållandet av rutiner i arbetet. arbetsuppgiften Tillämpande av normal tandlaboratoriehygien (område för inkommande arbeten, tillverkningsområde, område för utgående arbeten) kan den aseptiska arbetsordningen i sitt eget arbete. kan den aseptiska arbetsordningen i de olika skedena av sitt eget arbete, inräknat varumottagning, lagring och transport till beställaren. behärskar den aseptiska arbetsordningen i de olika skedena av sitt eget arbete, inräknat varumottagning, lagring och transport till beställaren. Förhindrande av fysiska hälsofaror och olägenheter (tandlaboratorieapparatur, service och underhåll av denna, CEmärkningar) kan den rätta lyfttekniken vid behandling av tunga föremål och använder arbetsplatsens lyft- och flyttapparatur. förhindrar fysiska hälsofaror och olägenheter (tandlaboratorieapparatur och underhåll av denna). förhindrar fysiska hälsofaror och olägenheter (tandlaboratorieapparatur, service och underhåll av denna, CEmärkningar). den kunskap som ligger till grund för arbetet Tillämpning av kunskaper i anatomi, fysiologi, bettfysiologi och morfologi i arbetet känner till de bettfysiologiska och morfologiska grundfaktorer som inverkar på ett gott arbetsresultat. känner till människans anatomiska, bettfysiologiska och morfologiska grundfaktorer och presterar ett högklassigt arbete. tillämpar kunskap om människans anatomi, fysiologi, bettfysiologi och morfologi i sitt arbete. söker information systematiskt. grunderna för protetisk verksamhet och munhälsovård samt odontologisk basterminologi behärskar den vanligaste basterminologin inom munhälsovård och tandprotetik. behärskar den vanligaste basterminologin inom munhälsovård och tandprotetik. behärskar den vanligaste basterminologin inom munhälsovård och tandprotetik samt odontologisk basterminologi. arbetssäkerhet Omsorg om den personliga hygienen sörjer för den personliga hygienen så att hon/han inte orsakar infektioner. sörjer för den personliga hygienen så att hon/han inte orsakar infektioner för sig själv eller kunder. sörjer för den personliga hygienen så att hon/han inte orsakar infektioner. förstår betydelsen av renlighet i sitt arbete. Tillämpande av arbetsplatsens hygiendirektiv och aseptiska arbetsordning i det egna arbetet följer arbetsplatsens hygiendirektiv och kan den aseptiska arbetsordningen i sitt eget arbete. följer arbetsplatsens hygiendirektiv och aseptiska arbetsordning. följer hygiendirektiven för ett rent tandlaboratorium.

12 förstår betydelsen av renlighet i sitt arbete. kan motivera effekterna av infektioner. Användning av arbetsklädsel och nödvändig skyddsutrustning (skyddshandskar, munskydd, skyddsglasögon, hörselskydd, hårskydd) använder ändamålsenlig arbetsklädsel och skyddsutrustning som behövs i arbetet. använder ändamålsenlig arbetsklädsel och skyddsutrustning som behövs i arbetet. beaktar i sitt arbete skyddsföreskrifter och förpackningsmärkningar för olika material. använder ändamålsenlig arbetsklädsel och skyddsutrustning som behövs i arbetet. beaktar i sitt arbete skyddsföreskrifter och förpackningsmärkningar för olika material. beaktar fysikaliska hälsofaror (vibration, buller, temperaturbetingelser, belysning). Iakttagande av märkningar för infektionsfarliga patientarbeten (HIV, hepatit, tuberkulos) och åtföljande av speciella skyddsåtgärder som dessa kräver kan de speciella skyddsåtgärder som de vanligaste infektionsfarliga patientarbetena (HIV, hepatit, tuberkulos) kräver. behärskar specialåtgärderna för infektionsfarliga patientarbeten. behärskar specialåtgärderna för infektionsfarliga patientarbeten. känner till de vanligaste infektionsspridarna och deras spridningsvägar. Baskompetens Inlärningsfärdigheter och självutvärdering utvecklar på basen av erhållen respons den egna förmågan att bli rutinerad i arbetet genom att använda olika informationskanaler. planerar sin professionella utveckling och använder olika informationskanaler. utvärderar den egna inlärningen och kunskapen. planerar sin professionella utveckling och använder mångsidigt olika informationskanaler. utvecklar sina professionella färdigheter och kunskaper enligt principerna för kontinuerlig inlärning. Problemlösning verkar i munhälsovårdens servicesystem och känner till dess struktur och serviceformer. anpassar sin verksamhet till munhälso- och hälsovårdens olika verksamhetsmiljöer. anpassar sin verksamhet till munhälso- och hälsovårdens olika verksamhetsmiljöer. kan utföra självständigt arbete.

13 Interaktion, kommunikation och samarbete arbetar enligt anvisningar som medlem i ett munhälsovårdsteam. fungerar i professionell interaktion med individer och grupper och klarar av team- och nätverksarbete. fungerar i professionell interaktion med individer och grupper och känner till interaktionens centrala faser, redskap och regler samt gruppdynamikens centrala drag. klarar av team- och nätverksarbete. behärskar vid behov kundbetjäningsarbetet och den kundinriktade telefonservicen i tandlaboratoriet. behärskar personlig kundbetjäning i tandlaboratoriet samt kundinriktad telefonservice. behärskar personlig kundbetjäning i tandlaboratoriet samt kundinriktad telefonservice. utvecklar på basen av respons sina egna interaktionskunskaper. utvärderar och utvecklar sina professionella interaktionskunskaper. utvärderar och utvecklar sina professionella interaktionskunskaper. kan förutom sitt modersmål använda det andra inhemska språket eller något främmande språk i situationer som rör branschen, på en nivå motsvarande 2 i den allmänna språkexamen. kan i sitt arbete enligt situationen förutom sitt modersmål använda det andra inhemska språket eller något främmande språk. kan förutom sitt modersmål i nationella och internationella sammanhang som rör branschen använda det andra inhemska språket eller något främmande språk. Gemensamma betoningar Främjande av hållbar utveckling kan arbeta enligt arbetsplatsens miljöanvisningar utan att orsaka skada för miljön. kan arbeta enligt arbetsplatsens miljöanvisningar utan att orsaka skada för miljön. kan arbeta i enlighet med miljösystemen utan att orsaka skada för miljön. kan enligt anvisningar behandla, sortera och förstöra avfall som uppkommer i arbetet. kan enligt anvisningar behandla, sortera och förstöra avfall som uppkommer i arbetet och känner till principerna och märkningarna för återanvändning och problemavfall. känner till innehållet i miljövårdslagarna och - avtalen som gäller arbetsplatsens arbetstagare och arbetsgivare och följer dem. beskriver de miljöolägenheter som uppstår i processen och de viktigaste metoderna för minskande av olägenheterna. behandlar, sorterar och förstör avfall som

14 uppkommer i arbetet enligt anvisningar och känner till principerna och märkningarna för återanvändning och problemavfall. Kvalitativ och kundinriktad verksamhet arbetar enligt tandteknikbranschens kvalitetsstandarder och vet vilka faktorer som påverkar uppnåendet av en hög kvalitet, även om hon/han ännu behöver handledning. behärskar kvalitetsbegreppen, kan jämföra dem och vet vilka faktorer som påverkar uppnåendet av en hög kvalitet. kan i sitt arbete använda och tillämpa företagets eller den egna verksamhetens kvalitetssystem. behärskar kvalitetsbegreppen, kan jämföra dem och vet vilka faktorer som påverkar uppnåendet av en hög kvalitet. kan i sitt arbete använda och tillämpa företagets eller den egna verksamhetens kvalitetssystem och deltar i utvecklandet av kvalitetssystemet. Omsorg om arbetarskydd och hälsa följer arbetsplatsens arbetarskyddsdirektiv och anmäler brister eller problem som hon/han observerar. följer tandlaboratoriets eloch brandsäkerhetsbestämmelser. följer tandlaboratoriets arbetarskyddsbestämmelser och - direktiv. skyddar sig mot faror som hör till arbetet och arbetsmiljön och motverkar dem. följer tandlaboratoriets arbetarskyddsdirektiv och tar för egen del ansvar för utvecklande av arbetarskyddet så att hon/han känner den lokala arbetarskyddsorganisationen och dess verksamhetssätt. behärskar i huvudsak de ergonomiskt riktiga arbetsställningarna i sitt eget arbete. planerar den egna arbetsmiljön ergonomiskt. följer tandlaboratoriets eloch brandsäkerhetsbestämmelser. behärskar de ergonomiskt riktiga arbetsställningarna i de olika skedena av arbetet och kan förebygga belastningsskador som uppkommer av arbetet. kan upprätthålla ett gott arbetsklimat och identifiera faktorer som inverkar negativt på detta (bl.a. utbrändhet, mobbning).

15 3.1.2 Grundarbeten vid tillverkning av tandproteser, 20 sv Centrala kunskaper som kommer fram i yrkesproven: fungera i enlighet med arbetsremiss och beställning tillverkning av gipsmodell enligt kraven på primär- och/eller sekundärmodell utförande av förarbeten för tillverkning av avtryckssked (avgränsning av kanterna, eliminering av underskär, isoleringar) utförande av förarbeten för tillverkning av bitschabloner (avgränsning av kanterna, eliminering av underskär, isoleringar) tillverkning av avtrycksskedar enligt beställning tillverkning av bitschabloner enligt beställning framställande av en ändamålsenlig gipsblandning, bedömning av materialbehovet, blandning och gjutning i avtryck behärskande av materialhanteringen för avtrycksskedar rätt val och användning av material för bitschabloner enligt anvisningar användning och underhåll av instrument och apparatur som krävs för grundarbeten behandling av avtryck kännedom om avtrycksmaterialens kemiska och fysikaliska struktur utnyttjande av grundkunskaper i anatomi och fysiologi i arbetet korrekt rengöring, desinficering, förpackning och registrering av tandlaboratoriearbeten användning av arbetsklädsel och nödvändig skyddsutrustning (skyddshandskar, skyddsglasögon, munskydd, sug, dragskåp) aseptisk verksamhet och skydd mot infektioner på sådant sätt som situationen kräver interaktion, kommunikation och samarbete inlärningsfärdigheter och självutvärdering iakttagande av estetiska aspekter främjande av hållbar utveckling kvalitativ och kundinriktad verksamhet omsorg om arbetarskydd och hälsa. Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet för studiehelheten Grundarbeten vid tillverkning av tandproteser demonstrerar den studerande att hon/han behärskar de grundläggande arbetena. Central kunskap är behandling av avtryck, tillverkning av gipsmodeller, tillverkning av individuella avtrycksskedar och tillverkning av modeller. Den studerande bör uppfylla minst nöjaktig kravnivå inom alla yrkeskunskapsområden som är föremål för bedömning. Den studerande identifierar avtrycksmaterialen och arbetar utgående från deras egenskaper underhåller instrument och apparatur som används för grundarbeten rengör instrument och apparatur samt arbetsutrymmen behärskar arbetsprocessens skeden (beställning, arbetsprocesser, arbetsprocessens resultat, material och användning av dem) behärskar den kunskap som ligger till grund för arbetet kan tolka tandteknisk facklitteratur, den internationella utvecklingen i branschen samt bruksanvisningar för material och apparatur på minst ett främmande språk.

16 Den studerande visar sitt kunnande genom att på förhand utföra överenskomna verkliga patientarbeten enligt erhållna anvisningar. Den studerande dokumenterar arbetsskedena i sin yrkesprovsuppgift mångsidigt till exempel genom att fotografera, rita eller på annat åskådligt sätt. Den studerande samlar alla anvisningar, all dokumentation av arbetsskeden och utvärderingar i en Portfolio (se avsnitt 2.4.1). Den studerande väljer tillsammans med arbetsplatshandledaren ut tre patientarbeten som lämpar sig för demonstration av yrkeskunskaper. Man kan också utföra flera arbetsprestationer som svarar mot målen. Den studerande väljer då ut de arbetsprestationer som hon/han anser att lyckats bäst som provarbeten. 1. Som provarbete väljer man tillsammans med arbetsplatshandledaren ut en individuell avtryckssked för partiell protes, som tillverkas för över- eller underkäke. Den färdiga skeden motsvarar en remiss eller andra givna direktiv. 2. Som provarbete väljer man tillsammans med arbetsplatshandledaren ut en individuell avtryckssked för helprotes, som tillverkas för över- eller underkäke. Den färdiga skeden motsvarar en remiss eller andra givna direktiv. 3. Som provarbete väljer man tillsammans med arbetsplatshandledaren ut en bitschablon som tillverkas för över- eller underkäke. Den färdiga bitschablonen motsvarar en remiss eller andra givna direktiv. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet för grundarbeten i tillverkning av tandproteser utförs under den studerandes tredje termin, i samband med perioden för inlärning i arbetet, på arbetsplatsen. Som yrkesprovsmiljöer kan sådana verksamhetsmiljöer fungera, där det är möjligt att utföra grundarbeten för tillverkning av tandproteser. På arbetsplatsen finns ändamålsenlig utrustning, till exempel nödvändig skyddsutrustning (skyddshandskar, munskydd, skyddsglasögon, hörselskydd och hårskydd) och desinficeringsmedel för avtryck, gipsmodeller och arbeten, arbetsinstrument och arbetsbord. På arbetsplatsen bör finnas lämpliga gipssorter, material som behövs för avtrycksskedar och vaxsorter för tillverkning av bitschabloner. Det bör också finnas redskap för tillverkning av avtryck, gipsmodeller, skedar och bitschabloner. Bruksanvisningar för apparatur och material bör finnas tillgängliga. Den studerande bör ha ett eget arbetsbord, en egen arbetsstol och lampa. Hon/han behöver också en mikromotor med handstycke samt gas- eller bunsenlåga eller annan motsvarande värmekälla. Som yrkesprovsmiljö lämpar sig följande platser: tandlaboratorier specialteknikermottagningar dentalföretag, där det finns möjlighet att demonstrera sådan kunskap som är föremål för utvärderingen. Tolkning av facklitteratur (att följa med den internationella utvecklingen i branschen och att förstå bruksanvisningar för material och apparatur) på minst ett främmande språk kan utföras i en sådan yrkesprovsmiljö som bäst lämpar sig för detta ändamål.

17 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande arbetsprocessen Att fungera enligt arbetsremiss och beställning fungerar enligt anvisningar, men behöver handledning. fungerar enligt anvisningar. tillverkar arbetet enligt anvisningar, beställning och gällande krav. Tillverkning av gipsmodell enligt primär- och/eller sekundärmodell tillverkar en primär- och/eller sekundärmodell enligt anvisningar. tillverkar en primäroch/eller sekundärmodell enligt krav och anvisningar. tillverkar en primäroch/eller sekundärmodell enligt krav och anvisningar. väljer de för ändamålet lämpligaste gipssorterna. väljer de för ändamålet lämpligaste gipssorterna. behärskar de rätta användningssätten när det gäller tandbranschens gipssorter. Utförande av förarbeten för tillverkning av avtryckssked (avgränsning av kanterna, eliminering av underskär, isoleringar) Utförande av förarbeten för tillverkning av bitschabloner (avgränsning av kanterna, eliminering av underskär, isoleringar) utför under handledning förarbeten för tillverkning av avtryckssked (avgränsning av kanterna, eliminering av underskär, isoleringar). utför under handledning förarbeten för tillverkning av bitschabloner (avgränsning av kanterna, eliminering av underskär, isoleringar). behärskar förarbeten för tillverkning av avtryckssked (avgränsning av kanterna, eliminering av underskär, isoleringar). behärskar förarbeten för tillverkning av bitschabloner (avgränsning av kanterna, eliminering av underskär, isoleringar). behärskar förarbeten för tillverkning av avtryckssked (avgränsning av kanterna, eliminering av underskär, isoleringar). behärskar förarbeten för tillverkning av avtryckssked enligt kraven för protetikens olika delområden. behärskar förarbeten för tillverkning av bitschablon (avgränsning av kanterna, eliminering av underskär, isoleringar). behärskar förarbeten för tillverkning av bitschabloner enligt kraven för protetikens olika delområden.

18 Tillverkning av avtrycksskedar enligt beställning Tillverkning av bitschabloner enligt beställning Val av ändamålsenlig gipsblandning, bedömning av materialbehov, blandning och gjutning i avtryck väljer enligt anvisningar sådan gipssort som situationen kräver. behärskar blandningstekniken och hittar enligt anvisningar rätta vatten-pulverförhållandet. gjuter enligt anvisningar avtryck i rätt tid. tillverkar enligt beställning individuella avtrycksskedar. tillverkar bitschabloner enligt beställning. väljer sådan gipssort som situationen kräver. behärskar blandningstekniken och det rätta vatten-pulverförhållandet. blandar gipset och gjuter avtrycken i rätt tid. tillverkar enligt beställning individuella avtrycksskedar inom protetikens olika delområden. tillverkar enligt beställning bitschabloner för protetikens olika delområden. väljer sådan gipssort som situationen kräver. behärskar blandningstekniken och det rätta vatten-pulverförhållandet för en tät gipsblandning. blandar gipset och gjuter avtrycken i rätt tid. materialanvändningen för avtrycksskedar använder material enligt bruksanvisningarna. behärskar enligt anvisningar materialhanteringen för avtrycksskedar. behärskar enligt anvisningar materialhanteringen för avtrycksskedar. använder sådan metod som materialet kräver. Ändamålsenligt val av material för bitschabloner, och användning enligt anvisningar använder ändamåls- och standardenliga material enligt anvisningar. väljer och använder ändamåls- och standardenliga material enligt anvisningar. väljer och använder ändamåls- och standardenliga material enligt anvisningar. planerar och bedömer materialåtgången. arbetsuppgiften Användning och underhåll av instrument och maskiner för grundarbetet använder instrument och apparatur för grundarbetet. klarar av basunderhållet av instrument och apparatur för grundarbetet. använder instrument och apparatur för grundarbetet. utför vid behov service på instrument och apparatur för grundarbetet. använder och underhåller handinstrument och apparatur för grundarbetet. beaktar arbetarskyddsaspekter vid användning och underhåll av maskiner. Hantering av avtryck förbehandlar tillgängliga avtryck. hanterar tillgängliga avtrycksmaterialtyper på det sätt som de kräver. hanterar tillgängliga avtrycksmaterialtyper på det sätt som de kräver.

19 beaktar i sitt arbete gränsen för avtryckets mekaniska belastningstålighet. den kunskap som ligger till grund för arbetet Kännedom om avtrycksmaterialens kemiska och fysikaliska struktur känner till de vanligaste avtrycksmaterialens egenskaper efter att avtrycket tagits. känner till de tillgängliga avtrycksmaterialens kemiska och fysikaliska struktur. känner till materialens egenskaper efter att avtrycket tagits. känner till de tillgängliga avtrycksmaterialens kemiska och fysikaliska struktur. känner till materialens egenskaper efter att avtrycket tagits. känner till den mekaniska belastningståligheten. Utnyttjande av grundkunskaper i anatomi och fysiologi i arbetet utnyttjar grundkunskaperna i anatomi och fysiologi. utnyttjar grundkunskaperna i anatomi och fysiologi samt biometriska genomsnittsuppgifter om strukturen på människans munområde. arbetssäkerhet Korrekt rengöring, desinficering, förpackning och registrering av tandlaboratoriearbeten kan de vanligaste sätten att desinficera och rengöra avtryck som anländer till tandlaboratoriet. rengör och desinficerar på ett korrekt sätt inkommande och utgående arbeten i tandlaboratoriet. rengör, desinficerar, förpackar och registrerar på ett korrekt sätt inkommande och utgående arbeten i tandlaboratoriet. Användande av arbetsklädsel och nödvändig skyddsutrustning (skyddshandskar, skyddsglasögon, munskydd, sug, dragskåp) använder skyddsutrustning som krävs i grundarbeten (skyddshandskar, skyddsglasögon, munskydd, sug, dragskåp). använder skyddsutrustning som krävs i grundarbeten (skyddshandskar, skyddsglasögon, munskydd, sug, dragskåp). använder skyddsutrustning som krävs i grundarbeten (skyddshandskar, skyddsglasögon, munskydd, sug, dragskåp). Aseptik och skydd mot infektioner enligt situationen rengör arbetsredskap, maskiner och utrymmen. rengör arbetsredskap, maskiner och utrymmen. fungerar aseptiskt och månar i alla arbetsskeden om arbetarskydd och kundsäkerhet. sköter om den personliga hygienen. sköter om den personliga hygienen och arbetsmiljöns ordning och renlighet. sköter om den personliga hygienen och arbetsmiljöns ordning och renlighet.

20 Baskompetens Interaktion, kommunikation och samarbete verkar i ett normalt dagligt samarbete med ett multiprofessionellt tandvårdsteam. utför den tekniska delen av tandtekniska arbeten i samarbete med ett multiprofessionellt tandvårdsteam. utför den tekniska delen av tandtekniska arbeten i ansvarsfullt samarbete med ett multiprofessionellt tandvårdsteam. kan tolka facklitteratur och bruksanvisningar för material och apparatur på det andra inhemska språket enligt nivå 2 för allmän språkexamen. kan tolka facklitteratur på minst ett främmande språk och kan följa utvecklingen inom tandteknik samt förstå bruksanvisningar för material och maskiner. kan tolka facklitteratur på minst ett främmande språk och kan följa med och förstå den internationella utvecklingen inom tandteknik samt förstå bruksanvisningar för material och maskiner. Inlärningsfärdigheter och självutvärdering tar ansvar för sitt eget arbete utgående från erhållen respons. utvecklar den egna kunskapen på basen av erhållen respons. tar ansvar för sitt eget arbete utgående från erhållen respons. utvärderar och utvecklar den egna kunskapen. utvärderar och utvecklar sina professionella baskunskaper enligt principerna för kontinuerlig inlärning. motiverar egna lösningar. Iakttagande av estetiska aspekter förstår vilken betydelse tändernas utseende har för kunden. förstår vilken betydelse tändernas utseende har för kunden. Gemensamma betoningar Främjande av hållbar utveckling verkar i enlighet med miljödirektiven och bestämmelser på sin arbetsplats. verkar i enlighet med miljödirektiven och bestämmelser på sin arbetsplats. behandlar, sorterar och förstör avfall som uppkommer i arbetet enligt anvisningar. sorterar avfall som uppkommer i arbetet. behandlar, sorterar och förstör avfall som uppkommer i arbetet enligt anvisningar. behärskar hanteringen av problemavfall. känner till principerna och märkningarna för återanvändning och problemavfall samt behärskar hanteringen av problemavfall. verkar på ett sätt som bevarar naturen. Kvalitativ och kundinriktad verksamhet planerar sitt arbete smidigt, ekonomiskt och högklassigt tillsammans med andra medlemmar av personalen. planerar sitt arbete smidigt, ekonomiskt och högklassigt tillsammans med andra medlemmar av personalen. beaktar i sitt arbete kundens behov.

21 Omsorg om arbetarskydd och hälsa. verkar i enlighet med miljö- och säkerhetsdirektiv och anvisningar på sin arbetsplats. verkar i enlighet med miljö- och säkerhetsdirektiv och anvisningar på sin arbetsplats. verkar enligt läkemedelsverkets direktiv. beaktar i sitt arbete arbetarskyddsaspekter, användarskyddsinformation, läkemedelsverkets direktiv, produkt- och patientsäkerhetsförordningar. 3.1.3 Tillverkning av helproteser, 20 sv Centrala kunskaper som bedöms i yrkesprovet: gipsning av arbetsmodeller i artikulator enligt referensuppgifter och märkningar i bitschablonerna samt enligt beställning individuell placering av proteständer vid användning av tänder som lämpar sig för arbetet och formning av tänderna enligt de krav som gäller för arbetet formning och färdigställande av alveoldelar i vax (allmänna former, gingivalhalsar, papiller, juga) behärskande av kyvettgipsning och/eller den metod som används på arbetsplatsen radering vid A-linjen vid behov akrylisering med sådan metod som används på arbetsplatsen eller enligt beställning finishering och polering av protes användning och underhåll av instrument och apparatur för helprotetik (artikulatorer, instrument och maskiner för vaxarbeten och akrylisering samt för finishering och polering av akryl) behärskande av material och ämnen för helprotetik behärskande av artikulatorns uppbyggnad och funktioner kännedom om principerna för tanduppsättning tillämpande av grundkunskaper i anatomi och fysiologi, bettfysiologi och morfologi vid tillverkning av helproteser kännedom om den kemisk-fysikaliska strukturen och egenskaperna hos vaxer som används för helprotetik behärskande av akrylplastens fysikalisk-kemiska egenskaper och struktur korrekt rengöring, desinficering, förpackning och registrering av arbeten i tandlaboratoriet utvecklande av skickligheten i arbetet med beaktande av arbetarskyddet aseptisk verksamhet och skydd mot infektioner enligt de krav som situationen ställer interaktion, kommunikation och samarbete inlärningsfärdigheter och självutvärdering beaktande av estetiska aspekter främjande av hållbar utveckling kvalitativ och kundinriktad verksamhet omsorg om arbetarskydd och hälsa