Utbildningens namn: Specialistundersköterska mot barn och ungdomar Ansvarig utbildningsanordnare: Kronobergs läns landsting, YH Region Kronoberg Omfattning, poäng: 200 Studieort: Växjö Studieform: Distans Studietakt: 100 Utbildningsnummer: YH00369 Beslutsår: 2018 Omgång: 1
Faktauppgifter Utbildningens namn Specialistundersköterska mot barn och ungdomar Ansvarig utbildningsanordnare Kronobergs läns landsting, YH Region Kronoberg Organisationsnummer 232100-0065 Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Besök Organisation: Adress: Ort: Kronobergs läns landsting, YH Region Kronoberg Kronobergs läns landsting YH Region Kronoberg 35188 Växjö Kronobergs läns landsting, YH Region Kronoberg J F Liedholms väg 17 Växjö Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post 0470-588000 http://www.regionkronoberg.se/jobb-ochutbildning/kompetensforsorjning-i-kronoberg/yrkeshogskola/ region@kronoberg.se Sida 1 (20)
Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examen Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen - SeQF nivå 5 Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Specialistundersköterska mot barn och ungdomar Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Undersköterska med specialistkompetens inom barn och ungdomssjukvård Barnundersköterska Specialistundersköterska barn- och ungdom mot hälso- och sjukvård Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om/i Barnets fysiska och psykosociala utveckling, anknytning. Anatomi och fysiologi. Diagnoser/sjukdomstillstånd inom barn och ungdomssjukvård. Barnets rättigheter i vården. Smärta och smärtlindring, pedagogiskt perspektiv. Kristeori och krisreaktion. Olika funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar. Barn och ungdomars olika utryck för psykisk ohälsa. Lagar författningar, yrkesansvar. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att Sida 2 (20)
Planera och utföra omvårdnadshandlingar på ett patientsäkert sätt och kunna uppmärksamma risker. Planera och utföra omvårdnadshandlingar utifrån basal vårdhygien, förhindra smitta och smittspridning. Aktivt delta i vårdteamet runt patienten. Utföra allmän och specifik omvårdnad inom barn och ungdomssjukvård. Planera, prioritera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika specifika omvårdnadsmoment inom barn och ungdomssjukvård. Observera och rapportera förändringar hos patienten. Informera och instruera olika grupper på svenska samt minst ett främmande språk. Vägleda och informera föräldrar. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att Förmåga att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen, deras föräldrar eller anhörig. Att självständigt söka och utveckla egen kunskap inom yrkesområdet. Kunna arbeta utifrån ett entreprenöriellt synsätt. Undervisning på engelska Kursöversikt Denna utbildning kommer att bedrivas delvis på engelska Enligt förslaget om förändring i föreskrift 2014:6 utifrån ny skrivelse i förordning 2 kap. 13 ska de studerande i sin undervisning lära sig att informera, instruera och kommunicera på mist ett främmande språk. Vi kommer i dessa kurser använda en del artiklar på engelska som ger den blivande specialistundersköterskan ett gott ordförråd med engelska termer för att kunna vända sig till patienten som inte pratar och förstår svenska. Med många nyanlända människor som kommer till Sverige och är i behov av vård känns den här ändringen mycket rätt i tiden. Obligatoriska kurser Kurs Barn och ungdomars livsvillkor 25 Barn och ungdomssjukvård 30 Examensarbete 10 Funktionsnedsättning hos barn och ungdomar 20 Introduktion och barnets fysiska och psykosociala utveckling LIA Barn och ungdomssjukvård 20 LIA Neonatalvård 20 LIA Omhändertagande av det nyfödda barnet 20 Neonatologi 30 Poäng 25 Summa: 200 Valbara kurser Sida 3 (20)
{Det finns inga valbara kurser} Kurser Kursen har 9 huvudmoment/delkurs(er) Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Barn och ungdomars livsvillkor Standard Nej YH-poäng: 25 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom barn och ungdomars livsvillkor i relation till specialistundersköterskans yrkesroll. Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: - Sexuell hälsa och rättigheter relaterat till barn och ungdomar - Samband mellan dysfunktionella familjemönster och andra sociala sammanhang och förekomst av psykisk ohälsa hos barn och unga. - Levnadsförhållande hos nyanlända familjer och ensamkommande barn - Lagrum och samverkansmöjligheter mellan myndigheter, anhöriga, och andra aktörer. - Anmälningsplikt - Att kommunicera med och stödja vårdtagare utifrån individuella behov på svenska samt på minst ett främmande språk (engelska) - Förmåga att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med med barnet/ungdomen, dess föräldrar eller anhörig - Att reflektera över den kommande yrkesrollen - Att självständigt söka och utveckla egen kunskap om barn och ungdomars livsvillkor Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Barn och ungdomssjukvård Standard Nej YH-poäng: 30 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom barn och ungdomssjukvård i relation till specialistundersköterskans yrkesroll. Kunskaper: - Översiktliga kunskaper om anatomi och fysiologi - Fördjupad kunskap om vanliga diagnoser hos barn och unga, symptom och behandling - Barnets rättigheter i vården - Smärta och smärtlindring hos barn och ungdomar - Barn och ungdomar i sorg Sida 4 (20)
Färdigheter: Kompetenser: - Allmän och specifik omvårdnad inom barn och ungdomssjukvård - Att kunna prioritera patienter efter deras vårdbehov - Etiska överväganden i mötet med barn, ungdomar och närstående - Förmåga att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen, deras föräldrar eller anhörig - Att reflektera över den kommande yrkesrollen - Att självständigt söka och utveckla egen kunskap i barn och ungdomssjukvård Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Examensarbete Examensarbete Nej YH-poäng: 10 Syfte och mål: Kursen ska ge den studerande möjlighet att behandla innehållet i ett arbetsområde inom sitt nya yrke som Specialistundersköterska Barn- och Ungdom med anknytning till någon, eller några, av kurserna i utbildningen. Det valda området ska ge den studerande inblickar i vägar till vidare lärande och professionell utveckling. Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: Efter genomförd kurs skall den studerande ha: - kunskaper i att självständigt behandla innehållet i ett arbets- eller studieområde Efter genomförd kurs skall den studerande ha: - uppvisat färdighet att självständigt slutföra förelagt projekt Efter genomförd kurs skall den studerande ha: - kompetens att föreslå hur det studerande området kan leda till vidare lärande och/eller professionell utveckling - kompetens i att tillämpa ett entreprenöriellt synsätt Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Funktionsnedsättning hos barn och ungdomar Standard Nej YH-poäng: 20 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom funktionsnedsättning hos barn och ungdom i relation till specialistundersköterskans yrkesroll. Kunskaper: - Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar - Intellektuell funktionsnedsättning hos barn och ungdomar - Fysiska funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar - Tillämpliga lagrum och samverkansmöjligheter mellan myndigheter, anhöriga, och andra aktörer - Anhörigstöd - Barn och ungas olika uttryck för psykisk ohälsa Sida 5 (20)
Färdigheter: Kompetenser: - Specifik omvårdnad vid barn och ungdomssjukvård avseende funktionsnedsättningar - Förmåga att reflektera över attityder och värderingar - Förmåga att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen, dess föräldrar eller anhörig - Att reflektera över den kommande yrkesrollen - söka och utveckla egen kunskap om funktionsnedsättning hos barn och ungdomar Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Introduktion och barnets fysiska och psykosociala utveckling Standard Nej YH-poäng: 25 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att introducera den kommande yrkesrollen samt ge kunskaper, färdigheter och kompetenser kring basal vårdhygien, lagar, barnets fysiska och psykosociala utveckling samt anknytning i relation till specialistundersköterskans yrkesroll. Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: - Rådande lagar, författningar och yrkesansvar kopplat till den specifika yrkesrollen - Övergripande kunskaper om barnets fysiska och psykosociala utveckling samt anknytningsteorier - Att planera och utföra omvårdnadshandlingar på ett patientsäkert sätt och kunna uppmärksamma risker - Att planera omvårdnadshandlingar utifrån basal vårdhygien, förhindra smitta och smittspridning - Att självständigt söka och utveckla kunskapen inom det aktuella vårdområdet bla med hjälp av informationsteknik - Att reflektera över den egna yrkesrollen Kursens namn: Kurstyp: Valbar: LIA Barn och ungdomssjukvård LIA Nej YH-poäng: 20 Syfte och mål: Kursen är förlagd till barnavdelning. Kursens syfte och mål är att genom praktiska erfarenheter och genom arbete under handledning ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom yrkesrollen specifikt avseende området barn och ungdomssjukvård. Kunskaper: - Fördjupad kunskap om vanliga diagnoser hos barn och ungdomar, symptom och behandling Sida 6 (20)
Färdigheter: - medverka vid allmän och specifik omvårdnad av sjuka barn och ungdomar - planera, prioritera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika specifika omvårdnadsmoment inom barn och ungdomssjukvård - observera och rapportera förändringar hos patienten - Pedagogiska metoder för att lindra smärta och oro - Att under handledning hantera vanligt förekommande medicinsk teknik - Aktivt delta i vårdteamet runt patienten - Arbeta utefter ett patientsäkert arbetssätt - Tillämpa basala hygienrutiner Kompetenser: - Reflektera över sina egna styrkor och svagheter i avsikt att utveckla ett professionellt förhållningssätt i sin kommande yrkesroll - Förmåga att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med med barnet/ungdomen, dess föräldrar eller anhörig - Att självständigt söka och utveckla egen kunskap i barn och ungdomssjukvård Kursens namn: Kurstyp: Valbar: LIA Neonatalvård LIA Nej YH-poäng: 20 Syfte och mål: Kursen är förlagd till neonatalavdelning. Kursens syfte och mål är att genom praktiska erfarenheter och genom arbete under handledning ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom yrkesrollen specifikt avseende området neonatalvård. Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: - Fördjupad kunskap om vanliga diagnoser/tillstånd hos det nyfödda samt prematurfödda barnet, symptom och behandling - medverka vid allmän och specifik omvårdnad av det nyfödda sjuka eller för tidigt födda barnet i neonatalvård - planera, prioritera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika specifika omvårdnadsmoment inom barn och ungdomssjukvård - observera och rapportera förändringar hos patienten - Smärta och smärtlindring hos nyfödda - Under handledning utföra amningsobservation och föräldravägledning - Under handledning tillämpa NIDCAP - Att under handledning hantera vanligt förekommande medicinsk teknik - Aktivt delta i vårdteamet runt patienten - Arbeta utefter ett patientsäkert arbetssätt - Tillämpa basala hygienrutiner - Reflektera över sina egna styrkor och svagheter i avsikt att utveckla ett professionellt förhållningssätt i sin kommande yrkesroll, loggbok - Förmåga att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med med barnet/ungdomen, dess föräldrar eller anhörig - Att självständigt söka och utveckla egen kunskap i neonatalvård Kursens namn: Kurstyp: LIA Omhändertagande av det nyfödda barnet LIA Sida 7 (20)
Valbar: Nej YH-poäng: 20 Syfte och mål: Kursen är förlagd till BB. Kursens syfte och mål är att genom praktiska erfarenheter och genom arbete under handledning ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom yrkesrollen specifikt avseende området omhändertagande av nyfödda barn på bb. Delar av perioden kan även förläggas inom förlossningsvård. Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: - Fördjupad kunskap om vanliga diagnoser/tillstånd hos nyfödda barnet, symtom och behandling - medverka vid allmän och specifik omvårdnad av det nyfödda barnet - medverka vid omvårdnad av den blivande och nyblivna mamman - planera, prioritera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika specifika omvårdnadsmoment inom området - observera och rapportera förändringar hos det nyfödda barnet - Under handledning utföra amningsobservation och föräldravägledning på bb - Att under handledning hantera vanligt förekommande medicinsk teknik - Aktivt delta i vårdteamet runt patienten - Arbeta utefter ett patientsäkert arbetssätt - Tillämpa basala hygienrutiner - Reflektera över sina egna styrkor och svagheter i avsikt att utveckla ett professionellt förhållningssätt i sin kommande yrkesroll, loggbok - Förmåga att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med med barnet/ungdomen, dess föräldrar eller anhörig - Att självständigt söka och utveckla egen kunskap om det nyfödda barnet samt den blivande och nyförlösta modern Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Neonatologi Standard Nej YH-poäng: 30 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom neonatologi i relation till specialistundersköterskans yrkesroll. Kunskaper: Färdigheter: - Vanliga diagnoser/tillstånd hos det nyfödda samt prematurfödda barnet, symtom och behandling. - NIDCAP, (Newborn Individualized Developmental Care and Assesment Program) - Kris och krisreaktioner - Allmän och specifik omvårdnad relaterat till barnets medicinska, anatomiska och fysiologiska förutsättningar - Omvårdnaden kring den blivande och nyförlösta modern - Amningsvägledning och föräldravägledning Sida 8 (20)
Kompetenser: - Förmåga att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med med nyfödda barnets föräldrar eller anhörig - Att reflektera över den kommande yrkesrollen - Att självständigt söka och utveckla egen kunskap i neonatologi Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Studerande kan när som helst under sin utbildning ansöka om att få tillgodoräkna annan tidigare utbildning. Examens- eller utbildningsbevis tillsammans med en detaljerad beskrivning av den tidigare utbildningens innehåll i form av kursplaner eller dylikt bifogas ansökan. Det är de kunskaper, färdigheter och kompetenser den studerande åberopar, som i huvudsak motsvarar kursmål i den aktuella utbildningen, som kan tillgodoräknas. Bedömningen av ansökan tar också hänsyn till kursmålens betygskriterier och resulterar i ett underlag till ledningsgruppen, som sedan fattar beslut om tillgodoräknande. Tillgodoräknandet kan avse delar av en kurs, hel kurs eller flera kurser. Betyg sätts enligt gällande betygsskala. Studerande kan även ansöka om att tillgodoräkna motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser som har utvecklats i yrkesverksamhet eller på annat sätt. Då påbörjas en utredning avseende reell kompetens. Vid behov begärs kompletterande underlag in från den studerande. Underlaget kan t.ex. bestå av arbetsbetyg, kursbevis, intyg avseende ideella uppdrag och arbetsprover. Om underlagen inte fullt ut styrker de kunskaper, färdigheter och kompetenser som den studerande åberopar kan en kompetenskartläggning utföras i dialog med den sökande. Kartläggningen används sedan i bedömningen mot de kursmål och betygskriterier i utbildningen som är relevanta. Vid behov kan bedömningen kompletteras med ett prov eller liknande för att styrka den studerandes kunskaper, färdigheter och kompetenser. I övrigt tillämpas samma rutiner som vid tillgodoräknande av tidigare utbildning. Tillträde till utbildningen Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att Sida 9 (20)
behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Sida 10 (20)
Särskilda förkunskaper Särskilda förkunskaper krävs i följande Kurser Lägst betyget E/3/G i följande kurser eller motsvarande kunskaper Och Vård- och omsorgsprogrammet Etik och människans livsvillkor, 100p Hälsopedagogik, 100p Medicin 1, 150p Psykiatri 1, 100p Psykologi 1, 50p Samhällskunskap 1a2, 50p Specialpedagogik 1, 100p Svenska 2 alt Svenska som andraspråk 2, 100p Vård- och omsorgsarbete 1, 200p Vård- och omsorgsarbete 2, 150p Yrkeserfarenhet Yrkeserfarenhetens omfattning och längd: 1 år heltid Typ av yrkeserfarenhet: Utbildningen förutsätter UTÖVER teoretiska och praktiska kunskaper motsvarande vård- och omsorgsprogrammet ÄVEN minst 1 års yrkeserfarenhet som utbildad undersköterska. Motivering yrkeserfarenhet: Yrkeserfarenhet krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig utbildningen då studierna innebär en specialisering inom yrkesområdet och bygger på att den studerande har kompetenser inom omvårdnad och sjukvård. Förkunskaper krävs för att kunna förstå, fördjupa och tillgodogöra sig specialiserad kunskap - samt att praktiskt kunna utöva yrkeskunskapen inom specialinriktningen. Utbildningens pedagogiska upplägg, bygger på att kunna relatera till såväl teoretiska, praktiska som erfarenhetsmässiga kunskaper och kompetenser Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Behörighetsbedömning och meritvärdering genomförs av egen personal samt studie- och yrkesvägledare enligt nedan rutin: 1. Ansökningarna registreras, numreras och behörighetsgrunder markeras för varje sökande. Sida 11 (20)
2. Bedömning av behörighet samt beräkning av meritvärde (utifrån att den sökande har behörighet till yrkeshögskola) och yrkeserfarenhet görs i samverkan med administratör, utbildningsledare och studie- och yrkesvägledare. Rutin kring förfarande finns dokumenterat i lathund för bedömning" som används som hjälpmedel under antagningens gång. 3. Behöriga sökanden rangordnas utifrån meritvärde och yrkeserfarenhet och poängbedöms. Vid behov kan 20-procentsregeln användas. 4. Summering och kommentarer dokumenteras av administratör. Saknas underlag för bedömning, begärs de relevanta kompletterande underlagen in från den sökande. 5. Överstiger antalet sökande antal platser, rangordnas sökande enligt angivna urvalsgrunder 6. Förslag på antagning och reserver på studerande presenteras vid ledningsgruppsmöte som fastställer antagningen 7. Beviljade sökande samt reserver meddelas och dokumentationen arkiveras. 8. Efter avslutad antagning görs en gemensam utvärdering med berörd personal. Minst två personer deltar aktivt med arbetet under antagningsprocessen för att säkerställa antagningsförfarande och kvalitet. Reell kompetens Om sökande saknar formella meriter, motsvarande behörighetskraven i 3 kap. 1 1-3 punkterna samt eventuellt 2-3, påbörjas en utredning avseende reell kompetens. Vid behov begärs kompletterande underlag in från den sökande. Underlaget kan t.ex. bestå av arbetsbetyg, kurseller utbildningsbevis, intyg avseende ideella uppdrag och arbetsprover. Om underlagen inte fullt ut styrker behörigheten kan en kompetenskartläggning utföras i dialog med den sökande. Kartläggningen används sedan i bedömningen mot de uppställda behörighetskraven och vid behov kan bedömningen kompletteras med ett prov eller liknande för att styrka den sökandes kompetens. Den sökande kan sedan förklaras behörig enligt 3 kap. 1 punkt 4 samt eventuellt 2-3 om behörighetskraven uppfylls. Om behörighetskraven inte uppfylls och om 3 kap. 4 (den så kallade 20 %-regeln) används för att förklara sökande behöriga, kan behörigheten bedömas mot andra krav. Dessa krav tar sin utgångspunkt i att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Alla som förklaras behöriga efter bedömning av reell kompetens enligt 3 kap. 1 punkt 4 samt eventuellt 2-4 går vidare till urval om antalet behöriga överstiger platserna i utbildningen. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Studie- och yrkesvägledare beräknar meritvärde för de ansökningar som bedömts vara behöriga. Beräkningen sker enligt UHR:s regler och tillämpningar om beräkning av meritvärde av gymnasieutbildning med undantag av meritpoäng. Meritvärdet kan högst bli 12 poäng. Meritvärde (Mv) / Poäng Mv 10.00 11.99 = 4p Mv 12.00 13.99 = 6p Sida 12 (20)
Mv 14.00 15.99 = 8p Mv 16.00 17.99 = 10p Mv 18.00 20.00 = 12p Särskilt prov Det särskilda provet är inriktat på kunskaper och färdigheter relaterade till utbildningen och yrkesrollen. Samtliga behöriga sökanden ges möjlighet att delta vid det särskilda provet. Provtillfällen kan de boka in sig själva via yh-antagning.se Syfte och mål med det särskilda provet, som är en del av urvalsprocessen, är att de som antas till utbildningen är de som bedöms ha de största möjligheterna att tillgodogöra sig utbildningen. Provet visar den sökandes kunskaper i nuläget som tillsammans med betyget från undersköterskeutbildningen och svenskan ger en bättre bild av den sökandes förutsättningar. Det särskilda provet består av två skriftliga test som avser språkliga färdigheter och ämneskunskaper som en undersköterska bör ha. Maximalt kan de sökande under det särskilda provet samla 12 poäng. Detta ger tillsammans med meritvärdet av betygen maximalt 24 poäng. Skriftligt test i svenska: max. 5 poäng Skriftligt test i ämneskunskaper för undersköterskor: max. 7 poäng Yrkeserfarenhet Relevant yrkeserfarenhet, bedöms utifrån yrkesrollen som undersköterska (även annan yrkesroll om den inneburit relevanta sjukvårdsuppgifter) inom vård och omsorgsrelaterat yrke. Utbildningsansvarig och studie- och yrkesvägledare avgör om den sökandes yrkeserfarenhet bedöms som relevant. Relevant yrkeserfarenhet poängsätts (max 14.4p): 1 månad/heltid yrkeserfarenhet ger 0.4 poäng 1 år = 4.8 p. 2 år = 9.6 p. 3 år = 14.4 p. Poängsumma för meritvärde, särskilt prov och yrkeserfarenhet läggs samman och kan ge max 38.4 poäng som utgör den sökandes jämförelsetal. Sida 13 (20)
Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Om antalet sökande överstiger det beviljade antalet platser till utbildningen rangordnas de sökande enligt upprättad rutin. Urvalsprocessen dokumenteras av administratör (innehållande följande information): - För- och efternamn, personnummer, gatuadress, postnummer och ort - Behörighet - Meritvärde poäng - Särskilt prov - poäng - Yrkeserfarenhet - poäng - Total summa poäng - Förslag på antagen-reserv-ej antagen - Antagen - Svarat på antagningen - Avhopp / tar tillbaka ansökan - Summering av antal sökande - Antal behöriga sökande - Antal beviljade platser - Antagna enligt 20 procent-regel Övriga kommentarer, som "kommer att komplettera" samt "särskilt pedagogiskt stöd" Ovanstående information sammanställs och redovisas vid ledningsgruppens möte. Där fastställs antagning. Antagningsbesked skickas via e-post samt fysisk post till de sökande (antagna och reserver med platsnummer). De antagna skall svara på antagningsbeskedet inom en viss tid. Därefter meddelas eventuella reserver om antagning. Sökande som inte uppfyller behörighetskraven meddelas med orsak till avslag. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Undervisningen bygger på att ge den studerande en teoretisk och praktisk plattform för den framtida yrkesrollen. Vi ger utrymme för dialog, diskussioner och seminarier/reflektionsseminarier för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och vidareutvecklas inom yrkesområdet.. Förutsättningar för att kunna genomföra studierna ser olika ut för olika studerande. Syftet med vårt distansupplägg är att det ska vara heltidsutbildning som erbjuder en viss flexibilitet för den studerande utifrån dennes livssituation. Distansupplägget bygger på att de studerande samlas till centrala träffar i utbildningslokalerna i Växjö. Detta vid introduktion av varje ny kurs i utbildningen. Vid de centrala träffarna ges föreläsningar som är kopplade till ämnet i kursen, reflektionshandledning, gruppdiskussioner, seminarier, fältstudier, praktiska moment, examinationer och möjligheter till erfarenhetsutbyte i gruppen. De centrala träffarna ges vid ett antal tillfällen per termin (cirka 3-5 dagar per tillfälle). Därutöver kommer de studerande att ha obligatoriska reflektionsträffar, där även Sida 14 (20)
examinationstillfällen kan förekomma. Under övrig tid, sker merparten av kommunikationen via lärplattformen, där reflektion och all information om utbildningen finns (studiehandledning, schema, uppgifter, reflektioner, handledning och examinationer). Därutöver finns den ansvarige utbildningsledaren tillgänglig via e-post och telefon vid behov. Genom att låta de studerande diskutera, reflektera och utbyta erfarenheter i reflektionsgrupperna och genom gemensamma grupparbeten, diskussioner och examinationer blir reflektionsgruppen betydelsefull för den studerande under hela utbildningen. Insatser för pedagogisk stöd En studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen ska få det stöd han eller hon behöver. Rätten är reglerad i 2 kap. 3 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Bestämmelsen anger att det är utbildningsanordnarens ansvar och skyldighet att tillgodose studerandes behov av stöd. Skyldigheten motsvaras av en rättighet för den studerande. Rätten är inte kopplad till något krav på att den studerande ska ha en konstaterad funktionsnedsättning, och utbildningsanordnaren kan därför inte kräva ett sådant underlag från den studerande för att erbjuda stödinsatser. Den studerande ansvarar för att meddela utbildningsanordnaren om behov finns och hur det påverkar undervisningen och utbildningsanordnaren använder sina egna rutiner för att säkerställa att den studerande får rätt stöd i undervisningen utifrån sitt behov. Som huvudregel gäller att stödet ska finansieras inom ramen för den ordinarie finansieringen. Om behovet finns på grund av en funktionsnedsättning kan dock myndigheten bevilja utökat statsbidrag för kostnaderna enligt 5 kap 2. Utbildningens upplägg vid distans Distansutbildningen är på heltid, men erbjuder den studerande en viss flexibilitet för att kunna genomföra sina studier på ett så effektivt sätt som möjligt. Distansupplägget innebär att de studerande samlas till centrala träffar vid ett antal tillfällen varje termin (cirka 3-5 dagar per tillfälle) Dessa träffar består av introduktion till ny kurs, föreläsningar (både interna och externa föreläsare), seminarier, reflektionshandledning, omvårdnadshandledning, grupparbeten, studiebesök, praktiska övningar, och examinationer. Dessutom ingår det reflektionsträffar som är obligatoriska, där även examinationstillfällen kan förekomma. En studiehandledning för varje kurs läggs ut på lärplattformen i god tid före varje kursstart. Detta ger den studerande information och vägledning inför kursen samt specificerar dess innehåll och krav. Mellan de centrala träffarna ska den studerande bearbeta och genomföra de uppgifter som publiceras av utbildningsledare/lärare på lärplattformen. Ansvarige utbildningsledare/lärare ger kommentarer/examinerar på grundval av utförda uppgifter. På lärplattformen sker även löpande kommunikation mellan utbildningsledare/lärare och de studerande. Här har de studerande samtidigt tillgång till studiehandledning, schema, uppgifter, reflektioner och examinationer. Utbildningsledare/lärare finns även tillgänglig via e-post eller telefon. Handledning i ämnet och reflektionshandledning ges via lärplattformen vid schemalagda tillfällen. Antal fysiska och obligatoriska träffar vid distans 11 Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Samarbetet med arbetslivet har sin grund i behov av kompetenshöjning inom yrkesområdet. Framtagandet att utbildningen har skett i dialog med arbetslivsrepresentanter där utbildningens Sida 15 (20)
Studerandes möjligheter att koppla samman praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter Vi bjuder in gästlärare från olika verksamheter som beskriver sin yrkesroll och sitt arbete för de studerande. De studerande får tidigt i utbildningen göra studiebesök inom yrkesområdet för att få en inblick i yrkesrollen. Det pedagogiska upplägget bygger på att de studerande får autentiska fallbeskrivningar som ska bearbetas och diskuteras. De studerande erbjuds också möjligheter till reflektion och handledning utifrån erfarenhetsutbyte och fallbeskrivningar, med varandra och med utbildningsledare/lärare. Teoretiska moment i utbildningen kopplas samman med fältstudier/observationer som den studerande sedan får omsätta i reflektioner och praktisk handling. LIA-handledare bjuds in till handledarutbildning (4 dagar) som sker i samverkan med Vård- och Omsorgs-College ("steg2"). Utbildningen syftar till att få en fördjupad kunskap och förståelse för handledarrollen. Den utsedda LIA-handledaren får i god tid, en skriftlig information om utbildningens upplägg och mål av ansvarig utbildningsledare. Den studerande följer en eller flera handledare och får ett fastställt schema under LIA- perioden. Detta för att den studerande ska få god insikt i, samt erfarenhet av, yrkesrollen och kunna nå målen med LIA-kursen. Den studerande ska ha regelbundna samtal med handledare samt föra loggbok och genomföra eventuella examinationsuppgifter. Detta följs löpande upp av utbildningsledare/lärare. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser omfattning, innehåll, kursupplägg och utbildningsplan har diskuterats och bearbetats. En arbetsgrupp bestående av representanter från olika yrkeskategorier inom yrkesområdet har medverkat för att säkerställa rätt nivå och kompetens i utbildningen. Arbetsgruppen finns tillgänglig och medverkar vid fortsatt arbete med kursplaner mm. I ledningsgruppen för utbildningen finns representanter från det specifika yrkesområdet representerade, där kompetensbehovet synliggörs utifrån specialistundersköterskans yrkesroll för att säkra och höja kvaliteten i utbildningen. Under utbildningens gång anlitas löpande gästlärare från arbetslivet i specialämnen representerande olika yrkesroller. Gästlärare kan samtidigt vara behjälpliga med att formulera examinationsuppgifter som har anknytning till det aktuella området. Vi arbetar kontinuerligt i olika nätverk med arbetslivet i form av dialog och möten. Detta för att säkerställa kvaliteten i utbildningen. Vi genomför även studiebesök och olika slag av fältstudier Inom Region Kronoberg finns idag ett väl utarbetat system (KLIPP) som används i samverkan med Linnéuniversitet, Gymnasieskolorna samt YH Region Kronoberg, där LIA- och praktikplatser fördelas inom Regionen. Det finns också en VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -samverkansgrupp där kommun och region samverkar för att få ett större perspektiv på fördelningen av platser, samt att det finns en gemensam syn och kontroll på olika LIA-platser. YH Region Kronoberg garanterar en LIA-plats inom regionen och har ett väl upparbetat nätverk inom yrkesområdet. Önskar den studerande en LIA-plats i hemkommun utanför regionen görs detta i samverkan med den studerande och utbildningsledare genom kontakt med verksamheten för att säkerställa att LIA-platsen uppfyller utbildningens mål. Under LIA-perioden gör utbildningsledaren i första hand ett besök, alternativt har telefonkontakt med LIA-handledare, studerande och verksamhet. Den studerande skriver loggbok under hela LIA-perioden. Utbildningsledaren tar del av denna loggbok och genomför med den studerande en utvärdering efter avslutad LIA. Genom samverkan i regionen / Vård- och Omsorgs-College sker kontinuerligt arbete med att skapa nya nya nätverk, rutiner och samverkansformer för att säkerställa kvaliteten på LIA- Sida 16 (20)
platser/praktikplatser. Bedömningsformulär utarbetas som stöd/underlag till berörda parter från arbetslivet. Metoder för kunskapskontroll Inom utbildningen förekommer följande metoder för kunskapskontroll: - Enskilda skriftliga tentamina. Salstentamen alternativt tentamen via lärplattform - Fallbeskrivningar, som de studerande får läsa och diskutera/relfektera kring - Grupparbeten, både på centrala träffar samt via lärplattforn - Inlämningsguppgifter, både på centrala träffar samt via lärplattform - Muntliga seminarier, vid centrala träffar - Närvaro vid gruppreflektioner/reflektionshandledning - Loggbok med reflektioner som skrivs under LIA-perioden - Verksamhetens skriftliga omdöme Flera delar bedöms och ingår i ett kursbetyg (ex. skriftlig examination, individuellt arbete samt deltagande i grupparbete/handledning).för att uppnå godkänt betyg i hela kursen krävs godkänt resultat i vart och ett av de ingående delarna. Betygssättning sker med grund i hur väl den studerande uppnår kursmålen i kursplanen. Ansvarig lärare och/eller utbildningsledare sätter betyg för hela kursen och betyg fastställs sedan i ledningsgruppen. De moment som är betygsgrundande i kurser finns angivna och förklarade i studiehandledningen. Omtentamen erbjuds vid ett tillfälle i närtid till ordinarie examinationstillfälle. Utöver detta erbjuds ytterligare ett examinationstillfälle under pågående utbildning. Möjlighet kan också erbjudas den studerande att delta i nästkommande utbildnings motsvarande kurs, om den finns att tillgå. Om den studerande har fått en enskild handlingsplan för sina studier, skall kursen och dess moment vara genomförda senast 6 månader efter avslutad ordinarie utbildningsomgång. Betygskriterier och betygskrav Vi tillämpar en 3-gradig betygsskala: - Icke godkänd (IG) = Den studerande har inte uppnått alla kursmålen. - Godkänd (G) = Den studerande visar genom kunskapskontrollerna att den har tillgodogjort sig alla kursmålen. - Väl godkänd (VG) = Den studerande ska uppfylla betygskriterierna för betyget godkänd, utöver det ska den studerande kunna reflektera över kursmålen samt dra slutsatser och reflektera över olika konsekvenser. Under LIA-perioden ger LIA-handledare ett skriftligt omdöme (enligt direktiv fastslaget av ledningsgruppen) utifrån kursmål (halvtids- och slutbedömning). Utbildningsledaren sätter det slutgiltiga betyget, i samtliga kurser. Betygen fastställs sedan av ledningsgruppen. Samtliga kurser i utbildningen har en kursplan med tydlig beskrivning av samtliga betygskriterier utifrån målen i kursen. Den studerande får kännedom om detta genom studiehandledningen. Betygskriterierna ska ange vilken kunskapsnivå som den studerande ska uppnå för att erhålla betyg i kursen. Målen i kursplanen utgår från nivån på kunskapskraven i ämnet. Betyget sätts sedan utifrån den studerandes måluppfyllese. Entreprenörskap i utbildningen Efter avslutad utbildning skall den specialistutbildade undersköterskan kunna ta initiativ till och Sida 17 (20)
kunna organisera nyskapande verksamhet. Det utgår från kreativitet, experimentlust och förverkligande av idéer som skall ses ur såväl arbetslivets som den studerandes perspektiv. Under utbildningen förekommer specifika moment där den studerande får använda sig av ett entreprenöriellt arbetssätt i form av att identifiera grunder för förbättringsarbete i samråd med verksamheter. Under utbildningen anlitas aktörer från olika verksamheter i specifikt syfte att inspirera till ett entreprenöriellt tankesätt. Att kunna identifiera möjligheter, vara kreativ och gå från ord till handling. Vår strävan är att ge den studerande en utbildning på en så hög nivå att den ger undersköterskan en bred kompetens i yrkesrollen som kan ge nya möjligheter och förutsättningar till utveckling och nyskapande inom yrkesrollen och i olika verksamheter. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 10 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 35 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Efter varje kurs under utbildningen skall de studerande utvärdera både sina egna insatser samt utbildningsanordnarens upplägg och insatser i förhållande till mål i kursen. Utvärderingarna sker via ett internet baserat verktyg som heter "Esmaker" och de studerandes svar är anonyma. Utvärderingen sammanställs av ansvarig utbildningsledare och återkopplas till de studerande samt föreläsande personal. Återkopplingen till de studerande genomförs av alternativ utbildningsledare. Ansvarig utbildningsledare gör sedan ett skriftligt tillägg i utvärderingen med egna kommentarer kring avslutad kurs. Dessa utvärderingar skickas till ledningsgruppen i samband med kallelse och utvärderingarna tas sedan upp under ledningsgruppsmötet. Utvärderingarna arkiveras sedan tillsammans med ledningsgruppens handlingar. Vid varje utbildningsstart utses en studeranderepresentant, samt en suppleant, som ska kunna föra gruppens talan vid ledningsgruppens möten. Studeranderepresentanten ingår i ledningsgruppen och har där möjlighet att lyfta frågor och synpunkter som finns direkt till ledningsgruppen. Studeranderepresentanten skall även erbjudas tillfälle vid centrala träffar för att ventilera gemensamma punkter som gruppen vill lyfta och få svar på. Efter avslutad utbildning gör de studerande en slututvärdering av hela utbildningen, denna utvärdering arkiveras i 2 år. Utvärderingar från varje genomförd kurs i utbildningen presenteras senast vid nästkommande ledningsgruppsmöte. Ansvarig utbildningsledare bifogar sina kommentarer till kursens upplägg och innehåll. Möjligheter att återkoppla vid ledningsgruppsmötena finns som ett stående inslag i dagordningen. Initiativ till revidering utifrån genomförda utvärderingar kan komma från olika håll, exempelvis att ledningsgruppen ger i uppdrag att förändra ett moment, att de studerandes utvärderingar ligger till Sida 18 (20)
grund för en förändring eller att den ansvarige utbildningsledaren belyser ett område som behöver revideras. Beslutet fattas i ledningsgruppen och protokollförs. Vid ett enskilt individuellt problem/situation hanteras det utifrån en upprättad handlingsplan som förankras i ledningsgruppen (alternativt med ledningsgruppens ordförande om det gäller en enskild studerandes privata förutsättningar) - då finns även utbildningschefen med vid mötet. Handlingsplanen upprättas och undertecknas av den studerande samt ansvarig utbildningsledare. Handlingsplanen skall ha ett förutbestämt datum för uppföljning. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning YH Region Kronoberg tillhör Region Kronoberg. Inom organisationen tillgodoser YHRK delar av Region Kronobergs behov av intern kompetenshöjning. Detta avseende personal inom hälso- och sjukvård och psykiatri. Regional utvecklingsdirektör har utsett verksamhetschefen på enheten, för de yrkesutbildningar som bedrivs inom regionen. Region Kronoberg är står bakom ansökan och är garant för att lokalerna är ändamålsenliga och tillgängliga. YH Region Kronoberg, har för närvarande 8 anställda, innefattande verksamhetschef, utbildningsledare, lärare och administratörer. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret samt det operativa ansvaret, utbildningsledare och lärare arbetar med YH-utbildningar. Till detta finns administratör kopplade till de olika funktionerna. Det pågår ett ständigt arbete involverande samtliga anställda för att säkerställa en god kvalitet och gemensam värdegrund för allt det arbete som genomförs. Genom regelbundna verksamhetsmöten skapas förutsättningar för planering, erfarenhetsutbyte och fördelning av resurser för att kunna hålla en god flexibilitet och hög kvalitet. Det finns en utsedd ansvarig utbildningsledare per utbildning. Denne har det dagliga operativa ansvaret för utbildningen. Vid behov av ytterligare kompetens, kan personal inom vård- och omsorg eller externa konsulter tillfälligt anställas för genomförande av vissa moment i en del av kurs, eller som helhet av kurs i en utbildning. De studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd pga funktionsnedsättning erbjuds extra stöd av en kontaktperson på YH Region Kronoberg. De studerande anmodas vid ansökan till utbildningen att ange vilka eventuella behov av särskilt stöd som finns för att kunna genomföra sina studier. Kontaktpersonen kan erbjuda samtal, planering och genomförande av handlingsplan, samt tillgodose eventuella extra behov av material. En särskild Yh-administratör finns knuten till Yh-utbildningarna. Denne ansvarar för arkiv, diarieföring, administrativa rutiner, dokumentation av kvalitetsarbete och rapportering till CSN. Administratören finns tillgänglig för de studerande dagligen. Administratören är även ansvarig för kallelse och protokollskrivning i relation till ledningsgruppens möten En studie- och yrkesvägledare är delaktig vid utformningen av kursplan, samt under antagningsarbetet och vid särskilda behov. Studerandeinflytande De studerande har inflytande över planering, genomförande och uppföljning av utbildningen genom sina respektive studeranderepresentanter i ledningsgruppen. Val av studeranderepresentant sker vid start och introduktion av ny utbildning. Om det finns intresse från flera studerande från samma klass att vara aktiva väljer gruppen ut en person som representant i ledningsgruppen. Inför varje ledningsgruppsmöte ska studeranderepresentanten hämta in synpunkter och information från sin klass för att återkoppla till ledningsgruppen. Under sittande ledningsgruppsmöte ges det tid och utrymme för dialog med de studerande. Genom kursutvärderingar får utbildningsledare och ledningsgrupp information om de studerandes Sida 19 (20)
åsikter om upplägg, innehåll, socialt klimat och egen insats. Det ger värdefull information för utvecklingen av utbildningens upplägg och innehåll. Den utsedda studeranderepresentanten informeras om - om och skall även skriftligen intyga - att ansvarig utbildningsledare går igenom följande moment vid introduktion av ny utbildning och/eller kurs: - presenterar utbildningsplanen med samtliga studerande - presenterar och tillgängliggör kursplaner för utbildningens kurser - informerar om rutiner för betygssättning och återkoppling av kursutvärdering samt regler för omtentamen - metod och tidsplanering för LIA-anskaffning gåtts igenom - ledningsgruppens sammansättning, roll och funktion i utbildningen Sida 20 (20)