Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 23 MAJ 2014 I MAJ MÅNADS nyhetsbrev återvänder vi inledningsvis till Belgien och de två reaktorer som har problem med reaktortankarna. Det är fortsatt oklarheter när det gäller tillverkningsdefekterna för reaktorerna Doel 3 och Tihange 2. Nya uppgifter indikerar nämligen en starkare påverkan från strålning på stålmaterialet. Vi frågar oss om det kan få konsekvenser för svenska och andra reaktorer runt om i världen? Reaktorstoppen i Belgien kan också få långtgående följder inom landet och bli mycket kostsamma om de visar sig svårlösta. Kol- och gasanläggningar är nedlagda så det enda alternativet kan bli import. Belgien befinner sig i ett läge med ett mycket sårbart energisystem. Vi ser lite närmare på detta. Eon planerar inte för att gå vidare och bygga ny kärnkraft i Sverige så som förhållandena ser ut. Vi är helt fokuserade på att ta hand om det vi har, sade verkställande direktören Jonas Abrahamsson i en intervju i början av april. Vi följer upp detta och rapporterar från OKG AB. Litauen fortsätter sina förberedelser för ny kärnkraft, och detta har blivit ännu viktigare efter den senaste tidens politiska händelser i Ukraina. Finns det risk för att Ryssland utnyttjar sin position och straffar andra länder genom att strypa delar av energiförsörjningen? Ytterligare oro har skapats bland de baltiska staterna och vi rapporterar från Litauen i första hand. Westinghouse reaktortyp AP1000 stärker sitt grepp ytterligare i Kina. På sikt kan man fråga sig vad det kommer att betyda för andra reaktortyper, både för importerad såväl som vidareutvecklad teknik i Kina! Vi fortsätter med rapporter från Kina där byggtakten är mycket hög. Vi tar också upp ett forsknings- och utvecklingsuppdrag som Elforsk står bakom. Det gäller reservkraftsystem på kärnkraftverken. Dieselaggregat, gasturbiner och batterier är de främsta kraftkällorna. Men kan man utveckla reservkraftsystemen ytterligare, kanske med exempelvis vattenkraft? Vi rapporterar också från Tyskland och deras politiskt styrda energiomställning. Har Tyskland gått in på en mycket besvärlig väg frågar vi oss. Avslutningsvis rapporterar vi också från en hel del olika platser runt om i världen i form av korta notiser. Vi hoppas Ni får en trevlig läsning! Conny O. Holmström, Vattenfall Doel 3, (bränslebyte). Foto: Electrabel Stopp för belgiska reaktorer kan det få följder även i Sverige? Det är fortsatt stora oklarheter när det gäller tillverkningsdefekterna för de två belgiska reaktortryckkärlen. Nya uppgifter indikerar starkare påverkan från strålning på stålmaterialet. Kan det få konsekvenser för svenska och andra reaktorer runt om i världen? Tillsynsmyndigheter och kärnkraftsindustrin runt om i världen väntar på mer information från Belgien efter de oväntade resultat som framkommit efter en materialtestning i början av april. Kraftbolaget Electrabel har på nytt tvingats stänga ned reaktorerna Doel 3 och Tihange 2 efter upptäckten av defekter på reaktortankarna. De båda blocken återstartades i juni 2013 efter att man året innan konstaterat tillverkningsfel som orsak till defekterna i det smidda materialet, så kallade ringsmiden, som användes vid tillverkningen av reaktortankarna. Information om detta förmedlades av den belgiska säkerhetsmyndigheten, Federaal agentschap voor nucleaire controle (FANC). Upptäckten gjordes först på reaktorn Doel 3 och därefter på Tihange 2. Båda dessa reaktortankar är tillverkade av Rotterdam Dockyards som även tillverkat reaktortanken för Ringhals 2. Den belgiska säkerhetsmyndigheten kom efter en granskning av bland annat utomstående experter dock fram till att defektindikationerna, som tros ha uppkommit genom ett fenomen som kallas väteförsprödning, inte var av en sådan omfattning att de skulle kunna påverka reaktortankarnas integritet. Trots det har säkerhetsmyndigheten krävt att ytterligare tester ska genomföras senast till mitten av juni 2014 för att bekräfta tidigare ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 1

slutsatser. (För mer information om bakgrunden, se nummer 20 av Kärnkraft i vår omvärld från augusti 2013 där denna sak togs upp.) Det finns idag 21 reaktortryckkärl i världen från tillverkaren Rotterdam Dockyards. De finns i USA, Frankrike, Schweiz, Nederländerna, Tyskland, Spanien, Storbritannien och Sverige. Den belgiska säkerhetsmyndigheten genomförde under hösten och vintern 2012/13 möten med kärnsäkerhetsexperter och myndigheter från dessa länder för att informera om läget. Myndighetens första bedömning var att bristerna inte ska ha inneburit någon fara eftersom defekterna är parallella med ytan och därmed normalt inte utsätts för några påfrestningar i sin längdriktning. När det gäller Ringhals 2 genomfördes undersökningar under hösten 2012 och man fann inga brister eller indikationer på defekter av den typ man funnit i Belgien. NYA PRELIMINÄRA RESULTAT Den belgiska säkerhetsmyndigheten sade i ett uttalande i slutet av mars i år att Electrabels beslut att på nytt stänga ned reaktorerna kommit efter preliminära testresultat utförda på liknande material som det aktuella i reaktortankarna på Doel 3 och Tihange 2. I dessa preliminära resultat visar det sig att man fått en större påverkan från strålning när det gäller mekaniska egenskaper än förväntat. Säkerhetsmyndigheten, dess tekniska stödorgan Bel V och certifierings- och testningsföretaget AIB Vincotte kommer att ta den tid som behövs för att noggrant undersöka alla tillgängliga forskningsresultat efter att pågående tester är avslutade, meddelade myndigheten i slutet av mars. Electrabel uppger att dessa tester utförs vid centret för nukleära studier i Mol och ytterligare resultat beräknas vara klara till den 15 juni. Företaget meddelar också att man stoppade Doel 3 och Tihange 2 som en försiktighetsåtgärd. De båda reaktorerna har sedan tidigare varit inplanerade för revisionsavställningar sent i april respektive sent i maj. En del europeiska säkerhetsmyndigheter har meddelat att man följer utvecklingen i Belgien noggrant innan egna åtgärder vidtas. De flesta utförda granskningar av reaktortankar där samma undersökningsteknik använts som i Belgien uppvisar inte några tecken på fenomenet väteförsprödning. MILJÖORGANISATIONER En del miljöorganisationer lovordade beslutet att stoppa de två reaktorerna i Belgien, men kritiserade samtidigt beslutet från förra året att då återstarta dem. Beslutet 2013 att ersätta de två reaktorerna var förhastat och farligt. Det är fortsatt inte klarlagt hur och när bristerna i stålet uppkom, sade Rebecca Harms, en av ordförandena i de Gröna Europas fria alliansgrupp i Europaparlamentet, i ett uttalande den 27 mars. Reaktorerna borde inte återstartas förrän man fullständigt har förstått hur bristerna har uppkommit och dokumentation av alla frågor och tester har offentliggjorts, sade Harms. En studie initierad av de Gröna i mars 2013 drog slutsatsen att materialet som testats av Electrabel inte var tillräckligt likt det material som finns i de belgiska reaktortankarna (Doel och Tihange) för att kunna konkludera om reaktorsäkerheten på det sätt man gjort. Dessutom så finns det ingen information om någon form av interaktion mellan försprödning, strålning, temperatur och utmattning, säger de Gröna i sin rapport. Även om testerna hade varit positiva hade det inte bevisat att reaktortankarna var säkra för fortsatt drift, enligt rapporten. WENRA Inledningsvis fokuserades uppmärksamheten på reaktortankar tillverkade av företaget Rotterdam Dockyards, medan europeiska och amerikanska säkerhetsmyndigheter kom att tro att stålmaterial och smitt stål från vilken tillverkare som helst kunde vara påverkat. Den västeuropeiska samarbetsorganisationen för säkerhetsmyndigheter, WENRA, tog i augusti 2013 upp ett initiativ för ytterligare säkerhetskontroller av samtliga reaktortankar i kommersiella reaktorer i Europa oavsett tillverkare av tank. De rekommenderade ett tvåstegsförfarande i vilket dokumentation över tillverkningen först skulle undersökas, och därefter är det upp till varje nationell myndighet att gå vidare och kräva oförstörande provning om man finner det nödvändigt. I USA sade den amerikanska säkerhetsmyndigheten NRC i ett uttalande i september 2013 att det inte förelåg några belägg för att just Rotterdams process och teknik skulle kunna vara orsaken till väteförsprödning i jämförelse med andra smidesföretags hantering. Amerikanska industrigrupper och den amerikanska säkerhetsmyndigheten utförde en analys baserat på de i Belgien funna tillverkningsbristerna, och drog slutsatsen att även om amerikanska reaktorer skulle ha en hög grad av försprödning skulle de ändå upprätthålla sin strukturella integritet. Bakgrunden till att reaktorerna fick möjlighet att återstarta tidigt under sommaren 2013 berodde enligt säkerhetsmyndigheten i Belgien på att säkerhetsredovisningen för anläggningarna hade blivit godkänd av en expertpanel bestående av både belgiska och internationella representanter och att stoppet av reaktorerna inte var permanent vid det tillfället. För närvarande kan man inte säga om reaktorerna nu kommer att bli definitivt stängda. En eventuell återstart av reaktorerna kommer inte att tillåtas såvida inte det oväntade resultatet kan förklaras, samt att andra tester kan visa att effekten av strålning av stålet i reaktortankarna inte påverkar stålets egenskaper negativt. Detta uppgavs på den belgiska säkerhetsmyndighetens hemsida. INTERNATIONELLA REAKTIONER En talesman för den schweiziska säkerhetsmyndigheten meddelade i april att myndigheten inte hade några specifika kommentarer till situationen i Belgien. Talespersonen citerade dock ett tidigare uttalande från myndigheten där det framgick att man noggrant följde utvecklingen vid belgiska Doel 3 och Tihange 2. I uttalandet noterades att den schweiziska säkerhetsmyndigheten år 2013 hade krävt en genomgång av reaktortryckkärlen vid samtliga kärnkraftverk i Schweiz efter att defekterna blivit funna i de belgiska reaktorerna under 2012. En representant för den amerikanska säkerhetsmyndigheten sade i slutet av mars att inspektörer är i kontakt med den belgiska myndigheten och av- ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 2

vaktar ytterligare resultat från tester. Den amerikanska myndigheten har tillsammans med forskningsorganisationen Electric Power Research Institute (EPRI), granskat tillverkningsdokumentation för amerikanska reaktorer med ringsmiden och inte funnit några uppgifter om liknande brister som de som upptäckts i Belgien. Det Londonbaserade World Association of Nuclear Operators (WANO) talesperson meddelade i början av april att organisationen som medlemsorgan inte uttalar sig om eller kommenterar rollen och arbetet som utförs av säkerhetsmyndigheter. Vad vi gör är att ta drifterfarenheter från händelser, analysera dem med tanke på trender och att lära av historien, och därefter dela erfarenheten med våra medlemmar, sade talespersonen. Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige krävde i februari att ägarna av reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 3 senast i slutet av juni 2015 granskar och analyserar tillverkningsdokumentationen för reaktortryckkärlen. Vi vill att kraftbolagen undersöker om liknande brister som de som upptäckts i de belgiska reaktorerna finns i det material som Forsmark 3 och Oskarshamn 3 är tillverkade av, säger Lars Skånberg, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten. FKA och OKG ska först granska och analysera den dokumentation som finns för reaktortankarna. Därefter ska de ta ställning till om reaktortankarna behöver genomgå ytterligare provning. Kraftbolagen ska rapportera resultatet av granskningen och bedömning av eventuella behov av provning till Strålsäkerhetsmyndigheten. Ringhals AB har inte fått något föreläggande från Strålsäkerhetsmyndigheten då de redan har utfört en granskning och provning av Ringhals 2. Bolaget planerar dessutom att granska och prova reaktortankarna i Ringhals 3 och 4. Detta för att vara så fullständiga som möjligt i sin undersökning. KOMMENTAR FRÅN SVENSK MATERIALSPECIALIST Redaktionen har talat med Pål Efsing, materialspecialist på Ringhals, och han säger bland annat följande om den nu uppkomna situationen: Det som nu har hänt är att man i en materialforskningsreaktor (MTR) i Mol har genomfört ett så kallat accelererat bestrålningsförsök på stålmaterial som sägs innehålla väteflakes, det vill säga en utskiljning av hydrider i grundmaterialet som kan medföra att materialet blir sprödare eftersom hydriderna är spröda i sig. (Hydrid är en kemisk förening mellan väte och stål i det här fallet, red. anmärkning). I det försöket visar det sig att man har en större förskjutning avseende omslagstemperaturen för detta material, än vad man räknade med. Det är till och med över antaget värde plus ett tillägg i form av en säkerhetsmarginal som man adderade till det förväntade värdet. Med omslagstemperatur menas övergången från segt till sprött brottbeteende hos materialet. Om omslagstemperaturen ligger på till exempel +/-0 grader Celsius och man till detta adderar en säkerhetsmarginal på +50 grader Celsius, så befinner man sig cirka 250 grader ifrån materialtemperaturen under drift om vi antar att denna är cirka +300 grader Celsius. Om däremot omslagstemperaturen ligger 75 grader högre så hamnar man med samma adderade säkerhetsmarginal på +125 grader Celsius, och då har man en mindre marginal till drifttemperaturen på +300 grader Celsius. Det är en sådan typ av förskjutning av omslagstemperaturen som upptäckts i försöket i Mol och som man kopplat till bestrålat material. De just nämnda siffrorna ska dock endast ses som ett exempel för att förklara förhållandet, inte tolkas bokstavligt. Efsing säger vidare: Förloppet är ju sådant att genom bestrålning uppkommer en förändring av materialet, en åldring som ökar omslagstemperaturen, och därmed minskar den inneboende robustheten för reaktortankarna. I detta fallet mer än vad man hade förväntat och även med hänsyn taget till den femtiogradiga säkerhetsmarginalen. Trots detta så är man konservativ vid drifttemperaturer och materialet är fortsatt ett segt material och därmed skadetåligt. Det beter sig inte som ett sprött material. Generellt bör också tilläggas att vi inte har alla specifika fakta kring det nu utförda försöket på det sätt som Electrabel har, utan vi får utgå från det som är allmänt känt. Avslutningsvis säger Efsing: Man har inte haft med någon referens vid provningen, det vill säga ett annat känt stålmaterial att jämföra med. Dessutom förhåller det sig så, att just väte påverkas extremt kraftigt av snabba neutroner som finns i en materialtestningsreaktor av den typ som nu använts, vilka inte finns i en kraftreaktor. Det innebär att man troligtvis kommer att få genomföra nya försök i exempelvis Haldenreaktorn i Halden (Norge), en reaktor som är betydligt mer lik en kraftreaktor i sitt neutronspektrum i jämförelse med Molreaktorn i Belgien. Testreaktorn i Mol är den reaktor som man hittills använt. Målsättningen är att få en mer korrekt bedömning av förändringarna i stålmaterialet. På frågan om den senaste utvecklingen när det gäller försöken i Mol får någon konsekvens för Sverige, svarar Efsing: Ringhals 2 har undersökts och man har inte funnit några spår av defekter. De övriga aktuella reaktorerna kommer att genomgå granskning. FAKTABAKGRUND: I de utredningar som hittills utförts i Belgien vid reaktorerna Doel 3 och Tihange 2 har konstaterats att grundorsaken till defekterna är brister i tillverkningsprocessen av de så kallade ringsmiden som reaktortryckkärlen (reaktortankarna) är tillverkade av. Bland Sveriges tio reaktorer är det Ringhals 2, 3 och 4, Forsmark 3 och Oskarshamn 3 som är tillverkade av ringsmiden. Reaktortryckkärlet i Ringhals 2 har samma tillverkare, Rotterdam Dockyards, som tryckkärlet med tillverkningsdefekter i Doel 3. Tryckkärlet till Ringhals 2 levererades cirka fem år tidigare än leveransen till Doel 3. Resultatet från de granskningar och provningar som utförts på Ringhals 2 visar inte på några defekter motsvarande dem vid den belgiska reaktorn. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 3

Skiss över Belgiens stamnät. Operatören Elia. Bild Elia. Stamnät, Belgien. Foto: Elia. Stoppade reaktorer pressar stamnätet och medför ökade kostnader i Belgien Reaktorstoppen i Belgien kan få långtgående följder och bli mycket kostsamma om de visar sig svårlösta. Kol- och gasanläggningar är nedlagda så enda alternativet kan bli import; med andra ord ett sårbart system! David Haverbeke. Foto: Field and Fisher Waterhouse LLP Försiktighetsåtgärden att stänga ned Doel 3 och Tihange 2 i Belgien kommer sannolikt att kosta ägaren Electrabel tiotals miljoner euro i uteblivna intäkter, och utgöra en stor utmaning för det belgiska stamnätet och dess operatör Elia när det gäller att hålla nätet balanserat. Detta enligt finansiella analytiker i ett uttalande i början av april. I en notis från sent i mars månad uppskattar the Royal Bank of Canada att en utdragen revision av de två reaktorerna skulle kosta Electrabel och dess moderbolag GDF Suez mellan 25 och 30 miljoner euro per reaktor och månad i uteblivna intäkter före ränta, skatt, avskrivning och amortering. Den ekonomiska bördan för GDF Suez skulle därmed som minst uppgå till mellan 75 och 90 miljoner euro. Detta beräknat på ett antagande att reaktorerna skulle vara tillbaka i drift i mitten av juni, vilket innebär att de då skulle ha varit avstängda i ungefär sex veckor längre än förväntat. Givet magnituden av den negativa påverkan som en förlängd revision skulle innebära, kan detta i förlängningen bli ännu värre, enligt den kanadensiska bankens bedömningar. (Den senaste uppgiften säger nu att reaktorerna kanske inte är tillbaka i drift förrän i juli.) Mellan augusti 2012 och maj 2013 var båda reaktorerna var och en med en kapacitet på ungefär 1 055 MWe avstängda för att man skulle kunna utföra mer detaljerade inspektioner efter att brister tidigare hade upptäckts i reaktortryckkärlen, (se artikel ovan angående stopp för de belgiska reaktorerna). STAMNÄTET HÅRT BELASTAT En analys av den nuvarande belgiska produktionskapaciteten som publicerats av konsultföretaget Sia Partners i slutet av mars, ger vid handen att de två stoppade reaktorerna utgör en betydande del av den belgiska elproduktionen och energimixen, vilket också visade sig under den förra revisionsperioden. När båda reaktorerna var avstängda under vintern 2012/13 var det med nöd och näppe att man klarade sig undan en kollaps av det belgiska nätet, enligt analysen. Om man betänker Electrabels nuvarande storlek som största kraftproducent på den belgiska marknaden, så föreligger stor risk för att företaget kommer att lida ekonomisk skada av det som nu sker, uppgav David Haverbeke, partner vid Field and Fisher Waterhouse LLP, i ett uttalande i april och med referens till företagets förlorade intäkter. En taleskvinna för nätoperatören Elia, uppgav samtidigt att det är marknadens ansvar att se till att stamnätet är balanserat och att man finner de mest konkurrenskraftiga elproduktionsslagen för att möta behovet. Men med ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 4

tanke på att det nu är vår kan en decentraliserad produktion av el genom till exempel solenergi hjälpa till att täcka upp för den brist som kan uppkomma. På det sättet kan Belgien klara situationen tillsammans med import från närliggande länder. INGEN ENKEL LÖSNING David Haverbeke sade också att Belgien kan förlita sig på förnybar energi i det korta perspektivet, men att andra lösningar måste till i ett medellångt tidsperspektiv. Electrabel har under åren stängt flera kol- och gasanläggningar. Landet har dock ett sammankopplat stamnät med grannländerna med en överföringskapacitet från Frankrike till Belgien, som totalt uppgår till 1 850 MW, och från Nederländerna till Belgien på 946 MW. Detta enligt data från stamnätsoperatören Elia. Electrabel måste antingen importera från andra länder, alternativt starta upp anläggningar som inte varit driftsatta den senaste tiden, sade Haverbeke. Både Haverbeke och företaget Sia Partners är tämligen eniga, det råder en stor osäkerhet och det är en utmaning också i ett medellångt tidsperspektiv när det gäller att kompensera för de bortfall av elproduktion som uppkommit genom reaktorstoppen. Man tror inte att detta kommer att lösas på något enkelt sätt eller i närtid. Oskarshamn 2. Foto: OKG AB Eon och framtida kärnkraft Eon planerar inte för att gå vidare och bygga ny kärnkraft i Sverige. Vi är helt fokuserade på att ta hand om det vi har, sade verkställande direktören Jonas Abrahamsson i en intervju i början av april. Jonas Abrahamsson, verkställande direktör vid Eon Nordic. Foto: SKGS Eon är majoritetsägare av Oskarshamns kärnkraftverk med en total installerad effekt på cirka 2 600 MWe. Abrahamsson talade vid en energikonferens i Stockholm arrangerad av svenska basindustrins samarbetsorgan Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet (SKGS), som arbetar med basindustrins energifrågor i samarbete med branschorganisationerna. Abrahamsson sade bland annat att särskilt med hänsyn till det kommande riksdagsvalet i september så är den politiska situationen beträffande energifrågan inte tillräckligt stabil för att någon ska kunna investera i ny kärnkraft. Vidare uttryckte han att effektskatten som betalas av kärnkraftverken, och som baseras på varje reaktors värmeproduktionsförmåga inte faktisk produktion - och av vissa har betraktas som en straffskatt, leder till att nybyggnation av reaktorer blir alltför kostsamt. Ägarna betalar 12,648 kronor per installerad megawatt och månad. FRAMTIDEN FÖR OSKARSHAMN 1 OKG planerar i dag för fortsatt drift i 60 år för sina reaktorer och detta räknat från ursprunglig produktionsstart. Samtidigt så sade OKG i slutet av januari att man förbereder en ansökan till Mark- och miljödomstolen avseende miljöprövning och tillstånd för avställnings- och servicedrift för Oskarshamn 1. Vi det tillfället sade verkställande direktören Johan Svenningsson: Jag vill betona att det inte finns något beslut om permanent stängning av reaktorn. Men med erfarenheterna från Barsebäck vet vi att det är oer- ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 5

hört långa ledtider för ansökans- och tillståndsprocesser mot olika myndigheter. För att inte förlora dyrbar tid, startar vi upp den här processen redan nu. Ledningen har också uttryckt att det kan bli svårt att möta nya krav från Strålsäkerhetsmyndigheten, och det kan visa sig att dessa krav är för kostsamma för Oskarshamn 1. OSKARSHAMN 2 Oskarshamn 2 på 661 MWe är den sista av de tre reaktorerna på kraftverket som nu genomgår en modernisering. Arbetet innehåller bland annat en pågående säkerhetsmodernisering, men också planer om en effekthöjning på hela 27 procent upp till 850 MWe med införande i stationen 2015. I mars kom dock kontrabesked och effekthöjningen skjuts nu på framtiden. Förklaringen är att säkerhetsmoderniseringen inte avlöpt som planerat. Anders Österberg, informationschef på OKG, sade vid tillfället att ingen tidplan finns ännu. I det här fallet har förberedelsearbetet inte gått så smidigt som man tänkt sig. Abrahamsson uttryckte också i samband med SKGS-mötet i april att på grund av att anläggningen är under särskild tillsyn av Strålsäkerhetsmyndigheten för brister när det gäller säkerhetsrutiner och säkerhetskultur, har det inte varit möjligt att få tillstånd från myndigheten för effekthöjningarna. Vidare sade Abrahamsson att det är osannolikt att nuvarande tillsyn kommer att tas bort före år 2015. Bakgrunden till förseningarna i moderniseringsarbetet är enligt kraftverksledningen försenade leveranser av komponenter. Sammanfattningsvis; klart är att det som nu sker på den svenska kärnkraftsmarknaden, angående effektförändringar och elpriser, följs med stort intresse av olika investerare på kapitalmarknaderna. Vikten av kärnkraft ökar i Litauen Finns det risk för att Ryssland utnyttjar sin position och straffar andra länder genom att strypa delar av energiförsörjningen? Ytterligare oro har skapats bland de baltiska staterna efter händelseutvecklingen i Ukraina. Litauens energiminister Jaroslav Neverovic. Foto: www.eu2013.lt Visaginas, den nya reaktorn som planeras i Litauen, är nu än mer väsentlig för landet för att säkra elförsörjningen och den nationella säkerheten genom att minska energiberoendet till Ryssland. Detta sade ledarna för Litauens största politiska partier den 29 mars i samband med att de signerade en gemensam deklaration angående strategisk säkerhet. De politiska ledarna sade att reaktorn och byggandet av en gasanläggning för lagring av naturgas är speciellt kritiskt som en följd av uppvaknandet efter Rysslands annektering av Krimhalvön och den internationella oron över att Ryssland ska gå vidare in i Ukraina, och eventuellt stänga av gasleveranserna till Europa. I början av april uppgav Daiva Rimasauskaite, taleskvinna för den litauiska energiministern Jaroslav Neverovic, att kärnkraften skyddar Litauen från prisfluktuationer och att den är en av de bästa lösningarna för energiförsörjningen. Energiminister Neverovic är också ledare för ett av regeringspartierna i Litauen och är en av dem som står bakom överenskommelsen om strategiska riktlinjer för Litauens säkerhetspolicy under 2014-2020. Samtidigt framhålls att Neverovic är mycket bestämd angående att ett reaktorprojekt i Visaginas inte kommer att genomföras om det inte är ekonomiskt sunt. Visaginas-projektet hade egentligen stoppats när den nuvarande vänsterorienterade regeringen tog över makten i oktober 2012 från den dåvarande konservativa koalitionen. De konservativa hade signerat en principiell överenskommelse med japanska Hitachi där de skulle bli den strategiska investeraren i projektet, och med Hitachi-GE som leverantör av en 1 350 MWe så kallad avancerad kokvattenreaktor (ABWR). En definitiv överenskommelse var tänkt att signeras i slutet av 2012 med syftet att ett definitivt beslut skulle fattas under 2015. (Se även nummer 21 av Kärnkraft i vår omvärld från oktober 2013.) FÖR HÖGT PRIS Emellertid, den nuvarande regeringen meddelade vid sitt tillträde att den uppskattade kostnaden på cirka 5 miljarder euro för byggandet av reaktorn var alltför högt, och om den byggdes till det priset skulle konsumenterna få betala ett för högt elpris. Efter det har regeringen försökt omförhandla villkoren med Hitachi. En kommission sattes också upp av den litauiska regeringen i syfte att försöka lösa problemen och nå en uppgörelse för projektet tillsammans med Lettland och Estland. I den ursprungliga uppgörelsen skulle Litauen äga 30 procent av reaktorn, Hitachi 20 procent, och grannländerna Lettland 20 procent och Estland 22 procent. De olika delägarna skulle få motsvarande andel av den producerade elen. Litauen har också förhandlat med Polen om att delta i projektet, men Polen har valt att inte gå med. AKTIONSPLAN Den litauiske energiministerns taleskvinna sade att regeringen planerar att diskutera olösta projektfrågor med alla potentiella investerare under den kommande sommaren, och ta fram en aktionsplan för lösning av utestående frågor. Det inkluderar bland annat ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 6

synkronisering av de baltiska staternas olika elnät och även koppling till övriga Europas elnät. Det behöver också tillkomma nya överföringar som bättre kan koppla samman de baltiska länderna med varandra och därmed tillåta en effektivare import och export av el. De baltiska staterna var som bekant en del av det forna Sovjetunionen, men mer än 20 år efter dess kollaps är baltländerna fortsatt beroende av det ryska elöverföringsnätet. De baltiska staterna är också mycket avhängiga av rysk naturgas. Även innan Rysslands aktioner i Ukraina, arbetade de baltiska länderna med att minska sitt beroende av energi från sin östra granne. Säkerhetsdeklarationen angående strategisk säkerhet från slutet av mars uttrycker därför tydligt ett krav på utveckling av en naturgasterminal för flytande gas i Litauen så snart som möjligt. Den nuvarande situationen i Ukraina har tydligt lärt oss en läxa, nämligen att ingen nation ska kunna utnyttja sin monopolställning när det gäller energiförsörjning för att straffa en annan nation, sade energiminister Neverovic. Ytterligare två AP1000-reaktorer vid Haiyang Westinghouse reaktortyp AP1000 stärker sitt grepp ytterligare i Kina. På sikt kan man fråga sig vad det kommer att betyda för andra reaktortyper, både för importerad såväl som vidareutvecklad teknik i Kina! Kinas departement för miljöskydd har godkänt uppförandet av ytterligare två kärnkraftsreaktorer av typen AP1000 vid kraftverket Haiyang efter en analys och utredning av miljökonsekvenserna. Haiyang är det kraftverk där uppförandet av två AP1000-reaktorer pågår sedan tidigare och är beläget cirka 80 mil norr om Shanghai på Kinas östkust. Detta meddelades i ett uttalande av miljöskyddsdepartementet i mitten på mars. Shandong Nuclear Power Company har fått tillstånd att gå vidare med reaktorerna Haiyang 3 och 4 på samma plats som de två första blocken byggs. Departementet granskade miljökonsekvensbeskrivningen och kom fram till att byggplanerna för den valda platsen uppfyller aktuella krav på säkerhet och miljö. I och med godkännandet kan nu markarbete och byggnadsförberedelser inledas enligt myndigheterna. Departementet har krävt av kraftbolaget att stärka sitt arbete med att följa upp miljökonsekvenser i samband med den fortsatta utbyggnaden, och man kommer att övervaka och kontrollera den fortsatta exploateringen. Kraftbolaget behöver också godkännande när det gäller själva byggprocessen från regeringen innan bygget kan starta upp i full skala. Företag som bygger kärnkraftsanläggningar i Kina måste skaffa sig miljötillstånd efter utförd miljökonsekvensutredning såväl som licens för uppförande av anläggning. Detta måste ske innan de första betongarbetena för den nukleära delen och Fyra kärnkraftverk utmed Kinas kust, (Ningde, Sanmen, Haiyang och Xudabao). ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 7

reaktorbyggnation inleds. Licens för anläggningsbygge krävs från både miljöskyddsdepartementet och regeringen. KRAFTVERKET XUDABAO Parallellt med detta publicerade också miljöskyddsdepartementet en rapport där man sökte återkoppling och synpunkter från allmänheten på den utvärdering som gjorts av miljökonsekvenserna för uppförandet av kraftverket Xudabao, (beläget vid kusten cirka 40 mil öster om Beijing). Byggprocessen är för närvarande i den fas då exakt plats för bygget av kraftverket ska väljas. Enligt uttalandet från departementet innehåller planerna för Xudabao sex reaktorer av typen AP1000, och detta är i provinsen Liaoning. Första fasen kommer att innehålla uppförandet av två block. Byggarbetena för block 1 beräknas starta i år, block 2 kommer att ligga cirka tio månader efter. Driftstart är beräknat till år 2019 respektive 2020 för de två första blocken. Kraftverket Xudabao drivs av Liaoning Nuclear Company, som i sin tur ägs av det statliga China National Nuclear Corporation (CNNC). China Datang äger 20 procent i Xudabaoprojektet, och kinesiska statens utvecklings- och investeringsbolag äger 10 procent. Resterande 70 procent ägs av CNNC själva. FÖRSENINGAR Kinas två första AP1000-reaktorer vid Sanmen (beläget cirka 35 mil söder om Shanghai) respektive Haiyang (Sanmen 1 och Haiyang 1), kommer inte att kunna tas i drift förrän sent 2015 efter förseningar orsakade av vissa konstruktionsförändringar och komponentproblem. Detta enligt uppgifter i mars från kinesiska säkerhetsmyndigheten. AP1000 är en 1100 MWe tryckvattenreaktor utvecklad av Westinghouse och som främst karakteriseras för sina passiva säkerhetssystem. Kina skaffade sig rätten att bygga sin egen version av AP1000 i samband med att man bestämde sig för att köpa fyra reaktorer från Westinghouse för anläggningarna vid Sanmen och Haiyang, (se även Kärnkraft i vår omvärld nummer 22 från mars 2014). Regeringen granskar konstruktionen av de mest väsentliga delarna, inklusive system och utrustning, för att försäkra sig om att säkerhets- och miljöskyddskraven är uppfyllda. Speciella statliga tjänstemän övervakar och följer byggprocessen inklusive installation av system och komponenter på plats. De följer också upp testkörningar och provdrift i samband med idrifttagning. Detta enligt departementets uppgifter. Diversifierad nödelförsörjning vid kärnkraftverk Dieselaggregat, gasturbiner och batterier ska garantera elström till kärnkraftverken även om strömmen skulle försvinna från nätet. Men kan man utveckla reservkraftsystemen ytterligare, kanske med exempelvis vattenkraft? Ett projekt som tar upp jämförelser av olika kraftslag för nödelförsörjning vid kärnkraftverk har genomförts inom ramen för Elforsks kärnkrafttekniska forskningsprogram. Som nödelkraft i samband med störningar används i dagsläget dieselgeneratorer, samt i liten utsträckning gasturbiner, som så kalllad säkerhetsklassad växelspänningskälla vid de svenska kärnkraftverken. Som säkerhetsklassad likspänningskälla är det batterier som gäller. Det finns inga specifika kraftkällor som föreskrivs i de lagar och föreskrifter som styr kärnkraftverkens verksamhet. Däremot påbjuds diversifiering av säkerhetsfunktioner. Med diversifiering menas två eller flera alternativa Diselgenerator (motor). Foto: Wärtsilä. system som oberoende av varandra utför samma uppgift men på principiellt olika sätt. Det krävs också enkelhet och pålitlighet i utformningen av säkerhetssystem. Med säkerhetssystem menas system som har till uppgift att säkerställa omedelbar nedstängning av reaktorn och kylning av den så kalllade resteffekten som kvarstår över tid efter nedstängning. Även system som behövs för att begränsa konsekvenser vid olika typer av, mer eller mindre, allvarliga störningar i kraftverket räknas som säkerhetssystem. MÅLSÄTTNING Utformningen av kraftkällor har hittills präglats av likriktning och därför togs initiativet till detta projekt för att undersöka ett antal alternativa kraftkällor och deras lämplighet som nödelförsörjning på kärnkraftverk. De ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 8

viktigaste målsättningarna med projektet har varit att definiera de förhållanden som kan anses viktiga för att en kraftkälla ska vara lämplig som nödelförsörjning på ett kärnkraftverk. Vidare att beskriva en rad olika kraftkällors egenskaper med tanke på de definierade förhållandena. Projektet har också haft som målsättning att sammanfatta de undersökta kraftkällornas lämplighet som nödelförsörjning. Dessutom kan undersökningen användas som ett kunskapsunderlag i samband med större investeringar i nödelförsörjning på befintliga kärnkraftverk, men också vid eventuella nyinvesteringar i kärnkraft. Sammantaget har tio olika kraftkällor undersökts och i olika grad bedömts som lämpliga eller mindre lämpliga. Av de tio kraftslagen ses dieselgeneratorer, batterier och i viss mån gasturbiner som konventionell teknik på kärnkraftverken. Som en jämförelse till dem har det även gjorts en bedömning om man vinner något i form av ökad diversifiering genom att använda andra kraftkällor för nödelförsörjning. De kraftslag som bedömts vara bäst med tanke på diversifiering är intern ångturbin (en ångturbin som drivs av kärnkraftverkets egen ångproduktion), vattenkraft, samt termoelektriska element. Diversifiering är ett effektivt sätt att motverka uppkomst av felfunktioner med gemensam orsak. En diversifiering med olika typer av teknik riskerar dock att göra en anläggning mer komplex. Ökad komplexitet kan i sin tur utgöra en ökad risk genom att anläggningen inte har samma transparens längre, det blir fler typer av komponenter som ska underhållas, med mera. Detta sammantaget gör att graden av diversifiering i praktiken alltid är en bedömningsfråga där olika för- och nackdelar delvis ställs mot varandra. UNDERSÖKTA KRAFTSLAG De kraftslag som undersökts är dieselgenerator, gasturbin, intern och extern ångturbin, vattenkraft, batteri, bränslecell, stirlingmotor, termoelektriska element, samt svänghjul. De förhållanden eller faktorer som definierats som viktiga för att en kraftkälla ska vara lämplig för nödelförsörjning är exempelvis effekttillgång, energitillgång, maximal drifttid, starttid, tillgänglighet och tillförlitlighet, mobilitet, investerings- och driftkostnader med mera. KOMMENTAR FRÅN OKG Arbetet har följts av en styrgrupp bestående av representanter från Elforsk samt de svenska kraftbolagen. OKG:s representant har varit Lars- Olof Ståhle och när redaktionen tar kontakt för att få OKG:s kommentar till arbetet säger Ståhle bland annat: Det har varit vissa bekymmer med våra dieselaggregat och detta tillsammans med en önskan att öka diversifieringen när det gäller reservkraftverk var främsta skälet till att närmare studera frågan. Alternativen till dieselaggregat är dock starkt begränsade och studien ändrade egentligen inte på den uppfattningen. För OKG:s del är det realistiskt sett bara dieselaggregat och gasturbin som kan användas under överskådlig tid som reservkraftkällor. Det är det vi har i dag och studien bekräftar att vi bör fortsätta med det. Dessutom används batterier som likspänningskälla. Vidare säger Ståhle: När det gäller vattenkraft som kraftkälla är det inte aktuellt för OKG:s del på grund av att vi inte har vattenkraftverk i vår närhet. Vi skulle dessutom vara starkt beroende av infrastrukturen i form av elnätet och vid en nödsituation utlöst av exempelvis jordbävning eller extremt väder med stor nederbörd och stark vind, skulle vi antagligen tappa elnätet och därmed vår reservkraft. Lokaliseringen av kärnkraftverket avgör således till stor del om man ska kunna använda vattenkraft som reservkraftkälla. När det gäller alternativet intern ångturbin som reservkraftkälla kan lösningen bli ganska komplicerad med svårigheter att reglera ångflöde och turbin, och dessutom osäkerhet vad beträffar uthållighet, enligt Ståhle. Effekttillgången kan drastiskt minskas över tid om till exempel stora läckage förekommer som starkt påverkar ångtillförseln. Projektet har finansierats inom Elforsks kärnkrafttekniska forskningsprogram och lett fram till rapporten: Jämförelse av olika kraftslag som nödelförsörjning vid kärnkraftverk, Elforsk rapport 13:87, författad av Magnus Lenasson, Göteborg. Rapporten går att finna via Elforsks hemsida: http://www.elforsk.se Förnybar energi kan inte ersätta tysk kärnkraft Har Tyskland genom sin politiskt styrda energiomställning anträtt en mycket besvärlig väg för sin framtida energiförsörjning? Frågan är befogad med tanke på vad som nu sker i Tyskland. Kärnkraftsproduktionen i Tyskland kan inte ersättas med förnybar energi och regeringen behöver en tydligare plan för hur man tänker se till att det finns tillräckligt med el när förnybara energikällor inte är tillgängliga, sade chefen för en av landets stora stamnätsoperatörer i april. Boris Schucht, verkställande direktör för nätoperatören 50hertz sade vid en presskonferens i Berlin, Vi måste ersätta kärnkraftverk med säker elproduktion. Förnybar energi kan inte producera säker och tillförlitlig el. Jag är en stark vän av förnybar energi, men vi måste vara uppriktiga. Efter Fukushimakatastrofen i Japan i mars 2011 ändrade den tyska regeringen ett tidigare beslut att tillåta de tysqka kärnkraftverken att drivas vidare längre än planerat, och meddelade att man önskade se den tyska kärnkraften utfasad ur energisystemet fram till år 2022. Det tyska parlamentet godkände planen om snabbare avveckling, åtta reaktorer är nu permanent stängda och nio reaktorer kommer successivt att stängas. ERSÄTTA KÄRNKRAFTS- PRODUCERAD EL Den tyska regeringen önskar ersätta kärnkraftsproducerad el med förnybar energi och energieffektivisering. Men för att kunna ha en säker energiförsörjning måste Tyskland fortsätta att använda sina kolkraftverk i åtminstone ytterligare tjugo år, sade Schucht. Även det nationella stamnätet måste utvecklas så att el från förnybara energikällor på ett enklare sätt kan överföras, fortsatte Schucht. Bättre överföringsmöjligheter mellan länder behövs också, speciellt mellan Tyskland och de nordiska länderna. Detta för att underlätta export och ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 9

import. Schucht sade att det har inte varit en öppen politisk diskussion om vem som ska betala för allt detta. Regeringen kom också nyligen ut med den senaste rapporten över statusen när det gäller omvandlingen av det tyska energisystemet sammanställd av myndigheten för federala nätverk för el, gas, telekommunikationer, post och tåg. Rapporten säger att energisituationen i södra Tyskland fortsatt är ansträngd, och att utveckling av stamnätet skulle förbättra läget och borde utföras snabbt. Vidare kan man i rapporten läsa att ungefär 25 procent av elproduktionen kommer från förnybara energikällor. Resten kommer från fossileldade kraftverk och kärnkraft. KOMMENTAR FRÅN COPENHAGEN CONSENSUS CENTER Bjørn Lomborg, chef för Copenhagen Consensus Center, skriver bland annat följande i en nyligen publicerad artikel angående den tyska energipolitiska situationen: En färsk rapport från McKinsey fann att de tyska hushållens energipriser nu ligger 48 procent över det europeiska genomsnittet. Detta samtidigt som europeiska elpriser stigit med nära 40 procent sedan 2005 medan elpriset i USA har gått ner. Och trots undantag för energiintensiva företag ligger energikostnaden för den tyska industrin 19 procent högre än genomsnittet i EU. Detta gör Tyskland allt mindre attraktivt för företagande. Den tyska kemijätten BASF har uttalat att man inte kommer att göra ytterligare investeringar i Tyskland och Europa. Grön energi kan inte uppfylla Tysklands behov av tillförlitlig el vad gör man när solen inte skiner eller vinden inte blåser? Det är därför Tyskland fortfarande behöver kopiösa mängder fossila bränslen, och det är ett av skälen till att Tysklands konsumtion av förorenande brunkol förra året steg till sin högsta nivå sedan 1990. Därmed har Tysklands CO 2 -utsläpp ökat sedan kärnkraften fasades ut år 2011 trots de ofattbart stora subventionerna till förnyelsebar energi. Korta notiser från runt om i världen Olkiluotos styrsystem Olkiluotos styrsystem skapar fortsatta problem för finska kraftbolaget TVO. Finska säkerhetsmyndigheten STUK sade den 10 april att de hade godkänt det digitala styrsystemets arkitektur för Olkiluoto 3, den nya EPR-reaktorn som byggs av Areva och Siemens. Men samtidigt tillade de att vissa modifieringar behöver införas för att göra systemet mer robust mot felfunktioner. Den huvudsakliga orsaken till förseningarna har varit problem med att dokumentera och validera styrsystemets arkitektur och den detaljerade konstruktionen. Mika Johansson, STUK:s projektledare och ansvarig för granskningen av styrsystemet, sade i en intervju den 14 april att arkitekturen är godkänd baserat på den preliminära felfunktionsanalysen som inlämnats till STUK. Men vi vill fortsatt se den slutliga analysen, tillade Johansson. STUK kräver också att reaktorsystemen för haverisituationer blir ytterligare separerade från ordinarie driftsystem för en säkrare hantering av haveriförlopp. Det här låter som en mycket svårlöst fråga tekniskt sett, men det är det inte, tillade Johansson. Han sade också att STUK kommer att kräva att styrsystemet modifieras så att säkerhetsklassificeringen för friblåsningsventiler och tryckhållningstankens säkerhetsventiler höjs. Inte heller det är en större teknisk fråga, enligt Johansson. STUK kommer nu att inleda granskningen av styrsystemets detaljerade konstruktion. Tjeckien stoppar nybygge Det tjeckiska kraftbolaget CEZ sade i ett uttalande den 10 april att det hade stoppat upphandlingsprocessen för att bygga två nya reaktorer vid kraftverket Temelin, och att man hade meddelat de återstående budgivarna, Westinghouse och det rysk-tjeckiska konsortiet MIR 1200, beslutet om detta. Emellertid har det framkommit kommentarer från en jurist och från verkställande direktören för CEZ, Daniel Benes, att uppförandet av en ny reaktor på Temelin trots allt inte är helt uteslutet. Beslutet att stoppa upphandlingen kom en dag efter att den tjeckiska regeringen meddelat att man inte kommer att ge statliga garantier för ny kärnkraftsutbyggnad. Sedan år 2009, då upphandlingsprocessen inleddes, har energisektorn genomgått en stor förändring i Europa, uppgav Benes i ett uttalande. Ursprungligen var projektet fullt ekonomiskt möjligt, givet de då gällande elpriserna och andra faktorer. Nu är situationen annorlunda och projektet mycket mer riskutsatt, enligt Benes. Den tjeckiska regeringen har samtidigt upprepat sitt stöd för kärnkraft och bett industri- och handelsdepartementet tillsammans med finansdepartementet att till årsskiftet planera landets nästa steg när det gäller kärnkraftsutveckling inom ramen för omarbetning av den långsiktiga energipolicyn. Finska STUK stödjer Saudiarabiens nukleära program Finska säkerhetsmyndigheten STUK har undertecknat ett samarbetsavtal med King Abdulla City of Atomic and Renewable Energy (Kacare), med syftet att etablera regelverk och säkerhetsstandarder för kärnkraft i Saudiarabien. Detta meddelade STUK i början av maj. STUK kommer enligt uttalandet att hjälpa Kacare att rekrytera och utbilda personal för den nya säkerhetsmyndigheten. STUK ska också hjälpa till med att utveckla ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 10

säkerhetskrav för reaktorer som Saudiarabien planerar att bygga. Kacare bildades år 2010 för att stödja utvecklingen av en långsiktig och uthållig elförsörjning, och att reducera Saudiarabiens beroende av fossileldad kraftproduktion. Amerikanska kraftbolaget Dominion inleder diskussion om åttioårig drift Kraftbolaget Dominion har startat inledande diskussioner med den amerikanska säkerhetsmyndigheten NRC i syfte att förlänga driftlicensen med ytterligare tjugo år för sina fyra reaktorer i Virginia, vilket vid genomförande i så fall skulle innebära en total driftstid på åttio år. Detta enligt ett uttalande i slutet av april av Thomas Wohlfarth, vice verkställande direktör och ansvarig för tillsynsärenden. Wohlfarth talade vid en hearing i Richmond som hölls av det så kallade State Corporation Commission och tog upp kraftbolagets integrerade resursplan, ett dokument som beskriver detaljer för hur företaget planerar att möta behovet av el i Virginia under de närmaste femton åren. Dominion har redan fått en tjugoårig förlängning av den ursprungliga fyrtioåriga licensen för sina Virginia-reaktorer. NRC har godkänt ansökningar för förlängning av licens för en tjugoårsperiod för 73 av de 100 reaktorer som är i drift per i dag. Ansökningar för ytterligare arton reaktorer är under granskning. NRC och företrädare för industrin har sagt att de förväntar sig den första ansökan om att få förnyad licens bortom sextio år för en eller flera reaktorer före 2018 eller 2019. Operatörer i kontrollrummet på reaktorn Ningde 2 vid avslutad test. Foto: CGN Kinas nittonde reaktor startar kommersiell drift Reaktorn Ningde 2 i Fujianprovinsen i Kina startade kommersiell drift den 6 maj meddelar China General Nuclear Power Corporation (CGN). Reaktorn som är Kinas nittonde block är på 1 020 MWe och fasades in på nätet tidigt i januari i år. Arbetet på kraftverket Ningde inleddes 2008 och där fyra så kallade CPR1000 tryckvattenreaktorer byggs. (CPR1000 är en kinesisk uppgraderad version av en fransk 900 MWe tre-loopsreaktor.) Ningde 1 påbörjade kommersiell drift AP1000 reaktorkylpump. Bild: Curtiss-Wright. i april 2013. Block 3 är beräknad att tas i drift senare i år och block 4 under 2015. Kraftverket är byggt på tre små öar nära staden Fuqing i nordöstra delen av Fujian på Kinas östkust, cirka 70 mil söder om Shanghai, (se kartan över Kina ovan). Anläggningen ägs till 46 procent av CGN, China Datang äger 44 procent, och Fujian Energy Group har resterande 10 procent. Det här är China Datangs första kärnkraftsprojekt, Datang som är en av de fem stora kraftbolagen i Kina. Reaktorkylpumpar till AP1000 ombyggda Amerikanska företaget Curtiss- Wright är snart klara med att sända fyra ombyggda reaktorkylpumpar till de pågående kinesiska AP1000- projekten. Det kommer att ske i månadsskiftet juni/juli berättar företagets finansdirektör. Curtiss-Wright meddelade förra året att man inte skulle klara leveranstidpunkten för pumparna till Westinghouse AP1000- reaktorer enligt den uppgjorda planen. Ledningen för Curtiss-Wright sade i februari att leverans tillbaka ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 11

till Kina var planerad till någon gång mellan andra och fjärde kvartalet i år. Färdigställandet av reaktorkylpumparna har identifierats som ett av skälen bakom förseningarna för start av kommersiell drift vid de två första AP1000-reaktorerna i Kina, Sanmen 1 och Haiyang 1. Bakgrunden är att när Curtiss- Wright testade och därefter monterade ned en reaktorkylpump i januari 2013 så upptäckte man att ett blad på pumphjulet, en roterande gjutjärnsdel, hade brutits av. Felet kopplades till vissa problem i tillverkningsprocessen, enligt Curtiss-Wright. Följden blev att fyra reaktorkylpumpar som redan levererats till Kina förra året returnerades till USA för modifiering efter att man konstaterat att de innehöll felaktiga komponenter. Efter ombyggnad så går testerna nu mycket bra, enligt Curtiss-Wright. AP1000-projekt i England Japanska Toshiba och franska GDF Suez har tillsammans undertecknat en överenskommelse med Englands motsvarighet till svenska SKB, Nuclear Decommissioning Authority (NDA), om att förlänga en option som gäller ett markavtal vid Moorside i nordvästra England. Toshiba och GDF Suez hoppas där få möjligheten att bygga ett nytt kärnkraftverk. Genom sitt gemensamma företag, Nugen Project Company, önskar de båda bygga tre AP1000-reaktorer vid Moorside. Planen är att starta kommersiell drift 2024. Moorside är beläget i direkt anslutning till NDA:s anläggning Sellafield. Toshiba, som äger Westinghouse, har 60 procent av Nugen medan GDF Suez äger 40 procent. Redaktion Vattenfall AB, 169 92 Stockholm Conny O. Holmström conny.holmstrom@vattenfall.com 08-739 50 00 KONTAKT: Monika Adsten Elforsk AB Programområde Kärnkraft 101 53 Stockholm 08 677 27 35 monika.adsten@elforsk.se www.elforsk.se LAYOUT: Mio Nylén, formiograf mio@formiograf.se www.formiograf.se 073 406 78 00 ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 12