Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 26 årgången Nr 1, April 2006 Innehållsförteckning: Studiedagar och informationsmöten sid 1 Varför sover spädbarn på mage? Rätt version 2 Nya råd för att ytterligare minska risken för 3 plötslig spädbarnsdöd under utarbetande NTF FyrBoDal 3 Trafiksäker från första bilresan 4 Att resa med barn efter Tsunamikatastrofen 5 Flygresor och späda barn 7 EPDS-utbildning 7 Adoption annorlunda graviditet och föräldra- 8 skap. Resumé från studiedag Litteraturförteckning Adoption 9 Mässling 10 Om dina tänder 10 Information kring gentianaviolett (Metylrosanilin) 11 Barnkonventionen 11 Doktorsavhandlingen om Tidiga kostfaktorer 12 Kvinnlig könsstympling 13 Pappasida på nätet 13 Handbok för separerade föräldrar 13 Artikel-, Bok- och Broschyrtips 14 Glad påsk!
Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Norra Älvsborg Adress: NÄL, 461 85 Trollhättan Eva Fagerlund eva.fagerlund@vgregion.se 0520 910 59 barnhälsovårdsöverläkare Eva Bodin eva.b.bodin@vgregion.se 0520 910 56 vik. samordnande sjuksköterska Turid Osland Johansson turid.osland-johansson@vgregion.se 0520 911 08 dietist Anna-Bodil Bengtsson anna-bodil.bengtsson@vgregion.se 0520 910 58 socionom Birgitta Hermansson birgitta.hermansson@vgregion.se 0520 910 60 assistent fax 0520 910 61 Norra Bohuslän Adress: Uddevalla sjukhus 451 80 Uddevalla Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se 0522 923 20 verksamhetschef samt mobil 070 657 22 78 barnhälsovårdsöverläkare Anita Jonson anita.jonson@vgregion.se 0522 923 24 samordnande sjuksköterska socionom 0522 923 23 vakant Ann-Sofie Karttunen ann-sofie.karttunen@vgregion.se 0522 996 15 allergikonsulent Inger Nyberg inger.nyberg@vgregion.se 0522 923 14 psykolog Ellinor Grundberg ellinor.grundberg@vgregion.se 0522 923 21 assistent fax 0522 932 57 Redaktion Centrala Barnhälsovården 0520 910 60 NÄL, 461 85 Trollhättan fax 0520 910 61 Samtliga medarbetare kan nås genom assistenterna.
Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal våren 2006 Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. i fortsättningen kommer vi att här endast annonsera aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare 30/3 Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor i Eva Fagerlund BHV NÄL o Dalsland Margareta Wårlén Mellerud 14/3 Statistikmöte Vargön Personal med arbete på BVC Eva Fagerlund och Eva Bodin BHV NÄL 20/3 Statistikmöte Källstorp 22/3 Statistikmöte Vänerparken 27/3 Statistikmöte Sirius 28/3 Statistikmöte Granngården 30/3 Statistikmöte Brålanda 30/3 Statistikmöte Dalsland Eva Fagerlund BHV NÄL o Margareta Wårlén Mellerud 24/4 Statistikmöte Maria Albert Eva Fagerlund och Eva Bodin BHV NÄL 26/4 Statistikmöte Stavre 17/5 Statistikmöte Lilla Edet 17/5 Statistikmöte Sjuntorp 30/3 Schemaresa - Orust Personal med arbete på BVC BHV-teamet Norra Bohuslän 19/4 Schemaresa Uddevalla 26/4 Schemaresa - Lysekil 3/5 Schemaresa - Strömstad /Tanum 10/5 Schemaresa - Sotenäs 24/5 Schemaresa - Munkedal 25/4, 16/5 Matkrångel/Matvägran Personal med arbete på BVC BHV-teamet FyrBoDal 11/5 Uddevalla Barn som far illa Personal med arbete på MVC BHV-teamet FyrBoDal alt och BVC 23/5 NÄL 15/5 Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor i Göta- Eva Fagerlund o Eva Bodin Älvdalen BHV, NÄL 17/5 Lokala BHV-gruppen BVC-sjuksköterska och BVC- BHV-teamet i Norra Bohuslän läkare som ingår i denna grupp
Doktorsavhandling om Tidiga kostfaktorer och allergisjukdom hos barn Inger Kull, sjuksköterska vid institutet för miljömedicin på Karolinska sjukhuset i Stockholm har disputerat i Infant feeding and allergy in children. Syftet med avhandlingen har varit att studera kostens betydelse under första levnadsåret för allergiutveckling under de 4 första levnadsåren, och då i synnerhet med avseende på amning, regelbunden konsumtion av fisk vid 1 års ålder samt tillskott av AD-vitamin baserat i jordnötsolja under barnets första levnadsår. Avhandlingen utgår från en av världens största födelsekohorter, den så kallade BAMSE-studien (Barn Allergi Miljö i Stockholm en epidemiologisk undersökning) Resultaten visar att helamning i minst 4 månader verkar kunna minska risken för utveckling av astma och eksem under de fyra första levnadsåren, men inte mot allergisk sensibilisering generellt. Tidig introduktion av fisk under första levnadsåret och regelbunden fisk i barnmaten vid 1 års ålder verkar också minska risken för kvarvarande eksem och allergisnuva, samt i viss mån allergisk sensibilisering. Risken för allergi mot fisk ökar inte om fisk introduceras tidigt i barnets kost, snarare tvärtom. Att regelbundet intag av AD vitamin skulle öka risken för allergisjukdom kunde inte bekräftas i BAMSE-studien, snarare tvärtom under förutsättning att barnet fick AD vitaminer lösta i jordnötsolja. Sådant tidigt tillskott i kosten minskade risken för kvarvarande astma och allergisnuva samt allergisk sensibilisering mer generellt. Risken för sensibilisering mot jordnöt ökade inte bland barn som fick AD-vitamin i jordnötsolja. Inom den svenska barnhälsovården ges ofta information och råd om kost och andra faktorer som är av betydelse för barnets hälsa, vilket också efterfrågas av föräldrar. Tidigare har man befarat att risken för astma och eksem kan öka av amning och att AD-vitamin ökar risken för allergisjukdom. Vidare har fisk ansetts som ett betydelsefullt allergen och rekommendationen i Sverige har förut varit att vid allergi i familjen bör introduktionen för fisk i barnets kost senareläggas. Revidering av dessa råd gjordes för några år sedan av Barnläkarföreningens allergisektion, då det inte fanns några vetenskapliga underlag för detta, vilket denna aktuella studie också visar. Trots detta har många gamla råd och kostfaktorer levt kvar. Inom barnhälsovården kan information ges även fortsättningsvis om bröstmjölkens fördelar ur olika aspekter, men även att minska risken för att barnet skall få någon allergisjukdom. Studien talar också för att fisk tidigt i barnets kost inte ökar risken för allergi, och att tillskott av AD-vitamin baserat i olja under första levnadsåret inte ökar risken för allergisjukdom. För mer information om studien kontakta Inger Kull på Miljömedicinska enheten, Karolinska sjukhuset tel 08-7373673 Ann-Sofie Karttunen, allergikonsulent Norra Bohuslän
Kvinnlig könsstympning På Socialstyrelsens hemsida finns nu webbsidor om kvinnlig könsstympning. Här finns kunskap och erfarenheter om vad könsstympning är, hur man kan arbeta förebyggande, vad lagen säger osv. Saxat från hemsidan: "Könsstympning har praktiserats i mer än 2000 år, d v s före både kristendomen och islam. Sannolikt har sedvänjan uppstått i Egypten och sedan spridit sig längs handelsvägar och med vandrande folkgrupper. Förekommer både bland kristna, muslimer och i traditionella naturreligioner. Det finns många förklaringar till varför man könsstympar flickor och kvinnor, beroende på vilket land och vilken kultur man kommer ifrån. Alla olika förklaringar till trots, synes det finnas ett underliggande tema: kontroll över kvinnors kropp och sexualitet" Sidorna finns under www.socialstyrelsen.se/konsstympning Anna-Bodil Bengtsson socionom Pappasida på nätet Pappagruppsverksamheterna i södra Stockholmsområdet har en hemsida för blivande och nyblivna pappor: www.pappagrupperna.se Här finns information, tips, samhällsfakta, gästbok m m. Kan säkert vara matnyttigt även för MVC och BVCpersonal. Anna-Bodil Bengtsson socionom Handbok för separerade föräldrar "Om det svåra, men nödvändiga samarbetet - för barnets skull" är undertitel till den här nyutkomna boken från Informationsförlaget/Samhälle. Förutom fakta kring juridik, ekonomi mm finns här också utdrag ur författarens dagbok under skilsmässoprocessen. Här finns även många konkreta råd till föräldrar, som ska samarbeta med varandra för barnets bästa. Bokens författare Mats Klasson har som socialsekreterare många års erfarenhet av föräldrarådgivning och socialt arbete. Boken finns att låna på Biblioteket, NÄL. Anna-Bodil Bengtsson socionom
! Denna sida ersätter sidan 3 i tidigare översänd Barnavård s vett nr 4, 2005. Tacksam för utbyte.! Varför sover spädbarn på mage? Detta är rubriken på en poster som finns med på Läkarstämman i Stockholm 30/11 2/12. Undertecknad är en av medförfattarna och vi har utgått ifrån V G- barnstudien. Denna studie där hälften av de nyfödda barnen i Västra Götaland 2003 (8 176) slumpmässigt valdes ut för att svara på en ganska omfattande enkät när barnet var 6 månader respektive 12 månader gammalt. Studien har tidigare resulterat i två artiklar i Läkartidningen, dels hur föräldrar tar till sig råd för att förebygga plötslig spädbarnsdöd (2004:101:1268-70) samt en artikel om allergier hos barn vid ett års ålder (Läkartidningen nr 7, 2005, volym 102 sidan 472-476). Svarsfrekvensen var 65 % och data jämfördes med en tidigare studie kring plötslig spädbarnsdöd avslutad 1995. Sammanfattningsvis är det mycket positiva resultat där bl a rökningen hos gravida mödrar har minskat från 24 % i den gamla studien till 9.5 % i Västra Götaland år 2004. Andelen barn som alltid sover på rygg har ökat markant och andelen barn som sover på mage har minskat kraftigt helt i linje med de råd som vi ger. Som alla vet har incidensen av plötslig spädbarndöd minskat mycket kraftigt från ett maximum 1991 med 1.1 döda per 1 000 levande födda, till år 2004 0.28 per 1 000 levande födda. I postern tittar vi ändå på varför vissa föräldrar väljer att lägga sina barn på mage trots att rådet är det motsatta och finner då en del intressanta samband. Sannolikheten för att ett spädbarn fortfarande läggs på mage ökar om modern röker eller är arbetslös barnet är aktivt/irritabelt delar rum med syskon inte använder napp. Dessa sammanhang kan vara bra att veta för MVC, BB-personal och BVC och förhoppningsvis kan man ytterligare stötta dessa föräldrar så att de också lägger barnen på rygg. Är det någon som önskar en kopia av postern kan ni höra av er till undertecknad. Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare
Nya råd för att ytterligare minska risken för plötslig spädbarnsdöd under utarbetande! Som många säkert läst både i dagspress och fackpress finns det nya tankar om hur man skall få ännu färre barn att drabbas av SIDS (Sudden Infant Death Syndrome = plötslig spädbarndöd). Som jag kommenterat tidigare stärker man rekommendationen om exklusivt ryggläge (d v s även undvika sidoläge), ej nikotin (inkluderat nikotintuggummi, plåster). Dessa råd känns okontroversiella, men mer diskussion blir det kring rekommendationen att napp kan vara skyddande faktor och samsovning kan vara (liten med dock) riskfaktor. Dessa åsikter bygger på stora forskningsmaterial, men måste givetvis sättas i ett sammanhang och går inte att jämföra med de två första när det gäller tyngd. Amning i sig har visat sig ha en skyddande faktor mot plötslig spädbarnsdöd och därför kommer de nya råden att betona att napp kan användas när barnet skall sova efter att amningen är etablerad. När det gäller att barnen skall sova i egen säng fram till 2-3 månaders ålder kommer nog debatten att bli ännu större. Dels så kan samsovning underlätta amning och då blir det dubbeltydigt att både rekommendera amning och sedan avråda för något som kan ha positiv effekt för amningen, lite av moment 22. Den riskökning man sett även hos icke-rökande mödrar baseras på studier från skottland och gäller barn upp till 11 veckor. Brittiska hälsodepartementet gick redan våren 2004 ut med rekommendationen att barn och föräldrar inte bör sova i samma säng. Den sistnämnda punkten kommer säkert att bli väldigt mjukt formulerad i den nya rekommendation som kommer från Socialstyrelsen under hösten 2006. Den viktigaste faktorn vid samsovning och ökad risk är om modern är rökare, mycket uttröttad eller påverkad av alkohol eller mediciner. Dessutom vet vi att det är viktigt att barnet inte har det för varmt och kan röra sig fritt. Att sova i samma rum är en skyddande faktor och i vår senaste V G-barnsundersökning (2004-2005) sov bara 13 % av sexmånadersbarnen i annat rum än förälderns/föräldrarnas. C:a 20 % av sexmånadersbarnen sov i samma säng som föräldern. Om Ni vill läsa mer finns det dels bakgrunden till tänkta råden i Läkartidningen 2006; 103:528-9 (Alm, Lagercrantz, Wennergren) samt en spännande debattartikel där man också lyfter fram positiva faktorer med samsovning. Det är distriktsläkare Catarina Canivet som skrivit denna i senaste numret av Läkartidningen (2006; 103:955-958) med kommentarer från författarna till råden. Per Möllborg barnhälsovårdsöverläkare NTF FyrBoDal Trafiksäkerhetsmål: Målet är att varje barn skall färdas säkert i bilen På MVC erbjuds föräldrarna att hyra ett AKTA babyskydd, se information på nästa sida. Eva Bodin, samordnande BVC-sjuksköterska
Information kring gentianaviolett (Metylrosanilin). En uppmärksam BVC-sköterska i Uddevalla har fångat upp oro hos föräldrar när det gäller användningen av gentianaviolett. Föräldern hade hört eller möjligen läst någonstans att detta ämne skulle kunna vara cancerogent. Då det är ett preparat som vi använder av och till sedan många år är det viktigt att vi tar denna oro på allvar. Jag kontaktade därför Läkemedelsverket som sedan hänvisade till Apoteket och där jag fick kontakt med toxikolog Elisabet Jansson. Hon berättade att denna diskussion inte är ny och att man gjorde en utredning 1995 i samband med att man ansökte om rikslicens avseende detta preparat. Anledningen var att man vid djurexperiment kunde se en mutagen effekt d v s ökad cancerrisk på djur som fick i sig preparatet per os. Vid applikation på huden finns inga uppgifter om cancerogen effekt varken på djur eller människa. Slutsatsen blev att man med hänsyn till att exponeringen är tillfällig, färgämnet binds lokalt till hud och slemhinnor och sedan avstöts samt att hudabsorption av denna typ av förening är låg är risken för att Metylrosanilin skall orsaka cancer försumbar. Läkemedelsverket gjorde samma bedömning och därför finns det godkända rikslicenser för styrkorna 0,1 %, 0, 25 % och 0,5 % kutanlösning. Styrkan 0,25 % planeras att utgå då det är så låg försäljning av denna styrka. Min bedömning är efter denna kontakt att vi inte bör använda gentianaviolett (Metylrosanilin) vid oral candidos, varken på barn eller vuxna. Detta är baserat på försiktighetsprincipen och de djurförsök som jag nämnde tidigare. Istället bör Mycostatin användas enligt FASS dosering. Däremot kan man använta gentiana av styrka av 0,1 % utvärtes på hud då detta är en godkänd indikation och att man inte kunnat visa någon fara med denna typ av hudapplikation utvärtes. Via Medline har vi inte kunnat hitta några nya publikationer efter studien gjord 1995 och är det någon som önskar hela materialet så får ni kontakta undertecknad. Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare Barnkonventionen Västra Götalandsregionen beslutade 2000 att utforma en strategi för hur regionens verksamheter skall efterleva Barnkonventionen. På Primärvården FyrBoDals intranät finns nu under Aktuella projekt en länk till Barnkonventionen i regionen. Där hittar man bl a riktlinjer gällande barnperspektiv i vuxenvården, som antogs av regionen 2005. Dessa riktlinjer vänder sig främst till personal som inte arbetar med barn. Personalen bör uppmärksamma barns behov av omvårdnad och trygghet, information och råd och stöd är förälder drabbas av sjukdom eller skada. Anna-Bodil Bengtsson, socionom
Att resa med barn efter Tsunamikatastrofen Staffan Janson, barnläkare, Karlstad På Svenska Läkarsällskapets Riksstämma i november 2004 deltog jag i symposiet Att resa med barn, som var ett samarrangemang mellan infektions-, hud- och barnläkare. Huvudparten av programmet handlade om förebyggande och behandling av infektionssjukdomar med andra ord, ett ganska klassiskt medicinskt program. Margareta Blennow talade om riskerna med att späda barn med omogen lungfunktion flyger och mitt eget föredrag handlade om riskerna med själva åkandet, framför allt på bilsemestern. Det är trots allt så, att de allra flesta semesterresor fortfarande sker med bil till sommarstugor och camping, till släktingar och i bilturer inom Europa. Det var således vi två barnläkare som oroade oss mest för själva resandet med barnen, men vid det tillfället hade ingen av oss kunnat ana vad som skulle komma att inträffa nästan på dagen en månad senare i Thailand. En miljon svenskar reser årligen till exotiska platser utanför västvärlden och av dessa är ungefär 20% barn under 15 års ålder. Att så många människor numera reser utomlands betyder också att många svenskar dör utomlands. I Thailand dör exempelvis 50-60 personer varje år, majoriteten i sviterna efter trafikolyckor. De här olyckorna beror inte bara på att trafiken generellt är tätare och farligare än i Sverige. Den som varit i Sydostasien har sett att många svenskar uppför sig där, som om det trafikvett de lärt sig i Sverige inte längre gällde. Man kör moped och motorcykel utan hjälm, inte sällan två vuxna med ett barn mellan sig och många kör med alkohol i kroppen. Thailand är ett mycket populärt resmål och dit far ca 270 000 svenskar årligen varav 12% är barn i åldrarna 0-14 år. I samband med stora helger och vid andra skollov är andelen barn som reser utomlands högre. Detta avspeglas också i dödssiffrorna vid flodvågskatastrofen. Av de 544 saknade svenskarna i Thailand är 24% under tjugo års ålder, 9% är förskolebarn och bland dessa finns flera spädbarn. Under drygt en månad våren 2005 har jag arbetat i Thailand med ett forskningsprojekt som startats vid avdelningen för Internationell Hälsa på Karolinska Institutet. Projektet kallas Volontärprojektet och går i korthet ut på att ta vara på de erfarenehter som gjorts av de personer som spontant ställde upp som volontärer i räddningsarbetet efter flodvågen. Som alla vet, blev räddningsarbetet i hög grad beroende på deras insatser, eftersom det tog relativt lång tid innan det officiella Sverige kom på plats. Förutom att intervjua svenskar bosatta i Thailand har vi också intervjuat svenska räddningsorganisationer, polis, frivilligrörelser, kyrkor m fl, men också de thailändska myndigheter och organisationer som deltog i arbetet. Under utredningsarbetet har jag inte kunnat undgå att åter fundera över hur vi reser med våra barn och om det är rimligt att resa långväga i oträngt mål med småbarn. Dagens generation unga vuxna med god ekonomi har vant sig vid att röra sig över stora delar av världen och de allra flesta har inte råkat ut för svåra olyckor eller andra otrevliga händelser. Därför skulle jag tro att de uppfattar det som naturligt att fortsätta resa långväga även med små småbarn.
Under tiden i Thailand brukade jag fråga turistande svenskar med förskolebarn hur de såg på sin semesterresa. Ett mycket vanligt spontant svar var, att de gjorde det för sina barn skull. Samtidigt kunde jag se hur barnen bara kunde röra sig inom ganska begränsade områden under solparasoller och oftast inte kunde bada i havet eftersom vågorna var för kraftiga. En annan vanlig observation är att små barn ofta är ledsna i samband med incheckningar och under långa flygningar. Jag betvivlar inte att de flesta barn gläds åt att få vara tillsammans med sina föräldrar, när dessa är avslappnade från sina vardagliga plikter. Men detta betyder inte att små barn nödvändigtvis vill resa till exotiska platser. I själva verket vill mindre barn hellre vara där de känner igen sig och där det mesta går sin gilla gång. En tilläggsproblematik är att många barn under 4-5 års ålder inte kan identifiera sig eller hitta hem om de kommer ifrån sina föräldrar. Jag har själv en sådan otrevlig upplevelse från den tiden vi arbetade utomlands på 1980-talet, när vår då 4-årige son försvann på ett hotell i Amman. Minnet av de tio minuterna som han var borta sänder fortfarande kalla kårar över min rygg. Sjuksköterskor på barnavårdscentralerna kommer ofta i knepiga situationer, när föräldrar frågar dem om det är någon fara med att de reser långväga med sina barn. Problemet är nästan alltid, att familjerna sedan länge tillbaka har beställt sina resor och några veckor före avfärd vill de ha bekräftelse på att de gjort rätt. Så vad svarar man i en sådan situation? Det som hände i Thailand är djupt olyckligt och de som drabbats behöver verkligen allt vårt stöd. Men det är också vår plikt som barnläkare att tänka förebyggande. Eftersom långväga resande med barn blivit så vanligt, skulle jag föreslå att man på barnavårdscentralerna med jämna mellanrum pratar om detta. Det kan göras i samband med att man pratar om trafiksäkerhet. De grundläggande frågor som unga föräldrar då måste förstå att ställa sig är: Kan det paradis vi har tänkt resa till också medföra faror för mig och mina barn? Vill mina små barn verkligen resa till andra sidan av jordklotet? Har de något utbyte av det? Kan vi göra något annat tillsammans, som vi kan glädja oss lika mycket åt? Om man väl ställt sig de här frågorna, så tror jag att de flesta föräldrar inser att man inte måste fara runt världen för att få ha det skönt med sina barn, utan att man med fördel kan ta upp sitt långväga resande igen när barnen är äldre och har större behållning av det. Staffan Janson, barnläkare, Karlstad Artikeln, först publicerad i Barnläkaren nr 3/05, återges med författarens tillstånd.
Nedanstående tidigare infört i Barnavård s vett nr 1, 2005 upprepas här med anledning av att våren och resesäsongen närmar sig med stormsteg. Flygresor och späda barn På Svenska Läkaresällskapets riksstämma i november 2004 handlade ett symposium om att resa med barn. Ämnet belystes ur många aspekter, som tidigareläggande och behov av vaccinationer, risker med sol, olycksfallsrisker och flygresor. När det gällde spädbarn och flygresor sade man att för spädbarn triggas inte andningen av syrgasbrist, varför lägre syrgaskoncentration kan vara allvarligt. I en flygplanskabin är luftens 0 2 -halt, 15% mot 21% på marken. Risken att drabbas av SIDS (plötslig spädbarnsdöd) i anslutning till en flygresa är mycket liten men kan ändå inte helt negligeras och prematurer är känsligare. De råd man gav var följande: Fullgångna, friska barn bör vara minst en vecka gamla vid flygresa. Prematurer födda före vecka 37 bör vara minst 6 månader korrigerad ålder. Barn med kronisk lungsjukdom (t ex cystisk fibros) bör hypoxitestas. Spädbarn som nyligen (sista sex veckorna) vårdats på sjukhus för luftvägsbesvär bör bedömas av läkare Eva Fagerlund barnhälsovårdsöverläkare EPDS-utbildning BAS-utbildning i EPDS-screening kommer att anordnas för de BVC-sjuksköterskor som inte haft tillfälle att gå tidigare eller är nya på sina tjänster. Skicka intresseanmälan till mig på Centrala Barnhälsovården, Uddevalla Sjukhus eller maila inger.nyberg@vgregion.se Kursstart meddelas senare. Insamlingen av de enkäter om EPDS-screeningen som skickats till BVC pågår. Vill påminna de som ännu inte svarat att göra detta. Inger Nyberg samordnande BHV-psykolog Centrala Barnhälsovården
Adoption annorlunda graviditet och föräldraskap Nedan följer ett försökt till en kort resumé på denna studiedag som vi genomförde i mars 2006. Thomas Almström, barnläkare i Uddevalla, inledde med en kort överblick: Globalt sker c:a 30 000 adoptioner, till Sverige kommer c:a 1 000 barn. Totalt finns 44 000 internationellt adopterade barn i vår land. De flesta barnen kommer från Sydostasien, Sydamerika och öststaterna. 60-70 % av barnen är yngre än 2 år när de kommer till Sverige. Annkarin Sundqvist, MBHV-psykolog fortsatte att berätta om tre frågor som man bär med sig: Biologiska mödrarna: hur blev det för mitt barn? Adoptivföräldrarna: beror just det här på att mitt barn är adopterat? Barnet: hur var min första tid? Hon fortsatte senare med att om tala om vilka skillnader och likheter som finns mellan en biologisk graviditet och en adoptionsgraviditet. Senare under dagen återkom hon till den omställning det innebär att bli förälder och inte minst att bli adoptivförälder och om vikten av att skapa en trygg relation mellan förälder och barn och att denna måste få växa fram i sin egen takt. Ingrid Adamsson, sektionschef från Familjerätten i Uddevalla, pratade om att adoption skall läka sår som uppstått tidigare. Sedan 1998 har socialtjänsten skyldighet att följa upp adoptioner. Vid den utredning som görs av adoptivföräldrarna måste man hela tiden ha BARNETS PERSPEKTIV hur mycket energi har just dessa föräldrar över till ett barn. Från första januari 2005 måste alla presumtiva adoptivföräldrar genomgå en föräldrautbildning på 21 timmar redan innan socialtjänsten gör sin utredning. Ingrid belyste vidare olika aspekter kring den utredning som görs. Anita Jonson från Centrala Barnhälsovården pratade om BVCs roll när man får adoptivbarn. Mycket tänkvärt om dessa nyblivna föräldrar till en tvååring och vad de ställde för krav på BVC, första hembesök, fortsatta täta kontakter med BVC, föräldragrupper etc. Det uppstod också diskussion huruvida men skulle ha en särskild BVC för just dessa barn eller om de skulle gå på vanlig BVC. Inte minst vid studiedagen på NÄL framkom att publiken var mycket delad i dessa frågor. Thomas Almström återkom sedan till att berätta om de speciella hälsoproblem som barnen kan ha och om den läkarundersökning som sker efter ankomsten till Sverige. Thomas kom också in på de studier som finns kring hur det går för adopterade. Klart är att de har mer problem än biologiska barn i adoptivfamiljer och lägre utbildningsnivå. Annkarin Sundqvist avslutade eftermiddagen med att belysa adoptivbarn som föräldrar. Det framkom att det finns mycket lite skrivet och forskat på detta i Sverige fram till nu, varför vi inte vet särskilt mycket. Det är dock helt klart
att hos mammor som är adopterade väcks det mycket tankar om hur deras egna mödrar kände under graviditeten och att man har svårt att tala med sin adoptiv mor om detta, hon har ju inte varit gravid. För de adopterade papporna föreföll graviditeten vara mer okomplicerad. Dagen väckte många frågor och vi har lovat återkomma med en liten Att tänka på-lista för BVC när man som sköterska skall ta emot ett nytt adopterat barn till sin BVC. Eva Fagerlund barnhälsovårdsöverläkare Litteraturförteckning till studiedag Adoption annorlunda graviditet och föräldraskap 2006-08-08 och 2006-03-16 Författare Titel År Bassoff, Evelyn Mödrar och döttrar: att kärleksfullt tappa taget 1989 Elias, Anna Det livet ger en bok om barnlöshet och adoption 2000 Goyeryd, Ingvor Pyret 1996 Goyeryd, Ingvor Pyret får en lillebror 1999 Hermansson, Marie Musselstranden 1998 Höjer, Dan Hjärtat mitt: en saga om adoption 2000 Kim, Elizabeth Tio tusen sorger: ett koreanskt adoptivbarns 2000 levnadsöde Landerholm, Lotta Adopterad: Lämnad. Vald. Och sen? 2003 Lidbeck, Petter Linnea från Yuijian : en bok om att bli pappa 1997 Lundin, Göran Baron lördag 2005 Melen, Anna von Samtal med vuxna adopterade 1998 Schultz, Göran Här kommer Bu-Ran och Seo-Ran från Korea 1989 Schwartz, Malene Mamma, adoptivbarn, vad är det? 1982 Trotzig, Astrid Blod är tjockare än vatten 1996 Fler boktips finns på nätet t ex www.adoptera.nu och www.google.se - sök på Boktips för adopterade. Biblioteket NÄL/Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Mars 2006
Mässling Från Smittskyddsinstitutet meddelas att det har inträffat fall av mässling i såväl Skåne som på danska sidan av Öresund. Hitintills har sju personer på vardera sidan insjuknat, några av dessa har varit barn. Några fall har man kunnat härleda till kontakt med flygplatsen Kastrup, man tror att ytterligare några av fallen är smittade från samma smittskälla. Alla mässlingsfallen på såväl skånska som danska sidan har varit ovaccinerade. Mässling förekommer fortfarande i många andra länder, bl a i Tyskland, där man har dålig vaccinationstäckning. Detta utbrott är en påminnelse om att även mässling kan slå till hos oss och vikten av att ha en god vaccinationstäckning! Även vuxna personer som inte omfattats av vaccinationsprogrammet och som inte har haft mässling bör vaccinera sig, i synnerhet om man arbetar inom vården! Inom primärvården FyrBoDal har vi hela tiden haft en god vaccinationstäckning. Barn födda 2003, vilka är de som redovisas i årets statistik, är för Göta- Älvdalen vaccinerade till 98 %, i Dalsland till 95 %, i Norra Bohuslän till 90 % och i Uddevalla till 96 %, vilket således är bra. Risken för en epidemi anses mycket liten om vaccinationstäckningen är över 90 %. Eva Fagerlund Barnhälsovårdsöverläkare - - 0 - - Från Tandhälsovården FyrBoDal Södra Älvsborg har det kommit en ny kostbroschyr för de minsta: Om dina tänder lämplig när man har pratat om kost och karies på förskolan. Efter undervisningen är det tänkt att barnen ska fundera över vad som är bra och mindre bra för tänderna med hjälp av bilderna på mittuppslaget. Där kan barnen rita linjer från bilderna till rätt tand. På baksidan finns bilder på bra och dålig sockerklocka. Broschyren kostar 2 kr/st för Ftv. FyrBoDal och Södra Älvsborg 3 kr/st för övriga Beställes hos: Lisbeth Källstrand och Christina Larsson, Tandhälsovården FyrBoDal - Södra Älvsborg, S. Ringgatan 28 C, 441 83 Alingsås Tel 0322 22 65 25. Fax 0322 22 62 33 www.vgregion.se/tandhalsovardenalingsas.se
Artikel-, Bok- och Broschyrtips Läkartidningen Nr 49 5-11 december, 2005 sid 3774 Barn som fötts med extremt låg födelsevikt. sid 3848 Hur överleva i decibeldjungeln? Nr 50 12-31 december 2005 sid 3870 Klådans konsekvens. Nr 1-2 11-17 januari 2006 sid 14 Föräldrar bör följa med sjuka barn i ambulansen. sid 25 Viktigt för barn att gå till skolan. sid 26 De flesta adopterade barn mår bra. sid 34 Flera skillnader i vården av nyfödda vid åtta svenska BB-avdelningar. sid 64 Sagan om barnet i kuvösen. Nr 4 25-31 januari, 2006 sid 201 Komjölkshydrolysat till riskbarn ger lika bra allergiskydd som bröstmjölk. Nr 7 15-21 februari, 2006-03-30 sid 440 Barn blir lika sjuka av influensa som äldre. sid 446 Influensa hos barn orsakar vårdtopp. sid 477 Dags att vaccinera späda och små barn mot pneumokocker. Nr 8 22-28 februari, 2006-03-30 sid 528 Nya rön om plötslig spädbarnsdöd. Vi Föräldrar Nr 1 Januari, 2006 Sid 34 Svenska barn mår bättre än du tror. sid 74 Litteratur ger smarta bebisar. sid 76 De nya trendvagnarna brister i säkerhet Nr 2 Februari, 2006 sid 28 Hjärtebarnet Rasmus ställde allt på ända. sid 34 Barns huvuden tål inte mer än vuxnas. sid 57 Har vi råd att hyra film i kväll, mamma? Barnbladet Nr 1 2006 sid 14 Barnhälsovården och alkoholförebyggande arbete. Råd och Rön Nr 10 December 2005 Sid 23 Farliga leksaker dumpas på marknaden.