STADSODLING PROGRAM FÖR ODLING PÅ ALLMÄN PLATS I MALMÖ STAD GATUKONTORET 2014-04-01

STADSODLING PROGRAM FÖR ODLING PÅ ALLMÄN PLATS I MALMÖ STAD GATUKONTORET 2014-04-01

FRÅGOR OM STADSODLING Frågor om stadsodling ska hänvisas till Gatukontorets kundservice telefon 020-34 45 00, SMS 0730-12 05 73, www.malmo.se/stadsodling. Beroende på typ av förfrågan hänvisar kundservice vidare till berörd förvaltning och stadsodlingsansvarig. Program för odling på allmän plats har arbetats fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp på Gatukontorets stadsmiljöavdelning och drift- och underhållsavdelning. I styrgruppen för projektet har ingått: Agneta Sallhed Canneroth, Linda Göransson och Richard Jönsson. Sten Göransson har varit ansvarig för att sammanställa materialet. Följande personer har varit behjälpliga med att samla material och bearbetning av texter: Jasmina Dizdarevic, Birgitta Hjertberg, Gunilla Andersson, Herman Friedländer, Anna-Karin Engdahl och Ellinor Lindahl. Programmet antogs av Tekniska Nämnden 2014 XX-XX 2 Program för odling på allmän plats

FÖRORD Intresset för odling i staden har ökat de senaste åren. Traditionellt har förfrågningar om att odla i staden hänvisats till Fastighetskontoret som mot hyra tillhandahåller trädgårdskolonier och odlingslotter. Efterfrågan på trädgårdskolonier och odlingslotter är stort men parallellet med detta förekommer odlingsinitiativ där drivkraften, motiven och intresset att odla har fler och andra bevekelsegrunder allt ifrån hållbarhet och gemenskap till nya visioner om den gröna staden. Det ökade intresset för stadsodling och stadsnära odling och de olika frågor som är kopplade till odling i staden ställer krav på kommunen och de förvaltningar som ansvarar för kommunens mark. Det efterfrågas riktlinjer från tjänstemän och allmänhet för att kunna hantera de frågor kring odling som allt oftare dyker upp. Detta dokument handlar i första hand om den mark som ägs och förvaltas av Malmö stad och de former av odling och skötsel av mark som förekommer och kan förekomma på mark ägd av det offentliga. Förutsättningarna ser lite olika ut för odling på kvartersmark och allmän plats. När det gäller allmän plats finns det två regelverk att förhålla sig till. Det första rör planlagstiftning som fastställer att allmän plats ska vara öppen och tillgänglig för alla. Det andra handlar om ordning och säkerhet och finns angiven i den lokala ordningsstadgan. Förhoppningen är att denna skrift ska underlätta dialogen mellan Malmö stad och dess medborgare så att odling blir något som skapar mervärde inte enbart för de som har ett odlarintresse utan för alla Malmöbor. Syftet är inte att sätta upp riktlinjer som förhindrar odling utan att försöka skapa en konsensus om vilka odlingsformer som är möjliga och önskvärda. Malmö juni 2014 Ola Melin Stadsträdgårdsmästare Gatukontoret Malmö 3 Program för odling på allmän plats

Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund... 5 Mål... 6 Varför stadsodling?... 7 Funktion och värde... 7 Strategi för grön och hållbar stad... 7 Ett annat sätt att se på utemiljö, skötsel och förvaltning... 9 Omvärld och historia... 11 Planbestämmelser... 13 Allmän plats... 14 Kvartersmark... 15 Stadsodling idag... 16 Organisation och ansvar... 16 Gatukontoret... 16 Fastighetskontoret... 17 Serviceförvaltningen... 18 Miljöförvaltningen... 19 Exempel på andra stadsodlare... 21 Riktlinjer... 23 Val av plats... 23 Olika behov och önskemål... 24 Ytor för mer permanent odling... 24 Tillfälliga odlingar och odling ovan mark... 24 Odling på kvartersmark... 24 Odling på allmän plats... 25 Fortsatt utveckling av stadsodling - förslag... 27 Referenser... 29 4 Program för odling på allmän plats

INLEDNING BAKGRUND Intresset för odling i staden har ökat de senaste åren och Gatukontoret har fått fler förfrågningar från föreningar och enskilda personer om att odla på allmän plats. I några fall är det enskilda personer eller organisationer som vänt sig till Gatukontoret. I andra fall kan det handla om odlingar som uppstått utan Gatukontorets medverkan eller medgivande. Att odla i staden väcker många frågor. Med åren har det byggts upp strategier och riktlinjer om hur allmän plats ska användas och förvaltas. Odling i den meningen att allmän plats används för att producera livsmedel, grönsaker, frukt och bär är inte det första man tänker på (undantaget Slottsträdgården). Slottsträdgården från 1994 Malmös första gemensamhetsträdgård som anlades specifikt för att allmänheten skulle kunna odla. 5 Program för odling på allmän plats

Senast det förekom odling i någon större omfattning var under kriget då odling i parker och grönområden utgjorde ett viktigt tillskott i livsmedelsförsörjningen. I flera decennier har det överhuvudtaget inte varit tal om att odla i parker eller grönområden. Allmän plats är i första hand till för vistelse och rekreation. I dagens förvaltnings- och skötseltradition ses den biomassa som växter producerar genom fotosyntesen som en produkt för att skapa rumsliga, estetiska och upplevelsemässiga aspekter som kräver tillsyn och skötsel. Idag finns inga rutiner eller direktiv för hur stadsodlingsinitiativ ska hanteras. Traditionellt har förfrågningar om att odla i staden hänvisats till Fastighetskontoret som mot hyra tillhandahåller trädgårdskolonier och odlingslotter. Efterfrågan på traditionella trädgårdskolonier och odlingslotter är stort men parallellet med detta förekommer odlingsinitiativ där drivkraften, motiven och intresset att odla har fler och andra bevekelsegrunder allt ifrån hållbarhet och gemenskap till nya visioner om den gröna staden. Det ökade intresset för stadsodling och stadsnära odling och de olika frågor som är kopplade till odling i staden ställer krav på kommunen och de förvaltningar som ansvarar för kommunens mark. Det finns därför ett påtagligt behov av att utarbeta strategier och riktlinjer som kan möta de frågor kring odling som allt oftare dyker upp. Detta dokument handlar om den mark som ägs och förvaltas av Malmö stad och de former av odling och skötsel som förekommer på mark ägd av det offentliga. MÅL Målet med denna skrift är att ge vägledning för hur odlingsinitiativ och förfrågningar om odling på kommunens mark kan hanteras. Dokumentet vänder sig till alla aktörer som arbetar med kommunens mark och markinnehav. Den ska vara vägledande för vilka krav som man bör ställa på odling särskilt på allmän plats. 6 Program för odling på allmän plats

VARFÖR STADSODLING? FUNKTION OCH VÄRDE I Sverige är intresset för odling ännu begränsat. Under senare år har dock intresset att odla ökat, inte minst bland unga människor. I stadsodlingen finns många värden, det kan bidra till: ökad social gemenskap mer ekologiska och näringsrika grönsaker mer kretslopp där hushållsavfall blir kompost och odlingsjord allsidig motion att minska beroendet av energislösande transporter att upprätthålla gammal kunskap som är på väg att försvinna välbefinnande och naturlig harmoni att öka medborgarnas inflytande över stadsrummets användning ökad biologisk mångfald att sprida kunskap om människans beroende och förhållande till mat, växter och natur STRATEGI FÖR GRÖN OCH HÅLLBAR STAD Malmö stad är och vill fortsätta att vara en förebild vad gäller hållbar stadsutveckling. I ÖP 2012 är hållbarhet ett nyckelord och visionen för framtiden är att bygga en tätare och grönare stad. Begreppet hållbar innebär inte bara biologisk hållbarhet utan även ekonomisk och social. Malmö stad arbetar på olika sätt för en hållbar stadsmiljö. Det handlar både om att planera stadens nybyggnation, och att ta tillvara på den befintliga bebyggelsen och samtidigt sträva efter att minska miljöbelastningen. Exempel på välkända projekt är Ekostaden Augustenborg, Sege Park och Västra hamnen med bland annat Bo01-området. Även den nya stadsdel som byggs i Hyllie ska ha en hög miljömässig profil och i Rosengård pågår flera omfattande klimatinvesteringar. I dessa områden och i hela Malmö kan genom man genom mer odling (dvs effektivare användning av sol, vatten, mark och växter) skapa betydande mervärden ekologisk, socialt och ekonomiskt. 7 Program för odling på allmän plats

Malmö stad är en stor markägare men andelen mark som är avsedd för odling är liten. På kvarters mark odlas det tillfälligt på vissa ytor i avvaktan på exploatering och det odlas på trädgårdskolonier och odlingslotter som staden hyr ut till allmänheten. På allmän plats finns inga odlingar undantaget Slottsträdgården och de pilotprojekt som nu pågår i Enskifteshagen och Seved. Andelen odlad mark i Malmö stad är liten men andelen odlingsbar mark är betydande. Vidgas begreppet odling så är alla ytor i staden som inte är byggnader, kommunikationsstråk, och hårdjorda ytor möjliga att odla. Det vill säga i princip är all grön utemiljö odlingsbar. Stadsodling i dess nya tappning kan öppna för en bredare principiell diskussion om metoder att förvalta staden som är mer hållbar. I det perspektivet är stadsodling inte enbart en fråga för Gatukontoret utan en strategisk fråga som kan vara en av de mer konkreta åtgärderna som kan bidra till att Malmö stad kan förverkliga sina ambitioner att skapa en hållbar stad som är både tät och grön. Det handlar inte enbart om mat och odling när begreppet stadsodling diskuteras. Det handlar i lika hög grad om bättre sätt att arbeta med naturen och bättre markanvändning. Det kan på sikt generera nya och fler arbetstillfällen och ökad social hållbarhet. I många storstäder där icke hårdgjorda ytor är ytterst begränsad odlas det ovan mark på tak, betong och asfaltytor. 8 Program för odling på allmän plats

ETT ANNAT SÄTT ATT SE PÅ UTEMILJÖ, SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING I nuvarande förvaltning av utemiljö ligger fokus på skötsel. I framtiden ska man kanske mer tänka på att odla utemiljön. Genom odlandet kan mer fotosyntes och kretslopp gynnas som genererar mer liv, växter och föda för nytta och nöje i alla dess former. Att på ett nytt sätt kombinera det bästa av stad och land det urbana och det rurala. Att å ena sidan ha nära till det urbana till stadens utbud av service, kultur, arbete och boende och å andra sidan ha nära till det rurala till landsbyggdens utbud av odling, natur och grönska. I tidigare stadsbyggnadsideal kan man spåra dessa ambitioner i att man avsatt mark för trädgårdar, offentliga parker, grönområden, bostadsgårdar, trädgårdskolonier och odlingslotter. Gröna områden som ersättning för naturen och det rurala. Under de senaste decennierna har det urbana stadsbyggnadsidealet dominerat. Samtidigt har fokus på den urbana grönskan flyttats från odling till skötsel. Det finns något statiskt och bevarande i begreppet skötsel som inte tillvaratar den dynamik, den energi och produktionsförmåga som naturen har. Under årens lopp har det utvecklats ett mycket rationellt och effektivt sätt att sköta parkmark. Det finns de som hävdar att denna rationalisering har inneburit att vi fått en fattigare flora och fauna och mindre upplevelserika parker och grönområden. Varför inte plantera mer frukt- och bärväxter i våra parker? 9 Program för odling på allmän plats

Ett ännu rätt oprövat sätt att ge odling en större plats i staden skulle kunna vara att plantera mer fruktträd och bärbuskar i våra parker. Allmänheten, skolor och föreningar skulle kunna tillgodogöra sig skörden. Många arbetslösa har, till skillnad från de flesta, mycket tid över. Att få göra något produktivt som att odla innebär både mentalt, fysiskt och ekonomiskt en vinst. Internationellt sett finns många exempel på hur stadsodling ger arbetstillfällen och dessutom förser människor med mat. Stadsodling kan skapa arbetstillfällen och förse människor med mat. 10 Program för odling på allmän plats

OMVÄRLD OCH HISTORIA Att odla i staden är inget nytt. Stadsodlingar var vanligt förekommande under förindustriell tid. Städerna ägde mark som fördelades mellan invånarna och varje familj hade kålgårdar och djurhållning (Björklund 2006). De flesta skolorna i början på förra seklet hade egen skolträdgård. I slutet av 1800-talet introducerades Koloniträdgårdsrörelsen och en bit in på 1900-talet var dessa former av stadsodling ett viktigt bidrag till livsmedelsförsörjningen. Under andra världskriget har även offentliga parker tagits i anspråk för odling. Sett i ett lite längre tidsperspektiv är de offentliga parkernas historia och begreppet allmän plats ganska kort. De äldsta offentliga parkerna i Sverige är inte mer än drygt 100 år. Pildammsparken - är inte mer än drygt 100 år gammal. 11 Program för odling på allmän plats

Dåtidens parkskötsel var nästan uteslutande inriktad på trädgård och hortikultur. Planering och förvaltning av offentliga parker i slutet på 1800-talet handlade om plantering av växter och skötsel av träd, buskar, perenner och annueller. Initiativtagare och tillkomsten av dessa planteringar finansierades genom privata donationer och volontär arbete (Bucht 1997). Nutidens parkskötsel drivs antingen i egen regi genom offentligt anställd personal och/eller köper kommunen skötseltjänster av privata entreprenörer. Ideella insatser genom föreningar eller andra former av volontärarbete förekommer ytterst sparsamt. Även om stadsodling är en gammal företeelse framträder den idag i ny skepnad. För närvarande saknar begreppet stadsodling en tydlig definition (Asp 2009). Det finns ännu inte någon svensk förklaring. Mest närbesläktade eller synonyma svenska begreppet till stadsodling är Urban odling. Det vanligaste engelska uttrycket som förknippas med stadsodling är urban agriculture och förklaras som växtodling och djuruppfödning inom och i utkanten av städer. Andra begrepp som visar på närbesläktade företeelser är: stadsjordbruk, stadsbruk, rurbanism, urban farming, urban greening, gerilla gardeners, Community gardens, city farming. Enligt FN:s bedömningar kommer två tredjedelar av världens befolkning att bo städer år 2030. Och i en rapport från 2011 lyfter FAO fram stadsjordbruk som en viktig strategi för att skapa hållbara städer. 12 Program för odling på allmän plats

I många andra delar av världen är en bit jord det som ger trygghet, lite extra inkomster och säkerställer familjens försörjning vid dåliga tider. Odlingar i städer försörjer uppskattningsvis 700 miljoner människor på vår jord och med ökad urbanisering blir små odlingslotter allt viktigare för många fattigas överlevnad. Utvecklingen när det gäller stadsodling går snabbt och det finns en stark kraft i gräsrotsrörelsen. Ödetomter, parker, fasader tas i anspråk. Men stadsodlingsfenomenet är i sig inget nytt. Det nya är framför allt den globala analysen, att stadsodling utgår från ett globalt perspektiv. Frågan om stadsodling är en tillfällig eller mer djupgående förändring som visar vägen till ett mer hållbart sätt att planera och förvalta städer återstår att se. Flera studier och källor som refereras och hänvisas till i detta dokument menar dock att så är fallet. Det är en mycket stark trend av stadsodling runt om i världen som i mångt och mycket har sin grund i viljan att skapa ett mer uthålligt samhälle. Det finns inga gränser för Uppfinningsrikedomen och kreativiteten när det gäller att skapa förutsättningar för odling. PLANBESTÄMMELSER 13 Program för odling på allmän plats

Kommunen reglerar användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse. Markanvändningen reglerars i detaljplaner och områdesbestämmelser. I detaljplanerna skiljer man mellan tre huvudkategorier av ytor: allmän plats, kvartersmark och vattenområde. ALLMÄN PLATS Med allmän plats avses ett område som är allmänt tillgängligt och avsett för gemensamma behov. En allmän plats kan vara en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. I plan- och bygglagen, PBL, finns inga direkta hinder för odling på allmän plats eller naturmark, men det får inte göras otillgängligt för allmänheten. Att göra en avgränsning med ett stängsel eller staket är tillåtet, men det måste finnas grindar som inte får låsas, alla ska kunna passera genom området. Enskifteshagen odling på allmän plats. 14 Program för odling på allmän plats

Har man en odling i parkmiljö finns det risk att personer som inte delar intresset för odling känna sig utestängda hur öppen och tillgänglig man än försöker att hålla odlingen. Odlingen kan komma i konflikt med andra önskemål. Den lokala ordningsstadgan kan också innebära restriktioner som gäller ordning, säkerhet, skötsel och estetik. KVARTERSMARK Med kvartersmark avses all mark som inte är allmän plats eller vattenområde. Kvartersmark kan till skillnad från allmän plats vara både för enskilt och allmänt ändamål. I stort sett all odling i Malmö försiggår på kvartersmark. I plan- och bygglagen finns det ett flertal benämningar för att precisera markanvändningen på kvartersmark varav en av dessa är odling. I urban miljö används benämningen för att reglera och avgränsa områden för exempelvis trädgårdskolonier och odlingslotter. Tegelhuset Rosengård odling på kvartersmark. 15 Program för odling på allmän plats

STADSODLING IDAG ORGANISATION OCH ANSVAR De förvaltningar som är närmast ansvariga eller berörda av stadsodling är Fastighetskontoret, Serviceförvaltningen, Gatukontoret och Miljöförvaltningen. Fastighetskontoret och Serviceförvaltningen är de förvaltningar som ansvarar för och förvaltar kommunens mark. Gatukontoret ansvarar för allmän plats. Miljöförvaltningen driver och ansvarar för flera hållbarhetsprojekt där stadsodling ingår och har en viktig roll som tillsynsmyndighet. GATUKONTORET I Malmö är det gatukontoret som förvaltar den allmänna platsen. Hittills är andelen odlingsytor på allmän plats begränsad, förutom Slottsträdgården pågår för närvarande två stadsodlingsprojekt på allmän plats. I takt med det ökade intresset för odling håller dock gatukontoret på att planera för fler områden. Områden där det pågår stadsodling idag Slottsträdgården är det första exemplet där man odlar i park. Initiativet till trädgården togs av en privatperson och tanken var att det skulle vara en plats för kollektiv odling med betoning på social gemensakap. En ideell grupp startade arbetet med att bygga upp trädgården i samarbete med gatukontoret. I dag finns en vänförening som arrangerar aktiviteter och bidrar med ideellt arbete i trädgården. Parker och platser där det planeras för odlingar i framtiden Lindängelund är en ny stadspark och rekreationsområde för närboende, Malmöbor och turister. På Lindängen planeras för en botanisk trädgård som är öppen för alla. Grundtanken är att det även ska ges möjlighet och plats till odling både för enskilda, föreningar, företag och kommunen. I Sege park skapas en hållbar stadsdel med innovativa hållbara lösningar inom allt från mat och avfall till det senaste inom solenergi och smarta fastigheter. I området planeras för äppelträdgård och olika former av stadsodling. Trädgården i Rosengård. Här finns planer på att anlägga en trädgård i eller i anslutning till en park. I trädgården är tanken att allmänhet och föreningar ska kunna disponera delar av trädgården för odling. 16 Program för odling på allmän plats

Hyllie i området kring Hyllie station växer en ny stadsdel fram. Utbyggnaden sker etappvis och ambitionen är här att nyinflyttade ska erbjudas möjlighet att odla. Gyllins trädgård är ett nytt bostadsområde i Husie, mellan Sallerups- och Klågerupsvägen. Där pågår arbetet att skapa en naturpark som ska kunna inrymma olika former av trädgårdsodling. FASTIGHETSKONTORET Fastighetskontoret förvaltar kommunens mark och ansvarar för Malmö stads odlingslotter och trädgårdskolonier. Fastighetskontoret tillhandahåller odlingsytor till enskilda personer och personer som vill odla kollektivt. Det första koloniområdet uppfördes i Pildammsparken 1895, för att hjälpa malmöborna till självförsörjning. För närvarande finns ungefär 2 500 trädgårdskolonier och 1 600 odlingslotter i Malmö stads regi. Trädgårdskolonier För Trädgårdskolonier gäller att varje område har en koloniförening där varje kolonist är medlem. Arrendeavtal tecknas med föreningen som i sin tur arrenderar marken av kommunen. Odlingslotter En odlingslott är en kolonilott som är avsedd enbart för odling av t ex blommor, grönsaker och frukt. Det är inte tillåtet att bygga på lotten. Den som arranderar en lott är ansvarig för all skötsel av den. Det finns 1 600 odlingslotter fördelade på 23 områden. Lotternas storlek varierar från 40 till 600 kvadratmeter. Priset är beroende på områdets ålder och faciliteter. En lott på ca 100 kvm har ett medelpris på mellan 450-650 kr/år. För de personer som önskar en egen bit mark för odling är Fastighetskontoret den förvaltning man ska vända sig till. Idag görs intresseanmälan och registrering digitalt. Mer information om odlingslotter och trädgårdskolonier finns att hämta på följande sidor: www.malmo.se/odlingslotter; http://fkodlingslottter.malmo.se 17 Program för odling på allmän plats

Odlingslottsområde. SERVICEFÖRVALTNINGEN Serviceförvaltningen ansvarar för all utemiljö på kvartersmark som ägs av kommunen. Det rör sig om utemiljön kring idrottsanläggningar, skolor och förskolor. Serviceförvaltningen driver rad projekt där odling är en central del: Gröna skolgårdar Huvudsyftet med Gröna skolgårdar är att skapa, förvalta och underlätta en utveckling av mer varierad, grönskande och kreativ utemiljö som stimulerar barnen till att röra på sig mer utomhus. Syftet är också att skapa insikt och engagemang hos pedagogerna att använda sig av utemiljön i undervisningen och övrig verksamhet på skolorna. I detta arbete deltar barn, föräldrar och skolpersonal i plantering odling och skötsel. För mer information om gröna skolgårdar gå in på www.malmo.se/gronaskolgardar. Gröna boenden Serviceförvaltningen initierade år 2011 projektet Naturlig grönska vid särskilda boendeformer för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad (Gröna boenden). Projektets grundtanke är att med små enkla medel samt med utgångspunkt ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv, skapa närhet till trädgård och utemiljö vid särskilda boendeformer. 18 Program för odling på allmän plats

Projektet har även som mål att inspirera personal och de boende att aktivt ta del av trädgårdsarbete och underhåll av utemiljön. Genom att involvera personal I ett tidigt skede och genom seminarier och workshop sprida kunskap om trädgård, utevistelse och hälsa ges en möjlighet till ökad delaktighet och förståelse. Hälsoträdgården i Torup På hälsoträdgården i Torup bedrivs verksamhet inom friskvård och stresshantering i grön miljö. Verksamheten sker i kursform och riktar sig till anställda inom Malmö stad. Målgrupper är dels medarbetare som befinner sig i riskzonen att drabbas av stressrelaterad ohälsa och chefer och ledare vars organisation befinner sig i riskzonen att drabbas av stressrelaterad ohälsa. För mer information om hälsoträdgården gå in på www.malmo.se/halsotradgarden. MILJÖFÖRVALTNINGEN Miljöförvaltningen driver en rad projekt inom hållbar stadsutveckling, där odling och mat utgör viktiga komponenter. Gemensamma odlingar och bra mat främjar såväl demokrati och delaktighet som hälsa och miljö. Miljöförvaltningen arbetar för att man i planer och bygglov värnar befintliga odlingslotter eller föreslår nya odlingsområden. På många ställen kan mark användas till odling i avvaktan på bebyggelse under förutsättning att marken inte är förorenad. Föroreningar Miljöförvaltningen är ansvarig för tillsyn och kontroll av allt från livsmedelshantering och vatten till luftföroreningar, buller och miljöfarlig verksamhet. När det gäller odling i staden finns det alltid en risk att marken kan vara förorenad. Här följer några rekommendationer från Miljöförvaltningen för att undvika problem med föroreningar. Det viktigaste är att kontrollera markens status innan odling påbörjas. Vid osäkerheter om markens status bör man förutom markägaren kontakta miljöförvaltningen. Om man tänker odla ovan jord i planteringskärl, upphöjda odlingsbäddar och drivbänkar, bör man använda sig av giftfria alternativ och den jord som används ska vara innehållsdeklarerad. För mer information om föroreningar gå in på www.malmo.se/markföroreningar. Exempel på odlingsprojekt Miljöförvaltningen ansvarar för flera projekt där stadsodling utvecklas som ett kraftfullt redskap för en ökad social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. 19 Program för odling på allmän plats

Grönsakslandet Malmö Miljöförvaltningen samarbetar med Glokala folkhögskolan med projektet Grönsakslandet Malmö. Grönsakslandet Malmö handlar om att stärka verksamheter att utveckla hållbar odling. Här ligger fokus på att låta stad och land närma sig varann genom att arbeta i utkanten av staden där de två möts. Miljöförvaltningen har initierat flera projekt med odlingsanknytning. Drömmarnas trädgård Runt Drömmarnas hus har man inom ramen för Hållbara Rosengård byggt upp en pedagogisk skogsträdgård, med ett uteklassrum och ett utekök. Där ges barn och även vuxna möjlighet att odla och planera vad som ska sås och skördas. I trädgården finns även en bikupa. Trädgården är en pedagogisk resurs för hela Malmö. Läs mer på www.drommarnashus.se. Odla Rosengård Odla Rosengård är ett tvåårigt projekt inom Hållbara Rosengård som arbetar för att erbjuda möjligheter att odla nära där man bor eller verkar på Rosengård. Det genomförs i samarbete mellan fastighetsägare, Odla i stan och studieförbundet Ibn Rushd på uppdrag av Miljöförvaltningen. 20 Program för odling på allmän plats

EXEMPEL PÅ ANDRA STADSODLARE ODLA I STAN OBEROENDE EKONOMISK FÖRENING Odla i stan arbetar med att på ett långsiktigt hållbart sätt sprida och utveckla stadsodling tillsammans med boende, föreningar, fastighetsägare och kommunala verksamheter. Odla i stan startade 2009 med säte på Seved i Malmö men verkar även i andra bostadsområden som t.ex. på Rosengård och Lindängen, med skolor samt på Mölleplatsen. Läs mer på www.odlaistan.nu Odling på kvartersmark MKB, Gamla potatisåkern, Seved. ODLINGSNÄTVERKET SEVED EN IDEELL FÖRENING Odlingsnätverket Seved är en ideeell förening som genom socio-ekologisk odling verkar för att skapa stadsodling, gröna mötesplatser och en hållbar stadsmiljö i Sofielund. Tillsammans med boende, föreningar, fastighetsägare och kommunal verksamhet samordnar vi rekreativa och ekologiskt matproducerande kvartersträdgårdar i området. Nätverket bidades 2010 och har sedan dess haft odlingssamordnare som arrangerat odlingsträffar från februari till och med december varje år. Sedan 2011 har nätverket varit en ideell förening med aktiva odlare i styrelsen. Läs mer på www.odlingsnatverket.se 21 Program för odling på allmän plats

Odla i stan har tillsammans med Odlingsnätverket Seved skapat en ätbar växtvägg som brukas av boende på Seved. Väggen är 50 m2 stor och är ätbara året runt. Den finns på en husfasad. Läs mer på www.odlaistan.nu Växtvägg mittemot kvartersträdgården vid Jespersgatan/ Heleneholmsstigen. 22 Program för odling på allmän plats

RIKTLINJER VAL AV PLATS I staden är konkurrensen om marken stor. Det behövs mark för bebyggelse och trafikytor, däremellan behövs bostadsgårdar, trädgårdar, skolgårdar, platser, parker och torg för utevistelse, rekreation och allmänt välbefinnande. Även om mycket talar för att odling i staden är en växande och kanske bestående trend är det inte bara positivt. En oreglerad odling som sker helt på enskilda personers initiativ kan komma i konflikt med annan markanvändning. Det är många olika faktorer att ta hänsyn till om var och under vilka former odling ska tillåtas. Detta gäller särskilt områden som ska upplåtas över en längre tid. Oavsett om det gäller områden på allmän plats eller kvartersmark bör man med stor omsorg analysera markförhållanden, områdets placering i förhållande till omgivande byggnader, tillgång till vatten, anslutningar till vägar och andra servicefunktioner. Det är viktigt att odlingsytor är avgränsade och har närhet till vatten, redskapsbod och toalett. 23 Program för odling på allmän plats

OLIKA BEHOV OCH ÖNSKEMÅL Behovet av och önskemålen att odla varierar. Vissa vill odla enskilt på egen hand och vissa vill odla kollektivt i grupp. Det finns de som vill odla småskaligt och andra som är mer intresserade av att odla storskaligt. Det första man bör klargöra är att fastställa vad det är för typ av odling som man önskar bedriva. Enskild odling som är enligt dagens regelverk inte lämplig eller ens möjlig att tillgodose på allmän plats. Riktlinje Oavsett vilken mark, plats och typ odling som är aktuell ska det finnas ett skriftligt avtal mellan Malmö stad och odlande part. YTOR FÖR MER PERMANENT ODLING De personer som önskar engagera sig i odling för längre tid och för enskilt bruk bör i första hand vända sig till Fastighetskontoret. Vill man delta i en gemenskap och odla kollektivt för en längre tid finns det några platser där det pågår odling både på kvartersmark och allmän plats. För de personer och organisationer som är intresserade av att odla i andra former än enskilt ska i första hand hänvisas till de områden och platser där det redan pågår eller planeras odling över längre tid. Exempel på sådana platser är Slottsträdgården, Lindängelund och Sege park. TILLFÄLLIGA ODLINGAR OCH ODLING OVAN MARK Odling ovan jord kan vara ett sätt att tillgodose odlingsintresset i områden där marken är förorenad. Det kan också vara ett sätt att nyttja markområden som står oanvända i avvaktan på exploatering. I vissa stadsdelar kan tillgången på odlingsbara ytor vara ytterst begränsad. I sådana områden kan ett alternativ vara att odla i odlingskärl och olika former av mobila odlingssystem där man odlar ovan mark, på hårdgjorda ytor som asfalt, betong eller liknande. Riktlinje Förfrågningar om tillfälliga odlingar ska bedömmas från fall till fall. ODLING PÅ KVARTERSMARK Fastighetskontoret och Serviceförvaltningen förvaltar Malmö stads kvartersmark. Kvartersmark kan vara för allmänt eller enskilt ändamål. Allmänt ändamål kan till exempel vara skolor. Enskilt ändamål kan till exempel vara bostäder. 24 Program för odling på allmän plats

Till skillnad mot allmän plats är möjligheterna till reglering av markanvändningen lättare. Det går att planera för odling på kvartersmark när ny detaljplan upprättas. Det kan i vissa fall vara svårt att förändra markanvändningen på kvartersmark till odling utan att ny detaljplan upprättas. Det beror på hur omfattande förändringen är och om det är tänkt som en tillfällig eller mer permanent odlingsyta. Generellt kan man dock konstatera att de regelverk och arbetsrutiner som finns idag för odling på kvartersmark fungerar och kan tillämpas på nya odlingsinitiativ där man önskar odla kollektivt och/eller mer tillfälligt i pallkragar. För de regler och bestämmelser som gäller idag se vidare följande dokument: Fastighetskontoret, Arrendeenheten (2008). Om kolonier i Malmö 2008 Fastighetskontoret, Arrendeenheten (2013). Odlingslotter i Malmö stad regler och bestämmelser Det är viktigt att i avtal komma överens om utformning och estetik även om det visar sig att det i stort sett går att odla i vilka planteringbehållare som helst. ODLING PÅ ALLMÄN PLATS Allmän plats är ett område som är allmänt tillgängligt och avsett för gemensamma behov. Allmänna platser får inte upplåtas permanent för enskild verksamhet, till exempel 25 Program för odling på allmän plats

odlingslotter. Men det är möjligt att anordna odling som har tillfällig karaktär eller odlingsverksamhet som är öppen för alla i kommunala parker. Olika funktioner och aktiviteter ska samsas och tillsammans bidra till att skapa mervärden. Det är viktigt att dessa olika funktioner och aktiviteter tillsammans bidrar till att skapa vistelsevänliga, upplevelserika och attraktiva stadsrum. Därför ska endast odlingsinitiativ tillåtas som är öppna för alla och som har ett tydligt syfte att driva verksamheter och skapa aktiviteter som på ett påtagligt sätt bidrar till att berika stadsmiljön. Riktlinjer Det ska finnas en förening/organisation som ansvarar för odlingen och skötseln av området Det ska finnas ett skriftligt avtal mellan Gatukontoret och förening. Den plats som valts ut ska vara öppen för alla och följa de regler som gäller för allmän plats och lokala ordningsstadgan Föreningens aktiviteter och odlingsverksamhet ska på ett påtagligt sätt bidra till att skapa mervärde i form av fler upplevelser och höja platsens attraktivitet Odlingar ska placeras och utformas med stor hänsyn till sin omgivning och ska berika stadsmiljön Odling för enskilt bruk ska inte tillåtas på allmän plats I de fall kunskap om eventuella markföroreningar i marken saknas ska enbart odling ovan jord tillåtas 26 Program för odling på allmän plats

FORTSATT UTVECKLING AV STADSODLING - FÖRSLAG Inom politiken råder konsensus om att medborgares synpunkter, önskemål och engagemang ska tas på allvar. Det ökade intresset för odling i staden bottnar i mer än bara själva odlandet. Det är också ett uttryck för en vilja att bli mer delaktig i utvecklingen av sin närmiljö och ett samhälle som är mer hållbart. Andelen odlad mark i Malmö stad är liten men andelen odlingsbar mark är betydande. All grön utemiljö är odlingsbar. Stadsodling i dess nya tappning kan öppna för en bredare principiell diskussion om metoder att förvalta staden som är mer hållbar och gör staden mer grön. Idag är Malmö stads agerande i stadsodlingsfrågor passiv och avvaktande. Malmö stad skulle kunna vara mer aktiv i utvecklingen av stadsodling. Utgångspunkten för detta skulle vara att formulera en tydligare strategi för odling i staden. Det finns erfarenhet att hämta från de olika odlingar och utvecklingsprojekt som pågår idag både vad gäller vilka krav som bör ställas vid val av plats, om hur odlingar kan utformas, och hur arbetet med odlingen kan organiseras. Det finns fungerande regelverk och lång erfarenhet av uthyrning av odlingsområden för enskilt bruk. Erfarenheterna av kollektiv odling och odling på allmän plats är mer begränsad med ett undantag Slottsträdgården. I Slottsträdgården finns en fungerande organisation, och det är en mycket uppskattad anläggning. Slottsträdgården har möjlighet att tillgodose i stort sett alla former av stadsodling. Slottsträdgården kan fungera som modell för hur Malmö stad kan utveckla och stimulera stadsodling på allmän plats. En mer målinriktad satsning på stadsodling i Malmö stad skulle kunna innehålla följande steg: Förslag En stadsodlingsgrupp tillsätts med representanter från Fastighetskontoret, Serviceförvaltningen, Gatukontoret, Miljöförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret. Gruppen träffas minst 4 gånger per år. 27 Program för odling på allmän plats

Stadsodlingsgruppen får i uppdrag att: 1. Utreda förutsättningarna att stödja etablerandet av stadsdelsträdgårdar. Se definition nedan på begreppet stadsdelsträdgård *) 2. Utreda behovet av att anställa stadsdelskoordinatorer/trädgårdsmästare 3. Utreda förutsättningarna att införa Prova på odling samt uthyrning/lån av redskap/utrustning för odling. Det kan vara staket och grindar för avgränsning av odlingar, olika typer av planteringskärl och typer av behållare eller bodar för förvaring av redskap. 4. Upprätta lista över ytor och områden som kan användas för permanent odling och tillfällig odling. Vad är en stadsdelsträdgård? *) Begreppet stadsdelsträdgård är hämtad ur en avhandling på SLU: Larsson, Marie (2009). Stadsdelsträdgård plats för gemenskap och kreativa processer, Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 2009:40. Här citeras några av de egenskaper som kännetecknar en stadsdelsträdgård. Stadsdelsträdgården är en plats där människor möts, träffas och gemensamt brukar marken. Brukarna utvecklar en social gmenskap kopplad till platsen. Den kan jämföras med allmänningar och andra gemensamt brukade platser, som var vanliga för några generationer sedan. I stadsdelsträdgården är brukarna självorganiserade i förhållande till myndighet och kommun, dvs. initiativet och engagemanget kommer underifrån. Karakteristiskt för stadsdelsträdgården är att det finns en samverkan mellan de självorganiserade och kommunen. 28 Program för odling på allmän plats

REFERENSER Asp, Hanna (2009). Hållbar utveckling genom stadsodling. Kandidatarbete vid institutionen för stad och land, SLU Uppsala Bucht, Eivor (1997). Public Parks in Sweden 1860-1960, the planning and design discourse, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Agraria 56, SLU Alnarp Delshammar, Tim (2011). Urban odling i Malmö, Stad & Land nr 181 Delshammar, Tim (red.) (2012). Stadsodling Reflektioner och perspektiv från SLU Alnarp, Rapport 2012:31 Fastighetskontoret, Arrendeenheten (2008). Om kolonier i Malmö 2008 Fastighetskontoret, Arrendeenheten (2013). Odlingslotter i Malmö stad regler och bestämmelser Gatukontoret, Malmö stad (2011). Policy för upplåtelser av offentlig plats Glader, Eva (2011). Riktlinje för Stadsnära odling på allmän platsmark och naturmark, Göteborgs stad, park- och naturförvaltningen. Höök, Maria (2009). ODLA STADEN. Hållbar urbanisering för hållar utveckling i Syd. Med stadsjordbruket som planeringsstrategi. Kandidatuppsats inom landskapsarkitektprogrammet. SLU/Alnarp Jimenez, Johanna G (2012). Staden som åkermark stadsodling i Malmö och New York, Eklundhpaglert förlag Malmö 2012 Larsson, Marie (2009). Stadsdelsträdgård plats för gemenskap och kreativa processer, Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 2009:40 Schmidtbauer, Pia (2008). Odling som vardagskultur. Alnarp: Movium, SLU. (Gröna fakta 2008:5). Åkerblom, Petter (1990). Skolträdgårdens ABC. Stockholm: LTs förlag 29 Program för odling på allmän plats