FÖRORD Översikt 2015 beskriver de personskador som orsakats av olyckor. Översikten bygger på den informationen som finns tillgänglig i hälsostatistiska material. Översikten ger en bild av olycksfallssituationen i olika områden samt deras relation till hela landet. Syftet med olycksöversikten är att betjäna säkerhetsplaneringen i kommuner och regioner. Lokalt är det skäl att utnyttja informationen i översikterna vid fastställandet av prioriteringarna inom säkerhetsarbetet, motiveringen av de regionala aktörerna och utvärderingen av effekterna. På lokal nivå är det viktigt att informera såväl säkerhetsaktörer som invånare och förtroendevalda om översikterna. För att lyfta fram olycksöversikterna i den lokala debatten: Rapporternas innehåll och effekter på regionens säkerhetsarbete behandlas i lokala arbetsgrupper inom säkerhetsplaneringen. Ett tema för den säkerhetsutbildning som ordnas i regionen väljs olycksfallen. Informationen på det lokala planet kan innehålla till exempel: Koppling av översikten till lokala aktörers webbsidor Meddelande i lokaltidningarna med en beskrivning av olyckssituationen i den egna kommunen eller den egna regionen Meddelande i organisationernas interna informationsforum och tidning och på organisationens webbsidor Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer. Översikterna uppdateras varje år. Feedback och idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan skickas per e-post till följande adress: markus.gronfors@thl.fi I fortsättningen kommer information om olyckor och förebyggande arbete finnas på webbtjänst av Institutet för hälsa och välfärd Piste tapaturmille! På adressen: www.thl.fi/tapaturmat. Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. Enheten för förebyggande av olycksfall Institutet för hälsa och välfärd 2
INNEHÅLL FÖRORD... 2 INNEHÅLL... 3 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS... 4 2 OLYCKSFALL I FINLAND... 5 3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA... 6 4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET... 8 5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING... 10 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN... 23 7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR... 31 3
1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta möjliga brister som orsakats av sättet att registrera uppgifter om olycksfall. (Se figur 8, s. 18). På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. 4
2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2013 dog 2 548 finländare i olyckor: 1660 män och 888 kvinnor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren har trenden varit gynnsamma. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (figur 1). Alkohol har ofta andel i olycksfall. Nästan var tredje som dött i en olycka har varit berusad. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, drunkning, eldsvåda och köld inträffar för det mesta i berusad tillstånd. Figur 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse 1988 2013, N Mer olycksinformation finns på Piste tapaturmille! -webbtjänsten som administreras av Institutet för hälsa och välfärd, www.thl.fi/tapaturmat. 5
3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (figur 2). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 1. Dödsfall Olycksfall som tas upp i översikten Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Figur 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 1 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6
Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2015 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 2. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2015) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2013), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Hela området 20% 2% 5% 5% 32% 15% 15% 6% 175 476 Forssa 16% 2% 6% 5% 29% 16% 18% 7% 17 697 Hattula 23% 2% 4% 5% 33% 15% 14% 4% 9 702 Hausjärvi 24% 2% 3% 4% 36% 15% 13% 4% 8 837 Humppila 21% 2% 3% 4% 31% 18% 15% 7% 2 480 Tavastehus 19% 3% 6% 6% 31% 14% 16% 6% 67 652 Janakkala 22% 2% 4% 4% 33% 14% 15% 5% 16 882 Jockis 23% 2% 4% 4% 31% 16% 14% 6% 5 619 Loppi 23% 2% 3% 4% 33% 15% 15% 5% 8 338 Riihimäki 20% 2% 6% 6% 33% 14% 13% 5% 29 266 Tammela 21% 2% 4% 4% 31% 16% 15% 7% 6 508 Ypäjä 18% 2% 4% 5% 31% 17% 15% 7% 2 496 2 Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: http://pxweb2.stat.fi/database/statfin/vrm/vaerak/vaerak_fi.asp 7
4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 3 Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga. Dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2004 2013 enligt ålder och kön 4 5 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Gång- och cykeltrafik <5 <5 <5 <5 <5 5 7 10 Trafik, motofordon 7 <5 6 9 20 9 17 7 Fall <5 <5 <5 <5 28 36 81 248 Drunkning <5 <5 <5 <5 12 17 9 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 6 11 <5 8 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 5 7 5 <5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 7 6 <5 7 Alkoholförgiftning <5 <5 <5 <5 52 40 12 <5 Övriga förgiftningar 6 <5 <5 8 12 44 11 17 7 Annan olycka <5 <5 <5 <5 16 10 24 20 Totalt 20 10 30 190 150 180 310 Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik 17 10 30 - Trafik, motofordon 57 22 80 - Fall 195 203 400 - Drunkning 34 9 40 - Kvävning 24 9 30 - Eldsvåda 12 9 20 - Förfrysning 14 10 20 - Alkoholförgiftning 77 32 110-27% Övriga förgiftningar 9 78 27 110 - Annan olycka 49 26 80 - Totalt 560 360 910-9% 3 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13:282 284 4 Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 5 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 6 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 8
Figur 3. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren 2005 7 2013, %. Figur 4. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området 2004 2013, N. 7 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 9
5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I det här avsnittet ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 6 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Figur 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld 2004 2013, i tusen dagar. 10
Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp, ålder och kön, N Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 145 9 29 43 248 125 138 56 790 Trafik, motorfordon 319 62 137 148 534 146 102 46 1 490 Fall 935 123 339 326 2 582 1 633 2 304 1 715 9 960 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning 42 <5 <5 <5 16 5 9 6 80 Eldsvåda 9 <5 7 7 44 24 8 <5 100 Förfrysning <5 <5 <5 <5 5 17 20 <5 50 Förgiftning (orsakad av annat 61 <5 8 17 69 21 21 13 210 än alkohol) Alkoholförgiftning 31 <5 <5 <5 14 9 <5 <5 60 Annan olycka 589 122 334 433 2 299 1 196 1 430 1 387 7 790 Totalt 2 130 320 860 980 5 810 3 180 4 040 3 230 20 540 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 80 9 20 15 176 99 149 60 610 Trafik, motorfordon 118 31 51 31 187 64 58 35 580 Fall 618 82 132 158 1 519 1 300 3 138 6 199 13 150 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Kvävning 21 <5 <5 <5 9 <5 7 11 50 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 7 <5 6 <5 20 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 8 20 Förgiftning (orsakad av annat 64 7 11 14 50 17 26 26 220 än alkohol) Alkoholförgiftning 39 <5 <5 <5 9 <5 <5 <5 50 Annan olycka 335 46 146 174 1 499 852 1 385 946 5 380 Totalt 1 280 180 360 390 3 460 2 340 4 770 7 290 20 070 Totalt 3 410 500 1 220 1 370 9 270 5 520 8 810 10 510 40 610 11
Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet 2009 2013. Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 61 Forssa 82 Hattula 86 Hausjärvi 103 Humppila 109 Tavastehus 165 Janakkala 169 Jockis 433 Loppi 694 Riihimäki 834 Tammela 981 Ypäjä 12
Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 121 8 21 31 187 86 84 26 560 Trafik, motorfordon 234 44 101 94 316 91 56 22 920 Fall 767 110 276 268 1 884 964 1 116 792 6 000 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning 34 <5 <5 <5 13 <5 8 6 60 Eldsvåda 8 <5 7 6 26 15 5 <5 70 Förfrysning <5 <5 <5 <5 5 7 11 <5 30 Förgiftning (orsakad av annat 57 <5 7 15 63 18 21 11 200 än alkohol) Alkoholförgiftning 31 <5 <5 <5 12 9 <5 <5 60 Annan olycka 524 111 284 350 1 818 839 895 409 5 130 Totalt 1 670 270 660 720 3 880 1 850 1 970 1 120 11 660 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 67 7 13 12 119 79 110 43 450 Trafik, motorfordon 96 24 43 25 130 49 35 18 410 Fall 536 70 119 127 1 129 834 1 657 2 612 6 870 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Kvävning 18 <5 <5 <5 9 <5 6 9 50 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 7 <5 <5 <5 20 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 6 10 Förgiftning (orsakad av annat 64 6 11 12 46 17 22 26 200 än alkohol) Alkoholförgiftning 39 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 50 Annan olycka 301 40 121 153 1 181 616 807 556 3 720 Totalt 1 080 140 290 310 2 420 1 490 2 380 2 940 10 660 Totalt 2 750 410 950 1 020 6 300 3 340 4 350 4 060 22 320 13
Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 329 17 240 490 1 136 666 1 363 892 5 130 Trafik, motorfordon 1 738 362 923 833 5 277 2 255 902 532 12 820 Fall 1 671 243 1 123 1 048 12 632 11 905 27 805 28 456 84 880 Drunkning <5 <5 <5 <5 19 <5 24 7 60 Kvävning 47 12 <5 <5 82 17 29 48 240 Eldsvåda 30 15 37 56 779 237 83 14 1 250 Förfrysning <5 <5 <5 <5 27 210 271 <5 520 Förgiftning (orsakad av annat 67 5 10 49 179 76 72 80 540 än alkohol) Alkoholförgiftning 31 <5 <5 <5 236 46 <5 <5 320 Annan olycka 1 159 296 826 1 150 8 291 7 919 17 318 57 489 94 450 Totalt 5 080 950 3 160 3 630 28 660 23 330 47 870 87 520 200 200 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 189 40 114 30 729 442 1 042 1 431 4 020 Trafik, motorfordon 408 106 220 157 798 368 490 357 2 900 Fall 905 118 285 415 4 680 7 866 40 401 116 805 171 480 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Kvävning 26 <5 <5 <5 19 6 13 29 100 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 13 <5 74 17 110 Förfrysning <5 <5 8 <5 14 15 12 47 100 Förgiftning (orsakad av annat 100 11 26 46 136 39 214 122 690 än alkohol) Alkoholförgiftning 44 <5 <5 <5 24 8 10 <5 90 Annan olycka 794 81 436 417 6 060 4 812 10 447 9 888 32 940 Totalt 2 470 360 1 090 1 070 12 470 13 560 52 700 128 700 212 420 Totalt 7 550 1 310 4 250 4 690 41 130 36 890 100 570 216 220 412 620 14
Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Figur 6. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området 2004 2013, N. Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. 15
Figur 7. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd 2004 2013, %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik 570 593 238 1 401 3 Trafik, motorfordon 746 862 461 2 069 5 Fall 7 306 9 904 5 893 23 103 57 Drunkning 7 4 3 14 0 Kvävning 80 43 6 129 0 Eldsvåda 34 41 48 123 0 Förfrysning 12 25 25 62 0 Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 266 132 30 428 1 Alkoholförgiftning 84 18 9 111 0 Annan olycka 4 924 5 217 3 032 13 173 32 Totalt 14 029 16 839 9 745 40 613 100 16
Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2013, N. Minst 10 patienter 2013, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen http://www.thl.fi/tietokannat/topi Serviceproducent Vårdperioder Vårdperioder Vårddagar / Patienter Vårddagar 40309 - Kanta-Hämeen keskussairaala 2 805 2 355 9 441 3.3 90614 - Forssan seudun terveyskeskus 536 363 3 580 6.6 50290 - Tampereen yliopistollinen sairaala 271 239 1 061 3.9 90726 - Riihimäen seudun terveyskeskus 297 201 5 645 17.5 90635 - Hämeenlinnan terveyspalvelut 226 187 5 337 22.2 60745 - Sairaala Mehiläinen Hämeenlinna 172 158 172 1.0 60693 - Ilveskoti 84 50 5 059 52.2 60718 - Tekonivelsairaala Coxa Oy 58 48 227 3.9 60702 - Suomen Terveystalo/Helsinki 38 37 38 1.0 50200 - Helsingin yliopistollinen keskussairaala 33 30 293 8.9 60695 - Terveystalo Pulssi 30 29 30 1.0 60806 - Omasairaala 28 28 28 1.0 60611 - Diacor sairaala 28 27 28 1.0 60613 - Invalidisäätiö/Sairaala Orton 29 25 86 3.0 60621 - Validia kuntoutus/käpylän kuntoutuskeskus/synapsia 25 22 440 17.6 60713 - Suomen Terveystalo/Tampere 22 22 22 1.0 60794 - Sairaala Neo 19 18 19 1.0 60651 - Sairaala Mehiläinen Turku 16 16 16 1.0 50230 - Turun yliopistollinen keskussairaala 17 15 74 4.4 60626 - Sairaala Mehiläinen Helsinki 16 15 16 1.0 60605 - Dextra Munkkivuoren lääkärikeskus 16 14 16 1.0 60738 - Bulevardin Klinikka Oy 12 12 12 1.0 17
18
Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för 300 000 idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Figur 8. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet 2002 2013, %. 19
Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (figur 9). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Figur 10 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Figur 9. Olycksfallstyper som förde till sjukvården i området 2002 2013, N. 20
Figur 10. Olycksfallstyper som förde till sjukvården i hela landet 2002 2013, N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området 2002 2013 Icke registerad olyckstyp 1 528 Trafik 4 078 Olycksfall i hemmet 15 377 Idrotts- eller motionsevenemang 2 069 Andra olycksfall i fritiden 8 448 Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden 1 063 Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor 2 104 Olycksfall i skola eller på daghem 367 Annan eller icke specificerad olyckstyp 6 387 21
22
6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 8. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" "712-27 %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges "6 539 +33 %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till 15 000 vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder. 8 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit -> menetelmäseloste (på finska) 23
Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld under femårsperioden 9 10 11 2009 2013 Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området 23 620-14 130-201 620-8.3 620 - Forssa 3 150 +24% 1 552-27 481-8.5 71 - Hattula 1 180-759 - 7 497-6.3 33 - Hausjärvi 1 020-640 - 10 771-10.3 31 - Humppila 330-182 -13% 1 393-58% 4.2 9 - Tavastehus 9 040-5 716 +3% 80 427-8.7 237 - Janakkala 1 960-9% 1 259-6% 14 392-22% 7.2 65 - Jockis 680-414 -10% 2 888-57% 4.2 14-35% Loppi 1 130-659 - 12 310 +35% 10.6 25 - Riihimäki 3 880 +6% 2 314-37 785 +22% 9.5 93 - Tammela 920-506 - 5 359-37% 5.7 23 - Ypäjä 340-228 - 1 316-63% 3.9 17-9 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 10 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 11 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 24
Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, 12 13 14 2009 2013. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Total Hela området 1 880 +18% 12 050 +4% 850-7 930 +8% 910-50% 23 620 - Forssa 242 +53% 1 785 +37% 141 +60% 810-174 - 3 150 +24% Hattula 94-537 - 27-482 +24% 41-40% 1 180 - Hausjärvi 103 +39% 530-28 - 330-26 -51% 1 020 - Humppila 15 * 192-10 * 101-10 * 330 - Tavastehus 691 +13% 4 510-324 - 3 234 +14% 283-55% 9 040 - Janakkala 182-939 -11% 55-744 - 43-63% 1 960-9% Jockis 67 +56% 336-30 +83% 181-23% 64 +47% 680 - Loppi 104 +50% 549-24 - 404-46 - 1 130 - Riihimäki 287-2 045 +15% 179-1 219-149 -46% 3 880 +6% Tammela 67-442 - 24-334 - 51-920 - Ypäjä 26 * 182-9 * 95-24 +78% 340-12 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 13 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 14 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 25
Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, 15 16 17 2009 2013. Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området 870-8% 8 800 +5% 560 +34% 900 +14% 790-13% 11 930 +4% Forssa 122-1 286 +34% 74 +77% 102 +50% 177 +103% 1 760 +36% Hattula 34-359 - 26 * 68 +121% 45-530 - Hausjärvi 34-380 - 30 * 46 +52% 37-530 - Humppila 16 * 140-9 * 12 * 13 * 190 - Tavastehus 335-3 322-201 +26% 335-276 -22% 4 470 - Janakkala 82-669 -12% 43 * 80-53 -28% 930-12% Jockis 22-255 - 19 * 19 * 18-330 - Loppi 37-409 - 25 * 48 +63% 24-540 - Riihimäki 126-1 543 +21% 111 +83% 139-107 - 2 030 +15% Tammela 47 +76% 315-8 * 42 +79% 27-440 - Ypäjä 19 * 120-9 * 13 * 17 * 180 - Totalt 15 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 16 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 17 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 26
Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, 18 19 20 2009 2013. Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Totalt Hela området 6 430-1 050 +22% 3 790-18% 960 +22% 11 070 +14% 320-56% 23 620 - Forssa 1 042 +38% 70-532 - 107 +39% 1 357 +30% 44-3 150 +24% Hattula 259-82 +86% 207-43 - 567-23 - 1 180 - Hausjärvi 323-38 - 165-22% 40-436 - 15 * 1 020 - Humppila 112 - <5 * 67-14 * 132 - <5 * 330 - Tavastehus 2 222-16% 485 +48% 1 457-18% 384 +30% 4 379 +15% 115-58% 9 040 - Janakkala 478-18% 105 +33% 296-32% 89 +36% 976-19 -52% 1 960-9% Jockis 218-11 * 104-28% 38 +108% 302-5 * 680 - Loppi 314-50 - 165-23% 50-535 +20% 13-1 130 - Riihimäki 1 123 +14% 172 +20% 565-24% 133-1 809 +16% 77-30% 3 880 +6% Tammela 246-26 - 168-43 - 426-9 - 920 - Ypäjä 97 - <5 * 64-22 * 146 - <5 * 340-18 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 19 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 20 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27
Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under femårsperioden 21 22 23 2009 2013. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 1 230-210 -17% 570-670 +22% 3 720 +4% 1 950-2 240-1 820 +17% 12 390 +5% Forssa 88-13 -48% 81 +36% 103 +76% 428 +27% 251-418 +59% 194-1 580 +28% Hattula 100 +36% 10-24 - 41-256 - 113-114 - 62-720 +13% Hausjärvi 57-7 * 15-18 - 175-71 -30% 111-82 - 540 - Humppila 13 - <5 * <5 * 6 * 32-37% 30-40 - 29-150 - Tavastehus 464-88 - 227-269 +18% 1 397 +8% 736-786 - 724-4 690 +4% Janakkala 130-16 - 39-51 - 362-155 - 163-25% 172-1 090 - Jockis 41 - <5 * 19 * 10-110 - 62-65 - 49-360 - Loppi 78-18 * 11-38% 15-155 - 130-114 - 107 +57% 630 - Riihimäki 199-38 - 123-144 +31% 657-278 - 290-272 +28% 2 000 - Tammela 43-9 * 16-12 - 104-24% 93-99 - 93-470 - Ypäjä 12 - <5 * 11 * <5 * 41-35 - 38-31 - 170-21 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 22 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 23 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 28
Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under femårsperioden 24 25 26 2009 2013. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela områ- 770-150 - 240-280 - 2 180 +7% 1 350-9% 2 430-8% 3 820-11 230 - Forssa 68-12 * 19-35% 34-264 +36% 172-364 - 643 +36% 1 580 +21% Hattula 46 - <5 * 9-15 * 115-67 - 109-97 -36% 460-16% Hausjärvi 47-14 * 7 * <5-62% 104-54 - 83-168 - 480 - Humppila 5 * <5 * <5 * <5 * 24-26 * 47-73 - 180 - Tavastehus 320 +16% 69-124 - 126-770 - 527-980 -10% 1 435-15% 4 350-7% Janakkala 71-14 * 17-23 - 217-112 - 178-26% 243-25% 880-15% Jockis 19-5 * 6 * <5 * 48-29% 32-35% 103-104 - 320 - Loppi 42-5 * <5 * 19 * 123-58 - 85-26% 163-500 - Riihimäki 115-20 - 42-43 - 406 +16% 248-342 - 662-1 880 - Tammela 26 - <5 * 6 * 5 * 72-48 - 103-185 - 450 - Ypäjä 9 - <5 * 6 * <5 * 41-10 -54% 40-51 -29% 160-24 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 25 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 26 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 29
Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2011 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,0 dygn 27. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal 3 605 euro. 28 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 29. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2013. Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland 629 330 Hela räddningsområdet 19 300 Forssa 2 280 Hattula 848 Hausjärvi 1 122 Humppila 236 Tavastehus 7 976 Janakkala 1 565 Jockis 384 Loppi 979 Riihimäki 3 084 Tammela 634 Ypäjä 190 Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) 27 Rautiainen H, Pelanteri S, Rasilainen J (2012): Somaattinen erikoissairaanhoito 2011. THL 12/2012. http://urn.fi/urn:nbn:fi-fe2012121210293 28 Kapiainen S, Väisänen A, Haula T (2014): Terveyden- ja sosiaalihuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2011. THL Raportti 2014_003. http://urn.fi/urn:isbn:978-952-302-079-5 29 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/2009. http://info.stakes.fi/perfect/fi/tilastotuotteet/index.htm 30
7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 30 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Figur 11 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden 2004 2013 I Finland omkom 50 140 personer per år i brandrelaterade olycksfall 1952 2007 31. Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet 2007 2009 respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder 2007-2009 Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1.7 10-19 10 5.2 1 1.6 20-29 12 6.0 6 9.0 30-39 21 10.8 2 3.1 40-49 42 18.7 16 21.7 50-59 73 30.8 15 19.6 60-69 81 44.8 20 30.5 70-79 34 28.8 10 24.7 80-89 20 33.5 9 41.7 90+ 2 22.0 0 0.0 Totalt 299 18.8 80 14.9 30 Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 31 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 31
Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2004 2013, N Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 106 51 157 10-19 348 62 410 20-29 403 71 474 30-39 387 78 465 40-49 523 153 676 50-59 577 204 781 60-69 373 208 581 70-79 228 130 358 80-89 117 125 242 90+ 8 29 37 Yhteensä 3 070 1 111 4 181 Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2004 2013, N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 485 141 626 10-19 2 519 297 2 816 20-29 2 581 434 3 015 30-39 3 946 529 4 475 40-49 5 132 1 380 6 512 50-59 5 819 2 401 8 220 60-69 4 409 2 545 6 954 70-79 3 126 1 483 4 609 80-89 1 230 901 2 131 90+ 126 240 366 Yhteensä 29 373 10 351 39 724 32
Figur 11. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området 2004 2013. 33
Förebygga olyckor! www.thl.fi/tapaturmat Piste tapaturmille! webbtjänsten erbjuder information om olycksfall och hur de kan förebyggas. Webbtjänsten upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd (THL). 34