Att leda digitalisering Det digitala lärandets möjligheter -och utmaningar Matilda Wiklund Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik
Skolans digitalisering en het potatis Datorn gör barnen dummare (Computer Sweden 041209) Datorer ger sämre läsare i Sverige (SvD 120313) Stoppa Fridolins surfplattetvång i förskolan (Aftonbladet 181205) Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo (SvD 190223) Datorn ett bra verktyg för alla (Tidningen Grundskolan 051130) Debatt: Viktigt att alla elever får en dator (Expressen 090202) Lagom mycket datorspel bra för barn (SvT 140804) Digitala verktyg behövs för våra barns bästa (Aftonbladet 190228)
Digitalisering: lösningen på skolans alla svårigheter eller kunskapens undergång Teknofiler vs Teknofober Egen bild
Digitalisering som naturkraft Teknikdeterminism The Powerful Force of Nature CC Image Att: Flickr Rabie
Vetenskapligt förhållningssätt - kritisk nyfikenhet CC Image Att: TijsB Flickr
Vetenskapligt perspektiv -att se något som något The Necker Cube: Wikimedia Commons
Det digitala i skolan som Besökare Boende Biotop Datavagn 1:1 Transmodal Itis, pc, mac Ppt, app didaktik IoT-IoE, AI, VR
Det digitala lärandets möjligheter Vad händer om alla förutsättningar ges? Satsning på digitala läromedel + teknik + kompetensutveckling 13 högstadieklasser i fem skolor spridda över Sverige tre år Forskningsprojekt följde deras digitaliseringsprocess 2015-2018 Enkäter, intervjuer elever, lärare, digitaliseringsledare, skolledare Klassrumsobservationer Statistik
Möjligheter: Vad betyder att lyckas?
Lyckat = Enklare och Roligare inga skrynkliga papper längst ner i ryggsäcken Inte släpa runt på massa tunga böcker Dela dokument! Interaktiva Whiteboards Digitala läromedel Motiverar CC Image Att. Scott Beale https://www.flickr.com/photos
Lyckat = Effektivare Jag lär mig bättre när jag kan variera mer ibland lyssnar jag på talsyntes, ibland läser jag, skriver eller tittar på filmer enkelt sprida information, uppgifter och material till eleverna Digitala prov Snabb statistik på vilka områden/frågor som är svåra
Lyckat = Mer multimodalt Image: Public Domain Filmer och animeringar Filmade labbar visar vad som händer mer levande! Det är ju lite mer intressant att titta på ett vulkanutbrott än att läsa om det Vi lyssnar, tittar, filmar När vi har gruppdiskussion så spelar vi in
Lyckat = Mer kollaborativitet och formativitet Delade dokument! Vi kan samarbeta lättare inte bara dela upp och sätta ihop på slutet Lärare kommer åt eleverna arbeten när som helst i processen och kan följa (stödja) deras arbete lättare CC Image Collaboration Att. Erik Maldre https://www.flickr.com/photos
Lyckat = Utvecklar viktiga kompetenser Källkritik Kritisk förmåga Samarbete Digital litteracitet CC Image Att. Mike MacKenzie https://www.flickr.com/photos
Utmaningar Vad kan stå i vägen för att lyckas?
Risk för ökade klyftor Digitalisering fungerar ofta förstärkande CC Image Att Pru_Michel Flickr
Risk för ensamifiering Hyper-individualisering- elever arbetar för mycket på egen hand, utan stöd Eleverna är (fysiskt) ensamma med telefon/platta/dator på rasterna Lärarna lämnas ensamma att digitalisera undervisningen CC Image Att. Lauri Heikkinen https://www.flickr.com/photos
Risk för distraktion, fusk och mobbning Sociala medier och spel eleverna tar stort eget ansvar Copy-paste-ism Kränkningar på sociala medier CC Image Att. Matthew G https://www.flickr.com/photos
Risk för förslösad lärartid Dubbelplanering, teknikstrul Saknar delvis tillräcklig teknisk kompetens Utvecklar egna läromedel söker material Klumpig teknik klumpiga rutiner Infrastruktur! CC Image Att. Billie Grace Ward https://www.flickr.com/photos
Risk för belastad lönebudget Långsiktig underfinansiering Kan innebära mindre medel till personal Digitaliserade klassrum kräver snarare fler än färre lärare CC Image Att. Frankieleon https://www.flickr.com/photos
Risk för brister som hindrar Elever som inte kan spara dokument, inte kan skriva på tangentbord Elever som inte använder de olika hjälpmedel som erbjuds Lärare med lågt digitalt självförtroende Många funktioner som inte används Lärare som tror att elever kan det digitala
Digitalisering är en förändringsprocess Public Domain Image
ett långsiktigt jobb (rektor) Gartner s Hype Cycle Källa: Gartner (2012)
Vad behövs? Digitalisering (förbättra processer) inte digitisering (använda digital teknik) Översättning av verksamhetens behov till mjuk- och hårdvara - helst innan behoven ens uppstår Beställarkompetens Uppmuntran och stöd
Digitaliseringens aktörer Ansvaret för att digitaliseringsstrategins mål ska bli verklighet vilar på skolhuvudmän och skolledare men kräver att alla i skolan engageras aktivt
Eleverna behövs! Bevaka andelen ensamarbete Se till att eleverna utvecklar de digitala kompetens och studieteknik de behöver Involvera eleverna aktivt i planering
Lärarna behövs! Läraren är minst lika viktig i en digitaliserad skola men lärarrollen förändras Lärare behöver involveras i alla steg Lärarna behöver tid och stöd att utveckla digital kompetens, medvetenhet och självförtroende - uppmuntran Balansera tydlig styrning av digitaliseringsprocessen mot tillit till lärares professionella didaktiska kompetens Det var bra att det inte var valbart Skapa större utvecklingsnätverk för lärarna än den egna skolan
Nya ledarroller Viktigt att: Skolan/huvudmannen utformar kommunikationskanaler inom skolan för digitaliseringsledarna Digitaliseringsledarna engageras i pedagogik och i behovsanalys och upphandlingsprocesser som gäller digitalisering Skolan/huvudmannen utvecklar ett digitaliseringsnätverk som knyter ihop olika beslutsnivåer
Skolledarna Skolutvecklare Viktigt att: Formulera en väl förankrad, tydlig men flexibel plan för skolans digitalisering och följ upp resultaten Utveckla, stöd och ta aktivt del av processer för kollegialt delande och lärande Utveckla ett ledningsstödsystem med digitaliseringsledare som har tydliga ansvarsområden
Huvudmän och lokalpolitiker Framtidsspana utåt och inåt Utforma en enhetlig digital infrastruktur för skolorna och fortsätt utveckla den Organisera processer för att översätta verksamhetens behov till hårdoch mjukvara Organisera samverkanskanaler och arbetsprocesser för spridning av innovationer inom och mellan skolor och skolområden Klaga inte på att teknik är dyrt tänk på vad fel teknik kan kosta!
Gartners tio förutsägelser, rapporterade 2016 https://www.va.se/nyheter/2016/10/24/framtidsspaning-mobilappar-ar-ute-om-fem-ar/ 1. År 2020 kommer 100 miljoner människor att handla med hjälp av AR 2. År 2020 kommer 30 procent av sök-sessioner på internet att ske utan skärm 3. År 2019 kommer 20 procent av företagen att överge mobilappar 4. År 2020 kommer algoritmer att användas för att positivt påverka beteendet av miljardtals människor 5. År 2022 kommer det att finnas ett blockkedje-företag som kommer att värderas till över 10 miljarder dollarn 6. År 2021 kommer 20 procent av all individuell aktivititet involvera åtminstone en av de sju största digitala jättarna (Google, Facebook, Amazon, Apple, Tencent, Alibaba och Baidu) 7. Investering i innovation kommer inte att vara billigt (för varje dollar investerad i innovation, krävs sju dollar att verkställa den på marknaden) 8. År 2018 kommer data från Internet of Things (IoT) att resultera i omkring 3 procents ökning i efterfrågan för datalagring 9. År 2022 kommer IoT att spara konsumenter och företag 1 triljon dollar per år 10. År 2020 kommer 40 procent av arbetare att kunna minska sjukvårdskostnader genom att använda en fitness tracker
Framtidsspaning skolan Skolvärden 2015 https://skolvarlden.se/artiklar/sa-ar-skolan-2045 I skolan år 2045 har läran om att lära in en nyckelroll. Lärarna har blivit mer av coacher, datalogiskt tänkande har slagit igenom stort och svarven har bytts mot LED-slöjd. Det rådande top down-tänkandet ändras []. Lärarkåren, rektorer och till viss del även kommunerna är inte längre helt passiviserade av uppifrånstyrning Ingen tror att lärarnas arbetsuppgifter kommer att ha övertagits av robotar, mer än möjligen vissa delar... Däremot kommer en lärare om 30 år att undervisa elever som i sin tur ska ut i ett arbetsliv där robotar är ett självklart inslag Om 30 år kommer vi skratta åt debatten om det är okej att ha mobiltelefoner i klassrummet eller inte Vi kommer ha någon med oss hela tiden som lyssnar på det vi säger. Informationen kommer bli mer och mer förädlad och ges efterhand som vi pratar. Den kommer att presenteras på olika sätt, inte som i dag i en mobiltelefon eller på annan skärm, utan vi kanske har linser med en skärm i. När kognitionsvetenskap och neurovetenskap möter pedagogiken kommer vi få väsentligt bättre nycklar till att hitta individers förmåga och inspiration till att lära sig.
Komplex information från framtidsforskare Hur framtidsspana för att ligga före i skolutveckling?
Eller kort sagt
Ha en långsiktig men flexibel plan framtidsspana! Look out CC Att. Phoney Nickle Flickr
Samordna tekniken lås inte fast den! By Google - https://code.google.com/p/noto/, Apache License 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=34844728
Involvera alla lämna ingen ensam! Egen bild
Tack för er tid och era öron! Hör gärna av er: matilda.wiklund@edu.su.se Grönlund, Å (2014) Att förändra skolan med teknik: bortom "en dator per elev". Örebro: Örebro universitet. Grönlund, Å & Wiklund, M (2018) Det digitala lärandets möjligheter Att leda den digitala skolan. Malmö: Gleerups Wiklund, M. & Andersson, A. (2018) Student-initiated use of technology: friend and foe. E-Learning and Digital Media, 15 (1), 3-16. Grönlund, Å., Wiklund, M. & Böö, R. (2017) No name, no game: Challenges to use of collaborative digital textbooks. Education and Information Technologies Andersson, A., Wiklund, M. & Hatakka, M. (2016) Emerging Collaborative and Cooperative Practices in 1:1 Schools. Technology, Pedagogy and Education, 25 (4), 413-430. Andersson, A., Hatakka, M., Grönlund, Å. & Wiklund, M. (2014). Reclaiming the students: coping with social media in 1:1 schools. Learning, Media & Technology, 39, 37-52. Wiklund, M. (2014). Förändringsarbetet i klassrummen: multimodala arbetsformer. I: Åke Grönlund, Att förändra skolan med teknik: bortom "en dator per elev" (ss. 139-150). Örebro: Örebro universitet. Grönlund, Å, Andersson, A & Wiklund, M (2014). Unos uno slutrapport. https://skl.se/download/18.46f27fe14750636057118c8/1405946741934/skl-unosuno-arsrapport-2013.pdf