Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram



Relevanta dokument
Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Självklart! Läs det i alla fall

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Rena händer och rätt klädd

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Hygienregler för Akademiska sjukhuset

Rätt klädd och rena händer

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland. Innehåll

Basala hygienrutiner och klädregler

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rena händer Rätt klädd

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Vårdhygien i hemmiljö

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) vecka13-14, 2016

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Rätt klädd på jobbet

Observatörsutbildning

Rätt klädd på jobbet

Interna telefoner på Sterilcentral

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012

Vårdhygieniska Argument

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Viktigt med handhygien

Lokal anvisning

Observatörsutbildning

Basala hygienrutiner

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Stopp för smitta och smittspridning. Länsövergripande hygienriktlinje för Region Norrbotten

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Talmanus Basala hygienrutiner

Hur efterlevs basala hygienrutiner

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

God vårdhygien inom vård och omsorg

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Tipspromenad - Basala hygienrutiner 2

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Rena händer Rätt klädd

Välkommna! Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Riktlinje för basal hygien inom kommunal vård och omsorg

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Transkript:

1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010) och gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland. Ansvaret för att dessa hygienregler efterföljs åligger respektive klinikledning. Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa hygienregler är möjliga att följa åvilar enligt arbetsmiljölagen arbetsledningen på alla nivåer. Landstinget i Östergötland förbinder sig att tillhandahålla arbets- och skyddskläder, lättillgängligt handdesinfektionsmedel, väggklockor med sekundvisare, värdefack och klädskåp för alla anställda, så att dessa hygienregler blir möjliga att genomföra. Den anställdas ansvar Den anställda är enligt arbetsmiljölagen skyldig att följa gällande föreskrifter samt använda den personliga skyddsutrustning som behövs. Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Alla som arbetar i vården ska känna till och följa basala hygienrutiner. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m.; SOSFS 2007:19 (M) ska följas http://www.sos.se/sosfs/2007_19/2007_19.htm Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. Syftet är att förhindra smitta från patient till personal och från personal till patient (direkt kontaktsmitta) mellan patienter, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta) I basala hygienrutiner ingår: handhygien, dvs. alltid handdesinfektion och ibland handtvätt ibland handskar skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock ibland stänkskydd: visir eller skyddsglasögon och munskydd.

2 (5) Arbetsdräkt Arbetsdräkt ska vara kortärmad vid patientnära vårdarbete. Arbetsdräkten är som regel byxor + skjorta/blus/klänning och tillhandahålls av arbetsgivaren. Kombination av arbetskläder och privata kläder är inte tillåtet förutom underkläder, strumpor, skor och huvudduk. Kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten. Arbetsdräkten får endast användas på arbetsplatsen och för ärende inom sjukhusområdet. Arbetsdräkten ska bytas regelbundet, helst dagligen, samt omgående då den blivit våt eller synligt förorenad. Arbetsdräkten ska tvättas i kvalitetssäkrad tvättprocess vilket ansvaras av arbetsgivaren. Frysplagg/värmejackor ska inte användas i patientnära vårdarbete. Administrativt arbete Vid oklarheter i avgränsning mellan patientnära vårdarbete och administrativt arbete, avgör verksamhetschefen i samråd med Vårdhygieniska enheten vilka funktioner inom det egna verksamhetsområdet som har rent administrativt arbete. Grundtanken är att alla som vistas på enheter/i rum där vård bedrivs ska bära arbetsdräkt. Skyddskläder Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas för att skydda arbetsdräkten vid patientnära vårdarbete exempelvis sängbäddning, personlig omvårdnad, invasiva undersökningar och behandlingar samt hantering av smutsiga föremål och när det finns risk för kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Vid arbete där du riskerar att bli våt, använd plastförkläde eller skyddsrock av vätskeavvisande/vätsketätt material. Plastförklädet är patientbundet och engångs. Skyddsrocken är patientbunden. Den ska bytas dagligen och då den blivit synligt smutsig eller fuktig. Stänkskydd Använd visir eller skyddsglasögon och munskydd som stänkskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Smycken Ringar, armband och armbandsur får inte användas i samband med vårdarbete. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan även skada patienten. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händerna om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad smittrisk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för bedömning. Vid hantering av livsmedel gäller EG-förordning nr 852/2004, bilaga 2, kap 8, p. och 2. se Vägledning hygien, sidan 22, 5.7.8 www.slv.se

3 (5) Hår och skägg Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du använder huvudduk ska den fästas upp/vara instoppad och bytas regelbundet, helst dagligen, samt omgående då den blivit våt eller synligt förorenad. På vissa arbetsplatser som storkök, operationssal, sterilcentral krävs hårskydd. Handhygien Håll naglarna korta och använd inte nagellack, lösnaglar eller annat konstmaterial. Långa vassa naglar riskerar att orsaka hål i handskar och nagellack kan dölja smuts. Använd vid behov handbalsam för att förebygga torra och nariga händer. Handbalsam används i samband med längre raster, eller på fritiden efter arbetspassets slut. Handdesinfektion Desinfektera händerna (vid behov även underarmar) med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före patientnära vårdarbete (vård/undersökning/behandling) och före rent arbete, även om handskar används. Desinfektera händerna (vid behov även underarmar) efter patientnära vårdarbete, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Händerna måste alltid vara helt torra innan handdesinfektion utförs. Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna och i tumgreppet. Avsluta med handleder och v.b underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. (se instruktioner sist i dokumentet) Handdesinfektionsmedel utan förtjockningsmedel rekommenderas eftersom gelen lämnar en hinna på händerna, som måste sköljas bort med vatten efter ca 5 desinfektioner. Handtvätt Handtvätt med flytande tvål (inkl. noggrann torkning med rent papper) ska föregå handdesinfektion, om händerna är smutsiga så det syns eller känns samt efter vård av patienter med infektiös diarré. Infekterade sår hos personal Personal med infekterade sår på fingrar (inkl nagelband), hud eller händer får inte delta i vårdarbete med patientkontakt. Rapportera alltid till arbetsledningen. Återgång till arbetet tillåts först sedan klinisk utläkning konstaterats. Handskar förhindrar inte smittspridning från infekterade sår på händerna. Ortoser eller motsvarande (t.ex. kompressionsförband) på händer och underarmar förhindrar effektiv handdesinfektion och ska därför inte användas vid patientnära vårdarbete.

4 (5) Handskar Använd alltid handskar vid kontakt med urin, avföring, blod, sår och sekret. Kasta handskarna direkt efter användning. Desinfektera händerna efteråt. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Byt handskar mellan patienterna och mellan olika arbetsmoment. Välj rätt handske för det arbete du utför och de kemikalier du arbetar med. Händerna ska inte utsättas för handskar under längre tid och oftare än nödvändigt, eftersom risken för kontakteksem då ökar. Ur allergisynpunkt är handskar av plast att föredra. När naturgummi/latexhandskar används ska de vara av god kvalitet och ha låga halter av allergiframkallande ämnen. Operationshandskar och undersökningshandskar ska vara opudrade. Handskar har begränsad hållbarhet och ska förvaras svalt. Läs på förpackningen. För mer information om handskar läs PM: Handskar: http://lisa.lio.se/templates/liodoc.aspx?id=35707