Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Relevanta dokument
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Behovsbedömning för planer och program

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Lokala miljömål för Tranemo kommun

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Svenska Björn SE

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

Länsstyrelsernas och kommunernas samråd med fastighetsägare och myndigheter inför beslut om bildande av naturreservat

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Hav i balans samt levande kust och skärgård. BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

Sveriges miljömål.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Miljösituationen i Malmö

Johanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

SAMMANFATTNING. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Utvärdering av elbussar i landsbygdstrafik

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

VISION 2015 VISION 2015, MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER. Vision och strategi. Vår vision. Strategi

Kommunalt ställningstagande

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Sveriges miljömål.

Morakärren SE

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Underlag till tillsynsplan 2015

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Miljöprogram för Vaxholm

Temagruppernas ansvarsområde

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Yttrande

Grundläggande miljökunskapsutbildning

B EHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Spinnhuset. (Bostäder, kontor, hotell) inom Saltängen i Norrköping. tillhörande detaljplan för

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Kosterhavets Nationalpark

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

God bebyggd miljö - miljömål.se

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Gunnarstenarna SE

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Ett rikt växt- och djurliv

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Bevarandeplan för Natura 2000-område

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE


Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Areella näringar 191

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005, Vallbo Sågmiljö

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Levande hav, sjöar och vattendrag

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Låt oss vårda denna unika fördel!

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Transkript:

Marint områdesskydd Västra Götalands Län HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Miljövalitetsm valitetsmålenlen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurningf 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmilj lmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärg rgårdrd 11. Myllrande våtmarkerv 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen Fjällmilj llmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt v och djurliv 16.

HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar

Delmål: 10.1 Skydd av marina miljöer och kust- och skärgårdsområden 10.2 Strategi för kulturarv och odlingslandskap 10.3 Åtgärdsprogram för hotade marina arter 10.4 Minskning av bifångster 10.5 Anpassning av uttaget av fisk 10.6 Minskade störningar från båttrafiken 10.7 Minskade utsläpp från fartyg

Hav i balans samt levande kust och skärg rgårdrd Delmål 10:1 Senast 2010 skall minst 50% av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med höga natur och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd (% målet). Senast 2005 skall ytterligare fem, och senast år 2010 därutöver ytterligare 14, marina områden vara skyddade som reservat och tillsammans utgöra ett representativt nätverk av naturtyper (reservatsmålet). Därutöver skall ett område med permanent fiskeförbud inrättas till 2006, för utvärdering till 2010 samt ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och Västerhavet för utvärdering till 2015 (fiskeförbudsmålet).

Förslag till reviderat delmål Senast år 2015 ska ett representativt nätverk av marina områden omfattande minst 15 % av Sveriges marina area finnas och bevaras. Det innebär att: Områdena ska vara fördelade mellan de maringeografiska regionerna och innefatta alla för regionen förekommande livsmiljöer. Gynnsam bevarandestatus uppnås. Minst 10 % av Sveriges marina area ska vara långsiktigt skyddat. Övriga områden i nätverket har en fastställd marin bevarandeplan eller annan motsvarande. Sex områden med permanent fiskeförbud inrättas till 2010 för utvärdering till 2015.

OLIKA SKYDDSFORMER Miljöbalken (7, 8 kap.) Nationalpark Naturreservat Natura 2000 strandskydd fågel- och sälskyddsområdenden biotopskydd Internationella skydd och direktiv Natura 2000 direktiven Ramvattendirektivet Ramsarkonventionen Bernkonventionen Bonnkonventionen OSPARkonventionen Fiskerilagstiftningen Sjötrafikf trafikföreskrifterreskrifter

Vad är skyddsvärt? Exempel påp skyddsvärda marina miljöer: grunda havsvikar (med eller utan vegetation) ålgräsängar Klippväggar ( Rev( Rev ) (ex. algbälten lten,, djursamhällen) andra känsliga k miljöer (ex. ögonkorall, vissa mjukbottenmiljöer) er) Var finns dessa?

Var finns de skyddsvärda miljöerna?

Kartunderlag för land och vatten viss skillnad Marin Mätteknik www.mmtab.se

Metoder Bottenkartering Flerstråle ekolod, sidtittande sonar, penetrerande ekolod Bathymetri, Backscatter (hårdhet), Geofysik Djupkurvor, 3D terrängmodeller, Bottenbeskaffenhet, Sediment, Föremål, Strukturer

Batymetri i Västra Götalands län Översiktliga ungefärliga siffror: Total area utanför fastlandets strandlinje: 6434 km 2 Varav area öar: 830 km 2 Total vattenareal till territorialgränsen: 5604 km 2 Karterad yta MMT totalt: 1680 km 2 (Länsstyrelsen, Fiskeriverket, Försvaret m.m.) Återstående yta att kartera: 3924 km 2

Multibeam- / Flerstråleekolod ger detaljerad Batymetri Marin Mätteknik www.mmtab.se

Biotopmodellering Gullmarsfjorden

Remote operated vehicle (ROV) Värden Nyttjande Kartering, positionering

Pågående I samverkan med NV beredning av Sveriges första f nationalpark i marin miljö,, Kosterhavet Större naturreservatsbildningar i marin miljö Implementering av marina natura2000 Regional handlingsplan för f långsiktigt bevarande av skyddsvärd havsmiljö Deltagande i Samförvaltningsinitiativet i Norra Bohuslän Utveckling av digitalt fiskesjökort kort

Områdesskydd genom fiskerilagstiftningen Illustration: Ulla Bäckman Redskap Skyddsområden den Utbildning Foto: Mattias Sköld

DE FRÄMSTA HOTEN MOT DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN M I HAVET Övergödning Utsläpp av miljögifter Ett icke hållbart h fiske Exploatering/ Fysisk påverkanp Främmande arter Foto: Ewa Lawett

Många intressen kräver samarbete mellan sektorer

EKOSYSTEMANSATSEN Att nyttjandet av havet inte leder till effekter som gör att ekosystemens livsuppehållande förmåga försämras eller förstörs (En nationell strategi för havsmiljön Skr. 2004/05:173)

Kustområde 6 Idefjorden - Dynekilen Kustområde 5 Kustområde 4 Kustområde 3 Kustområde 7 Kustområde 2 Fjordarna runt Tjörn-Orust Kustområde 1 Göteborg och Kungälvs skärgårdar Kustområde 7

Kustområde Sällan motiverat med ett genomgående starkt skydd av ett stort kust- eller skärgårdsområde varför det kan vara motiverat med en zonering med ett starkt skydd för objektets värdekärnor medan svagare eller mindre långsiktigt skydd kan användas i perifera delar av området eller i utvecklingsområden mellan värdekärnor. Naturvårdsverkets marina vägledning Naturreservat Planerad naturreservat/nationalpark Riksintresse för naturvård Natura 2000 Djurskyddsområde

Att nyttja nationallandskapet och säkra s värdenav rdena Kustområdet och skärgården i Bohuslän en värdebeskrivning av ett nationallandskap enligt 4 kap miljöbalken. Lst rapp. 2000:8

Förslag till NV projekt Höga kusten BSPA, stort område, obefintligt skydd, världsarv, v varierande kunskapsunderlag Stora Nassa Svenska högarna, h BSPA, delvis skydd, många m markägare, hyfsat kunskapsunderlag St Anna Missjö,, BSPA, låg l g andel skydd, stora konflikter, är r med i NP plan, hyfsat kunskapsunderlag, Interreg Our Baltic Sea Heritage as Resource?? Blekinge skärg rgårdrd BSPA, arbete med Biosfärsomr rsområde, intresserade av ekosystemansatsen, kunskapsspridare Västra GötalandG fem kommuner med gemensam ÖP, kommunal anknytning, stort område, delvis hyfsat kunskapsunderlag. Kan behövas ytterligare ett projekt kopplat till planering? Projektledare Arbetsgrupp