Senatsförvaltningen för vetenskap, forskning och kultur (Berlin) 23 april 2003 Frågeformulär till sammanträdet i Europaparlamentets utskott för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott den 20 maj 2003 Angående fråga 1: Kulturbudgeten uppgår 2003 till 464 miljoner euro. Detta motsvarar 2,2 procent av delstatens budget på 21,1 miljarder euro. Realistiskt sett bör 77 miljoner euro dras bort från dessa 464 miljoner euro. Detta motsvarar vad delstaten Berlin betalar för undervisning på områdena religion och ideologi. Att denna summa anslås ur kulturbudgeten i stället för budgeten för utbildning är speciellt för Berlin. Således står 387 miljoner euro effektivt till förfogande för att användas inom ramen för kulturbudgeten i Berlin. Detta fördelas enligt följande: I euro I procent Teater: 197 miljoner 50 % Museer: 57 miljoner 15 % Bibliotek/arkiv: 28 miljoner 7 % Minnesvård: 11 miljoner 3 % Arrangemang/festivalveckor: 16 miljoner 4 % Musik, orkestrar: 33,5 miljoner 8,5 % Film: 9,5 miljoner 2,5 % Konstnärsbidrag: 4 miljoner 1 % Kulturinstitutioner: 7,5 miljoner 2 % Kulturförvaltning: 3,5 miljoner 1 % DV\497615SV.doc
Målsättning: I koalitionsavtalet betonas att kulturen (vid sidan av utbildning, vetenskap och forskning) skall prioriteras i budgetkonsolideringen. Dessutom lägger avtalet tyngdpunkten inom själva förvaltningsområdet på kulturarbete, ungdomskultur, fri kulturverksamhet och aktiviteter som stärker dialogen mellan olika kulturriktningar. En ytterligare tyngdpunkt ligger på projekt för historisk bearbetning och information. Procentsatserna visar tydliga disproportioner i kulturbudgeten. Arbetet med att förbättra strukturen och genomföra reformer bör logiskt sett ha sin utgångspunkt i scenkonsten. Att det skapas utrymme här är en förutsättning för rörelsefriheten på andra områden. Därför står strukturreformen för operan i centrum. Operareformen innehåller element som strukturellt sett även kan överföras till reformer på andra områden och i Berlins kulturpolitik i stort: att reda ut huvudstadsfrågan och Förbundsrepublikens ansvar för kulturansvaret i Berlin på huvudstadsnivå och på förbundsstatsnivå en reform av institutionerna (förflyttning av det rättsliga ansvaret) och reform av arbetsvillkoren på institutionerna såsom nya regler för den kollektiva arbetsrätten (Bündnis för die Bühnen/Berlinmodellen) en omfördelning inom utgiftsblocken enligt principen mindre pengar till institutionerna och mer till kulturproduktionen Genom reformer skall den kulturella grundsubstansen bevaras samtidigt som utrymme skapas för nya konstformer i staden och då framför allt för den fria verksamheten. Angående fråga 2: Berlin har ett tydligt definierat vänortsprogram med följande europeiska kulturmetropoler: Paris (sedan 1987-07-02) Madrid (sedan 1988-11-04) Istanbul (sedan 1988-05-27) Moskva (sedan 1990-08-12) Warszawa (sedan 1991-08-12) Budapest (sedan 1991-12-14) Bryssel (sedan 1995-06-01) Prag (sedan 1995-06-10) London (sedan 2000-10-10) Mellan Berlin, Paris och Moskva har det upprättats kulturprotokoll som särskilt avser kulturområdet, vilka undertecknades i september 1994. Sedan april 1999 finns ytterligare en överenskommelse om kulturellt samarbete mellan Moskva och Berlin. DV\497615SV.doc 2
Det finns program för kulturutbyte med olika europeiska städer. I regel sluts separata avtal om detta. Under de senaste fem åren har följande kulturutbytesprogram ägt rum inom ramen för olika vänortsprogram med europeiska städer: 2000: Fenster auf Berlin ( Fönster mot Berlin ) i Budapest 2000: Berlin i Warszawa 2001: Berlindagar i Prag 2001/2002: Festivalen Konst från Prag i Berlin 2002: Berlindagar i Warszawa 2003: Moskvadagar i Berlin Sedan 1995 arrangeras årligen en trilateral kammarmusikserie med studenter från Moskva, Paris och Berlin som äger rum omväxlande i nämnda städer. Den 21 juni varje år ges också kontinuerligt stöd till Fête de la Musique som ursprungligen startades i Paris och där musiker från olika kulturer medverkar utan honorar. Senatsförvaltningen för kultur delar ut stipendieresor till Paris, Moskva, London och Istanbul till framstående Berlinkonstnärer. Partner är välrenommerade kulturinstitut i respektive städer. Utländska konstnärer som har sin hemvist i Berlin kan ansöka om att delta i alla program som omfattas av Berlins konstnärsstöd. Angående fråga 3: I Berlin genomförs ett stort antal internationella festivaler. Dessa finansieras både ur Berlins egen kulturbudget och via budgeten för de kulturinstitutioner som Berlin stöder. Särskild betydelse har också stödet från stiftelsen Deutsche Klassenlotterie Berlin. Angående fråga 4: Många kulturinrättningar i Berlin har utanför vänortsprogrammen internationella kontakter och partnerskap i respektive bransch enligt nedanstående exempel: Staatsbibliothek zu Berlin Preussischer Kulturbesitz har vänortsavtal med bibliotek i Krakow, Stettin, Warszawa och Sankt Petersburg. I EU-programmet LEAF (Linking and Exploring Authority Files, www.leaf-eu.org) samarbetar biblioteket med vänortsinstitutioner i Madrid, Lissabon, London, Graz, Marbach, Paris, Wien, Bern, Bergen, Newbury, Ljubljana och Stockholm. Stiftelsen Zentrale Landesbibliothek Berlin har ett tydligt definierat vänortsprogram med Biblioteket i Centre Pompidou i Paris. Deutsches Historisches Museum har ett vänortsavtal med det statliga historiska museet i Moskva. Inom ramen för det EU-stödda projektet Euromuse (www.euromuse.net) bygger institutet för museivetenskap för närvarande upp en Internetportal för utställningar av överregional betydelse, i vilken Staatliche Museen zu Berlin, Louvren, Konsthistoriska museet i Wien, Riksmuseet i Amsterdam, Nationalgalleriet i London, Statens museum för konst i Köpenhamn och Réunion des Musées Nationaux är delaktiga. Berlins institutioner för vård av minnesmärken efter andra världskriget har många internationella kontakter: Gedenkstätte Deutscher Widerstand samarbetar i första hand med DV\497615SV.doc 3
polska och franska museer och institutioner för minnesvård. Stiftelsen Topographie des Terrors, som ligger där huvudkontoret för rikets säkerhet låg under andra världskriget, har kontakter med museer och institutioner för minnesvård efter nazisterna i Belgien, Danmark, Frankrike, Storbritannien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Österrike, Sverige, Polen och Tjeckien. Barnteatern Carrousel Theater har initierats av det EU-stödda projektet Magic Net, som är en sammanslutning av 15 europeiska teatrar och som har till uppgift att förmedla klassiska dramer till en ung publik. Konserthuset är medlem i Réseau Varèse, ett nätverk av konsertarrangörer från hela Europa med syfte att sprida och stödja samtida musik. Staatsoper Berlin har de senaste åren samarbetat med partner i Paris, Innsbruck, Montpeiller och Madrid. Komische Oper samarbetar med operan i Bryssel och med vänskapsinstitutioner i Bologna, Antwerpen, Milano och Cardiff. Deutsche Oper har de senaste åren samarbetat med operahus i Helsingfors och Montpeiller och har planer på samproduktioner med Volksoper Wien. Peter Weiss-stiftelsen genomför 2003 för tredje gången den internationella litteraturfestivalen i Berlin. Berliner Literaturhäuser genomför med offentligt stöd regelbundna internationella arrangemang samt författar- och översättarträffar. LiteraturWERKstatt-Berlin driver en lyriksida på Internet (www.lyrikline.org) som är öppen även för utländska partner från andra språkområden. Det internationella nätverket av kulturinstitutioner har vuxit kraftigt de senaste åren. Detta gäller särskilt områdena nutida bildande konst och modern dans. Även små institutioner som de regionala museerna i Berlindistrikten har ofta varaktiga internationella kontakter. Angående fråga 5: De kulturella förbindelserna och det gemensamma kulturarvet tematiseras i stora utställningar. Som exempel kan nämnas att det statliga Eremitagemuseet i Sankt Petersburg och de statliga slotten och trädgårdarna i Berlin-Potsdam förbereder en utställning på temat 50 år av kulturella förbindelser Berlin Sankt Petersburg 1800 1850, vilken skall visas 2005. Utställningen Europas mitt kring år 1000 belyste det centraleuropeiska kulturområdet. Initiativet till utställningen togs gemensamt av museer och utställare i Budapest, Warszawa, Prag, Berlin och Mannheim och visades i berörda länder. Angående fråga 6: De strukturer som genom historien har vuxit fram på kulturområdet skiljer sig starkt mellan de olika europeiska städerna, precis som städernas ansvar. I Tyskland ligger högsta ansvaret för kulturfrågor i delstaterna. Berlin är både en delstat och en stad på samma gång. Berlin har därmed till stora delar eget ansvar för att stödja det kulturella utbudet i staden. På grund av dessa mycket olika strukturer i de europeiska städerna har utbytet hittills varit litet vad gäller de organisatoriska och ekonomiska frågorna. Detta gäller såväl kulturavdelningarna som kulturinstitutionerna. Det finns ännu ingen kulturstatistik vare sig inom Tyskland eller inom det europeiska området. En sådan statistik vore viktig för möjligheten att göra jämförelser. DV\497615SV.doc 4
Det vore positivt om städerna i EU formulerade gemensamma kulturpolitiska intressen. Frågor av gemensamt intresse bör utforskas innan en ny struktur etableras. Viktigare än ett kulturellt samarbete mellan städerna tycks vara ett kulturellt samarbete mellan kulturinstitutionerna och ett samarbete kring projekt samt ett direkt konstnärsutbyte. Strukturerna för detta finns redan eller kan vid behov skapas. Angående fråga 7: I Tyskland är de regionala och lokala enhetskommunernas ansvar för den kulturella utvecklingen en självklarhet. DV\497615SV.doc 5