1 Risk- och sårbarhetsanalys Oktober 2010
2 Innehåll 1. Övergripande beskrivning av Bollnäs kommun 3 2. Övergripande beskrivning av identifierade samhällsviktiga verksamheter 3 3. Identifierade och värderade risker och sårbarheter 4 4. Kommunens sårbarhet 5 4.1 Kommunens sårbarheter vid pandemi 5 4.2 Kommunens sårbarheter vid IT- och elavbrott 6 4.3 Kommunens sårbarheter vid utslagen vattenförsörjning 6 4.4 Översvämning till följd av dammbrott 6 5. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera hot och risker 7 5.1 Bedömningsgrunder 7 5.2 Bedömningsskala för förmåga 8 5.3 Kommunens generella krishanteringsförmåga 8 6. Kommunens generella förmåga att motstå allvarliga störningar 10 6.1 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur 10 6.2 Prioriterade fastigheter/reservkraft 10 6.3 Fjärrvärme 10 6.4 VA-försörjning 10 6.5 Telekommunikation 11 6.6 Generella brister 11 7. Analyserade scenarion 12 7.1 Pandemi 12 7.2 IT- och elavbrott 12 7.3 Utslagen vattenförsörjning 13 7.4 Dammbrott 13 8. Bedömning av behov av åtgärder för att öka krishanteringsförmågan 14 9. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 14 10. Bilagor 15 Förord I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskaps första paragraf framgår att: Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Det viktigaste syftet med att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser är att öka medvetandet och kunskapen hos beslutsfattarna och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns inom det egna verksamhetsområdet. Ett annat syfte är naturligtvis att få fram ett underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten. Underlaget utgör dessutom en viktig källa till information som måste lämnas till kommuninvånarna och de anställda. Bollnäs oktober 2010 Michael Lindberg Säkerhetssamordnare
3 1. Övergripande beskrivning av Bollnäs kommun I Bollnäs kommun bor ca 26 200 invånare. I kommunen finns fyra större orter, centralorten Bollnäs (12 400 inv), Arbrå (2 200 inv), Kilafors (1 100 inv) och Rengsjö (300 inv). I Bollnäs kommun är ca 22 % under 20 år och ca 22 % över 65 år. Kommunen upptar en yta av ca 1 827 km² och genom stora delar av kommunen rinner Ljusnan. Väg 50 i öst-västlig riktning och väg 83 i nord-sydlig riktning är de två stora trafiklederna genom kommunen. Kommunen genomkorsas även av Norra stambanan. Förutom de risker som är kommungemensamma i landet, är följande händelser värda att notera: Översvämning Utsläpp av farligt ämne efter olycka på väg eller järnväg Stor skogsbrand Utslagen vattenförsörjning 2. Övergripande beskrivning av identifierade samhällsviktiga verksamheter Man kan dela upp samhällssviktig verksamhet i två delar, offentlig verksamhet och privat verksamhet. Med offentlig verksamhet menas de verksamheter som kommunen, landstinget eller staten svarar för direkt eller indirekt genom olika bolagskonstellationer. Inom kommunens ansvarsområde finns flera samhällssviktiga verksamheter såsom VA - verksamhet, vård och omsorg, fjärrvärmeproduktion, kostförsörjning och räddningstjänst. Kommunens övergripande ledningsförmåga får också anses som samhällsviktig verksamhet.
4 Landstinget bedriver ett stort antal verksamheter inom kommunens geografiska område. Sjukhus, vårdcentraler och ambulansverksamhet är några exempel på samhällsviktig verksamhet. Statliga verksamheter finns inom kommunens geografiska område exempelvis polisverksamhet, statliga vägar, järnväg och Försäkringskassans verksamhet (socialförsäkring). På den privata sidan finns ett stort antal aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom olika områden. Energiförsörjning, elektroniska kommunikationer, finansiella tjänster, hälsooch sjukvård och dagligvaruhandel är exempel på områden som har stor betydelse för samhällets robusthet. 3. Identifierade och värderade risker och sårbarheter Under våren 2007 genomfördes två seminariedagar med deltagare från kommunens förvaltningar som bedriver samhällsviktig verksamhet. Med ROSA-metoden valdes nedanstående händelser ut efter en grovanalys av ett större antal tänkbara händelser. A: Pandemi Omfattande global smittspridning, företrädelsevis av influensatyp. B: Extremt väder/elavbrott, IT avbrott Väderrelaterade problem kan innebära skador på vår infrastruktur såsom elnät, telenät, vägar och järnvägar. Dessa problem kan i sin tur påverka annan samhällsviktig verksamhet.
5 C: Organiserat sabotage Antidemokratiska sammanslutningar eller enskilda personer kan genom sabotage försöka påverka det demokratiska samhället. D: Utslagen vattenförsörjning Problem med vattenförsörjningssytemet kan uppstå som följd av kvalitetsproblem och/eller leveransproblem. E: Utrymning/Utsläpp farligt ämne Utrymning av områden kan bli aktuella av flera olika anledningar, såsom akut utrymning efter ett utsläpp av farligt ämne, utrymning som följd av översvämning/ras och skred eller utrymning på grund av havererad infrastruktur. (Bortfall av el eller VA funktioner) Även vid större skogsbränder kan utrymning bli aktuellt. F: Antagonistiskt hot Antidemokratiska sammanslutningar eller enskilda personer kan genom hot och våld försöka påverka det demokratiska samhället. G: Olycka med många omkomna och skadade Utgångspunkten är inte en räddningstjänstrelaterad insats utan utifrån hur kommunen hanterar händelsen för övrigt. H: Översvämning I grovanalysen har det angivets två sannolikhets- och konsekvensuppskattningar. Den allvarligare konsekvensen åsyftar dammbrott i Ljusnans vattenregleringssytem. I: Ryktesspridning Brister i informationshanteringen som leder till ryktesspridning kan i många fall bli ett större samhällsproblem än själva grundproblemet.. 4. Kommunens sårbarhet Av de identifierade riskerna har följande analyserats ytterligare: Pandemi Elavbrott, IT-avbrott Utslagen vattenförsörjning Översvämning till följd av dammbrott Olika sätt har använts för analysera ovanstående händelser, både analyser i seminarieform och erfarenheter efter övningar ligger till grund för nedanstående slutsatser. Som stöd för arbetet finns ett antal beskrivna scenarier för de flesta händelserna. (se bilaga) 4.1 Kommunens sårbarheter vid pandemi Vid utbrott av en pandemi drabbas kommunens samtliga verksamheter i olika utsträckningar. Särskilt verksamheten inom vård- och omsorgssektorn är speciellt utsatt då även vårdtagarna blir drabbade.
6 Den senaste pandemin hösten 2009 fick inte så stora konsekvenser för kommunen, men vid en ny pandemisk smitta kan förloppet se ut på följande sätt: Pandemin kommer i två till tre vågor, med 3-9 månader mellan vågorna. Varje våg varar i 6-8 veckor. Symptomen vid insjuknandet är de klassiska influensasymptomen. En genomsnittlig frånvaro uppskattas till 15 % under hela pandemin, med en 50 % frånvaro under vecka två till tre i någon av vågorna. Frånvaron kan slå mycket olika mellan enheterna. På vissa ställen kan frånvaron vara högre medan den är lägre på andra. Det är inte säkert att det är de gamla som blir den hårdast drabbade åldersgruppen. Historien har visat att det mycket väl kan bli friska män i yngre medelåldern som drabbas hårdast. Frånvaron behöver inte alltid bero på sjukdom hos den enskilde, utan kan bero på vård av anhörig, problem med barnomsorg eller helt enkelt rädsla för att bli smittad. 4.2 Kommunens sårbarheter vid IT- och elavbrott De kommunala verksamheterna är beroende av säkra elleveranser och är till stor del uppbyggda kring våra IT- och kommunikationssystem. Både de interna systemen och möjligheten till kontakt med omvärlden förutsätter att elförsörjningen och tele/fibernätet är i funktion. Omfattande störningar i dessa funktioner medför att kommunen blir ytterst begränsad i sin förmåga att fullfölja sitt uppdrag. Som en följd av detta får kommunen sänka sin ambitionsnivå och istället förlita sig på reservrutiner och tidigare gjorda förberedelser för sådana händelser. 4.3 Kommunens sårbarheter vid utslagen vattenförsörjning Konsekvenserna är beroende av om det är problem med kvaliteten eller leveransen. Vid problem med kvaliteten som kan åtgärdas med kokrekommendationer ställs det krav på i första hand informationsverksamheten att snabbt nå ut med information till brukarna. På grund av att det inte går att nå samtliga brukare inom acceptabel tid får vi räkna med en viss ökning av sjukdomsfall som ett resultat av vattenkvaliteten. Vattentillgången för hygien och sanitet torde inte bli påverkad under sådana förhållanden. Problem som kan lösas med tillfällig klorering tas inte upp här då det inte innebär något större problem för brukarna. Vid totalt avbrott av vattenförsörjningen ställs helt andra krav på kommunens förmåga att hantera problemen. Vattenförsörjningen är tillsammans med elförsörjningen två av de viktigaste samhällsviktiga verksamheterna som finns inom kommunens geografiska område. Konsekvenserna vid totalt vattenavbrott redovisas under scenarioanalyserna. 4.4 Översvämning till följd av dammbrott Risken för dammbrott är mycket liten men går heller inte att utesluta. Om ett dammbrott skulle inträffa vid någon av Ljusnans tre största dammar tar det mellan 11-25 timmar innan vattnet når Bollnäs tätort och något tidigare i Vallsta och norra delen av kommunen. Översvämningens omfattning beror på vilken damm det gäller och den aktuella flödessituationen för tillfället.
7 Varpen och Bollnäs centrala delar. Maximal utbredning av översvämmat område vid ett dammbrott. (Gult) De kommunala verksamheter som ligger inom riskområdet är Stadshuset, avloppsreningsverket och ett antal äldreboenden. Dessa måste vara beredda att utrymma och inkvarteras på annan plats. Vid ett dammbrott vid någon av Ljusnan större dammar kommer troligtvis samtliga broar att bli obrukbara. Omfattande strömavbrott samt bortfall av all IT- och telekommunikation är andra allvarliga konsekvenser man får räkna med. 5. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera hot och risker. 5.1 Bedömningsgrunder Den förmåga som behövs för att undvika och hantera allvarliga kriser i samhället, krisberedskapsförmåga, består av två delar: Krishanteringsförmåga är förmågan att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Krishanteringsförmåga handlar om att det ska finnas en god hantering av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade.
8 Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar gör att verksamheten kan bedrivas på sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa. Detta innebär att kommunen har i uppgift att hantera krisens eventuella konsekvenser för den egna verksamheten, särkilt de delar av den egna verksamheten som kan beskrivas som samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv. 5.2 Bedömningsskala för förmåga Bedömningen av kommunens förmåga utifrån de händelser som har analyserats har gjorts enligt nedanstående bedömningsmall: Nivå Kriterier för beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god, kommunen/myndigheten bedöms ha resurser och kapacitet att lösa sina uppgifter, men händelsen passerar inte obemärkt 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister, det innebär att viss verksamhet måste nedprioriteras för att hantera mer akut verksamhet. Tillräckliga resurser saknas för att bedriva verksamhet på ett tillfredsställande sätt. För de som drabbas upplevs det som om samhället inte lever upp till sina åtaganden 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig, innebär att vissa verksamheter ställs in och att tillgängliga resurser kraftligt understiger de som behövs för att lösa samhällsviktiga uppgifter. Allmänheten drabbas på ett kännbart sätt, t ex ekonomiska förluster eller att ransonering införs. 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga, innebär att samhället i det närmaste står oförberett. 5.3 Kommunens generella krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information I huvudsak god förmåga. Kommunen har en övergripande krisledningsplan och en övergripande krisinformationsplan. Kommunens ledande tjänstemän och politiker har utbildats i dessa planer. Viss övning har genomförts med utgångspunkt från planerna där bland annat gränsdragningsproblematik mellan politiken och tjänstemannasidan har belysts. Kommunen har en förberedd ledningsplats försedd med reservkraft och en reservledningsplats även den försedd med reservkraft. Kommunalförbundet södra Hälsingland (KfsH) har särskilt utbildade stabschefer och stabsfunktionärer som kan ställas till kommunens förfogande vid aktivering av krisledningsorganisationen. Brister finns i utrustningen på den ordinarie ledningsplatsen då det saknas rutiner för vilken utrustning som skall tillföras om ledningsplatsen skall tas i bruk. Det finns upparbetade nätverk inom och utom kommunen vilket underlättar samverkan vid en extraordinär händelse. Däremot saknas ett formellt krishanteringsråd. Länsstyrelsen har upparbetade rutiner för telefonkonferenser vid inträffade händelser där länets aktörer medverkar, vilket övas flera gånger per år. Informationsfunktionen övas årligen och det finns förberedda krissidor på kommunens hemsida. Akut krisinformation kan läggas ut med kort varsel dygnet runt på kommunens hemsida.
9 Kommunen har möjlighet att sända Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) vid en inträffad händelse. Det finns två nivåer på meddelanden: varning och information. Varningsmeddelande sänds genast när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller i miljön och beslutas av Räddningsledare. Informationsmeddelande kan användas vid andra allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Beslut om informationsmeddelande tas av de av kommunledningen bemyndigade personer. Tillsammans med Hälsinglands övriga kommuner har kommunen ett krisupplysningsnummer som kan aktiveras med kort varsel. Totalt finns 30 ingående linjer där respektive kommun själv direkt kan aktivera fem av dessa. Larm och omvärldsbevakning I huvudsak god förmåga. Kommunalförbundet södra Hälsingland (KfsH), som svarar för räddningstjänsten, har funktionen Befäl i beredskap (Bib). Bib har mandat att larma ordförande i kommunens Krisledningsnämnd och kommunens beredningsgrupp för extraordinära händelser. Brister finns då larmförfarandet inte är övat de senaste åren. Upprättad larmlista på kontaktpersoner i kommunen finns för de fall Länsstyrelsen behöver komma i kontakt med kommunen under icke kontorstid. Dessa personer har ej jour då kommunen saknar Tjänsteman i beredskap (Tib) och följaktligen kan inte 100 % tillgänglighet garanteras. Om så är fallet kan Bib kontaktas. För den kontinuerliga omvärldsbevakningen avseende att identifiera och bedöma hot och risker utifrån ett krisperspektiv svarar KfsH. Materiella resurser I huvudsak god förmåga. Kommunen har inget specifikt lager av materiella resurser avseende extraordinära händelser, förutom en del översvämningsutrustning och ett antal elverk av varierande storlekar. Däremot finns en beredskap att ta emot tillförda statliga resurser som exempelvis Livsmedelsverkets nödvattenutrustning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) översvämningsutrustning och skogsbrandsmaterial. Via ett bra lokalt nätverk bedöms kommunen ha goda möjligheter att rekvirera nödvändigt material från den privata sidan om behov föreligger. I vissa fall finns detta reglerat i avtal, exempelvis helikopter för skogsbrandsbekämpning och traktorer för drift av elverk. Personella resurser I huvudsak god förmåga. Kommunen har möjlighet att omfördela personal mellan de olika verksamheterna om behov föreligger. Vid pandemiplaneringen sågs möjligheten över att kalla in nyligen pensionerad personal, tidigare vikarier och personer under senare del av sin utbildning, till tjänstgöring. Bedömning som gjordes var att detta är fullt genomförbart. KfsH har en nyinrättad Frivillig resursgrupp (FRG) på ca 20 personer till sitt förfogande. FRG-medlemmarna har en grundutbildning och övas årligen. FRG kan nyttjas inom olika kommunala verksamheter. Försvarsmaktens förmåga att bistå kommunerna har kraftigt reducerats de senaste åren och är ett faktum som finns med i den kommunala krisplaneringen.
10 6. Kommunens generella förmåga i samhällsviktiga verksamhet att motstå allvarliga störningar 6.1 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Kommunens förmåga att motstå allvarliga störningar på samhällsviktig verksamhet bedöms som god med vissa brister utifrån nedanstående redogörelse. 6.2 Prioriterade fastigheter/reservkraft Kommunens ledningsplats (Stadshuset) är försedd med stationär reservkraft för att klara de viktigaste funktionerna inklusive de centrala servrarna i kommunen. Dessutom finns även en anslutning för mobil inkoppling. De största av kommunens särskilda boenden är försedda med anslutning för inkoppling och har tillgång till mobil reservkraft. Räddningstjänstens huvudstation i Bollnäs är försett med stationär reservkraft dimensionerad att klara de viktigaste funktionerna. Kommunens centralkök är försett med anslutning för inkoppling av mobil reservkraft. De mobila och stationära reservkraftsaggregaten provkörs enligt fastställt schema. 6.3 Fjärrvärme Kommunens fjärrvärmenät drivs av ett helägt kommunalt bolag på orterna Bollnäs, Kilafors och Arbrå. Fjärrvärmenätet i Rengsjö drivs av en privat entreprenör och ingår inte i nedanstående redogörelse. Tillgång till mobil reservkraft finns för att driva en oljepanna och pumpar i det centrala nätet i Bollnäs Inkopplingsmöjligheter och tillgång till mobila panncentraler finns i Kilafors och Arbrå. Det finns bränslelager och bränsle för värmeförsörjning i mer än tre dygn. 6.4 VA-försörjning Kommunens VA-verksamhet drivs av ett kommunalt bolag som ägs tillsammans med Ovanåkers kommun. Kommunen har en huvudvattentäkt och ett antal mindre lokala vattentäkter. Tillgång till mobil reservkraft finns för vattenverket som försörjer huvuddelen av kommunens befolkning. Tillgång till mobil reservkraft finns för avloppspumpstationer och reningsverk där ett elavbrott riskerar att avloppsvatten förorenar dricksvattentäkt.
11 Drivmedelslager för reservkraften för minst tre dygn saknas. Huvudledning från vattenverk till distributionsområde är dubblerad på utsatta sträckor Distributionsnätet är ringmatat och ger möjlighet att försörja huvuddelen av prioriterade abonnenter från två håll. Reservvattenförsörjning från alternativ vattentäkt saknas för kommunens största vattendistributionsområde. 6.5 Telekommunikation Telekommunikationen är mycket komplex då det finns många leverantörer av IT- och teletjänster. Det samma gäller för nätägarna som svarar för den fysiska infrastrukturen. Ett antal förberedelser är gjorda för att minska effekten av ett bortfall av IT- och telefunktioner. Kommunens växel (drivs av en privat entreprenör) har en förberedd telefonistplats i Stadshuset. Förmåga finns att rekvirera och ta emot de så kallade roamingkorten för mobiltelefoni som finns centralt hos SOS alarm. Ett antal simkort hos olika mobiltelefonleverantörer finns förberedda för krisledningsorganisationen. Ett antal mobila bredband finns för krisledningsorganisationen. Bland annat en bredbandsuppkoppling som inte går i de traditionella mobilnätens siter utan finns i Teracoms master. Satellittelefon finns att tillgå för krisledningsorganisationen. Räddningstjänstens radiosystem kan nyttjas av krisledningsorganisationen. Radiosystemet Rakel kommer att tillföras krisledningsorganisationen. 6.6 Generella brister Det finns ett antal generella brister i kommunens förmåga att motstå allvarliga störningar på samhällsviktig verksamhet. Det saknas en plan för drivmedelshanteringen för kommunens fordon och reservelverk i händelse av elbortfall. Det brister i kunskap vid framtagande av upphandlingsunderlag för samhällsviktiga varor och tjänster.
12 Det finns vissa brister i övning och förberedelser på förvaltningsnivå, inför en extra ordinär händelse. Alternativa kommunikationsvägar vid IT- och telebortfall kan utvecklas ytterligare. 7. Analyserade scenarion 7.1 Pandemi Samtliga kommunala verksamheter som bedriver samhällsviktig verksamhet har en aktuell pandemiplan med utgångspunkt från tidigare beskrivna förutsättning. Personal med nyckelfunktioner är identifierade och det finns en planering hur dessa funktioner skall säkras. Bland annat har olika delegationer uppdaterats. Vidare har arbetsscheman och vikarietillgången setts över för att lindra verkningarna vid en uppkommen personalbrist. I de fall den kommunala barnomsorgen och skolorna stängs finns en beredskap att vissa yrkeskategorier ges möjlighet att ta med sina barn till arbetsplatsen. Även en planering för att öppna en avdelning inom barnomsorgen för barn till föräldrar med samhällsviktiga jobb finns. Inom omsorgen finns en planering för att lösa personalsituationen, men även att klara det ökade vårdbehovet. Vid en svår pandemi kommer verksamheten att endast omfatta de basala behoven i verksamheten. Vissa beroendeförhållanden finns kartlagda, både interna och externa, men bör utredas ytterligare. Utan tvekan kommer kommunen och dess invånare att drabbas av mycket allvarliga konsekvenser med flera dödsfall som följd om det värsta pandemiscenariot skulle inträffa. Utifrån givna förutsättningar är bedömningen att omfattningen av konsekvenserna beror till största delen på hur aggressivt viruset är och inte till så stor del på kommunens planering och förberedelser. Mot bakgrund av detta anses kommunens förmåga vara i huvudsak god men med vissa brister. 7.2 IT- och elavbrott Fungerande el, IT- och telenät är avgörande för kommunens förmåga vid alla extraordinära händelser. Förutom de punkter som har redovisats under kommunens generella förmåga har följande punkter kommit fram vid utvärderingarna efter olika övningar: Kommunens ledningsstruktur fungerar, men gränsdragningen mellan politiken och tjänstemannasidan bör belysas. Informationshanteringen internt och externt är av avgörande betydelse. Vid utslagen telekommunikation uppstår problem med att skapa en gemensam lägesbild som i sin tur får till följd att det uppstår problem att leda verksamheten och få en överblick av situationen. Samarbetet mellan kommunerna, framförallt på informationssidan är mycket bra men kan utvecklas
13 Det personliga mötet och flygblad ska inte underskattas. Kommunen saknar en så kallad spegling av sin hemsida på en extern server. En planering för kommunala värmestugor saknas. En plan för att rädda fastigheter från sönderfrysning saknas. Höga förväntningar på räddningstjänsten att lösa tillkommande arbetsuppgifter kan leda till en ohållbar arbetssituation för personalen. Förmågan att klara scenariot bedöms som i huvudsak god, men det finns brister som måste jobbas vidare med. 7.3 Utslagen vattenförsörjning Vid totalt avbrott av vattenförsörjningen klarar kommunen att distribuera nödvatten i tankar för upp till 13 000 personer i tätorten under tre dygn. Behovet beräknas till ca 150m3/dygn. Dessa siffror bygger på Livsmedelsverkets beräkningar för nödvattenförsörjning och inkluderar storkök, vårdavdelningar och serviceboende. De problem som uppstår beror på bland annat årstid, tillgång till transportkapacitet och påfyllningsplatser med tillräcklig överkapacitet i närområdet. Ett annat problem som uppstår är spolningen på toaletterna. Över tre dygns vattenavbrott utan att ha byggt upp en tillfällig lösning för vattendistributionen till tätorten, är inte ett särskilt troligt scenario. Om så ändå skulle vara fallet måste man efter tre dygn multiplicera ovanstående siffra för vattenåtgången med en faktor 5-10. Vid dessa volymer kan kommunen svårligen försörja invånarna via ett löstanksystem, och som en följd av detta skulle en evakuering bli nödvändig. Främst gäller det äldre personer, personer med funktionshinder och personer boende på servicehus och vårdinrättningar, men även andra kommer att behöva evakueras om avbrottet drar ut på tiden. Transportkapaciteten, tillgången till tankar och vattentäkter med tillräcklig överkapacitet inom rimliga avstånd utgör begränsningen. Likaså nödvändigheten att bära de mängder vatten som krävs mellan tappstället och hemmet/institutionen är gränssättande. Efter att vattenledningssystemet varit trycklöst under flera dygn kan man förvänta sig problem med mikrobiologin vid trycksättningen, på grund av inträngning av förorenat vatten i systemet. Problem med vattenläckor vid trycksättningen kan inte heller uteslutas. Mot bakgrund av ovanstående och att kommunen saknar reservvattenförsörjning från alternativ vattentäkt för kommunens största vattendistributionsområde, bedöms kommunen ha en viss förmåga men den är bristfällig utifrån scenariet vattenavbrott. 7.4 Dammbrott Kommunen har deltagit i ett pilotprojekt kring dammbrottsproblematiken tillsammans med Länsstyrelsen, dammägarna i Ljusnan och övriga berörda kommuner utefter Ljusnan. Projektet har bland annat resulterat i en beredskapsplan (se bilaga) för dammbrott och som har delats ut till berörda fastighetsägare och boende inom riskområdet.
14 Det kan konstateras att i ett värsta scenario kommer kommunen att fysiskt delas i två delar då samtliga broar kommer att bli obrukbara. Vidare får vi räkna med att kommunen drabbas av strömavbrott och att i stort sett all trådbunden kommunikation blir utslagen. Konsekvenserna av utslagen el- och teletrafik finns beskrivet på annan plats i Risk- och sårbarhetsanalysen. Vid en tidigare gemensam övning för ledande tjänstemän och politiker i Söderhamns och Bollnäs kommuner, konstaterades att det finns betydande problem med evakuering och övervakning av evakuerade områden. Det finns idag inte något särskilt varningssystem för dammbrott utan kommunen är hänvisad till VMA samt planeringen för högtalarbilar i riskområdet. Då ett dammbrott i Ljusnan är att betrakta som en nationell katastrof måste kommunen lita till sina egna resurser i initialskedet då statliga tillförda resurser får antas vara ytterst begränsade. Övningen resulterade även i att det idag finns en planering för att gemensamt mellan kommunerna svara för kommunal verksamhet utifrån den fysiska tillgängligheten istället för utifrån kommungränserna. Då det är svårt att överblicka konsekvenserna vid ett dammbrott görs här ingen bedömning av kommunens förmåga. 8. Bedömning av behov av åtgärder för att öka krishanteringsförmågan Följande områden bör prioriteras i det fortsatta arbetet med att öka kommunens beredskap inför extraordinära händelser: Reservvattentäkt för kommunens största vattendistributionsområde. Drivmedelshanteringen vid ett elbortfall alternativt vid en bristsituation. Upphandling av varor och tjänster utifrån ett krisperspektiv. Risk- och sårbarhetsanalyser samt beredskapsplaner på förvaltningsnivå. Övning och utbildning på förvaltningsnivå. Inrätta lokalt krishanteringsråd för att lokalt öka samverkansförmågan. 9. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Innhållet i denna Risk- och sårbarhetsanalys är en sammanställning av resultat från ett antal övningar på ledningsnivå och förvaltningsnivå. Dessutom har kommunens riskhanteringsgrupp med representanter från olika verksamheter diskuterat problematiken kring extraordinära händelser vid ett flertal tillfällen. För framtagandet av grovanalysen har ROSA-metoden använts.
15 10. Bilagor Beredskapsplan dammbrott bilaga 1 Scenarier extraordinära händelser bilaga 2