Budget 2019 SDN Örgryte-Härlanda
Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Förutsättningar... 7 Vision och förhållningssätt... 7 Omvärldsanalys... 7 Stadsdelens befolkning... 11 Jämlikt Göteborg... 12 Lokalt perspektiv... 13 Lokaler... 17 Strategisk kompetensförsörjning... 17 Organisation och bemanning... 17 Hållbar bemanning... 18 Ledarskap och medarbetarskap... 18 Arbetsmiljö och hälsa... 18 Jämställda och konkurrenskraftiga löner... 19 Ekonomi... 19 Aktuell ekonomisk situation... 19 Eget kapital... 20 Strategiska områden... 21 Förvaltningsövergripande strategier... 21 Förvaltningsövergripande strategiska utvecklingsfrågor/kritiska framgångsfaktorer Stadsdelsdirektörs uppdrag till förvaltningen.... 21 Sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder... 23 Sektor Samhälle och kultur... 25 Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård... 26 Politiska mål och uppdrag... 28 Kommunfullmäktiges uppdrag... 28 Nämndens prioriterade områden... 28 Effektiv resursanvändning... 34 Utgångspunkter för en balanserad ekonomi... 34 Ekonomisk plan för kommande budgetår... 36 SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 2(37)
Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 3(37)
Sammanfattning Särskilda förutsättningar 2019 Budgetarbetet inför 2019 har präglats av den osäkerhet valresultatet skapade kring vilket politiskt styre det skulle bli i Göteborgs Stad innan beslut fattades i kommunfullmäktige 2018-11-22. De osäkra planeringsförutsättningarna innebar att förvaltningen inte kunde lägga fram ett fullständigt budgetförslag i december, därför lades ett förslag till preliminär budget. Den preliminära budgeten innehöll inga skrivningar kring mål och uppdrag. Förvaltningen lägger nu ett förslag till budget för 2019 som i allt väsentligt är identisk med den budget stadsdelsnämnden fattade beslut om i december. Det nya budgetförslaget innehåller till skillnad från det förra skrivningar som svarar på det inriktningsdokument stadsdelsnämnden fattade beslut om i december. Vissa uppdateringar har också gjorts i ekonomiavsnitten. En annan särskild förutsättning är det beslut som kommunstyrelsen fattat om att gå vidare med att utreda centrala förvaltningar för de verksamheter som nu finns i stadsdelen. Detta kommer att påverka stadsdelens möjlighet att planera långsiktigt, rekrytera personal på nyckelpositioner och det kan innebära att personal söker sig till verksamheter där förutsättningarna är tydligare och stabilare. Utmaningar 2019 Utöver ovanstående har stadsdelen utmaningar i form av: Ansträngd ekonomi under 2018 har krävt fortsatt omfattande åtgärder. Behov av ytterligare omfattande åtgärder i budget 2019 för att få en budget i balans. Negativt eget kapital med minus 17,9 mkr vid ingången av 2019. Det negativa egna kapitalet ska enligt regelverket återställas året efter det har uppstått (2019). Åtgärder utifrån detta hanteras i ett särskilt ärende utanför budgetdokumentet. Beroende på vilken fördelningsmodell staden väljer kan stadsdelen få ökade kostnader i samband med att biblioteket övergår till kulturnämnden. Hög personalomsättning i kombination med svårigheter att rekrytera personal inom många områden. Fortsatt höga sjukskrivningstal. Risk för fortsatt hög kostnadsutveckling inom IFO-FH. Införandet av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten och daglig verksamhet påverkar de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Brist på boendeplatser för funktionshindrade. Göteborg ska vara en jämlik stad Stadsdelens arbete med målet jämlik stad sker huvudsakligen inom ramen för arbetet med barn- och ungdomsplanen, det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) och folkhälsoplanen. Resurser styrs till det mellanområde som har störst behov. De vi är till för I uppdraget för SDN har nämnden ett starkt inflytande vad gäller stadsplaneringsfrågor och ett utökat ansvar att arbeta med demokratiutveckling. Förvaltningen ska fortsätta att utveckla det som kallas brukarnära innovation och nya arbetssätt. En mässa där våra egna verksamheter ges möjlighet att inspirera varandra kommer att genomföras och det planeras utbildningsinsatser tillsammans med Konsument och medborgarservice under 2019. Målet med förvaltningens verksamhet är att skapa så bra livskvalitet för våra brukare som möjligt. För att detta ska bli möjligt måste vi involvera brukarna på ett mer tydligt sätt i vårt arbete med att utforma våra tjänster. Det gäller att välja det som är viktigast för brukarna och välja bort annat som inte är lika viktigt. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 4(37)
Antalet personer över 65 år har minskat under många å. Utvecklingen har vänt och åldrarna 65 74 år förväntas öka i prognosen med närmare 1 500 personer fram till 2022. De äldsta, personer över 85 år och äldre, fortsätter dock att bli färre. 2018 är första året då personer som har hemtjänst har möjlighet att välja utförare. Hittills har tre företag etablerat sig i stadsdelen. Under 2019 kommer ersättningen till hemtjänsten ändras från beviljad tid till utförd tid. Det ställer höga krav på stadsdelens egna utförare av hemtjänst att leverera insatser av hög kvalité. Det nationellt pågående förändringsarbetet god och nära vård - strävar mot att allt fler ska vårdas av primärvård och kommun istället för inom slutenvården. Den kommunala hälso- och sjukvården ställs då inför alltmer komplexa behov, fler vårdinsatser kan idag utföras i individens egna hem. Det ställer krav på annan kompetens och flexibilitet än tidigare. Behovet av ekonomiskt bistånd förändras inte i stadsdelen det innebär fortsatt höga kostnader. IFO-FH:s verksamhet innehåller fortsatt stora ekonomiska risker. Utvecklingen inom områdena barn- och unga, vuxen och behovet av boendelösningar är svåra att förutspå. När det gäller funktionshinder är behoven fortsatt stora, två nya BmSS öppnas i stadsdelen i början av 2019. Daglig verksamhet fokuserar på förberedelser inför införandet av LOV. För att på sikt få en hållbar och kostnadseffektiv verksamhet har sektor IFO-FH sedan2017 arbetat med ett systematiskt utvecklingsarbete som involverar medarbetare på alla nivåer och funktioner. För att arbetet ska bli framgångsrikt är det viktigt att alla medarbetares idéer och bidrag till verksamhetsutvecklingen tillvaratas. Inte minst de bidrag som kommer ifrån de medarbetare som står brukarna närmast. Samhälle och kultur är en ny sektor i förvaltningen med uppdrag att utöver de tidigare verksamheterna inom Kultur och Fritid och Mat och lokal ansvara för att samordna samverkan med civilsamhället, att samordna det tvärsektoriella generationsöverskridande utvecklingsarbetet och att sammankalla styrgrupper för överenskommelserna med förskoleoch grundskoleförvaltningen I samarbete med stadsdelsdirektören har sektorn processansvar kopplat till stadsutveckling och folkhälsa. Mat och lokals verksamhet har påverkats mycket av organisationsförändringen. All service till förskole- och grundskoleförvaltningarna har över gått till köp- och säljverksamhet. Verksamhetens processer Barns- och ungdomars uppväxtvillkor är viktiga och av strategisk betydelse. Under 2018 har arbetet med barn- och ungdomsplanen inte kunnat fortsätta som tidigare eftersom nya samverkansstrukturer ska byggas med de nya utbildningsförvaltningarna. Satsningen på främjande och förebyggande insatser fortsätter. Arbetet ska som tidigare ske i bred samverkan. Funktionshinderområdet förändras med större behov och fler målgrupper det kräver en beredskap i stadsdelen. Individ- och familjeomsorgen har successivt fått en stabilare personalsituation. Verksamheterna har omfattande åtgärder som ska genomföras samtidigt som volymerna inte ser ut att minska. Som tidigare är riskfaktorerna många i denna verksamhet. Hemtjänsten blir mer konkurrensutsatt när fler privata aktörer etablerar sig i stadsdelen. Den fortsatta implementeringen av mobilt arbetssätt och övergången från beviljad till utförd tid kommer att innebära stora påfrestningar på verksamheten. Arbetet med välfärdens processer fortsätter inom ÄO-HS och IFO-FH och bidrar till mer likabehandling och större rättssäkerhet för den enskilde. Kultur och fritid fortsätter sitt arbete inom jämlikt Göteborg för ökad social hållbarhet och ökat inflytande för barn och unga. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 5(37)
Medarbetarna Stadsdelen har sedan 2014 kontinuerligt arbetat med ett ledarutvecklingsprogram VIP (visionen i praktiken). Arbetet inleddes med stöd av konsulter men bedrivs sedan tre år huvudsakligen i egen regi. Programmet har fortsatt fokus på det personliga ledarskapet och syftar till att i praktiken bygga en lärande organisation. Rekryteringsfrågorna blir allt mer centrala i förvaltningen. Örgryte-Härlanda har svårigheter att rekrytera utbildad personal främst inom vård- och omsorgsområdet. Det gäller bland annat sjuksköterskor, undersköterskor och stödassistenter. Det pågår många åtgärder i verksamheterna för att minska sjukfrånvaron och arbetet med handlingsplanen fortsätter. Förvaltningen arbetar med att ta tillvara och utveckla kompetens, främja arbetsmiljön och ta tillvara de anställdas engagemang. Regelbundna arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är viktiga delar för att stimulera detta. Att erbjuda heltidsanställning och trygga anställningsvillkor samt att ge chefer förutsättningar att vara chef är viktiga frågor för att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. Förvaltningen har förstärkt och förändrat rekryterings- och bemanningsorganisationen bland annat med resurser för att arbeta med de strategiska rekryterings- och bemanningsfrågorna. Ekonomi Effekten av de åtgärder om 54 mkr som beslutades under 2018 var inte tillräckliga för att stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda skulle klara en budget i balans, resultatet blev ett utfall på minus 29,1 mkr vilket i sin tur innebar ett negativt eget kapital om minus 17,9 mkr. Jämfört med prognos försämrades resultatet kraftigt under december månad (minus 11 mkr). Det största negativa utfallet är på sektor IFO-FH med minus 56 mkr, sektor ÄO-HS har ett minus på 3,7 mkr, sektor utbildning minus 7,1 mkr. Sektor Sok visar ett överskott på 5,8 mkr och förvaltningsgemensamt 32 mkr. En stor risk fortfarande är den ändrade organisationen med ny förskole- och skolnämnd och fortsatt anpassning efter förändrade ekonomiska ramar och nya överenskommelser. En annan stor risk är svårigheten med rekrytering. Allt fler personalgrupper är svårrekryterade och personalförsörjningen kommer vara en stor utmaning för förvaltningen. Den planerade satsningen i form av fler enhetschefer inom främst äldreboendena beräknas få ner sjukfrånvaron, minska kostnaderna för rekrytering och övertid. Här blir det viktigt att jobba med att få effekt på dessa kostnader annars kommer det påverka ekonomin negativt. En annan risk är prisutvecklingen inom individ och familjeomsorg som de senaste åren har varit högre än den kompensation stadsdelen erhållit. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 6(37)
Förutsättningar Vision och förhållningssätt Tillsammans skapar vi möjligheter i Örgryte-Härlanda I stadsdelen skapar vi möjligheter till ett självständigt liv och förutsättningar för ett hållbart samhälle. Vi är engagerade, öppna och en del av omvärlden. Människors resurser och egen kraft är utgångspunkten i vårt arbete och delaktighet skapar ömsesidigt förtroende och trygghet. Vi arbetar utifrån de fyra förhållningssätten: Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Vi tänker nytt. Vi samarbetar. Vi bryr oss. För att fördjupa arbetet med visionen har stadsdelen sedan 2014 arbetat med ett ledarutvecklingsprogram med namnet "Visionen i praktiken - VIP". Alla chefer och specialister deltar. Omvärldsanalys Stadsdelarna och Social resursförvaltning har gjort en gemensam omvärldsanalys. Den ger ett lokalt perspektiv på områden som förväntningar på välfärden, långsiktiga ekonomiska förutsättningar, kompetensförsörjning, digitalisering och bostadsförsörjning. Omvärldsanalysen bygger bland annat på de 13 i omvärlden trender som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer har stor påverkan på kommunal verksamhet. Göteborgs Stad står inför omfattande förändringar de närmaste åren som på olika sätt påverkar verksamheterna: stadsutveckling med stora satsningarna på bostadsbyggande och infrastruktur, nya nämnder för förskola och grundskola samt översyn av stadsdelsnämnderna, resultatet av valet 2018 påverkar styrningen i staden. Skillnader i livsvillkor och hälsa För de flesta är Göteborg en bra stad att växa upp och leva i, men samtidigt finns det stora SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 7(37)
skillnader i livsvillkor mellan göteborgare och mellan olika delar av staden. Skillnader i utbildningsnivå, inkomst och förvärvsfrekvens skiljer sig åt mellan olika grupper och mellan invånare som lever i olika delar av staden vilket påverkar livsvillkor och hälsa. De senaste åren har en del skillnader ytterligare stärkts medan andra förhållanden har förbättrats. Göteborgs Stads jämlikhetsrapport från 2017 visar bland annat att fler går ut nian med behörighet till gymnasiet och fler har jobb, samtidigt som samhällets kostnader för ojämlikhet ökar. Sett ur ett längre tidsperspektiv är den generella trenden negativ, skillnaderna har ur de allra flesta aspekter ökat. Forskning visar att jämlika samhällen fungerar bättre än ojämlika och alla, även de som redan har goda livsvillkor vinner på en mer sammanhållen stad. Ojämlikheten påverkar tilliten mellan människor i samhället och medborgarnas tillit till offentlig verksamhet. De ojämlika skillnaderna i tillit till andra människor är tydliga i Göteborg och ojämlikheten har ökat över tid. Tilliten till andra är låg bland låginkomsttagare, utlandsfödda och personer med funktionsnedsättning. Konsekvenserna av ett ojämlikt samhälle kan ytterst leda till att parallella samhällsstrukturer växer fram med alternativ försörjning, ökad social oro, otrygghet, våld och missbruk. Göteborgs Stad bedriver ett långsiktigt arbete för social hållbarhet med målet att minska skillnaderna. Ett arbete med hela staden i fokus är avgörande för att lyckas. Det innebär både att göra gemensamma satsningar där det mest behövs och samtidigt göra insatser som främjar alla. Satsningar på tidiga och främjande insatser är prioriterade eftersom de ger förbättrade livsvillkor för göteborgarna på lång sikt. För att minska skillnaderna krävs att medborgarna känner sig delaktiga. Samverkan behövs med civilsamhällets organisationer, akademin och näringslivet, liksom mellan stadens verksamheter och andra offentliga aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Samverkan kring barn och unga kan på kort sikt påverkas av förändringen av stadsdelarna och etableringen av förskole- och grundskoleförvaltningen. Befolkningsutveckling och ekonomiska förutsättningar Göteborg är en växande stad. Fram till 2025 väntas befolkningen öka med i genomsnitt 7 500 invånare per år till 624 000. Prognosen är betydligt lägre jämfört med de två senaste åren. Befolkningens sammansättning har stor betydelse för samhällets förmåga att leverera välfärd. I Göteborg är demografin mindre kostnadsdrivande än nationellt, främst på grund av en hög andel personer i yrkesverksam ålder och att de äldsta inte ökar lika snabbt som i övriga landet. Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur som förväntas nå sin topp 2019. Nationellt förväntas förutsättningarna för kommande år vara goda, men därefter är läget mer osäkert. Antalet arbetade timmar i befolkningen har skrivits ner jämfört med tidigare prognoser, det innebär att skatteunderlaget troligen minskar framöver. För att bibehålla och utveckla skattekraften i staden är det viktigt att de som flyttar in i Göteborg bor kvar och är i egenförsörjning. På sikt är en av stadens största ekonomiska utmaningar att hantera det kommande strukturella gapet mellan intäkter och kostnader. Med nuvarande skattesats och servicenivå krävs det stora effektiviseringar och ökade intäkter för ekonomi i balans. Med nuvarande finansieringsmodell kommer effektiviseringar motsvarande i genomsnitt 0,8 procent varje år att krävas fram till år 2035. Det innebär omkring 240 miljoner kronor årligen. Barn och äldre kommer att bli fler samtidigt som andelen personer i yrkesverksam ålder inte ökar i samma takt. En viktig del i att hantera utvecklingen är att målmedvetet verka för att nyanlända snabbt ska komma ut i arbetslivet. I vissa aspekter har Göteborg ett mer gynnsamt läge än övriga landet, men samtidigt står staden inför stora investeringar. Omfattande satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 8(37)
innebär en fortsatt hög kostnadsutveckling. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Det ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser samt åtgärder för att möta kostnadsökningar som kan uppstå. Nationella beslut är viktiga för stadens ekonomi. Hur statsbidragen utformas, om det blir riktade eller generella bidrag, om de ökar eller minskar, har stor betydelse för Göteborg Stads planering. Beslut som exempelvis höjd pensionsålder har också stor påverkan på stadens ekonomi. Förändringar i lagstiftningen påverkar också stadens ekonomi, exempelvis pågår en översyn av Socialtjänstlagen som ska redovisas till regeringen 1 december 2018. Beroende på vad som föreslås och beslutas kan detta få direkt påverkan på ekonomin i välfärdssektorn. Kompetensförsörjning Göteborgs Stad behöver rekrytera många nya medarbetare för att hantera en ökad efterfrågan på välfärdstjänster och stora pensionsavgångar. Det gäller särskilt utbildad personal inom vårdoch omsorgsområdet. Redan idag är det svårt att rekrytera dessa yrkesgrupper. Staden behöver vara en attraktiv arbetsgivare, med bra arbetsmiljö och ledarskap och erbjuda möjligheter till utveckling och karriärvägar för att både behålla och rekrytera personal. Inom många områden finns inte utbildad personal som motsvarar behovet, varken med erfarenhet eller nyutexaminerade. Därför krävs flera olika insatser som att använda kompetensen rätt och genom att förändra organiseringen av arbetet och bemanning samt skapa olika vägar in i yrken och ta tillvara nyanländas kompetens. Digitalisering och användning av ny teknik ger också möjligheter att effektivisera arbetet och kan påverka behovet av personal. Innovation och nytänkande Innovation och nytänkande är förutsättningar för att den offentliga sektorn ska kunna möta framtidens utmaningar. Innovationer uppstår ofta då olika bakgrunder och discipliner möts. Göteborgs Stad har goda möjligheter att arbeta med innovation genom samverkan med den mångfald av aktörer i näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor som finns i staden. Nytänkande behövs i både stor och liten skala, både på organisationsnivån och nära brukarna. Verksamheterna måste aktivt söka efter, utveckla och införa nya arbetssätt och tekniska lösningar som kan effektivisera och höja kvaliteten. För att det ska kunna ske måste förutsättningar för innovationsarbete skapas där både medarbetares och brukares kraft och initiativ tas tillvara. Det är nära kopplat till tillitsbaserad styrning som enligt Tillitsdelegationen innebär att minska onödig kontroll och formalism i offentligt finansierad verksamhet. Kompetens och engagemang hos brukare och de medarbetare som möter brukarna kan då användas på ett bättre sätt för att skapa bättre kvalitet i tjänsterna för medborgarna. Digitalisering och teknikutveckling Ny teknik och digitala tjänster kan bidra till ökad effektivitet och till att möta välfärdens framtida utmaningar. Medborgarna förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Här finns en potential att öka brukarnas nöjdhet och delaktighet, men också minska resurskrävande administrativt arbete. Nationellt prioriteras den digitala utvecklingen bland annat genom att den nya myndigheten för digitalisering av offentlig sektor startar under 2018. Exempel på digitalisering är användning av välfärdsteknik inom hemtjänst och i insatser för personer med funktionsnedsättningar. Tydliga mål och styrning är en förutsättning för att dra nytta av teknikutvecklingen. Nya verktyg och arbetssätt medför utmaningar på alla nivåer i organisationen. För att nå framgång behövs motiverande och kompetensutvecklande insatser. Integration och stöd till etablering SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 9(37)
Efter ett stort fokus på mottagande flyttas nu fokus till integration och stöd till etablering i samhället. Asylsökande som fått uppehållstillstånd efter den rekordstora invandringen 2015 kommer att lämna etableringsfasen. Ett snabbt inträde i arbetslivet för nyanlända är viktigt både för individen och för samhället. Ju fler nyanlända som är självförsörjande desto mindre blir kostnaderna för staden, exempelvis för försörjningsstöd. Antalet papperslösa flyktingar är stort och kan öka om fler som får avslag på asylansökan stannar kvar i landet. Antalet asylsökande har minskat kraftigt efter förändrad lagstiftning. Migrationsverkets prognos för Sverige 2019 är 29 000 asylsökande, varav 2 300 ensamkommande barn. Antalet mottagna i Göteborg är enligt samma prognos 1 400 personer, varav 400 preliminärt anvisas enligt bosättningslagen. Motsvarande prognos för 2018 är 23 000 asylsökande i Sverige, varav 1 500 ensamkommande barn. Antal mottagna till Göteborg är enligt prognosen för 2018 2 100 varav 697 anvisade enligt bosättningslagen. Flera lagändringar inom migrationsområdet kan påverka stadens verksamheter och ekonomi. Etableringslagen som gäller från 1 januari 2018 innebär ett ökat ansvar för nyanländas försörjning, samtidigt som den kan leda till att fler nyanlända blir självförsörjande jämfört med tidigare. Lagen som innebär att tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel och begränsar möjligheten till familjeåterförening upphör 1 juni 2019. Det finns stora osäkerheter kring utvecklingen inom hela det migrationspolitiska området och vad det innebär för kommunerna. Brist på bostäder Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler står utanför bostadsmarknaden, vars utbud varken är tillräckligt eller matchar de sökandes behov. Grupper med låg inkomst, unga vuxna, äldre och nyanlända är särskilt utsatta. Bostadssituationen är tydligt kopplad till de sociala och ekonomiska livsvillkoren i staden. Bostadsbyggandet är beroende av konjunkturläget. I Göteborg bedömer Fastighetskontoret att 3 000 respektive 5 000 bostäder kan färdigställas under 2018 och 2019. Osäkerhet kring de ekonomiska förutsättningarna på bostadsmarknaden, som förändrad fastighetsskatt och sänkta ränteavdrag, kan på kort tid förändra förutsättningarna för bostadsbyggandet. På längre sikt är prognoserna för byggande mer osäkra. I nuläget förväntas nya bostäder färdigställas i hög takt även efter 2019. Behoven av olika bostadsformer förändras i takt med den demografiska strukturen. I dag råder redan brist på billigare bostäder, ett behov som bedöms öka på sikt. Exempelvis får en större andel av de nyanlända som anvisas till Göteborg lägenheter med jämförelsevis hög hyra. De hyresrätter som byggs i dag har i regel hyresnivåer som ligger långt över stadens genomsnittliga hyror. För att underlätta för personer som står utanför bostadsmarknaden måste nyproduktionen också innehålla bostäder med jämförelsevis lägre hyror. Den nuvarande bostadssituationen har resulterat i att människor som i övrigt inte är i behov av stöd tvingats vända sig till socialtjänsten. En fortsatt obalanserad bostadsmarknad resulterar i akut hemlöshet och högre kostnader för Göteborgs Stad. Även på andra områden märks negativa konsekvenser. Till exempel försvåras rekrytering i både privat och offentlig sektor när personer med efterfrågad kompetens har svårt att ordna bostad. Utöver bristen på den ordinarie bostadsmarknaden behövs även fler bostäder med särskild service (BmSS) till personer med funktionsnedsättning. Fram till och med 2021 behövs 320 nya lägenheter för att täcka behovet. I takt med att befolkningen åldras behövs fler boendealternativ för äldre. Enligt nuvarande prognos behöver staden bygga ett äldreboende per år från och med 2020 och ett antal år framöver. Trångboddheten är fortsatt mycket stor bland nyanlända och riskerar att få konsekvenser för såväl etablering som för barnens resultat i skolan och den långsiktiga integrationen. Allt fler ensamkommande ungdomar behöver ett eget boende och riskerar att bli hemlösa till följd av bristen på bostäder. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 10(37)
Stadsdelens befolkning SDN Örgryte-Härlandas folkmängd förväntas att öka med 4600 personer de kommande fem åren. Det planerade bostadsbyggandet är större än det varit de senaste åren. Största delen av de planerade bostäderna förväntas bli klara de sista prognosåren. Ser man till enskilda åldersgrupper så är det viktigt att notera att antalet barn i förskoleåldern väntas öka med 250 och antalet barn- och ungdomar i grundskoleåldrarna förväntas öka med 450 personer fram till år 2022. Antalet personer över 65 år ökar med totalt cirka 1000 personer, störst är förändringen i åldrarna 65 84 år förväntas öka i prognosen med närmare 1 150 personer fram till 2022. De äldsta, personer över 85 år, fortsätter dock att minska. Bostadsbyggandet i stadsdelen förväntas fortfarande vara högt, bostadsbyggande skiljer sig mellan olika primärområden. Störst blir tillväxten i Björkekärr som antas växa med över 2 000 invånare. Även primärområdena Kallebäck, Kärralund och Kålltorp växer snabbt, med över 900 invånare, framförallt tack vare planerat bostadsbyggande. Den största ökningen av antalet barn i förskoleåldern 1 5 år kommer enligt befolkningsprognosen att ske under perioden 2019 2022 och då med ca 200 barn. Antalet barn i åldern 6 15 år ökar varje år och kommer att vara cirka 700 fler år 2022. Ungdomar i gymnasieåldern kommer enligt prognosen att öka med cirka 250 från 2017 2022. Antalet personer över 65 år har minskat kraftigt under många år i stadsdelen. Utvecklingen har vänt och åldrarna 65 74 år förväntas öka i prognosen med närmare 1 500 personer fram till 2022. De äldsta, personer över 85 år och äldre, fortsätter dock att minska med 30 40 personer per år fram till 2022, sedan planar kurvan ut. Utvecklingen i stadsdelen visar att denna minskning i huvudsak rör personer upp till 95 år. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 11(37)
Osäkerheten i prognosen är större för den yngre befolkningen då de är mer känsliga för förändringar i flyttmönster och födelsetal. Prognosen för äldre är däremot säkrare då de flyttar i mindre utsträckning och då förändringar i dödligheten är mycket långsamma. En svårighet i prognosen när det gäller de allra äldsta (över 95 år) är att fler personer uppnår en högre ålder än vad som förutsätts i prognoserna. Eventuellt är detta en trend som påverkar stadsdelens ekonomi eftersom detta är en grupp med stora behov av insatser från äldreomsorgen. Jämlikt Göteborg Om Jämlikt Göteborg Forskning visar att stora skillnader i livsvillkor och hälsa skapar sociala problem, sämre ekonomisk utveckling och höga kostnader. Göteborgs Stad satsar därför långsiktigt och uthålligt på att skapa en mer jämlik stad. Vi ska minska skillnader i livsvillkor och hälsa för ökad sammanhållning, tillit och delaktighet. Arbetet gör vi i samverkan med näringsliv, myndigheter och civilsamhälle. Det som skiljer arbetet med Jämlikt Göteborg från tidigare arbete är att det nu finns utvecklade mål från kommunfullmäktige, tillgång till ny forskning och statistik, ett samlat grepp om arbetet på högsta ledningsnivå med ansvar i linjen och en långsiktig strategi som sträcker sig minst tio år framåt. Organisering av Jämlikt Göteborg Göteborgs jämlikhetsarbete präglas av bred samverkan, tidiga insatser, kunskapsbaserat arbete och tydligt ansvar i organisationens linje. För att minska skillnaderna är arbetet strukturerat i fyra målområden som grundar sig i forskning och kunskap. Målområdena handlar om att ge barn en god start i livet, fortsatt goda uppväxtvillkor, förutsättningar för arbete, hållbara och hälsofrämjande livsmiljöer. I januari 2018 antogs Göteborgs Stads program för en jämlik stad. I och med programmet tillkom ett nytt målområde om delaktighet och inflytande. En samordningsgrupp fungerar som strategisk ledning för arbetet på tjänstemannanivå. Här ingår, utöver de direktörer som är fokusledarna för varje målområde, även representanter för Stadsledningskontoret och Göteborgs Stadshus AB. Från 2018 breddades representationen i samordningsgruppen ytterligare med fler förvaltningar. Vad händer i Jämlikt Göteborg? Här följer en kort sammanfattning av vad som händer i de fyra målområdena. Målområde 1: Skapa en god start i livet och goda uppväxtvillkor Målområde 1 är uppdelat i två fokusområden som utgår från olika åldersgrupper; 0 6 år respektive 6 18 år. Fokusområde 1: En god start i livet (0 6 år). I fokusområde ingår mobiliseringsfrågan "Staden där vi läser för våra barn". Att främja läsningen kan i längden betyda fler behöriga till gymnasiet, fler som vidareutbildar sig och fler som lättare får jobb. Arbetet inom fokusområdet handlar också om att utveckla och stärka familjecentrerat arbetssätt. Alla stadsdelar i hela Göteborg ska ha minst en familjecentral och det ska finnas fler där de behövs som mest. I Göteborg finns nu tio familjecentraler och sex nya är planerade. Föräldrar ska känna att de kommer rätt med sina frågor, oavsett vad det handlar om, och stöd och service till familjer ska kännas nära var man än bor. I alla stadsdelar har det anställts koordinatorer som ska samordna och stärka det familjecentrerade arbetet i stadsdelen. Fokusområde 2: Goda uppväxtvillkor genom skolåren (6 18 år). De prioriterade områdena inom fokusområdet är att främja närvaron i skolan och göra kultur och fritid tillgängligt för alla barn. Arbetet handlar om att utveckla det familjecentrerade SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 12(37)
arbetssättet för barn i skolåldern 6 18 år, att utveckla och samordna kvalitetssäkrade och tillgängliga föräldrastödsprogram, att skapa en bra fysisk skolmiljö samt att öka barns inflytande och delaktighet. Att öppna upp skolan som arena bidrar till att fler aktörer såsom näringsliv och idéburen sektor får möjlighet att bidrag till skolans kompensatoriska uppdrag. Målområde 2: Skapa förutsättningar för arbete Målområdet omfattar insatser som syftar till att minska skillnader i livsvillkor och hälsa genom att skapa förutsättningar för arbete. Fokus har varit att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och att samordna och utveckla samarbete. Arbetet med sociala krav vid upphandling och att stimulera utveckling av sociala företag och arbetskooperativ syftar till att skapa sysselsättning för personer långt från arbetsmarknaden. Under 2018 startade satsningen för att minst en förälder i 250 barnfamiljer som lever med långvarigt försörjningsstöd ska få arbete och självförsörjning. Den stegvisa modellen Viktiga, riktiga jobb är igång i flera förvaltningar. Inom bland annat äldreomsorgen, måltidsservice och funktionshinderverksamheten introduceras nyanlända med kort utbildning. Målområde 3: Skapa hållbara och jämlika livsmiljöer Hållbara och jämlika livsmiljöer kan bidra till mer jämlika livsvillkor bland stadens invånare. Fem strategier har identifierats inom målområdet som viktiga för skapande av jämlika livsmiljöer. Arbetet utifrån dessa strategier sker både i ordinarie uppdrag i bolag och förvaltningar samt i särskilda satsningar bland annat genom metodutveckling och kraftsamling i särskilt utvalda områden som Hammarkullen och Frihamnen. Nya modeller för en mer flexibel planeringsprocess och för produktion av hyresrätter med rimliga hyror tas fram. Under 2018 har delprogrammet Inga barn i akut hemlöshet - Trångboddhetens negativa effekter ska minska tagits fram. Inom satsningen NU! samverkar stadens förvaltningar och bolag kring insatser på kort sikt för att höja kvaliteten i stads- och boendemiljön och bidra till en positiv utveckling i de särskilt prioriterade områdena. Målområde 4: Skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit Målområdet tillkom i och med att programmet antogs i början av 2018. Målområdet handlar om att öka invånarnas möjligheter till deltagande i civilsamhället, folkrörelser och lokalsamhället till exempel i skolan, bostadsområdet och i rollen som brukare av olika offentliga tjänster. Strategier för att uppnå detta är systematiskt integrera delaktighetsperspektivet, öka valdeltagande, skapa inkluderande medborgardialog, tillhandahålla arenor för medborgardrivna mötesplatser, utveckla delaktigheten i mötet med kommunens verksamheter, stärka tjänstepersonernas bemötande, skapa delaktighet och tillit genom nya former av deltagande. Lokalt perspektiv Stadsdelen Örgryte-Härlanda har drygt 60 000 invånare och är därmed den fjärde största stadsdelen i staden sett till invånarantal. Stadsdelen är indelad i 12 primärområden som är olika både vad gäller storlek, befolkningsmängd och karaktär. Flest invånare har SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 13(37)
primärområdet Lunden med drygt 11 400 invånare, medan Härlanda är minst med drygt 1 600 invånare. Stadsdelen präglas av närheten till Göteborgs centrum såväl som Delsjöområdet, ett stort natur- och friluftsområde i stadsdelens sydöstra del. I Delsjöområdet finns flera sjöar och viktiga besöksmål. Området är uppskattat av stadsdelens befolkning och är det mest välbesökta friluftsområdet i hela Göteborg. I stadsdelen finns det goda möjligheter till ett aktivt friluftsliv och här finns också ett rikt föreningsliv. Örgryte-Härlanda har en upplevd småstadskaraktär med flera mindre torg. Vid Olskrokstorget finns flera butiker, restauranger och offentlig service. Flera av de mindre torgen upplevs dock vara i behov av upprustning. Stadsdelens befolkningssammansättning följer i stort hela stadens struktur, men skiljer sig i att ha en stor andel unga vuxna (20 35 år) och en mindre andel barnfamiljer. Av stadsdelens invånare är närmare 16procent födda i utlandet vilket är en låg siffra vid jämförelse med resten av staden. Vanligaste bakgrundsland bland utlandsfödda är Iran, Finland, Indien och Polen. Områdena Kallebäck, Olskroken och Björkekärr är de med högst andel utlandsfödda. Folkhälsa Befolkningens uppväxtvillkor, livsmiljö och levnadsvanor är förhållandevis goda i Örgryte- Härlanda. Dock finns det skillnader i hälsa inom och mellan grupper samt mellan områden i stadsdelen. Dessa skillnader följer tydligt den socioekonomiska fördelningen. Det vill säga inkomstnivå, utbildningsnivå och hushållens ekonomiska standard har ett direkt samband med hälsa. Utifrån socioekonomisk status har stadsdelen delats in i tre mellanområden. Mellanområdet Stora Sigfridsplan listas av Jämlikhetsrapporten som ett av de tre resursstarkaste mellanområdena i staden. Jämförelsen rör indikatorerna medelinkomst, eftergymnasial utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, arbetslöshet och familjer med försörjningsstöd. Utifrån socioekonomisk status har stadsdelen delats in i tre mellanområden. Mellanområdet Stora Sigfridsplan listas av Jämlikhetsrapporten som ett av de tre resursstarkaste mellanområdena i staden. Jämförelsen rör indikatorerna medelinkomst, eftergymnasial utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, arbetslöshet och familjer med försörjningsstöd. Exempel på faktorer som sticker ut negativt i stadsdelen är alkohol-, narkotika- och tobakskonsumtion bland unga. Enligt Social resursförvaltnings drogvaneundersökning från år 2016 placerar sig Örgryte-Härlanda bland de tre stadsdelar som har högst andel elever som brukar alkohol och narkotika. Psykisk ohälsa och våld i nära relationer är två andra prioriterade målområden i stadsdelens folkhälsoplan. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 14(37)
Utbildning I Örgryte-Härlanda är utbildningsnivån relativt hög i förhållande till övriga stadsdelar i staden. Av invånarna i åldrarna 25 64 år har 63 procent av invånarna en eftergymnasial utbildning, siffran för staden är 53 procent. 43,5 procent i Örgryte-Härlanda har en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Statistik visar också att en hög andel av de i befolkningen som är födda utomlands, har en eftergymnasial utbildning, 38 procent jämfört med 27 procent i staden. Det finns dock skillnader i utbildningsnivå inom stadsdelen. Störst andel med eftergymnasial utbildning återfinns i primärområdena Överås, Skår och Kärralund medan Torpa, Olskroken och Kallebäck har en lägre andel med eftergymnasial utbildning. Arbete I stadsdelen är den totala förvärvsfrekvensen för personer 25 64 år 83 procent, vilket är en högre andel än genomsnittet för staden där samma siffra ligger på 78 procent. Högst andel arbetslösa återfinns i Torpa medan lägst arbetslöshet återfinns i Överås, Skår, Härlanda, Kärralund och Redbergslid. Ungdomsarbetslösheten i stadsdelen ligger på tre procent och är högst i Torpa och lägst i Överås och Härlanda. Stadsdelen har en lägre andel öppet arbetslösa SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 15(37)
än genomsnittet för staden. Den genomsnittliga inkomstnivån i stadsdelen för åldrarna 20 64 år är cirka 328 000 kronor vilket är högre än medelinkomsten för staden på 307 000 kronor. Inom stadsdelen finns skillnader mellan de olika primärområdenas medelinkomster. Högst medelinkomst är det i Skår på 452 000 kronor och lägst i Kallebäck på 258 000 kronor. Boendesituation I stadsdelen finns det drygt 33 000 bostäder varav de flesta i flerfamiljshus. Av stadsdelens bostäder är 57 procent hyresrätter, 31 procent bostadsrätter och 12 procent äganderätter (småhus). Stadsdelen har många privata hyresvärdar och andelen kommunala hyresvärdar är endast 15 procent, vilket är en låg andel i jämförelse med staden i övrigt. Boendeformerna är relativt ojämnt fördelade i stadsdelen då småhusbebyggelse är koncentrerad till främst Skår, Överås och Härlanda medan Olskroken och Redbergslid i princip enbart har flerfamiljshus. Majoriteten av stadsdelens bostäder, knappt 60 procent, är byggda före 1950. Det innebär att många bostäder saknar hiss vilket är problematiskt ur tillgänglighetssynpunkt för äldre, personer med funktionsnedsättning och barnfamiljer. Den stora andelen små lägenheter bidrar till en hög in- och utflyttning i stadsdelen. Det är framförallt ungdomar och unga vuxna som flyttar, men även utflyttningen av barnfamiljer med barn i förskoleåldrarna är en karakteristisk flyttström. Fram till och med år 2022 ger antagna detaljplaner möjlighet att bygga cirka 4900 nya bostäder i olika områden av Örgryte-Härlanda. Dessutom pågår redan flera stora byggnationer i stadsdelen som kommer att öka tillgången på bostäder ytterligare. Kommunikationer Kommunikationerna från Örgryte-Härlanda in till centrum är väl utbyggda. Dock saknas kopplingar framförallt till Östra Göteborg, men även mellan vissa områden inom stadsdelen. Stadsdelen avskärmas i viss mån från närliggande stadsdelar av kringgående motorleder och järnvägar. Örgryte-Härlanda gränsar till tre andra kommuner; Partille, Härryda och Mölndal. Stadsdelen har en god försörjning av kollektivtrafik med flera buss- och spårvagnslinjer samt flexlinje. Särskilt viktigt är detta för äldre och personer med funktionsnedsättning som bor i kuperade områden samt för kvinnor och barn som i större utsträckning åker kollektivt eller är beroende av en fungerande kollektivtrafik. Utbyggnationen av pendelcykelstråk i stadsdelen tillsammans med andra satsningar i gång- och cykelnätet bidrar till att öka attraktiviteten för dessa trafikslag. Trygghet Sammanfattningsvis är upplevelsen av trygghet i stadsdelen hög. Den upplevda otrygghet som rapporterats speglar polisens statistik över anmälda brott och händelserapporter vad gäller stöld, hot och fysiskt våld. Däremot finns det skillnader i den upplevda otryggheten mellan olika grupper. Kvinnor känner sig mer otrygga än män och äldre känner sig mer otrygga än yngre. Upplevelsen skiljer sig också beroende på socioekonomi. I de områden där en högre andel av invånarna är höginkomsttagare är också tryggheten högre. I Stora Sigfridsplan är ca 85 procent av de vuxna trygga i sin utomhusmiljö. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 16(37)
Lokaler Verksamhet 2019 2020 IFO-FH Nytt BMSS i samband med byggnation på Torpagatan. LS Uppdrag. Nytt BMSS i samband med byggnation på Bromeliusgatan. LS Uppdrag. Nytt BMSS i samband med byggnation i Örgryte Torp. LS Uppdrag. Nytt BMSS i samband med byggnation i Östra Kålltorp. LS Uppdrag. Ny familjecentral i stadsdelen. LS Uppdrag. ÄO - HS Anpassningar i 74 lägenheter på Dicksons Hus. LS Uppdrag. Lokalisering av hemtjänstområde 2 (Lunden- Olskroken). LS Uppdrag. Anpassningar i hemsjukvårdens lokaler på Härlanda Park. LS Uppdrag. Renovering/utbyggnad av Änggårdsbacken och Otium. Begäran hos KS. Lokal för mötesplats i Kallebäck. LF Uppdrag Nytt äldreboende i stadsdelen. SoK Lokaler till kulturskolans verksamhet vid planering av nya skolor; Parkskolan, ny skola Robertshöjdsgatan, ny skola Ånäsområdet, ny skola i Kallebäck samt vid ombyggnader av Lundenskolan och Torpaskolan. LS Uppdrag Anpassningar i Kulturhuset Kåken för ökad tillgänglighet och meröppet. LS Uppdrag Strategisk kompetensförsörjning Organisation och bemanning Örgryte-Härlandas rekryteringsenhet har sedan starten för ett par år sedan arbetat med frågan om attraktiv arbetsgivare ur ett rekryteringsperspektiv. Arbetet har försvårats av läget på arbetsmarknaden och konjunkturerna. Det råder rekryteringssvårigheter inom flera områden, främst bland utbildad personal inom vård- och omsorgsområdet såsom sjuksköterskor, undersköterskor och stödassistenter. Förvaltningen har ett fokus genom hela rekryteringsprocessen (annons, urval, besked) på att kandidater ska uppfatta oss positivt som potentiell arbetsgivare. Vi medverkar även på rekryteringsmässor hos externa aktörer och vi har ett ökat fokus på bristyrken samt medverkar även då vi söker semesterpersonal inför sommaren. Vad gäller normmedveten rekrytering ingår förvaltningen i stadens gemensamma projekt för att öka kunskapen om att arbeta med rekrytering med ett mer inkluderande förhållningssätt samt i stadens gemensamma employer branding satsning. Det finns ytterligare utvecklingsområden för att förvaltningen ska bli en mer attraktiv arbetsgivare för att inte enbart attrahera utan även behålla medarbetare. Dagens och framtidens utmaning är att tillgodose personalförsörjningen till verksamheterna, vi behöver synas än mer för potentiella kandidater, introduktionsmaterial för verksamheterna behöver SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 17(37)
arbetas fram inom flera områden och vi behöver fortsätta att stötta chefer med att arbeta mer normmedvetet i rekryteringar. Dessa frågor finns på agendan för året. Hållbar bemanning Ett arbete för att stötta verksamheterna ytterligare i bemanningsfrågor och att få en bemanning i balans kommer att påbörjas genom arbetet med hållbar bemanning. I projektform kommer ett arbete att göras för att ta fram bättre förutsättningar för en mer optimal bemanningsplanering i flera av förvaltningens verksamheter som bedriver verksamhet dygnet runt och på helger och kvällar. Med en hållbar bemanning där personal har scheman som är hälsosamma, där möjlighet till återhämtning ges och där tid finns för brukarna finns det förutsättningar att minska kostnaderna för sjukskrivning och personalomsättning och bli en mer attraktiv arbetsgivare. För att uppnå detta krävs en samsyn mellan olika professioner där man tillsammans bland annat tittar på bemanningskrav och rutiner för schemaplanering. Ledarskap och medarbetarskap Stadens förhållningssätt (vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för, vi tänker nytt, vi samarbetar och vi bryr oss), är ett viktigt redskap för att nå ett mer aktivt medarbetarskap. Förhållningssätten ska även integreras i det dagliga arbetet. Arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal och andra verksamhetsmöten är arenor som skapar möjlighet att påverka och skapa delaktighet. Engagerade ledare och medarbetare är viktiga för att nå en god måluppfyllelse i våra verksamheter. Därför är det av strategisk betydelse att utveckla ledarskapet och skapa tydlighet i ansvar och roller. En struktur avseende ansvar och roller har tagits fram i förvaltningen och den förtydligas kontinuerligt. Förvaltningens ledarutveckling är långsiktig och omfattar även specialister. Den utgår från förvaltningens vision för att få en samsyn avseende ledning och ledningsstöd. Denna ledarutveckling har pågått flera år och fortsätter. Ledarforum där samtliga chefer träffas är en annan viktig arena för att skapa förutsättningar för inflytande, delaktighet och ansvar samt för att stärka helhetssynen i förvaltningen. En annan viktig faktor för ett väl fungerande ledarskap och medarbetarskap är samverkansarbetet, där det regelbundet genomförs utbildningar. Arbetsmiljö och hälsa Förvaltningen vill uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland annat genom att tillvarata och utveckla kompetens, främja arbetsmiljön och uppmuntra de anställdas engagemang. En förutsättning för detta är bland annat engagerade chefer med goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Regelbundna arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är också viktiga delar för att stimulera detta. Fortlöpande arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud är en annan förutsättning och det genomförs en partsgemensam grundläggande arbetsmiljöutbildning i staden. Uppföljning och analys av arbetsskador är ett viktigt instrument för att förbättra arbetsmiljön och förebygga nya skador. Att vi som arbetsgivare erbjuder heltidsanställning är också en viktig förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen har fokuserat på frågan om sjukfrånvaron och det arbetet fortsätter. Ett omfattande förvaltningsinternt arbete resulterade i en handlingsplan med syfte att minska sjukfrånvarotalen. Delar i planen är genomförda och den har utvecklats ytterligare med bland annat strategiska mål och uppföljning på enhetsnivå. Den har också kopplats samman med Göteborgs Stads plan för att förbättra arbetsmiljöarbetet och minska sjukskrivningstalen. Det är ett långsiktigt arbete och fokus i planen är ett främjandeperspektiv för hållbara arbetsplatser och friska medarbetare. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 18(37)
Jämställda och konkurrenskraftiga löner Förvaltningen arbetar kontinuerligt med lönebildningen för att skapa jämställda och konkurrenskraftiga löner. Varje år görs en lönekartläggning och analys för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Utifrån lönekartläggningen upprättas en handlingsplan. Förvaltningens lönebild relateras till Göteborgs stads lönepolitiska målbild. Målbilden är ett verktyg för stadens fortsatta åtgärder för att erbjuda jämställda löner och utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män, samt för att uppnå konkurrenskraftiga löner på sikt. De ekonomiska satsningar som gjorts de senaste åren inom staden och förvaltningen för att uppnå jämställda löner, har bidragit till att förvaltningens lönebild har närmat sig den lönepolitiska målbilden för staden som helhet. Inom förvaltningen finns inga osakliga löneskillnader på grund av kön. Däremot finns det osakliga löneskillnader beroende på kön i förhållande till fackförvaltningar och bolag i staden. Det är därför viktigt att stadsdelsförvaltningarna även i fortsättningen prioriteras med riktade satsningar för att på sikt komma till rätta med detta. Förvaltningen arbetar för att nå stadens lönepolitiska målbild genom att göra prioriterade satsningar. Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr 2018 2019 Befolkningsansvar 1 685,5 1 243,6 Förändring i mkr Förändring i procent -441,9-26,22 Resursnämndsuppgifter 27,1 25,6 Sjukhusundervisningen (jan-juni 2018) Planering och samordning, funktionshinder. 1,5 0,0 5,3 5,9 Äldreboendesamordning 7,1 7,2 Kulturhuset Kåken 13,2 13,3 Stadsdelarna tilldelas medel som är baserade på antalet invånare och deras ålder samt efter befolkningens sociala struktur. I budgeten för 2019 har resterande avdrag gjorts för att uppnå helårseffekt av grundskolan och förskolan överföring till de nya förvaltningarna. Stadsdelsnämndens ram reduceras netto med 441,9 mkr för år 2019. För Örgryte Härlanda är kommunbidraget 1243,6 mkr för 2019. Detta är en minskning med 26,2 procent. I minskningen av kommunbidraget ingår bland annat uppdatering av befolkningsförändringar där antalet äldre inom ÄO-HS minskar med -4,8 mkr. För IFO-FH är befolkningsförändringarna marginella och en tilldelning på 0,5 mkr har gjorts. Nämnden har även för 2019 ansvar för tre resursnämnduppgifter efter att Sjukhusundervisningen har flyttats över till Grundskoleförvaltningen. Kvar för stadsdelen är Kulturhuset Kåken, Äldreboendesamordning och Planering och samordning funktionshinderboende. Aktuell ekonomisk situation Det ekonomiska resultatet för 2018 uppgår till -29,2 mkr. Prognosen för helår var - 21 mkr i budgetavvikelse, 5,1 mkr av eget kapital har tagits i anspråk under 2018, enligt SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2019 19(37)