EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2012 C(2012) 6284 final KOMMISSIONENS BESLUT av den 6.9.2012 om beviljande av finansiellt stöd från unionen till projekt av gemensamt intresse LNG i hamnar i Östersjön 2011-EU-21005-S - på området för transeuropeiska transportnät (TEN-T) (ENDAST DE DANSKA, ESTNISKA, FINSKA, LETTISKA OCH SVENSKA TEXTERNA ÄR GILTIGA) SV SV
KOMMISSIONENS BESLUT av den 6.9.2012 om beviljande av finansiellt stöd från unionen till projekt av gemensamt intresse LNG i hamnar i Östersjön 2011-EU-21005-S - på området för transeuropeiska transportnät (TEN-T) (ENDAST DE DANSKA, ESTNISKA, FINSKA, LETTISKA OCH SVENSKA TEXTERNA ÄR GILTIGA) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens (nedan kallad unionen) funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet 1, och av följande skäl: (1) I enlighet med förordning (EG) nr 680/2007 kan finansiellt stöd från unionen till projekt av gemensamt intresse på området för transeuropeiska nät endast beviljas för sådana projekt av gemensamt intresse som fastställts i enlighet med artikel 155 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. 2. (2) I Europaparlamentets och rådets beslut nr 661/2010/EU av den 7 juli 2010 3 fastställs unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och vilka projekt som är av gemensamt intresse. (3) Den åtgärd som detta beslut gäller är ett projekt av gemensamt intresse och bidrar till att de mål som fastställts i beslut nr 661/2010/EU uppnås. (4) Den åtgärd som detta beslut gäller bidrar till de mål som anges i det fleråriga arbetsprogrammet 2011 för stöd på området för transeuropeiska nät (TEN-T) för perioden 2007 2013, K(2011) 1766 av den 22 mars 2011, ändrat genom K(2011) 4317 av den 22 juni 2011. (5) I enlighet med arbetsprogrammet offentliggjorde kommissionen 28 juni 2011 ett meddelande om ansökningsomgång för beviljande av finansiellt stöd från unionen. (6) Urvalet av projekt och högsta sammanlagda belopp för det finansiella stödet fastställdes av kommissionen i beslut K(2012) 1892 av 28 mars 2012 i enlighet med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 15.1 i förordning (EG) nr 680/2007. 1 2 3 EUT L 162, 22.6.2007, s. 1. Artikel 171 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EUT L 204, 5.8.2010, s. 1. SV 2 SV
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 SYFTET MED DET FINANSIELLA STÖDET (1) Finansiellt stöd beviljas Århus hamn Copenhagen Malmö Port AB Helsingborgs Hamn AB Helsingfors Hamn Stockholms Hamnar Riga frihamnsmyndighet Tallinn hamn Åbo Hamn nedan kallade stödmottagarna för den åtgärd som benämns LNG i hamnar i Östersjön (nedan kallad åtgärden), på de villkor och under de förutsättningar som anges i det här beslutet och dess bilagor. (2) Stödmottagarna förbinder sig att på eget ansvar vidta alla steg som krävs för att genomföra åtgärden på det sätt som beskrivs i bilaga II. Artikel 2 ÅTGÄRDENS FINANSIERING Stödmottagarna beviljas härmed att ekonomiskt bidrag från unionen på maximalt 2 392 520 (med bokstäver: (två miljoner trehundranittiotvå tusen femhundratjugo) euro. Artikel 3 - VILLKOR FÖR GENOMFÖRANDET Samtliga övriga villkor och förutsättningar som gäller för detta beslut anges i bilagorna. Om bestämmelserna i dessa handlingar strider mot varandra gäller följande handlingar i fallande prioriteringsordning: Bilaga I Bilaga II Bilaga III Särskilda villkor Beskrivning av åtgärden Allmänna villkor Artikel 4 ADRESSATER Detta beslut riktar sig till 1. Århus hamn Självstyrande organ 1003362567 Mindet, 2 Danmark - 8100 Aarhus 2. Copenhagen Malmö Port AB Privat aktiebolag SV 3 SV
556027-4077 Containervej, 9 Danmark - 2100 Köpenhamn 3. Helsingborgs Hamn AB Aktiebolag SE 556024-0979 Oceangatan, 3 Sverige - 251 08 Helsingborg 4. Helsingfors Hamn Kunnallinen liikelaitos 0201256-6 Olympiaranta, 3 Finland - 00099 Helsingfors 5. Stockholms Hamnar Aktiebolag 556008-1647 Magasin 2 Box 27314, Sverige - 102 54 Stockholm 6. Riga frihamnsmyndighet Offentligrättsligt organ LV 90000512408 Saivas iela, 40 Lettland - LV1030 Riga 7. Tallinn hamn Aktsiaselts 10137319 Sadama, 25 Estland - 15051 Tallinn 8. Åbo Hamn Turun Satama 0204819-8 Linnankatu, 90 Finland - 20100 Åbo och 9. KONUNGARIKET DANMARK 10. KONUNGARIKET SVERIGE 11. REPUBLIKEN FINLAND 12. REPUBLIKEN LETTLAND SV 4 SV
13. REPUBLIKEN ESTLAND Utfärdat i Bryssel den 6.9.2012 På kommissionens vägnar Siim KALLAS Vice ordförande SV 5 SV
BILAGA I SÄRSKILDA VILLKOR Artikel I.1: Åtgärdens finansiering 1. I den preliminära budgeten för åtgärden (artikel II.3.3) finns en detaljerad uppdelning av sådana kostnader som berättigar till unionsfinansiering enligt villkoren i artikel III.3.7 och av samtliga intäkter (se artikel II.3.2), så att intäkter och kostnader balanseras. 2. De totala kostnader för åtgärden för vilka finansiellt stöd från unionen beviljas (se artikel II.3.1) anges i den vägledande budgeten i artikel II.3.3. Indirekta kostnader berättigar till stöd till en schablonsats av 7 % av de totala stödberättigande direkta kostnaderna, om inte annat sägs i artikel III.3.7.4. 3. Kommissionen ska täcka ett maximalt belopp som anges i artikel 2 i detta beslut, motsvarande 50 procent av de stödberättigande kostnader för studier som anges i punkt 2. 4. Det slutliga stödbeloppet ska fastställas i enlighet med artikel III.3.8. 5. Stödet från unionen får inte täcka samtliga kostnader för åtgärden. De belopp som tillskjuts genom samfinansiering med externa medel och källorna till denna samfinansiering anges i den preliminära budget som avses i artiklarna II.3.2 och II.3.3. Artikel I.2: Betalningar I.2.1 Förfinansiering 1. Inom 45 kalenderdagar från dagen för mottagande av beslutet ska en första delutbetalning enligt artikel II.3.5 av förfinansieringen på 394 642,75 (med bokstäver: trehundranittiofyratusen sexhundrafyrtiotvå komma sjuttiofem) euro betalas till stödmottagaren. 2. YTTERLIGARE UTBETALNINGAR AV FÖRFINANSIERING Ytterligare utbetalningar av förfinansiering kan göras på grundval av tidsplanen för delbetalningar (enligt artikel II.3.5), beroende på följande kriterier: (a) Tillgången på unionsfinansiering. (b) De faktiska totala stödberättigande kostnaderna för genomförandet av åtgärden under föregående perioder. (c) Beräknade kostnader för den period som omfattas av förfinansieringen enligt stödmottagarens egna beräkningar i den lägesrapport som avses i artikel I.3.2. Ytterligare förfinansiering får under inga omständigheter beviljas om mer än två tidigare utbetalningar av förfinansiering fortfarande är oreglerade. Kommissionen ska informera stödmottagaren om beloppet på varje ytterligare utbetalning av förfinansiering när den beslutar om delbetalningen för den aktuella perioden. FINANSIELLA GARANTIER SV 6 SV
1. Om det finns en risk att stödmottagaren kan försättas i konkurs enligt gällande lagstiftning ska denne i enlighet med artikel III.3.2 lämna en säkerhet innan kommissionen verkställer (den första delbetalningen av) förfinansieringen, så att de finansiella riskerna med förfinansiering begränsas. Förfinansieringen ska betalas till stödmottagaren inom 45 dagar från mottagandet av en finansiell säkerhet motsvarande det förfinansieringsbelopp som beviljats. 2. En sådan säkerhet kan ersättas med en solidarisk säkerhet från berörd medlemsstat enligt artikel 4 i detta beslut eller (när det finns fler än en stödmottagare) av stödmottagarnas solidariska säkerhet. 3. Säkerheten ska ställas i euro. Syftet med säkerheten är att stödmottagaren, den berörda medlemsstaten enligt artikel 4 i detta beslut eller de andra stödmottagarna ska ansvara solidariskt och oåterkalleligt eller såsom för egen skuld för stödmottagarens åtaganden. I.2.2 Mellanliggande betalningar 1. Mellanliggande betalningar ska endast beviljas om samtliga följande kriterier är uppfyllda: (a) (b) Kommissionen har meddelat att den godkänt tillhörande lägesrapport(-er) enligt artikel I.3.2. Ansökan om betalning lämnas i den form som kommissionen har begärt enligt artikel I.3.1.1 och innefattar all ytterligare information som anges där. (c) De stödberättigande kostnader som uppstått och deklarerats överstiger budgeten för den äldsta delbetalning enligt artikel II.3.5 som ännu inte har gjorts till fullo. 2. Fler än tre på varandra följande delutbetalningar får under inga omständigheter förbli oreglerade. 3. Beloppet för den mellanliggande betalningen ska fastställas med utgångspunkt i de faktiska stödberättigande kostnaderna, enligt vad som framgår av (de ackumulerade) ansökningarna om betalning och godkänts av kommissionen (se artikel I.3.1.2 och I.3.1.3). Från betalningen ska man dra av de sammanlagda oreglerade förfinansieringsbelopp som betalats inom ramen för den äldsta delbetalningen av förfinansiering. 4. Den mellanliggande betalningen ska göras till stödmottagaren inom 45 dagar efter det att kommissionen godkänt de handlingar som åtföljer ansökan om en sådan betalning. 5. Kommissionen får skjuta upp denna betalningsfrist enligt förfarandet i artikel III.3.6. I.2.3 Slutbetalning 1. Ansökan om slutbetalning ska åtföljas av den slutliga tekniska genomföranderapport och slutliga ekonomiska redovisning som avses i artiklarna I.3.4 och III.3.5. 2. En utbetalning av resterande finansiellt stöd, fastställt i enlighet med artikel III.3.8, ska göras till stödmottagaren inom 45 dagar efter det att kommissionen godkänt den tekniska genomföranderapport som åtföljer ansökan om slutbetalning (se artikel I.3.1.2 och I.3.1.3). Kommissionen får skjuta upp denna betalningsfrist enligt förfarandet i artikel III.3.6. SV 7 SV
Artikel I.3: Rapportering I.3.1 Allmänna bestämmelser 1. Stödmottagaren ska minst sex månader innan handlingarna ska lämnas in informeras om vilka mallar som måste användas för de rapporter, ekonomiska redovisningar och andra handlingar som avses i denna artikel. 2. Tekniska genomföranderapporter, ekonomiska redovisningar och andra handlingar som avses i denna artikel ska lämnas på ett av de tre arbetsspråken, i två identiska papperskopior samt i elektronisk form. 3. Om inte annat anges ska kommissionen inom 60 dagar från mottagandet godkänna eller avvisa en rapport, och stödmottagaren ska inom 60 dagar lämna in ytterligare uppgifter eller en ny rapport. 4. Om svar inte har mottagits från kommissionen inom 60 dagar ska betalningsfristen inledas. I.3.2 Lägesrapporter 1. Stödmottagaren ska senast den 31 mars varje år lämna in en lägesrapport. 2. Lägesrapporten ska innehålla/behandla följande: (a) Beslutsnummer, åtgärdsnummer, transportsätt och vilket projekt av gemensamt intresse rapporten gäller. (b) Namn på och kontaktuppgifter för den person som på stödmottagarens vägnar ansvarar för att åtgärden genomförs eller lägesrapporten utarbetas. (c) Godkännande från berörd medlemsstat (om stödmottagaren inte är medlemsstat). (d) Information om hur åtgärden framskrider. (e) Ekonomiska uppgifter om ådragna utgifter och reviderade kostnadsberäkningar för de kommande rapporteringsperioderna och för åtgärden som helhet. (f) Uppgift om huruvida förfarandena för offentlig upphandling har använts för nya kontrakt som ingåtts under rapporteringsperioden. Om så inte är fallet ska förklaringar och styrkande handlingar lämnas in. (g) Information om annan unionsfinansiering (Eruf, Sammanhållningsfonden, ramprogrammet för forskning osv.) som har använts för det övergripande projektet av gemensamt intresse (t.ex. för tidigare eller senare faser som inte omfattas av detta beslut om finansiellt stöd). (h) Miljöinformation. (i) Information om åtgärder som vidtagits för att offentliggöra åtgärden. I.3.3 Preliminär ekonomisk redovisning Den preliminära ekonomiska redovisningen ska innehålla/behandla följande: (a) Ekonomisk information. (b) Uppgift om huruvida förfarandena för offentlig upphandling är tillämpliga på nya kontrakt som undertecknats under rapporteringsperioden. Om så är fallet, SV 8 SV
(c) (d) har dessa förfaranden tillämpats? Om så inte är fallet ska förklaringar och styrkande handlingar lämnas in. Information om annan unionsfinansiering (Eruf, Sammanhållningsfonden, ramprogrammet för forskning osv.) som har använts för det övergripande projektet av gemensamt intresse (t.ex. för tidigare eller senare faser som inte omfattas av detta beslut om finansiellt stöd). Godkännande av rapporten från berörd medlemsstat (om denna nämns i artikel 4 i detta beslut). (e) Intygande enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 680/2007 av att kostnaderna verkligen har uppkommit och är stödberättigande. I.3.4 Slutrapport och slutlig ekonomisk redovisning 1. Stödmottagaren ska lämna in slutrapporten inom tolv månader från det slutdatum för åtgärden som anges i artikel II.2.1. 2. Slutrapporten ska innehålla/behandla följande: (a) (b) (c) (d) (e) (f) (g) (h) (i) (j) (k) (l) Beslutsnummer, åtgärdsnummer, transportsätt och vilket projekt av gemensamt intresse rapporten gäller. Namn på och kontaktuppgifter för den person som på stödmottagarens vägnar ansvarar för att följa upp eller övervaka åtgärdens genomförande och utarbeta slutrapporten. Åtgärdens mål. Allmän beskrivning av åtgärden. Teknisk information om hur åtgärden genomförts. Ekonomisk information. Uppgift om huruvida förfarandena för offentlig upphandling är tillämpliga på nya kontrakt som undertecknats under rapporteringsperioden. Om så är fallet, har dessa förfaranden tillämpats? Om så inte är fallet ska förklaringar och styrkande handlingar lämnas in. Information om annan unionsfinansiering (Eruf, Sammanhållningsfonden, ramprogrammet för forskning osv.) som har använts för det övergripande projektet (t.ex. för tidigare eller senare faser som inte omfattas av detta beslut om finansiellt stöd). Miljöinformation. Information om åtgärder som vidtagits för att offentliggöra åtgärden. Godkännande av rapporten från berörd medlemsstat (om denna nämns i artikel 4 i detta beslut om finansiellt stöd). Intygande enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 680/2007 av att kostnaderna verkligen har uppkommit och är stödberättigande. Artikel I.4: Övriga bestämmelser I.4.1 Miljökrav SV 9 SV
Kommissionen förbehåller sig rätten att tillämpa de åtgärder som avses i artikel III.4 om stödmottagaren inte lämnar alla handlingar till kommissionen som krävs enligt direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar, direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, eller direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område eller annan relevant miljölagstiftning som anges i ansökningsformuläret (avsnitt: Efterlevnad av unionens miljöpolitik). I.4.2 Samordnare 1. Utnämning av samordnaren och dennes befogenheter och skyldigheter: Samordnare av denna åtgärd är Helsingborg Hamn AB Aktiebolag SE 556024-0979 Oceangatan, 3 Sverige 251 08 Helsingborg Samordnaren ska ha följande uppgifter: (a) Vara en länk för all kommunikation mellan de övriga stödmottagarna och kommissionen i enlighet med artikel III.1.2. Eventuella krav som kommissionen kan ha i samband med beslutet om att bevilja finansiellt stöd ska skickas till och besvaras av samordnaren, om inget annat anges i beslutet. (b) Ansvara för att kommissionen får samtliga de handlingar och uppgifter som krävs enligt beslutet om att bevilja finansiellt stöd, särskilt i fråga om ansökningar om utbetalningar. Samordnaren får inte delegera någon del av denna uppgift till de övriga stödmottagarna eller annan part. Om det krävs uppgifter från de övriga stödmottagarna ansvarar samordnaren för att samla in och kontrollera dessa uppgifter och vidarebefordra dem till kommissionen. (c) Informera de övriga stödmottagarna om händelser som samordnaren känner till och som avsevärt kan påverka åtgärdens genomförande. (d) Informera kommissionen om överföringar mellan stödberättigande kostnadsposter enligt artikel III.2.7. (e) Om det krävs, vidta lämpliga åtgärder så att finansiell säkerhet eller solidarisk säkerhet enligt artikel I.2.1 ställs av de stödmottagare som medverkar i åtgärden. (f) På de övriga stödmottagarnas vägnar upprätta ansökningar om betalning, med exakta uppgifter om varje stödmottagares andel och belopp i enlighet med beslutet om att bevilja finansiellt stöd, beräknade stödberättigande kostnader enligt artikel II.3.1 och faktiskt uppkomna kostnader. Kommissionens samtliga betalningar görs till det eller de bankkonton som avses i artikel III.3.1. (g) Om vederbörande är utsedd som ensam mottagare av betalningar för samtliga stödmottagare, se till att alla betalningar görs till de övriga stödmottagarna inom följande tidsfrist: Inom 45 dagar från den dag det bankkonto som avses i artikel III.3.1 har krediterats ska samordnaren, i fråga om förfinansiering, SV 10 SV
överföra det belopp till varje stödmottagare som motsvarar deras medverkan i åtgärden i enlighet med deras proportionella andel av de beräknade kostnaderna enligt uppdelningen i artikel II.3.3, och i fråga om andra utbetalningar, överföra deras andel av de godkända faktiska kostnaderna. Samordnaren ska meddela kommissionen hur unionens finansiella stöd fördelas mellan stödmottagarna och vilket datum överföringen görs. 2. De övriga stödmottagarnas skyldigheter: De övriga stödmottagarna ska ha följande uppgifter: Enas om lämpliga inbördes rutiner för ett korrekt genomförande av åtgärden. [Stödmottagarna anses ha ingått ett internt samarbetsavtal om arbetssätt och samordning. Samarbetsavtalet ska täcka alla nödvändiga aspekter av förvaltningen av stödmottagarnas verksamhet och åtgärdens genomförande.] Till samordnaren skicka de uppgifter som krävs för att utarbeta rapporter, ekonomiska redovisningar och andra handlingar som föreskrivs i beslutet om finansiellt stöd och dess bilagor. Se till att all information som ska lämnas till kommissionen skickas via samordnaren, om inget annat anges i överenskommelsen. Omedelbart informera samordnaren om alla händelser som de känner till och som avsevärt kan påverka eller försena åtgärdens genomförande. Informera samordnaren om överföringar mellan stödberättigande kostnadsposter enligt artikel II.3.3. Tillhandahålla samordnaren samtliga dokument som krävs vid revisioner, kontroller eller utvärderingar enligt artikel III.6. SV 11 SV
BILAGA II: Artikel II.1: BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH PRELIMINÄR BUDGET Beviljat finansiellt stöd II.1.1 Form av beviljat finansiellt stöd Stöd till studier II.1.2 Projekt av gemensamt intresse 2101 Sjömotorvägen i Östersjön som förenar medlemsstaterna vid Östersjön med medlemsstaterna i Central- och Västeuropa, inklusive farleden genom Kielkanalen mellan Nordsjön och Östersjön. Artikel II.2: Teknisk information II.2.1 Åtgärdens genomförandeperiod 1. Åtgärdens startdatum: 1 januari 2012. 2. Åtgärdens slutdatum: 31 december 2014. II.2.2 Område där åtgärden genomförs 1. Medlemsstater: Danmark, Sverige, Finland, Estland, Lettland 2. Region(-er) (enligt NUTS 2-nomenklatur): Midtjylland, Stockholm, Sydsverige, Hovedstaden, Etelä-Suomi, Eesti, Latvija 3. Geografiska koordinater Ej tillämpligt SV 12 SV
II.2.3 Åtgärdens verksamheter och hållpunkter 1. Åtgärdens huvudmål Syftet med det övergripande projektet är att ta fram ett harmoniserat tillvägagångssätt när det gäller infrastruktur för LNG-bunkring i Östersjöområdet. Genom kunskapsutbyte mellan åtta partnerhamnar (Århus, Helsingborg, Helsingfors, Malmö-Köpenhamn, Tallinn, Åbo, Riga, Stockholm) och deras anknutna intressenter ska en mer standardiserad process utvecklas för hur denna infrastruktur ska planeras och byggas. Syftet med utvecklingsarbetet i de hamnar som deltar i det övergripande projektet är att det ska vara projekt som bygger på den senaste utvecklingen och därmed kan fungera som förebilder för hamnar i Östersjöregionen och på sikt i hela EU. Åtgärden bygger på erfarenheterna och resultaten från den pågående studien om sjömotorvägar A feasibility study for an LNG filling station infrastructure and test of recommendation (2010-EU-21112-S) och samordnas av den danska sjöfartsstyrelsen. Den omfattar förstudier som direkt banar väg för investeringar i infrastruktur för LNG-bunkring i hamnarna, vilket gör det möjligt att använda LNG som bränsle för sjöfarten i framtiden. Projektet förväntas bidra avsevärt till genomförandet av EU:s strategi för Östersjöområdet (KOM(2009) 248) där det understryks att Östersjöområdet bör bli en föregångsregion när det gäller rena sjötransporter, och en rad åtgärder bör vidtas för att minska sjöfartens påverkan på miljön. Verksamheten består i huvudsak av samordnade förstudier som kommer att genomföras i hamnarna för att tillhandahålla det nödvändiga underlaget för investeringar i infrastruktur för LNG-bunkring. Dessutom kommer en aktörsplattform att upprättas som ska samla de viktigaste aktörerna från både Östersjön och Nordsjön runt samma bord och säkerställa att information om projektprocessen och resultaten sprids vidare. De deltagande hamnarna kommer att använda sig av och bygga vidare på befintliga kunskaper på området och dela med sig av sina erfarenheter och resultat. Detta samarbete kommer att utmynna i en handbok som ska fungera som ett riktmärke för andra hamnar och intressenter och för andra regioner i Europa. 2. Verksamheter Verksamhetsnummer Verksamhet Planerat startdatum Planerat slutdatum Hållpunktsnummer 1 LNG i Århus 1.1.2012 31.12.2014 1, 2, 3 2 LNG i Köpenhamn/Malmö 1.1.2012 30.6.2014 4, 5 3 LNG i Helsingborg 1.1.2012 30.6.2014 6, 7, 8, 9, 10 4 LNG i Helsingfors 1.1.2013 31.12.2013 11 5 LNG i Riga 15.1.2012 30.6.2014 12, 13, 14, 15 SV 13 SV
6 LNG i Stockholm 1.1.2012 31.12.2013 16 7 LNG i Tallinn 1.1.2012 31.12.2014 17, 18, 19, 20, 21, 22 8 LNG i Åbo 1.1.2012 31.12.2013 23, 24, 25 9 Harmonisering och aktörsplattform 1.1.2012 31.12.2014 26, 27 3. Beskrivning av verksamheterna Verksamhet 1 LNG i Århus Århus hamn har för närvarande ingen infrastruktur för LNG för sjöfarten och ser ett intresse i och behov av att få delta i framtidens bränslesystem för fartyg. Verksamheten består av tre delverksamheter som syftar till att uppfylla förutsättningarna för investeringar i en station för LNG-bunkring som betjänar den västra delen av Östersjön, inklusive Lilla och Stora Bält. Resultaten från denna verksamhet kommer att i) bilda en solid grund för ett slutligt investeringsbeslut och ii) säkerställa att den framtida LNG-terminalen har den plats och de funktioner som krävs. 1.1. Genomförbarhetsstudie Denna studie kommer att bidra till LNG-marknadens utveckling i Århus och västra Östersjön. Den omfattar konfidensnivåer, allmän säkerhet, brandfara samt infrastrukturbehov. Denna delverksamhet kommer att bygga på tidigare studier och syftar till att säkra nästa nivå av den lokala investeringsplaneringsfasen (delverksamhet 1.3) 1.2 Förfarande för att få myndigheternas godkännande Efter genomförbarhetsstudien, diskussioner och utveckling av en station för LNGbunkring kommer hamnen att behöva stöd av kommunen. För att få kommunens godkännande kommer man att behöva genomföra ett antal extra undersökningar och utarbeta rapporter (t.ex. avseende riskanalys). En miljökonsekvensbedömning är redan på gång (utanför tillämpningsområdet för denna åtgärd) som väntas vara klar 2013. 1.3 Förprojektering och projektering Beroende på kommunens godkännande syftar den tredje delverksamheten till att genomföra förprojektering och projektering av den planerade infrastrukturutvecklingen med inriktning på investeringar. Verksamhet 2 LNG i Köpenhamn-Malmö För närvarande finns det inga LNG-faciliteter i Öresundsregionen, och eftersom ett LNG-nät enligt planerna ska inrättas i Östersjöområdet för tät fartygstrafik förväntar sig hamnen att det kommer att finnas behov av sådana möjligheter i antingen Köpenhamn eller Malmö. Verksamheten består av en genomförbarhetsstudie för att fastställa den ekonomiska och operativa genomförbarheten med avseende på att upprätta stationer för LNG-bunkring i Köpenhamn eller Malmö och omfattar uppförande av en LNG-terminal i Köpenhamn eller Malmö för att betjäna fartyg och landbaserad transport i regionen. Resultaten från denna verksamhet kommer att ligga SV 14 SV
till grund för ett investeringsbeslut och väsentliga undersökningar före byggnationen (miljökonsekvensbedömning, slutprojektering). 2.1 Kartläggning av sjöfartsverksamhet och uppskattningar av volymen Denna kartläggning kommer att omfatta sjöfartsrutter och fartygstyper som seglar in i Öresund samt antalet fartyg som väntas använda anläggningarna, för att fastställa erforderlig volym. Detta för klargöra vilka transportsektorer som behöver LNGbunkring i Öresundsregionen. 2.2 Lokaliseringsstudie Denna studie har till syfte att fastställa var tankstationen bör placeras, vilken teknik som bör användas för anläggningen, dess storlek och viktigaste egenskaper. Vidare ska möjliga samriskpartner identifieras. 2.3 Kostnads- och marknadsanalyser Denna undersökning kommer att fokusera på driftskostnaderna och marknadsmognad samt fastställa investeringskostnaderna. Verksamhet 3 LNG i Helsingborg Helsingborgs hamn vill erbjuda flytande gas som bränsle för fartyg i hamnen och i sundet. Målet är att etablera en station för LNG-bukring för både sjö- och landbaserad trafik. Bunkringsstationen ska också kunna lagra och distribuera flytande biogas (LBG) när den blir tillgänglig (en LBG-anläggning är under uppförande i Helsingborg). Verksamheten omfattar nödvändiga förstudier inbegripet projektering av terminal, kajer och fartygssimuleringar. Detta kommer att ligga till grund för ett slutligt investeringsbeslut för Helsingborgs hamn. 3.0 Upphandling av tjänster som krävs för att genomföra studierna 3.1 Analys av marknad, val av leverantörer, lokalisering och intressenter Denna delverksamhet omfattar i) en marknadsanalys, ii) en analys av intressenter, iii) en analys av lokaliseringsmöjligheterna för en LNG-terminal: ingående studier av den föreslagna lokaliseringen inom Kemira Kemi-området, inklusive markundersökningar en genomgång kommer också att ske av alternativa lokaliseringsmöjligheter samt iv) en genomgång av potentiella leverantörer av LNG/LBG. 3.2 Grundläggande projektering av terminalen och kaj samt investeringskalkyl Denna delverksamhet omfattar följande: i) Grundläggande projektering av terminalen och kaj, ii) analys av erforderlig tankvolym, iii) grundläggande projektering för minst följande anläggningar: tank, kaj och segelränna, lastnings- och lossningsutrustning från kaj, system för bunkring för färjor i Helsingborgs hamn, lastningsutrustning för lastbilar och järnväg, tankstation för LNG-fordon, möjlighet att leverera LBG till anläggningen, förångningsanläggning för gas och anslutning till gasnätet, tankstationer för gas till fordon, försörjningsmedier (kväve, tryckluft, brandvatten, eventuellt ånga, vatten och avlopp, el, fjärrvärme etc.), rörsystem för alla medier, och iv) investerings- och lönsamhetskalkyler. 3.3 Riskbedömningsprojekt och kontroll av tillståndsförfaranden Denna delverksamhet omfattar i) en analys av tillståndsförfarandenas inverkan på projektet med en genomgång av de olika tillstånd som krävs för anläggningen, SV 15 SV
kontroll av handläggningstider, ii) en övergripande riskbedömning av det kommande projektet både när det gäller tekniska risker (hälsa och miljö) och en känslighetsanalys för investeringen. 3.4 Projektering av terminal och kaj inklusive fartygssimuleringar Denna delverksamhet omfattar i) en mer detaljerad projektering av terminalen (så detaljerad att den kan användas som underlag för upphandlingsdokument) som avser åtminstone de anläggningar för vilka det har gjorts en grundläggande projektering enligt punkt 3.2, ii) fartygssimulering till kaj och farled. 3.5 Förberedelse för tillstånd och upphandlingsdokument Denna delverksamhet omfattar i) undersökningar och utarbetande av handlingar för de olika tillståndsförfarandena, ii) utarbetande av upphandlingsdokument för alla nödvändiga faciliteter. Verksamhet 4 LNG i Helsingfors Verksamheten består av en genomförbarhetsstudie om möjligheterna till LNGbunkring i Helsingfors Hamn, inklusive Södra hamnen, Västra hamnen och Nordsjö hamn. I samband med studien fastställs framtida investeringar och planer. Studien omfattar tre bunkringsmöjligheter: bunkringsfaciliteter i hamnen, bunkring från andra fartyg/pråmar och bunkring från lastbil. Syftet är att fastställa hur hamnen kan tillhandahålla LNG-bunkring med hänsyn tagen till konkurrenskraft, flexibilitet, säkerhet, miljöfrågor och framtida utmaningar. Studien kommer även att behandla marknadspotential och lokalisering av faciliteterna. Studien kommer att utmynna i en rapport med en sammanfattning, genomförandemöjligheter och principer i olika hamnområden, säkerhetsavstånd, säkerhetskrav, krav från myndigheter, krav på miljötillstånd, trafikalternativ, förslag till bästa bunkringsmetod, infrastrukturkrav och förslag till framtida åtgärder. Verksamhet 5 LNG i Riga I Riga frihamn finns det för närvarande bunkringstjänster för oljeprodukter, bl.a. dieselbränsle. Det finns två bunkringsoperatörer i hamnen som levererar bunkringstjänster med pråm. För närvarande finns det inga bunkringsfaciliteter för LNG. Verksamheten syftar till att förbereda uppförandet av en station för LNGbunkring i Riga frihamn och omfattar en genomförbarhetsstudie, en miljökonsekvensbeskrivning och teknisk projektering av bunkringsstationen. 5.1 Genomförbarhetsstudie Syftet med genomförbarhetsstudien är att utvärdera den nuvarande situationen, motivera behovet av investeringar och komma fram till praktiska lösningar för byggandet av LNG-infrastrukturen i Riga frihamn. Studien kommer främst att omfatta i) en genomgång av lagbestämmelser och strategiska dokument, ii) en bedömning av den nuvarande situationen; iii) utveckling och utvärdering av tekniska alternativ med en finansiell och ekonomisk analys av varje alternativ, iv) utvecklingen av ett investeringsprogram. 5.2 Förfarande för miljökonsekvensbedömning Denna verksamhet syftar till att ta fram den miljökonsekvensbedömning som måste vara godkänd innan Riga frihamn kan gå vidare med de förberedande studierna och uppförandet av LNG-terminalen. Verksamheten består av i) inledande arbete och SV 16 SV
samråd, ii) planläggning av en konsekvensbedömning, ii) utarbetande av miljökonsekvensrapport, iv) anordnande av offentliga samråd under de olika stadierna av arbetet med miljökonsekvensbedömningen. 5.3 Teknisk projektering av LNG-terminal Denna verksamhet kommer att bygga på slutsatserna från de två föregående delverksamheterna. Syftet är att ta fram en detaljerad projektering av LNGterminalen (dvs. hela infrastrukturen för terminal och kaj) samt genomföra förfarandet för att erhålla nödvändiga tillstånd (bl.a. byggnadslov, miljötillstånd och säkerhetstillstånd) för byggnationen. Verksamhet 6 LNG i Stockholm Stockholms Hamnar är den största passagerarhamnen i Östersjön med mer än tolv miljoner passagerare varje år. Det finns planer på att bygga LNG-färjor för den mycket omfattande färjetrafiken, och rederiet Viking Line redan har beställt en färja för trafiken mellan Åbo och Stockholm. Denna första färja med LNG kommer att tas i drift i början av 2013 och kommer att bli det mest miljövänliga passagerarfartyg som någonsin byggts för användning av LNG som bränsle. Verksamheten i Stockholm omfattar hamnområdena Stadsgården, Frihamnen, Värtahamnen, Kapellskär och Nynäshamn. Den består av en genomförbarhetsstudie där man ska undersöka de olika möjligheterna för LNG-bunkring i hamnen och lägga fast planerade investeringar och framtida studier. Genomförbarhetsstudien kommer att vara inriktad på följande punkter: Bunkringslogistik i alla Stockholms hamnar: undersökning av hur i) en LNGbunkringsfacilitet kan byggas i hamnen, ii) lastbilar kan användas för LNG-bunkring, iii) pråmar/fartyg kan användas för LNG-bunkring, och i vilken omfattning. Arrangemangen för LNG-bunkring i området Stadsgården: utarbetande de slutliga projektplanerna för hur LNG-bunkring kan ske i passagerarhamnen (Stadsgården) för Viking Lines nya LNG-fartyg. Framtagning av en säkerhetshandbok om bunkring och användning av LNG i Stockholms hamnar. Projektstudie för alla hamnavsnitt (utom Stadsgården). Projekt- och investeringsplaner för LNG-bunkring Stockholms Hamnar. Verksamhet 7 LNG i Tallinn Tallinns hamn har beslutat att fokusera på att utveckla LNG-infrastruktur till stöd för den estländska regeringens strategiska mål om en renare miljö i Östersjöområdet och energitrygghet. De studier som ska genomföras ska leda till en offentlig upphandling för byggande av en station för LNG-bunkring i en av hamnarna i Tallinn. Följande delverksamheter planeras: 7.1 Genomförbarhetsstudie med kostnads-nyttoanalys Denna delverksamhet består av en genomförbarhetsstudie med kostnads-nyttoanalys och slutsatser om optimala behov och kostnader för de lokala och regionala faciliteterna för LNG-bunkring, fartyg, LNG-tankfartyg, teknik, utbud, efterfrågan och finansiering. Minst tre scenarier på olika platser kommer att undersökas, t.ex. i) fristående bunkringsstation, ii) bunkringsstation tillsammans med en regional LNG- SV 17 SV
terminal, genomförbarhetsstudie för anslutning till överföringssystemet, iii) Energy Bridge -systemet. Vidare kommer behoven vad gäller efterlevnaden av regelverket att fastställas och man kommer även att genomföra studier rörande standarder och riskhantering. 7.2 Övergripande plan och detaljplan för LNG-faciliteter i Muuga hamn Denna delverksamhet omfattar i) en övergripande plan för att fastställa placeringen av LNG-terminalen i Muuga hamn, ii) en detaljplan för att fastställa byggverksamheten och markanvändningen på kort sikt för det område där den framtida LNG-terminalen ska ligga, och iii) som ett led i den övergripande planen och detaljplanen kommer man att genomföra en strategisk miljökonsekvensbedömning. 7.3 Miljökonsekvensrapporter som behandlar infrastruktur för LNG-terminalen 7.4 Alternativ för utformningen och en grundläggande projektrapport avseende infrastrukturen för LNG-terminalen för att fastställa den exakta utformningen av LNG-terminalområdet och den nya kajen. 7.5 Upphandlingsdokument för uppförandet av infrastrukturen för LNG-terminalen 7.6 Projektering av bunkringsfartyg för LNG Verksamhet 8 LNG i Åbo Åbo Hamn kommer tillsammans med Stockholms Hamnar att vara först med att ta det nya bränslet (LNG) i bruk. Användningen av LNG kommer att innebära att ny infrastruktur behövs i hamnar och för bunkring av bränsle. Noggrann planering är en förutsättning för lyckade investeringar och verksamheter. Verksamheten i Åbo Hamn omfattar planering och undersökningar i hamnområdet rörande ett nytt Viking Line-fartyg som kommer att använda LNG. Det nya fartyget kommer att tas i drift 2013 och kommer att behöva bunkringsmöjligheter vid kajen, och LNG-leverantören behöver en terminal för LNG. Den planerade LNGinfrastrukturen kommer också att användas i framtiden för andra LNG-fartyg som kommer att finnas på marknaden. Åbo Hamn kommer att upphandla de tjänster som behövs för att utföra undersökningarna, utarbeta en plan för LNG-bunkring i hamnområdet, utarbeta planer och genomföra undersökningar vad gäller området i Pansio hamn, där den nya LNG-terminalen ska ligga, ta fram en säkerhetshandbok för bunkring och användning av LNG i hamnområden. Verksamhet 9 Harmonisering och aktörsplattform Syftet med denna verksamhet är att ta fram ett standardiserat tillvägagångssätt för infrastruktur och policy för LNG-bunkring för att etablera LNG som bränsle. Genom denna verksamhet kommer kunskapsdelning och samordning att ske ända från början och under hela genomförandet av åtgärden. De slutliga rekommendationerna från den pågående TEN-T-åtgärden Feasibility study for an LNG filling station infrastructure SV 18 SV
and test of recommendation kommer att fungera som underlag för standardmetoden vid förstudierna för de åtta deltagande hamnarna. 9.1 Harmonisering Harmoniseringen kommer att övervakas av styrkommittén. Den kommer att sträva efter att se till att man går tillväga på samma sätt vid förstudierna i de olika hamnarna och försöka få politiskt stöd bland de offentliga och privata aktörerna och därmed främja ett smidigt och snabbt införande av LNG som bränsle för hamnar och sjöfart i Östersjöområdet. Harmoniseringen kommer också att leda till offentliggörandet av en LNG-handbok som kommer att föra fram Östersjöområdet som ett riktmärke för införandet av LNG som bränsle. Handboken kommer att innehålla riktlinjer för andra hamnar, inte bara i Östersjöområdet utan även i andra delar av EU, om i) bästa praxis för hur LNG kan införas i olika typer av hamnar (storlek, läge, geografiska förhållanden), ii) hur man kan utveckla projektet och vilka privata och offentliga organ som bör medverka, med hänsyn till hamnmyndigheternas underlättande roll, iii) erfarenheter av och rekommendationer om kommunikationen med det lokala samhället. 9.2 Aktörsplattform Huvudmålet med aktörsplattformen är att säkerställa en dialog och sprida den information som samlats in bland de olika intressenterna, deltagande aktörer samt aktörer som inte deltar i åtgärden. Intressenter som t.ex. hamnar, redare, bunkringsföretag samt aktörer inom sjöfartsnäringen kommer att inbjudas att delta på aktörsplattformen. Det kommer inte bara att röra sig om aktörer i Östersjöområdet, utan även aktörer i andra regioner inom EU, t.ex. Nordsjöområdet. Workshoppar kommer att anordnas under projektets gång (cirka 3 under hela projektet). 4. Hållpunkter Hållpunktsnr [enl. punkt 2] Hållpunkt Planerat datum Bekräftelsemetod 1 Genomförbarhetsstudie slutförd ÅRHUS 31.12.2014 Rapport om genomförbarhet sstudien godkänd av Århus hamn. 2 Godkännanden erhållna ÅRHUS 11.7.2014 Nödvändiga godkännanden undertecknade av myndigheterna. 3 Slutprojektering slutförd ÅRHUS 31.12.2014 Slutprojektering godkänd av Århus hamn. 4 Lokaliseringsstudie slutförd KÖPENHAMN-MALMÖ 30.6.2013 Studierapporten godkänd av Copenhagen Malmö Port AB. SV 19 SV
5 Komplett genomförbarhetsstudie slutförd KÖPENHAMN- MALMÖ 6 Grundläggande projektering och lönsamhetskalkyl genomförda HELSINGBORG 7 Rapport om marknad och intressenter färdigställd HELSINGBORG 8 Kontroll av tillståndsförfarandet och riskbedömning slutförda HELSINGBORG 9 Projektering för de framtida investeringarna och undersökning av fartyg till kajen och farled slutförda HELSINGBORG 10 Ansökningsformulär för de olika tillstånden och upphandlingsdokument klara HELSINGBORG 11 Rapport från genomförbarhetsstudien färdigställd HELSINGFORS 30.6.2014 Hela rapporten från genomförbarhet sstudien godkänd av Copenhagen Malmö Port AB. 1.10.2012 Konstruktionsrit ningar och beräkningar godkända av Helsingborgs Hamn 1.8.2013 Rapport om marknad och intressenter godkänd av Helsingborgs Hamn. 1.9.2013 Rapporter om tillståndsförfara ndet och riskbedömning godkända av Helsingborgs Hamn 30.6.2014 Konstruktionsrit ningar, beräkningar och fartygssimulerin g godkända av Helsingborgs Hamn. 30.6.2014 Ansökningsfor mulär för de olika tillstånden och upphandlingsdo kument godkända av Helsingborgs Hamn. 31.12.2013 Slutrapport godkänd av Helsingfors Hamn 12 Genomförbarhetsstudie slutförd RIGA 1.12.2012 Slutrapport från genomförbarhet sstudie godkänd av styrelsen för frihamnen i Riga. SV 20 SV
13 Miljökonsekvensrapport inlämnad RIGA 1.3.2013 Miljökonsekven srapport godkänd av styrelsen för hamnmyndighet en. Miljökonsekven sbedömning inlämnad till behörig myndighet. 14 Slutligt beslut om förfarandet för miljökonsekvensbedömning mottaget RIGA 15 Dokument om den tekniska projekteringen klara och godkända RIGA 16 Rapport från genomförbarhetsstudien färdigställd STOCKHOLM 1.10.2013 Slutligt beslut från den statliga miljöbyrån om förfarandet för miljökonsekven sbedömning. 30.6.2014 Dokument om den tekniska projekteringen godkända av styrelsen för frihamnen i Riga; handlingarna undertecknade. 31.12.2013 Projektplaner och studierapport godkända av Stockholms Hamnar. 17 Genomförbarhetsstudie slutförd TALLINN 31.12.2012 Rapport från genomförbarhet sstudien godkänd av Tallinns hamn. 18 Övergripande plan och detaljplan klara TALLINN 30.9.2014 Övergripande plan och detaljplan godkända av Tallinns hamn och inlämnade till behörig myndighet. 19 Miljökonsekvensbedömning av infrastruktur för LNG-terminal slutförd TALLINN 30.9.2014 Miljökonsekven srapport godkänd av Tallinns hamn och inlämnad till behörig myndighet. SV 21 SV
20 Alternativ för utformning och grundläggande projektrapporter färdigställda TALLINN 31.12.2014 Slutrapporter om alternativ för utformning och grundläggande projekt godkända av Tallinns hamn. 21 Upphandlingsdokument färdigställda TALLINN 31.12.2014 Upphandlingsdo kument godkända av Tallinns hamn. 22 Projektering av bunkringsfartyg för LNG slutförd TALLINN 31.12.2014 Rapport om projektering av bunkringsfartyg godkänd av Tallinns hamn. 23 LNG-bunkringsplan färdigställd ÅBO 31.12.2012 Planeringsrappo rt godkänd av hamnmyndighet en i Åbo. 24 Säkerhetshandbok klar ÅBO 31.12.2012 Rapport om säkerhetshandbo k godkänd av hamnmyndighet en i Åbo. 25 Planer och undersökningar avseende LNG-terminal slutförda ÅBO 31.12.2013 Tekniska planer och undersökningar godkända av hamnmyndighet en i Åbo. 26 Harmoniseringsrapport offentliggjord och förmedlad 31.12.2014 Harmoniserings rapporten fritt tillgänglig på särskilda webbplatser. 27 Aktörsplattform: möten och workshoppar 31.12.2014 Mötesprotokoll och material (deltagarlista och dagordning). 5. Hållpunkter och intygsformer Hållpunkt 1 Genomförandestudie slutförd ÅRHUS Hållpunkt 2 Godkännanden erhållna ÅRHUS Hållpunkt 3 Slutprojektering slutförd ÅRHUS Hållpunkt 4 Lokaliseringsstudie slutförd Köpenhamn-Malmö Hållpunkt 5 Komplett genomförbarhetsstudie slutförd Köpenhamn-Malmö Hållpunkt 6 Grundläggande projektering och lönsamhetskalkyl genomförda HELSINGBORG SV 22 SV
Hållpunkt 7 Rapport om marknader och intressenter färdigställd HELSINGBORG Hållpunkt 8 Kontroll av tillståndsförfarandet och riskbedömning slutförds HELSINGBORG Hållpunkt 9 Projektering för de framtida investeringarna och undersökning av fartyg till kajen och farled slutförda HELSINGBORG Hållpunkt 10 Ansökningsformulär för de olika tillstånden och upphandlingsdokument klara HELSINGBORG Hållpunkt 11 Rapport från genomförbarhetsstudien färdigställd HELSINGFORS Hållpunkt 12 Genomförbarhetsstudien slutförd RIGA Hållpunkt 13 Miljökonsekvensrapport inlämnad RIGA Hållpunkt 14 Slutligt beslut om förfarandet för miljökonsekvensbedömning mottaget RIGA Hållpunkt 15 Dokument om den tekniska projekteringen klara och godkända RIGA Hållpunkt 16 Rapport från genomförbarhetsstudien färdigställd STOCKHOLM Hållpunkt 17 Genomförbarhetsstudie slutförd TALLINN Hållpunkt 18 Övergripande plan och detaljplan klara TALLINN Hållpunkt 19 Miljökonsekvensbedömning av infrastruktur för LNG-terminal slutförd TALLINN Hållpunkt 20 Alternativ för utformning och grundläggande projektrapporter färdigställda TALLINN Hållpunkt 21 Upphandlingsdokument färdigställda TALLINN Hållpunkt 22 Projektering av bunkringsfartyg för LNG slutförd TALLINN Hållpunkt 23 LNG-bunkringsplan färdigställd ÅBO Hållpunkt 24 Säkerhetshandbok klar - ÅBO Hållpunkt 25 Planer och undersökningar avseende LNG-terminal slutförda ÅBO Hållpunkt 26 Harmoniseringsrapporten offentliggjord och förmedlad Hållpunkt 27 Aktörsplattform: möten och workshoppar II.2.4 Strategisk handlingsplan 1. Stödmottagaren ska inom 90 kalenderdagar efter det att beslutet om beviljande av finansiellt stöd meddelats lämna en strategisk handlingsplan till kommissionen, som ska ligga till grund för övervakning och kontroll av framsteg under åtgärdens genomförandeperiod. Den strategiska handlingsplanen ska lämnas in på ett av kommissionens tre arbetsspråk, i två identiska papperskopior samt i elektronisk form. Handlingsplanen ska innehålla en analys och information om minst följande: SV 23 SV
(a) Mellanliggande mål och slutliga mål som bygger på en bedömning av tidsåtgång, kostnader och tekniska kriterier. Viktiga mål ska klassificeras och anges som hållpunkter. (b) Beskrivning av kontrollförfaranden, processer, inklusive samtliga miljöåtgärder, med tydlig angivelse av vilka som är ansvariga och interna och externa rapporteringssystem. (c) Fastställande av risker, riskanalys, riskhanteringsplan och kvalitetssäkringsplan. (d) (e) (f) Hållpunkter, för att fastställa hur genomförandet av åtgärden framskrider enligt (och avviker från) planen. Möjliga orsaker till framtida problem. En tidsplan som utifrån en lämplig projektledningsplan tydligt visar den kritiska vägen, som bygger på den projektledningsmetod som används för åtgärdens planering och genomförande; denna ska innefatta alla verksamheter eller arbetsblock och identifiera hållpunkter, inklusive inledande och avslutande händelser. Grunden för beräkningen av den totala varaktigheten ska framgå, och tidsplanen ska ligga till grund för eventuell framtida omplanering. För mindre komplexa åtgärder kan GANTT-diagram användas. (g) Centrala resultatindikatorer, framför allt för kritiska verksamheter och för de resurser som tilldelats för att uppnå eftersträvade resultat och tidsfrister. (h) Nationella standarder eller andra branschstandarder för projektledning som ligger till grund för den strategiska åtgärdsplanen. (i) Information om all planerad kommunikation och offentlighet avseende åtgärden, i enlighet med bestämmelserna i artikel II.2.3 och artikel II.2.5.2. (j) Utnämning av behöriga företrädare enligt artikel III.1.2. 2. Till den strategiska åtgärdsplanen ska fogas en beskrivning av de lednings- och kontrollsystem som berörda medlemsstater ska använda för att övervaka och kontrollera åtgärdens genomförande enligt artikel II.2.5.1. Här ska samtliga revisionsplaner ingå, liksom en utvärdering efter det att åtgärden slutförts. 3. Kommissionen kan, inom 60 dagar efter mottagandet av den strategiska åtgärdsplanen, lämna synpunkter på den och begära att ytterligare uppgifter ska ingå. Om kommissionen inte meddelar något inom denna tidsfrist anses den ha godkänt den strategiska åtgärdsplanen. Stödmottagaren ska på begäran lämna in en ändrad strategisk åtgärdsplan inom 60 dagar efter det att kommissionens begäran mottagits. II.2.5 Medlemsstaternas skyldigheter 1. Medlemsstaten ska, oavsett om denna är stödmottagare eller en medlemsstat som har godkänt åtgärden och som nämns i artikel 4 i detta beslut, informera kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 680/2007 och särskilt beskriva vilka kontroll-, lednings- och övervakningssystem som upprättats för att se till att åtgärder slutförs. 2. Berörda medlemsstater ska se till att beviljade finansiella stöd offentliggörs på lämpligt sätt, så att allmänheten enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 680/2007 får kännedom om unionens roll i genomförandet av åtgärder. SV 24 SV
Artikel II.3: Preliminär budget II.3.1 Beräknade totala stödberättigande kostnader för åtgärden De totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden beräknas till 4 785 040 (med bokstäver: fyra miljoner sjuhundraåttiofemtusenfyrtio) euro. II.3.2 Planerade samfinansieringskällor för åtgärden FINANSIERINGSKÄLLOR FÖR ATT TÄCKA SAMMANLAGDA STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER 1. Statliga medel 0 euro 2. Regionala/lokala medel 0 euro 3. Initiativtagare till åtgärden (offentlig eller privat) 2 392 520 euro 4. Lån från EIB 0 euro 5. Övriga lån 0 euro 6. Finansiering via TEN 2 392 520 euro 7. Övriga källor 0 euro Summa 4 785 040 euro SV 25 SV
II.3.3 Vägledande uppdelning av beräknade stödberättigande kostnader för åtgärden på olika verksamheter Verksamheter 2011 2012 2013 2014 SUMMA DIREKTA KOSTNADER 1.1 Verksamhet LNG i Århus 0 euro 99 000 euro 183 500 euro 112 500 euro 395 000 euro 1.2 Verksamhet LNG i Köpenhamn Malmö 0 euro 85 000 euro 75 000 euro 25 000 euro 185 000 euro 1.3 Verksamhet LNG i Helsingborg 0 euro 366 300 euro 736 600 euro 14 100 euro 1 117 000 euro 1.4 Verksamhet LNG i Helsingfors 0 euro 30 000 euro 0 euro 0 euro 30 000 euro 1.5 Verksamhet LNG i Riga 0 euro 450 000 euro 500 000 euro 350 000 euro 1 300 000 euro 1.6 Verksamhet LNG i Stockholm 0 euro 70 000 euro 30 000 euro 0 euro 100 000 euro 1.7 Verksamhet LNG i Tallinn 0 euro 220 000 euro 290 000 euro 430 000 euro 940 000 euro 1.8 Verksamhet LNG i Åbo 0 euro 125 000 euro 100 000 euro 0 euro 225 000 euro 1.9 Verksamhet harmonisering och aktörsplattform 0 euro 30 000 euro 50 000 euro 100 000 euro 180 000 euro SUMMA DIREKTA KOSTNADER 0 euro 1 475 300 euro 1 965 100 euro 1 031 600 euro 4 472 000 euro 2. INDIREKTA KOSTNADER 0 euro 103 271 euro 137 557 euro 72 212 euro 313 040 euro Stöd med schablonbelopp: Ja Procentsats: 7 % SUMMA STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER 0 euro 1 578 571 euro 2 102 657 euro 1 103 812 euro 4 785 040 euro SV 26 SV
II.3.4 Vägledande finansiellt stöd per stödmottagare Stödmottagare Århus hamn Copenhagen Malmö Port AB Helsingborgs Hamn AB Helsingfors Hamn Stockholms Hamnar Riga frihamnsmyndighet Tallinns hamn Åbo Hamn Vägledande belopp per stödmottagare i euro 223 275,00 euro 110 925,00 euro 610 247,00 euro 28 000,00 euro 65 450,00 euro 707 450,00 euro 514 850,00 euro 132 323,00 euro II.3.5 Vägledande tidsplan för åtaganden för enskilda årliga utbetalningar 2011 0 euro 2012 789 285,5 euro 2013 1 051 328,5 euro 2014 551 906 euro TOTAL T 2 392 520 euro SV 27 SV
BILAGA III: ALLMÄNNA VILLKOR Beviljande av finansiellt stöd från Europeiska kommissionen ska styras av dessa allmänna villkor. De allmänna villkoren är bindande för både mottagaren av det finansiella stödet och Europeiska kommissionen. Artikel III.1: Administrativa bestämmelser III.1.1 Kontakter och korrespondens 1. All skriftlig korrespondens till kommissionen som avser detta beslut ska sändas till följande adress, med uppgift om beslutets nummer: Europeiska kommissionen TEN-T EXECUTIVE AGENCY (TEN-T EA) 1049 Bryssel Belgien Tfn: +32 2 299 11 11 Fax: +32 2 297 37 27 E-post: tent-agency@ec.europa.eu 2. Postförsändelser ska anses ha mottagits av kommissionen den dag då de formellt registreras av TEN-T Executive Agency. 3. Om stödmottagaren använder rekommenderat brev, bud eller lämnar in personligen ska försändelsen adresseras till Europeiska kommissionens centrala postservice: Europeiska kommissionen TEN-T EXECUTIVE AGENCY (TEN-T EA) Avenue du Bourget 1 1140 Bryssel (Evere) Belgien Inlämnade försändelser ska anses ha mottagits den dag beviset på inlämning utfärdas. 4. Försändelser som sänds med fax ska anses ha mottagits den dag beviset på överföring till det faxnummer som anges i punkt 1 utfärdas. Dokument kan sändas med fax för att tidsfristen ska hållas. Dokument som har sänts med fax måste också sändas med reguljärpost eller bud. De måste vara identiska med den version som har sänts med fax. Om det finns skillnader mellan de båda versionerna ska den version som sänts med reguljärpost eller bud gälla, vilket får till följd att tidsfristen eventuellt inte har hållits. 5. E-post ska anses ha ankommit den dag den mottogs. Om stödmottagaren får ett svar som hänvisar e-posten till annan adress ska e-postmeddelandet dock anses ha ankommit först när det kommit fram till rätt adress. Dokument kan sändas med e-post för att tidsfristen ska hållas. Dokument som kräver underskrift måste skannas in. Dokument som har sänts med e-post måste också sändas med reguljärpost eller bud. De måste vara identiska med den version som har sänts med e-post. Om det finns skillnader mellan de båda versionerna ska den SV 28 SV