Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Plan för extraordinära händelser

Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Plan för extraordinära händelser

Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Plan för extraordinära händelser Foto: Räddningstjänsten, Sven-Olof Englund/MoreMedia AB

Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Förebyggande åtgärder och Räddningstjänst Kommunens säkerhetsarbete Plan för extraordinära händelser Plan för psykiskt och socialt omhändertagande Informationsplan

Innehåll 1. Förord.................................................................5 2. Inledning.................................................................7 3. Sammanfattning............................................................7 4. Bakgrund.................................................................8 5. Ansvar.................................................................8 6. Kommunövergripande mål..................................................9 7. Kommunbeskrivning och sammanfattning av riskanalys...................10 7.1 En sammanfattning av riskanalysen.................................10 11 7.2 Riskbild.........................................................12 7.3 Bedömd riskutveckling inför framtiden.................................12 8. Förebyggande verksamhet.................................................13 8.1 Kommunens verksamhetsmål........................................13 8.2 Kommunens prestationsmål..........................................13 8.3 Uppföljning och redovisning.........................................14 8.4 Allmänt..........................................................14 8.5 Tillsyn...........................................................14 8.6 Utbildning/rådgivning/information....................................14 8.7 Plan- och byggärenden..............................................14 8.8 Brandfarlig vara...................................................14 8.9 Varning.......................................................14 15 8.10 Sotning, rengöring och brandskyddskontroll.............................15 8.11 Rutiner vid eldning utomhus......................................15 16 9. Räddningstjänst...........................................................17 9.1 Kommunens säkerhetsmål...........................................17 9.2 Prestationsmål och riktlinjer vid olika olyckstyper........................17 9.2.1 Trafik-/transportolyckor.............................................17 9.2.2 Vägtrafiken.......................................................17 9.2.3 Järnvägstrafiken...................................................17 9.2.4 Kemikalieolyckor..................................................17 9.2.5 Brand i byggnad...................................................18 9.2.6 Brand i bostad.....................................................18 9.2.7 Sammanbyggda fastigheter..........................................18 9.2.8 Industrier och industrihotell..........................................18 9.2.9 Samlingslokaler och handel..........................................18 9.2.10 Sjukvårdsinrättningar och låsta inrättningar.............................19 9.2.11 Kulturbyggnader...................................................19 9.2.12 Insatsplanering....................................................19 9.2.13 Bensinstationer och annan större hantering av brandfarlig vara..............19 9.2.14 Miljöskador......................................................19 9.2.15 Större evenemang..................................................19 9.2.16 Översvämningsrisker...............................................19 9.2.17 Drunkningsolyckor.................................................19 9.2.18 IVPA (i väntan på ambulans).........................................19 9.3 Organisation...................................................19 20 9.4 Resurser/operativ organisation........................................21 9.5 Räddningstjänstens förmåga.........................................22 9.6 Principer/grunder för ledningen inom Rättviks kommun...................23 9.6.1 Nivå 1 Räddningsstyrka...........................................23 9.6.2 Nivå 2 Räddningsstyrkor...........................................23 9.6.3 Nivå 3 Operativ ledning (ledning av flera sektorer)......................23 9.6.4 Nivå 4 Strategisk/normativ ledning..................................23 2

Innehåll 9.6.5 Nivå 5 Kommunens krisledning.....................................23 9.6.6 Stab.............................................................23 9.6.7 Krisledningsgrupp.................................................24 9.7 Kompetens hos räddningstjänstpersonal................................24 9.7.1 Räddningstjänst personal i beredskap..................................24 9.7.2 Styrkeledare (SL)..................................................24 9.7.3 Befäl i beredskap (BiB).............................................24 9.7.4 Räddningschef Stf.................................................24 9.8 Operativ uthållighet................................................24 9.9 Samverkan.......................................................24 9.9.1 Samverkande resurser...............................................24 9.10 Avtal............................................................25 9.11 Övningsverksamhet................................................25 9.12 Vatten för brandsläckning...........................................26 9.13 Alarmering av räddningstjänsten......................................26 9.13.1 Störningar i alarmeringsfunktionen....................................26 9.14 Beslut under- och efter räddningsinsats.................................26 9.14.1 Efterföljande åtgärder...............................................26 9.14.2 Stödjande insats...................................................27 9.14.3 Korrigerande insats................................................27 9.14.4 Uppföljning......................................................27 9.14.5 Intern kontroll.....................................................27 9.15 Räddningstjänst under höjd beredskap..................................27 9.16 Nyckeltal........................................................28 10. Framtida förbättringsåtgärder...........................................29 10.1 Förstainsatsperson.................................................29 10.1.2 Utnyttja andra jourer/beredskap.......................................29 10.1.3 Materielförvaltare..................................................29 10.1.4 Utökning av styrkan i Rättvik........................................29 11. Säkerhetsarbete...........................................................32 11.1 Kommunens säkerhetsarbete.........................................32 11.2 Riskbild.........................................................32 11.3 Inriktning och mål.................................................32 11.4 Ansvar..........................................................33 11.5 Arbetssätt........................................................34 11.5.1 Säkerhetsronder, arbetsmodell för riskinventering........................34 11.5.2 Tekniskt skydd....................................................34 11.5.3 Inbrottslarm......................................................34 11.5.4 Utrymningsplan och brandlarm.......................................34 11.5.5 Försäkringsskydd..................................................34 11.5.6 Uppgifter enligt säkerhetsskyddslagstiftning.............................34 12. Plan för extraordinära händelser.........................................35 12.1 Inledning.........................................................35 11.1.1 Tillämpningsområde mm............................................35 11.1.2 Målsättning.......................................................36 12.2 Rättviks kommuns geografiska områdesansvar...........................36 12.3 Kommunens organisation vid extraordinära händelser.....................37 11.3.1 Den kommunala krisledningens uppbyggnad............................37 11.3.2 Den kommunala krisledningens sammansättning.........................38 11.3.3 Krisledningens uppgifter............................................39 11.3.4 Informationsfunktionens organisation..................................39 12.4 Alarmering av den kommunala krisledningen............................40 11.4.1 När krisledningen ska sammankallas...................................40 11.4.2 Larmlista.........................................................40 3

Innehåll 12.5 Lokaler för den kommunala krisledningen..............................40 12.6 Samband.........................................................40 12.7 Resurser.........................................................41 12.7.1 Förvaltningar.....................................................41 12.7.2 Övriga resurser....................................................41 12.8 Kostnadsredovisning...............................................41 12.9 Avslutning.......................................................41 12.10 Psykiskt och socialt omhändertagande..................................41 12.10.1 Målsättning.......................................................41 12.11 Kriskortet........................................................42 12.12 Sammanfattning av förvaltningarnas och de kommunala bolagens sårbarhetsanalys..43 12.12.1 Allmänna slutsatser................................................44 12.12.2 Lägsta acceptabla försörjningsnivå....................................45 13. Brottsförebyggande råd och verksamhet..................................46 14. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande...........................47 Inledning/Bakgrund................................................47 14.1 Planens tillämpning................................................47 14.1.2 Uppstart av verksamhet/minneslista för POSOM-ledning...................48 14.1.3 Minneslista för mottagningsplats......................................48 14.1.4 Minneslista för RIB/RL.............................................48 14.1.5 Praltiska frågor....................................................49 14.1.6 Minneslista för information..........................................49 14.1.7 Massmedia.......................................................49 14.1.8 Råd till den enskilde hjälparbetaren....................................50 15. Informationsplan.........................................................51 15.1 Syfte med kommunens information....................................51 15.1.1 Målsättning.......................................................51 15.2 Kriterier för att informationsorganisationen ska gälla......................51 15.3 Organisation och lokaler............................................51 15.3.1 Lokaler..........................................................51 15.4 Uppgifter........................................................51 15.4.1 Kommunväxel....................................................51 15.4.2 Informationshandläggning...........................................51 15.4.3 Upplysningscentral.................................................52 15.4.4 Mediecenter och kontakter med media.................................52 15.5 Viktigt meddelande till allmänheten VMA..............................52 15.6 Tolkhjälp........................................................52 15.7 Åtgärdslista för igångsättning av informationsorganisation.................53 16. Förkortningar och definitioner...........................................54 Bilaga 1: Sotnings- och brandskyddskontroller i Rättviks kommun......................55 56 Bilaga 2: Räddningstjänstens organisation vid normalläge och höjd beredskap................57 Bilaga 3: Organisationsplan kris- och säkerhetsverksamhet...............................58 Bilaga 4: Telestörningar...........................................................59 4

1. Förord Följande handlingsprogram är tredje generationens handlingsprogram som är framtaget enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO, SFS 2003:778). Programmet bygger på aktuell riskbild*. Kommunen har gjort en uppdatering av riskanalysen under 2011. Riskanalysen finns som en separat handling. Handlingsprogram kan enligt LSO utföras antingen som ett program för förebyggande åtgärder och ett för räddningstjänst/operativ verksamhet eller som ett samlat program. Rättviks kommun har valt att göra programmet samlat. Handlingsprogrammet beskriver hur kommunen med samlat förebyggande arbete och räddningstjänst ska möta nuvarande och framtida olyckor och olycksrisker samt extraordinära händelser och säkerhetsarbete. Ambitionen enligt handlingsprogrammet är att kommunens samlade resurser inom olika områden ska användas och kunna samverka. Huvudansvarig kommunal förvaltning för samordning av åtgärder enligt detta handlingsprogram är stab- och serviceförvaltningen. Uppföljning av åtgärderna enligt handlingsprogrammet kommer att utföras och sammanställas av räddningsavdelningen. Handlingsprogrammet är antaget 2012-02-02 av Rättviks kommunfullmäktige enligt KF 10 Dnr: 2011/410 170. Kommunstyrelsens allmänna utskott är den nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt LSO 3 kap. 11 (räddningsnämnd/krisledningsnämnd). Ärendegång Handlingsprogrammet skall för samråd skickas till: MSB Länsstyrelsen i Dalarnas län Kommunerna Orsa, Mora, Leksand, Falun, Ovanåker Polismyndigheten i Dalarna Landstinget i Dalarna Trafikverket SOS Alarm Dalarna Politiska partier i Rättviks kommun Samtliga förvaltningar och kommunala bolag i kommunen Den kommunala revisionen Fackliga organisationer Utöver dessa skall även allmänheten på lämpligt sätt få möjlighet att lämna synpunkter på programmet. 5

6

2. Inledning Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört större eller mindre skador på människor, egendom eller i miljön. Den enskilde medborgaren har ett tydligt ansvar att förebygga olyckor och hålla utrustning för livräddning och mot brand. För att stötta medborgarna har samhället solidariskt tagit ansvar så att en effektiv räddningstjänst kunnat förebygga och begränsa skador i samhället och på dess invånare. I likhet med andra kommuner i landet finns även i Rättviks kommun risker som kan uppfattas som osannolika i vår vardag. Emellertid skall kommunens planläggning utgå från att dessa kan inträffa utan att för den skull vidta specifika åtgärder. Kända risker ska däremot förhindras i möjligaste mån. Sådana kända risker är samhällsstörningar som sabotage/terrorhandlingar, elavbrott, tele/data störningar, störningar i dricksvattenförsörjningen, extremväder, bränder i bostäder, industrier, vårdanläggningar, samlingslokaler, hotell, lantbruk och terräng. Olyckor som vägtrafikolyckor, tågolyckor, flygolyckor, kemikalieolyckor, drunkning och övriga personolyckor. 3. Sammanfattning Sammanfattning handlingsprogrammet Inledande beskrivning och bakgrund till lagen "skydd mot olyckor" samt lagstiftarens mål och syfte att minska dödsfall, skador och kostnader i Sverige. Nationella målen syftar till att skydda människors liv, säkerhet och hälsa mot olyckor samt förhindra och/eller begränsa skador på egendom och i miljön. Även den ekologiska hållbarheten skall beaktas. Utifrån kommunens riskbild* och riskanalys skall åtgärder vidtas för att säkerställa en effektiv organisation som inom godtagbar tid kan påbörja anpassade åtgärder. För att uppnå de ställda målen i handlingsprogrammet och planen för extraordinära händelser, måste ett tvärsektoriellt säkerhetsarbete och samordningar vidtas på ett kraftfullt sätt, där kommunen har ansvaret. Uppföljningen är avsedd att ge svar på frågor om organisationen är på rätt väg, om tillgängliga resurser utnyttjats optimalt och om rätt strategi valts för att uppnå målen. Är målen uppfyllda finns ingen överhängande anledning till att ompröva organisationens uppgifter/mål och de vägar som valts för att fullfölja dessa. Viktigt är ändå att inte slå sig till ro utan låta processen bli ett kretslopp som hela tiden snurrar. Inför varje ny mandatperiod skall kommunfullmäktige upprätta och besluta om nytt handlingsprogram och plan om extraordinära händelser. Redovisning av åtgärder och uppföljning av mål och resurser skall redovisas i samband med prognostillfällena samt i bokslut och årsredovisning. 7

4. Bakgrund Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) i kraft. I 1: a kapitlet 1 anges syftet med lagen och målet för den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen. Dess nationella mål handlar om att skydda människors liv, säkerhet och hälsa vid olyckor samt att förhindra eller begränsa skador på egendom, liv och miljö. Här ska även förutsättningarna för en ekologisk hållbar utveckling beaktas. Skydd mot olyckor omfattar förebyggande, konsekvensbegränsande och skadeavhjälpande åtgärder när det gäller olyckor. När det gäller skrivningen "ett tillfredsställande och likvärdigt skydd" innebär det att ett betryggande skydd skall finnas oavsett var i landet man befinner sig. Eftersom riskbilden ser olika ut i olika kommuner, skall en anpassning ske till de lokala förhållandena och kommunerna kommer därigenom att vidta olika åtgärder för att uppnå målet. *Riskbild De risker och hot som finns och kan drabba vårt samhälle varierar från den vanliga olyckan som i första hand drabbar individen till kriser och krig. I samhället har vi att ta hänsyn till hela olycksspektrat från olyckor som är mer frekventa (typ fallolyckor, trafikolyckor och bränder) och som har stor betydelse för individens upplevelse av säkerhet och trygghet, till olyckor som är ovanliga och berör grupper i samhället. Allvarlig händelse används ofta som ett samlingsbegrepp för alla stora olyckor, katastrofer, extraordinära händelser och svåra påfrestningar. Begreppet allvarlig händelse inkluderar också händelser där ett stort antal personer är drabbade men få eller inga har fått kroppsliga skador. I lagen anges att kommunerna är skyldiga att utarbeta ett handlingsprogram för skydd mot olyckor. Kommunerna skall redovisa egna verksamhetsmål utifrån de grundläggande verksamhetsmål som anges i lagen. Dessa mål utgör kompletteringar till de verksamhetsmål som anges i lagen. Rättviks kommun väljer att ha ett gemensamt handlingsprogram för det förebyggande arbetet (samtliga förvaltningar, enheter) och verksamheten räddningstjänst, extraordinära händelser samt kommunens säkerhetsarbete. 5. Ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för risk och säkerhetsarbetet inom kommunen och kommunens gränser. Kommunstyrelsen skall fortlöpande följa upp säkerhetsarbetet och se till att antagna dokument följs. Varje förvaltning/bolag bär huvudansvaret för risk och säkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde. De skall dessutom bistå med lämpliga resurser vid övriga händelser. Samtliga anställda skall göras delaktiga i risk och säkerhetsarbetet. Arbetet skall inriktas så att den enskilde genom ökad riskmedvetenhet och kunskap själva i högre grad kan ta ansvar för sin egen säkerhet. 8

6. Kommunövergripande mål Infrastruktur och skydd Invånarna upplever sig bo i en säker och trygg kommun och antalet olyckor minskar genom förebyggande arbete. Avsikten är att de kommunala förvaltningarna och räddningstjänsten ska verka för att även andra organisationer och myndigheter ska sträva mot de mål som anges i handlingsprogrammet. Målen är baserade på kommunens vision där trygghet och säkerhet prioriteras. Vår vision är att skapa säkerhet, trygghet och förtroende. I ett tryggt och säkert samhälle inträffar inga olyckor, inga kvinnor eller män, flickor eller pojkar skadas och miljön är oförstörd. Vi ska identifiera risker, förhindra olyckor och medverka till att skapa en miljö där alla människor känner sig trygga. Mål för skydd och säkerhet i Rättviks kommun Lagen om skydd mot olyckor innehåller i kapitel 1, två nationella mål för skydd av människoliv och egendom enligt utdragen nedan. 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Utifrån dessa nationella mål skall kommunen sedan formulera mål som delas upp i kommungemensamma mål samt säkerhetsmål och prestationsmål. Antalet olyckor minskar genom skadeförebyggande arbete och innevånarna upplever sig bo i en säker och trygg kommun Rättviks kommun skall verka för att åstadkomma en robust samhällsutveckling och rimlig risksituation i samhället Rättviks kommun skall ha beredskap att möta krissituationer Rättviks kommun skall verka för att integrera riskfaktorerna i samhällsplaneringen Boendeformer för äldre, sjuka, handikappande och andra utsatta grupper skall särskilt uppmärksammas så att ingen ska behöva komma till skada vid en brand. Säkerhetsmål beskriver säkerheten i kommunen. De har fokus på medborgaren och beskriver tillståndet när det gäller nivån på skyddet och säkerheten. Prestationsmål beskriver vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i sina förvaltningar och verksamheter samt de resurser som krävs. 9

7. Kommunbeskrivning och sammanfattningar av riskanalys Rättviks kommun har en areal på 2 149 km 2 varav vattenytan är 216 km 2. Antalet invånare var vid årsskiftet 2010/2011, 10.811 personer. Av dessa bor ca 4000 i centralorten. I kommunen finns ett 50-tal orter. Ungefär hälften av dessa har mer än 150 invånare. Kommunen är rik på kulturhistoriska platser och byggnader såsom våra gammelgårdar och kyrkor. Det finns också flera områden med djur och växter som är känsliga och skyddsvärda. Ett antal naturreservat och naturskyddsområden finns i kommunen. Turismen har en betydande verksamhet, dels för sommarboende men även kulturturism förekommer. Skyddsvärda objekt Olika boendeformer för äldre och funktionshindrade, skolor och andra byggnader med verksamheter för barn och ungdom, affärer, naturreservat samt naturvårdsområden, kulturhistoriskt skyddsvärda byggnader samt skyddsområden för vattentäkt mm. Dessa objekt utgör inte i sig större risker men måste beaktas vid en olycka. Spridning av kemikalier måste förhindras eller styras så att de så lite som möjligt påverkar skyddsvärda objekt. För planering av alla typer av risker som kan leda till räddningsinsats krävs ett väl fungerande samarbetsforum med andra myndigheter och organisationer. Naturlig samarbetspartner är sjukvården, polisen, Länsstyrelsen och kommunens förvaltningar. Rättviks kommun är en typisk glesbygdskommun. En stor del av de boende i kommunen bor i småhus. Rättvik är en stor turistort vilket medför en betydande befolkningsökning under sommaren. Några av de större arrangemangen i kommunen är Classic Car, Musik vid Siljan, Bingsjöstämman, Rättviksdansen, Dalhalla och Rättviks Marknad. 7.1 En sammanfattning av riskanalysen Det mesta som vi människor gör är förenat med någon form av risk. Risker är en del av vår vardag. Somliga hör ihop med vår livsstil, andra med det samhälle som omger oss. En del risker utsätter vi oss för, andra tvingas vi leva med. På samma sätt som vi i vårt vardagsliv försöker minska risken för olyckor, för såväl barn som vuxna, måste vi granska de risker vi lever med ute i samhället. Det är en svår uppgift i ett alltmer komplicerat samhälle, men det är dock en ytterst angelägen uppgift. Tillsammans måste vi förhindra att onödiga risker byggs in i samhället, och att de risker som redan finns reduceras eller elimineras helt. Kommunens riskanalys visar exempel på dessa bl a Ett fåtal större industrier men många små Gashantering (gasol) i mindre omfattning Sammanhängande förtätad bebyggelse inom tätorterna Rättvik, Vikarbyn, Boda och Furudal Stort antal kulturbyggnader Åldrande befolkning som kommer att öka Översvämningsrisker vid Siljans strand, Enån, Oresjön och Ore älv. Större skogsbränder Naturolyckor Fallolyckor Relativt vanliga olyckor inom kommunen är trafikolyckor, brand i det fria och brand i byggnad. De här olyckorna har relativt hög sannolikhet men innebär oftast att resursbehovet från räddningstjänsten klaras inom nuvarande organisation. Kommunen har två korsande riksvägar, två länsvägar samt en genomgående järnväg. Inom kommunens område finns ett antal industrier och verksamheter där det vid inträffad olycka kan medföra en större räddningsinsats. 10

Riskanalys Större och allvarligare olyckor inträffar med lägre sannolikhet. Exempel kan vara industribränder, farligtgodsolyckor och större transportolyckor. När dessa olyckor inträffar kräver de oftast stora resurser från räddningstjänst och samverkande organ. Resultatet av de översiktliga riskanalysen illustreras i nedanstånde riksmatris. Matrisen visar sannolikhet och konsekvens för olika rikskkategorier. Risken som visas är riske för människors liv och hälsa. 1 = Liten sannolikhet 5 = Mycket sannolikt Sannolikhet 5 Vägtrafiken Bostäder 4 Allmän byggnad Industri/ Vårdanläggning 3 Natur och kulturmiljö Naturolyckor Arrangemang 2 1 Små Lindriga Stora Mycket stora Katastrofala Konsekvens Riskmatrisen visar hur olika riskkategorier förhåller sig till varandra. I matrisen kan man se att de största riskerna i Rättviks kommun finns inom områdena vägtrafiken, bostäder, industri och vårdanläggningar. 11

7.2 Riskbild I kommunen inträffar årligen ca 250 händelser med någon form av nödläge. De allra flesta olyckor är små och innebär ingen stor påverkan på vare sig den drabbade eller samhället i stort. Exempel på sådana händelser är lättare trafikolyckor utan personskador, bränder i papperskorgar m m. Ett mindre antal olyckor, som dock förekommer ofta, är små ur ett samhällsperspektiv och har liten påverkan på kommunens verksamhet, men kan samtidigt vara en tragedi för den som drabbas. Exempel på sådana olyckor är trafikolyckor med svårt skadade eller döda samt bostadsbränder. Några få olyckor är stora olyckor. I dessa påverkas kommunen genom att insatsen innebär ett stort resursbehov, eller så påverkas hela samhället av olycksförloppet och dess konsekvenser. Exempel kan vara olyckor med flera döda eller bränder i stora eller komplexa byggnader. Riktigt stora olyckor, katastrofer och kriser, inträffar lyckligtvis mycket sällan och är därför svåra att föra statistik över. Frekvens Vanliga Vanliga olyckor Lag om skydd mot olyckor Ovanliga Stora olyckor Sällsynta Kriser Krig Lag om kommunens och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Individer Grupper Samhället Konsekvens Principbild av sambandet mellan storleken på olycka (konsekvens) och hur ofta de uppstår (frekvens). Många olyckor innebär ingen eller liten påverkan på samhället i stort, dock innebär dessa mindre olyckor ofta personskador. Även om varje olycka endast innebär ett fåtal skadade eller döda, bidrar den relativt stora frekvensen till att det sammantaget är betydligt fler som skadas och omkommer i de så kallade vardagsolyckorna än i omfattande olyckor. 7.3 Bedömd riskutveckling inför framtiden Antalet risker och olyckor inom Rättviks kommun kommer sannolikt inte att förändras nämnvärt. Tendensen framåt kommer att visa på samma statistik som under de senaste 5 åren. Dock kommer befolkningens ålder att öka under de kommande åren vilket innebär att ännu mer skadeförebyggande arbete måste vidtas, och det gäller samtliga verksamheter. Varje år dör cirka 2500 människor i olyckor i Sverige och de flesta händer i bostaden och närområdet vilket betyder att satsningen på säkerheten för den enskilda människan måste prioriteras i kommunen. 12

8. Förebyggande verksamhet 8.1 Kommunens säkerhetsmål Kommunens olycksförebyggande verksamhet ska främja människors förmåga att skydda sig själva och andra, sin och andras egendom och miljön. Därvid ska kommunen se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen ska också vara verksam för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta ska dock inte innebära någon inskränkning i det ansvar som någon annan har. För alla byggnader inom kommunen gäller att utrymningssäkerheten ska vara betryggande, miljön ska vara väl brandskyddad och säker genom att ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) ska bedrivas. Kommuninvånare skall vara medvetna om brandrisker, kunniga och välinformerade. Utbildning ska erbjudas om SBA, allmänt brandskydd, handhavande av brandfarlig vara mm. Information och rådgivning till allmänheten skall vara lättillgänglig. Brandskyddet hos äldre ska också vara en prioriterad fråga för kommunen, liksom brandskyddet i publika lokaler. Personal på kommunala förvaltningar ska ha god förmåga att förhindra brandtillbud och vid uppkommet tillbud begränsa skadorna. Berörd personal inom kommunen ska identifieras inom respektive enhet och erbjudas anpassad utbildning i brandskydd. Badplatser och andra områden nära sjöar och vattendrag, där ett större antal personer regelbundet vistas, ska vara försedda med livräddningsredskap. Hantering av brandfarliga och explosiva varor ska ske på ett säkert sätt. Säkerhetsaspekter ska vävas in redan i tillståndshanteringen. Alla bostäder ska vara försedda med fungerande brandvarnare. Alla bostäder ska vara försedda med fungerande släckutrustning år 2012. Minska eldstadsrelaterade bränder med 10% fram till år 2014. (2) Ungdomar skall ha kunskap om vad konsekvenserna kan bli av anlagd brand. (3) Allmänheten skall ha kunskap om risker med anlagd brand och hur de kan minska konsekvensen av brand. (1) Säkerhetsaspekter ska beaktas vid arbete med översikts- och detaljplaner och vid större nyoch ombyggnationer inom kommunen. Informationsinsatser genom besök i bostäder av räddningstjänsten. Alla nya äldreboenden skall förses med bostadssprinkler. Vid renovering skall bostadssprinkler övervägas. Minska fallolyckor i hemmen och i äldreboenden. (5) Antalet drunkningsolyckor i kommunen ska minska. (6, 9) Antalet skadade i trafikolyckor ska minska med 10% fram till år 2014. (8) Antalet skador bland personer över 65 år ska minska med 10% fram till år 2014. (4, 5, 7) I samband med projektering och anläggande av gator och parkmarker mm skall fysiska hinder i möjligaste mån elimineras. (10) 8.2 Kommunens prestationsmål 1. genom att utbilda minst 300 personer i brandskydd årligen (Räddningstjänsten) 2. genomför fristuppfyllnad till 100% för brandskyddskontroll och rengöring (sotning) (Sotningsverksamheten) 3. genom att utbilda åk 2, 5 och 8 samt gymnasieelever, i brandskydd (Räddningstjänst, Barn- och ungdomsförvaltningen samt Bildningsförvaltningen) 4. genom att brandskyddsutbilda hemtjänstens personal samt erbjuda äldre i eget boende rökdetektor kopplad till trygghetslarm, till självkostnadspris (Räddningstjänst, Socialförvaltning) 5. genom att hemtjänst och vårdpersonal inventerar risker som finns för fallolyckor. (Socialförvaltningen) 6. genom att årligen utbilda elever i åk 8 om issäkerhet/islivräddning (Räddningstjänst, Barn- och ungdomsförvaltningen). 7. personer över 75 år skall erbjudas säkerhetsbesiktning av sin bostad (Räddningstjänsten, Socialförvaltningen) 8. trafiksäkerhetsutbildning i skolan (Barn- och ungdomsförvaltningen) 9. informationsinsatser om vatten- och issäkerhet skall genomföras (Räddningstjänsten) 10. vid planläggning och genomförande bevaka barn- och äldres tillgänglighet (Samhällsbyggnadsförvaltningen) 13

8.3 Uppföljning och redovisning Uppföljning och redovisning av handlingsprogrammet och de säkerhetsmål/resultatmål som finns beskrivna i programmet skall årligen redovisas till kommunstyrelsen samt i samband med kommunens bokslut för mål- och budget. Ansvaret för uppföljning och redovisning åligger räddningschefen. 8.4 Allmänt Varje förvaltning och bolag inom Rättviks kommun äger sitt eget ansvarsområde enligt LSO. Varje organisatorisk enhet tillser också att erforderlig kompetens och utbildningsnivå finns på personalen. För enheten anpassat arbete med skydd mot olyckor och systematiskt brandskyddsarbete ska integreras som en del i de dagliga rutinerna. Samordningsfunktionen inom kommunen ligger på kommunens Räddningstjänst. Räddningstjänsten har egen personal för tillsyn, rådgivning och utbildning. 8.5 Tillsyn Kommunen tillämpar tillsyn enligt modell för systematiskt brandskyddsarbete, SBA. Kommunal instans för tillsyn och hantering av skriftliga redogörelser för brandskyddet är kommunens räddningstjänst. Tillsyn över brandskyddet enligt LSO ska genomföras enligt tillsynsplan som räddningstjänsten i kommunen årligen tar fram. Tillsynsplanen ska bl a spegla kommunens riskbild enligt riskanalysen. Den personal som för kommunens räkning genomför tillsyn över brandskyddet enligt LSO ska ha lägst utbildningsnivå tillsyn A eller förebyggande 1. För särskilda objekt mm ska kompetensnivå motsvarande tillsyn B eller förebyggande 2 finnas inom kommunen. Ansvaret för tillsyn över säkerhetsanordningar vid badanläggningar ligger på kommunens samhällbyggnadsförvaltning. 8.6 Utbildning/rådgivning/information Rättviks kommun skall tillse att grundläggande såväl som kvalificerad utbildning inom brandskydd, hjärt- lungräddning och branschanpassade utbildningar kan tillhandahållas åt kommuninnevånare, förvaltningar och företag. Räddningstjänsten skall ha personal som är specialister på att genomföra brandskyddsutbildning. Personalen som genomför utbildning ska ha för ändamålet anpassad grundläggande pedagogisk utbildning. Räddningstjänstens personal skall kunna svara för adekvat information inom räddningstjänstens verksamhetsområde. Kommunens webbplats, lokalt annonsblad samt övrig massmedia skall utnyttjas aktivt för att sprida information till kommuninnevånare, förvaltningar, företag och enskilda. Ovanstående informationsvägar, särskilt webbplats, ska användas för att upplysa allmänheten om kommunens förebyggande verksamhet och kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser. Räddningstjänsten ska ha resurser och kompetens för att kunna svara på remisser och andra förfrågningar. 8.7 Plan- och byggärenden Säkerhetsarbetet skall fasas in i ett tidigt skede i plan- och byggärenden genom samverkan mellan kommunens berörda förvaltningar. De förvaltningar som kan anses berörda kan variera. Ansvaret för att samtliga berörda förvaltningar deltar i ett tidigt skede åvilar kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. Vägar och transportområden för farligt gods måste vägas in särskilt i plan- och byggprocessen. Räddningstjänsten skall ha resurser och kompetens för att kunna vara kommunens specialistfunktion i säkerhetsfrågor vid plan- och byggärenden. Kommunens Riskanalys skall ligga som grund vid allt planarbete. 8.8 Brandfarlig och explosiv vara Tillståndsärenden för hantering av brandfarlig och explosiva varor enligt LBE SFS 2010:1011 hanteras av kommunens räddningsavdelning. Tillsyn över hanteringen av brandfarlig och explosiva varor enligt LBE SFS 2010:1011 utförs av kommunens räddningsavdelning. Personal som för kommunens räkning utför tillsyn enligt LBE skall ha lägst utbildning tillsyn B eller förebyggande 2. 8.9 Varning Räddningsarbetet vid en olycka leds alltid av en räddningsledare som har det yttersta ansvaret. Vid allvarliga olyckor ansvarar räddningstjänsten för att allmänheten skall kunna varnas och 14

få information. Exempel på händelser som kan medföra behov av särskild informations- (I) och/eller varningsbehov (V): Händelse Olje- och kemikalieutsläpp Utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gaser Stor risk för explosion Brand som ger stora mängder giftig/irriterande rök Stora skogsbränder Skred och ras Omfattande översvämningar Utsläpp av radioaktiva ämnen Flyghaveri Järnvägsolycka Omfattande trafikolycka Behov I + V I + V I + V I + V I + V I + V I + V I + V I I I Viktigt meddelande till allmänheten VMA Rättviks räddningstjänst kan via radio- och TVmeddelande varna och informera allmänheten genom "Viktigt meddelande till allmänheten". Möjligheten till varnings- och informationsmeddelande bygger på en överenskommelse mellan Sveriges Radio/Sveriges Television och MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det finns nationella rutiner framtagna för att skapa snabba och säkra kommunikationsvägar mellan räddningstjänsten och Sveriges Radio/Sveriges Television. Viktigt meddelande Signalen viktigt meddelande: 7 sekunder ton och 14 sekunder tystnad i minst 2 minuter. När fara hotar och när människor snabbt måste varnas kan allmänheten uppmärksammas med hjälp av utomhuslarmet "Viktigt meddelande". Signalen kan t ex användas vid utsläpp av giftig gas eller spridning av giftiga gaser från bränder. Signalen betyder: gå in lyssna på radio stäng dörrar, fönster och ventilation Viktigt meddelandesignalen följd av signalen "Faran över" provas första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, klockan 15.00. Informationen kan också komma i TV och text- TV. Faran över Signalen faran över: en 30 40 sekunder lång signal. Signalen "viktigt meddelande" kan utlösas från räddningscentralen i Rättvik. Signalen kan sändas i de centrala delarna av Rättvik samt delar av Lerdal. Information om VMA skall ske minst 1 gång/år via annonsering. Beslut om att aktivera signalen VMA har delegerats till räddningsledaren, för att snabba upp aktivering av varningen till boende och övriga som vistas i närheten av Rättviks centrum. 8.10 Sotning, rengöring och brandskyddskontroll Kommunen tillämpar frister för rengöring enligt SRV: s rekommendationer. Kommunen medger egenrengöring/-sotning efter genomgången kurs från enskild fastighetsägare om detta kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Ansökan behandlas av räddningsnämnden vilken vidaredelegerat ärendet till handläggare inom räddningstjänsten. Kommunen bedriver sotningsverksamheten. Sotningsregister ska hållas av verksamheten. Brandskyddskontroll utförs av särskilt utbildad personal, med lägst utbildning för skorstensfejartekniker. Sotnings- och brandskyddskontrollen finns dokumenterad i bilaga 1. 8.11 Rutiner vid eldning utomhus Eldning i mindre omfattning får ske utan anmälan under förutsättning: Att eldningsförbud inte råder. Att åtgärder för att förhindra brandspridning (eldstad, vattentillgång för släckning) är vidtagna. Att väderleken är lämplig (vindstilla eller svag vind) Att sanitär olägenhet inte uppkommer för grannar och närboende (rök- och askspridning) sådan bränning kan förbjudas av samhällsbyggnadsförvaltningens miljö- och byggenhet. Eldning i större omfattning (halm, naturvårdsbränning eller mer omfattande bränning) skall alltid anmälas till kommunens räddningstjänst på telefon 0248-70300. Eldningsförbud gäller för Rättviks kommun när brandriskvärde 4 (stor brandrisk) och 5 (mycket stor brandrisk) råder. Under vissa omständigheter kan även eldningsförbud råda vid lägre brandrisk. 15

Brandriskprognos utfärdas dagligen under våren och sommaren. Brandriskprognos kan erhållas från SOS tfn 023-274 15. Brandriskvärden anges i en femgradig skala: 1. mycket liten 2. liten 3. normal 4. stor 5. mycket stor brandrisk 5 E mycket stor brandrisk extremt torrt Vid perioder med längre torka får kommunen information via SMHI och MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om gällande brandriskprognoser. Räddningstjänsten har via räddningschef eller stf räddningschef möjlighet att utfärda eldningsförbud. 16

9. Räddningstjänst 9.1 Kommunens säkerhetsmål När den enskildes förmåga att hantera olyckor inte räcker till, skall kommunen genom egna räddningstjänståtgärder, genom samverkan inom kommunen, med samarbetsorgan samt mellan kommuner kunna hantera olyckorna på ett professionellt sätt. Särskilt prioriterad samverkan utom kommunen är mellan de olika kommunerna i Siljansområdet samt övriga kommuner i Dalarnas län. OLYCKA 1. Förhindra olyckor. 2. Vidta skadebegränsande åtgärder innan olyckan. 3. Förbereda räddningsinsatser. Räddningstjänsten skall kunna leda och samordna större räddningsinsatser. 4. Genomföra räddningsinsatser. 5. Vidta åtgärder efter räddningsinsatser. 9.2 Prestationsmål och riktlinjer vid olika olyckstyper 9.2.1 Trafik-/transportolyckor Räddningstjänsten ska prioritera trafikolyckor och genomföra ett säkert och effektivt arbete i samband med dessa. Räddningstjänsten skall kunna genomföra en räddningsinsats vid olyckor såsom järnvägsolycka eller flyghaveri. 9.2.2 Vägtrafiken Vid en olycka har man som målsättning att patienten skall vara under vård på sjukhus inom en timme från det att olyckan inträffar. Denna timme, som ofta kallas den gyllene timmen, har visat sig vara avgörande för vilka följder patienten kommer att få av olyckan. För att klara detta krävs ett säkert och effektivt arbete på olycksplatsen. Räddningsarbetet vid en trafikolycka är ett samspel mellan räddningstjänst och ambulanssjukvården. Man arbetar efter fastställda rutiner där alla har sin roll, allt för den skadades bästa. Önskvärt är att all personal har genomgått eller kommer att genomgå utbildning i PHTLS (Pre Hospital Trauma Life Support, prehospitalt omhändertagande). Möjligheterna att klara målsättningen att ha patienten under sjukhusvård inom en timme beror på flera faktorer. Givetvis beror mycket på var olycksplatsen är belägen. Körtid för räddningsstyrkan till olycksplatsen samt körtid för ambulans till och från olycksplatsen begränsar tiden man har på sig på olycksplatsen. Olyckans omfattning, hur många bilar som är inblandade, antal skadade, typ av skador är också viktiga faktorer. I dag är styrkan i Rättvik dimensionerad för att klara en olycka med skadade i två bilar inom eget insatsområde. Deltidsstationen i Furudal är dimensionerad för att klara trafikolyckor med skadade i en bil inom sitt insatsområde. Vid större olyckor krävs förstärkning från huvudstationen i Rättvik. 9.2.3 Järnvägstrafiken Olycka mellan mindre fordon och tåg är att jämställa med en vanlig trafikolycka som i grundläget en eller flera stationer samt räddningsvärn inom organisationen kan hantera. Vid olyckor med många skadade krävs stora resurser omfattande flera räddningsstyrkor och samverkande organ. 9.2.4 Kemikalieolyckor Räddningstjänsten skall vid kemikalieolyckor kunna: Ta hand om mindre läckage och spill Utföra livräddningsinsats Stoppa utflöde av kemikalie Genomföra livräddande personsanering Upprätta saneringsplats för skadade och insatt personal Indikera och mäta utsläpp 17

Kemikalieolyckor är ett samlat begrepp för en mängd tänkbara olyckor som innefattar kemiska ämnen. Ämnets egenskaper, mängd, plats och andra yttre omständigheter är faktorer som påverkar räddningstjänstens förmåga att klara situationen. Olika ämnen ställer olika krav på skyddsnivå på personal som skall arbeta på skadeplatsen. Generellt kan man säga att den skyddsutrustning som normalt används av personalen vid bränder räcker för att genomföra enklare livräddningsinsatser samt eventuellt omhändertagande av mindre utsläpp om man ej kommer i direkt kontakt med ämnet. Detta kan genomföras eller påbörjas av samtliga enheter inom räddningstjänsten. Vid insatser där en högre skyddsnivå krävs i form av speciella kemskyddsdräkter är det endast styrkan i Rättvik som kan genomföra detta. Insatser vid kemikalieolyckor kan bli resurskrävande och medföra samverkan med flera kommuners räddningstjänst. Vid brand eller utsläpp av brandfarlig gas som riskerar att antändas kan omfattande avspärrningar och utrymningar bli aktuella. För att detta skall fungera krävs stora räddningstjänstresurser och samverkan med polisen. Detta ska planläggas via beredskapsplaner och insatsplaner i samverkan med innehavare av anläggningarna. 9.2.5 Brand i byggnad Räddningstjänsten skall vid brand kunna: Utföra inre livräddning/släckning med rökdykarinsats. Yttre livräddning/släckning i byggnader upp till 11 m/4: e våningen med bärbar stegutrustning, upp till 23 m/8:e våningen med hävare. Ett viktigt begrepp i resonemang kring räddningstjänstens förmåga vid brand i olika typer av fastigheter är brandceller. En brand som startar i en brandcell skall inom en viss föreskriven tid ej kunna sprida sig till nästa brandcell, som kan vara en annan del av byggnaden eller annan byggnad. Räddningstjänstens dimensionering och förmåga beror på brandcellens storlek, att brandcellsgränsen är intakt och rätt utförd, samt brandbelastningen i brandcellen. 9.2.6 Brand i bostad Bostäder är normalt sett byggda som egen brandcell, detta gäller såväl lägenheter som småhus. Vid en brand i bostad kan följande arbetsmoment vara aktuella: rökdykarinsats med livräddning och invändig släckning, utvändig livräddning, utvändig släckning, brandventilation, begränsning mot intilliggande byggnader. Samtliga räddningsstyrkor skall kunna utföra dessa moment. Ingen styrka kan självständigt utföra samtliga moment. Dock kan Rättvik och Furudal tillsammans utföra samtliga. I normalfallet görs en första insats med invändig rökdykning med inriktning livräddning och invändig släckning. Om ytterligare arbetsmoment skall genomföras krävs förstärkning. 9.2.7 Sammanbyggda fastigheter På flera ställen i Rättviks kommun finns ett stort antal sammanbyggda fastigheter. I dessa fastigheter och mellan fastigheterna är det oklara brandcellsgränser, både vad gäller förekomst och funktion. En utvecklad brand i dessa fastigheter kan komma att kräva stora resurser. I släckningsarbetet kommer det att behövas stora rökdykar- resurser samt förstärkning i form av höjdenhet/vattenenhet från andra kommuner. Särskild insatsplanering och inventering samt förebyggande åtgärder ska göras. 9.2.8 Industrier och industrihotell Industrier kännetecknas ofta av till ytan stora brandceller. Detta innebär att man vid en rökdykarinsats ofta har lång väg in för att komma åt branden. Beroende på förhållandena kan detta innebära att rökdykarinsatsen måste förstärkas med ytterligare personal för att kunna genomföras på ett säkert sätt eller att rökdykarinsats är omöjlig och insatsen inriktas på att begränsa branden till startbrandcellen. Mindre verksamheter samsas ofta i samma fastighet, oklara brandcellsgränser mellan verksamheterna är inget ovanligt. Detta innebär att en insats kan bli resurskrävande och får inriktas på att begränsa branden mot intilliggande fastigheter. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner ska upprättas på de objekt där det bedöms behövligt. 9.2.9 Samlingslokaler och handel Större samlingslokaler samt större affärer kännetecknas ofta av stora brandceller och hög brandbelastning. Det som dessutom kan tillkomma är ett stort antal människor med dålig lokalkännedom. Detta ställer stora krav på att utrymning kan ske på ett snabbt sätt. Utrymningsvägar, utrymningslarm och utrymningsorganisation är viktiga faktorer för att lyckas med detta. Om inte detta lyckas så förändras räddningstjänstens arbete radikalt. Insatsen kan kräva flera insatta rökdykargrupper samtidigt, dessutom kan det innebära att rökdykarna utsätts och utsätter sig för större risker vid livräddning. 18

9.2.10 Sjukvårdsinrättningar och låsta inrättningar Den särskilda problematiken med utrymningen av denna typ av objekt är att utrymning måste ske med hjälp av egen personal och räddningstjänstpersonal. Detta gör att det blir en resurskrävande insats för räddningstjänsten som kräver samverkande resurser och övning i samverkan. 9.2.11 Kulturbyggnader I kommunen finns ett stort antal kulturbyggnader av olika storlek. Dessa betingar ett stort värde och fordrar snabba insatser vid eventuella tillbud. 9.2.12 Insatsplanering Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner ska upprättas på de objekt där det bedöms behövligt. Detta för att korta ner insatstiderna och effektivisera insatsernas genomförande. Rättviks Räddningstjänst har ett system där man tar fram insatsplaner i tre olika nivåer: nivå 1 framkörningskort nivå 2 insatsplan nivå 3 fördjupad insatsplan Urvalet av objekt som skall insatsplaneras väljs ut enligt riskbilden. 9.2.13 Bensinstationer och annan större hantering av brandfarlig vara Större spillbränder med brandfarlig vara kräver resurser för att släcka med skum. Alla enheter i kommunen har resurser för att släcka en mindre brand. Vid en större brand krävs en kraftsamling av dessa. Skulle inte detta räcka sker samverkan med angränsande kommuner. Räddningstjänsten skall kunna släcka en spillbrand på 300 m 2. 9.2.14 Miljöskador Vid utsläpp och bränder där miljön hotas krävs samverkan mellan framförallt räddningstjänsten och miljö- och byggenheten. Vid räddningsinsatser skall miljöpåverkan minimeras. Vidare bör det ur hälsosynpunkt upplysas om riskerna med röken från fastbränsleanläggningar samt vid eldning utomhus i samband med sotningstillfällena samt vid olika informations-tillfällen. 9.2.15 Större evenemang Några av de större arrangemangen i kommunen är Classic Car, Musik vid Siljan, Bingsjöstämman, Rättviksdansen, Dalhalla och Rättviks Marknad. Vid samtliga dessa evenemang är besöksfrekvensen mycket stor. mycket stora påfrestningar på hela infrastrukturen. Risken för personskador ökar även på grund av den trängsel som blir följden vid samtliga dessa arrangemang. Det blir också betydligt svårare att göra snabba hjälpinsatser för räddningspersonalen eftersom det är svårt att ta sig fram. Räddningstjänsten ska vid sådana tillfällen anpassa insatsförmågan till en skälig nivå. 9.2.16 Översvämningsrisker Erfarenheter från tidigare översvämningar har resulterat i beredskapsplaner samt att kommunen förfogar över materiel för invallning. Dessutom har tidigare insatser skapat kontaktvägar som underlättar eventuellt kommande insatser. 9.2.17 Drunkningsolyckor Samtliga enheter har förmåga att genomföra ytlivräddning vid enklare tillbud nära strand. I Rättvik och Furudal finns båt och Hansabräda för livräddning på större vattendrag. I Rättvik finns ständig beredskap för räddningsdykning. För sjöräddning på Siljan finns särskild insatsplan med samverkan mellan samtliga kommuner runt sjön. 9.2.18 IVPA (I väntan på ambulans) Styrkorna i Rättvik och Furudal samt räddningsvärnet i Boda utför via avtal med Landstinget Dalarna IVPA-verksamhet. Från år 2007 finns tillgång till defibrillator att användas vid hjärtlungräddning. 9.3 Organisation I en kommun skall det finnas en räddningschef som skall ansvara för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad (se lagen). Räddningstjänstens huvudarbetsuppgifter är att utföra förebyggande verksamhet mot olyckor, och operativ verksamhet vid inträffade olyckor enligt "lagen om skydd mot olyckor". Arbetet omfattar också drift, underhåll och service av fordon och utrustning, utbildning och övning av personal, tillsynsarbete samt extern utbildning-informationrådgivning. Därutöver skall man biträda kommunledningen i kommunens säkerhets- och krishanteringsarbete samt stödja förvaltningarna. Organisationen har även att handlägga kommunens sotningsfrågor. Den övergripanden ledningen för verksamheten skall bestå av heltidsanställd personal som tillika utgör högre befäl vid operativa insatser, totalt 4 st tjänster. Risken för trafikolyckor blir större då de flesta anländer med bussar eller personbilar vilket ger 19