D6.4 Marknadsplan Sverige
Transparense-projektet Denna rapport har tagits fram inom ramen för EU-projektet Transparense Increasing Transparency of Energy Service Markets, vilket finansieras av EU-programmet Intelligent Energy Europe www.transparense.eu Datum Mars 2014 Plats Stockholm Författare Jenny Gode Jenny.gode@ivl.se Camilla Mörn Camilla.morn@ivl.se Johanna Fredén Johanna.freden@ivl.se Philip Thörn philip.thorn@ivl.se IVL Svenska Miljöinstitutet Disclaimer The sole responsibility for the content of this report lies with the authors. It does not necessarily reflect the opinion of the European Union. Neither the EACI nor the European Commission are responsible for any use that may be made of the information contained therein.
1 SAMMANFATTNING... 1 2 INLEDNING: TRANSPARENSE OCH UPPFÖRANDEKOD FÖR AVTAL OM ENERGIPRESTANDA... 1 3 MÅL MED MARKNADSPLANEN... 2 4 MARKNADSÖVERSIKT... 3 4.1 Generell marknadsöversikt Sverige... 3 4.2 Status för implementering av uppförandekoden... 3 4.3 Sammanfattning av identifierade marknadshinder för Avtal om energiprestanda... 4 4.4 Aktörsanalys... 5 5 HANDLINGSPLAN FÖR UTVECKLING AV MARKNADEN FÖR AVTAL OM ENERGIPRESTANDA... 7
1 Sammanfattning Denna rapport syftar till att ge en plan för att stödja utvecklingen av marknaden för Avtal om energiprestanda 1 i Sverige. Rapporten omfattar analys av marknadshinder, aktörsanalys samt handlingsplan. Den fokuserar på åtgärder som krävs för att övervinna marknadshinder som identifierats och beskrivits i 20 nationella rapporter inom Transparense (en per land som deltar i Transparense) och i en EU-rapport om identifierade hinder och framgångsfaktorer för genomförande av Avtal om energiprestanda. Fyra marknadshinder identifierats som de huvudsakliga barriärerna för utveckling av den svenska marknaden för Avtal om energiprestanda. Dessa är bristande förtroende för leverantörer av Avtal om energiprestanda, konceptets komplexitet, brist på information/kunskap samt frågor kring reglering/statligt stöd. Aktörsanalysen har identifierat följande aktörer som nyckelspelare för utveckling av marknaden; kunder med erfarenhet av Avtal om energiprestanda, Energimyndigheten, Näringsdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting, branschföreningen EEF och potentiella kunder. Dessa har både bedömd hög makt och intresse. Bland de åtgärder som föreslås i handlingsplanen återfinns implementering av uppförandekoden för Avtal om energiprestanda, skräddarsydd information till olika målgrupper, bättre kvalitet på mätning och verifiering (fas 3), sprida goda exempel, forskning & utveckling samt stöd och förtydligande av lagen om offentlig upphandling (LOU). 2 Inledning: Transparense och uppförandekod för Avtal om energiprestanda EU-projektet Transparense har det huvudsakliga syftet att öka transparens och förtroende på den europeiska marknaden för Avtal om energiprestanda. Med sina tjugo partners som täcker både erfarna och mindre erfarna länder har projektet en stor potential för att utveckla och öka den europeiska marknaden och därmed uppnå betydande energieffektivisering. Transparense startade i april 2013 och slutförs i september 2015. De tjugo parterna representerar olika länder: Tjeckien (koordinator), Storbritannien, Slovenien, 1 Notera att IVL numera använder den svenska termen Avtal om energiprestanda som översättning av engelskans Energy Performance Contracting (EPC). Termen introduceras successivt och därmed förekommer termen EPC fortfarande på Transparenses svenska hemsida samt vid tidigare publicerade rapporter inom Transparense. 1
Tyskland, Sverige, Belgien, Österrike, Bulgarien, Italien, Litauen, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien, Grekland, Ungern, Lettland, Danmark och Norge. Projektet har en budget på 2,1 miljoner och finansieras av Intelligent Energy Europe med medfinansiering från projektets partners. För mer information, besök www.tranparense.eu. Kärnan i Transparense är att utveckla en europeisk uppförandekod 2 för Avtal om energiprestanda, som ska implementeras i alla de tjugo deltagande länderna. Uppförandekoden kan användas av både energitjänsteleverantörer 3, beställare och facilitatorer/konsulter. Uppförandekoden utgörs av ett antal principer som beskriver förväntat beteende hos framförallt energitjänsteleverantörer, men även hos beställare under förberedande och genomförande av projekt med Avtal om energiprestanda så att de blir framgångsrika och att resultatet från energieffektiviseringsåtgärderna maximeras avseende energi- och kostnadsbesparingar samt långsiktighet. Uppförandekoden för Avtal om energiprestanda är också en viktig del för att säkerställa professionalism. Den beskriver krav avseende kvalité för nya leverantörer på marknaden. Sist men inte minst är uppförandekoden en indikator på kvalité för beställare: den beskriver vad de kan förvänta sig och kräva av Energitjänsteleverantörer samt vilka beteenden som förväntas av dem så att ett projekt med Avtal om energiprestanda kan genomföras på ett tillfredsställande sätt för alla parter. Uppförandekoden för Avtal om energiprestanda är ett frivilligt åtagande och är inte juridiskt bindande. 3 Mål med marknadsplanen Syftet med marknadsplanen (detta dokument) är att ge rekommendationer om åtgärder för att stödja utvecklingen av marknaden för Avtal om energiprestanda och utvecklingen och användandet av den uppförandekod som utvecklas i Transparense-projektet. Marknadsplanen kompletteras också med ett antal vanliga frågor och svar om användning av uppförandekoden. Dessa frågor och svar finns publicerade på hemsidan: www.transparense.eu (leta upp den svenska undersidan genom att klicka å den svenska flaggan). Tanken med att publicera frågor och svar är att underlätta för energitjänstföretag att stödja användning av uppförandekoden i dialogen med kunderna. 2 Den 26 mars 2014 arrangerade IVL en workshop om uppförandekoden. Deltagarna vid workshopen konstaterade att ordet uppförandekod inte är en optimal översättning för Code of conduct i detta fall. När denna rapport publicerades (mars 2014) var det ännu inte klart med någon alternativ benämning, varför ordet uppförandekod används i detta dokument. 3 I denna rapport menas med energitjänsteföretag och energitjänsteleverantörer företag som levererar energitjänster i form av Avtal om energiprestanda. 2
Den huvudsakliga målgruppen för marknadsplanen är europeiska energitjänsteföretag. De kan använda marknadsplanen på olika sätt beroende på t.ex. marknadens mognad. Följaktligen kan det finnas flera sekundära målgrupper av marknadsplanen. Marknadsplanen inkluderar en intressentanalys för att identifiera sekundära målgrupper. 4 Marknadsöversikt Nedan sammanfattas den svenska marknaden för Avtal om energiprestanda. Analysen bygger bland annat på tidigare utfört arbete inom Transparense. 4.1 Generell marknadsöversikt Sverige Den svenska marknaden för Avtal om energiprestanda kan anses vara väl utvecklad, i den meningen att affärsmodellen har tillämpats under relativt lång tid. Trots dess enorma potential och flera framgångssagor, kämpar modellen regelbundet med svag efterfrågan, vilket tyder både långsiktiga barriärer och hinder beroende av särskilda tillfälliga faktorer (såsom finanskrisen, upphörande av specifikt politiskt stöd etc.). Detta hindrar den fortsatta utvecklingen och kunder är fortfarande tveksamma till Avtal om energiprestanda. Det finns cirka 5-10 företag som erbjuder Avtal om energiprestanda i Sverige, varav flera är verksamma även i andra länder. Tre av dessa täcker större delen av den svenska marknaden. De flesta energitjänsteföretagen är främst verksamma inom den offentliga sektorn. De vanligaste byggnaderna som omfattas av EPC- tjänster är offentliga byggnader och kontor enligt en undersökning som utförts i Transparense. Enligt samma undersökning omfattar ett typiskt projekt med Avtal om energiprestanda både energieffektivitet och åtgärder för förbättrad kvalitet (t.ex. förbättrad innemiljö). Ett typiskt projekt varar mellan 5-10 år och resulterar i en typisk årlig energibesparing på 16-30 %. Den vanligaste investeringen (värdet av kontraktet) är mellan 1 och 5 M enligt undersökningen. Nyligen har Sverige fått en branschorganisation för energitjänsteföretag, EEF (Energieffektiviseringsföretagen). EEF fanns redan tidigare, men har nu blivit mer tydligt den organisation som driver energitjänstebranschens frågor. En arbetsgrupp specifikt för energitjänsteleverantörer har bildats, vilken inkluderar bredare energitjänsteföretag än enbart dem som levererar Avtal om energiprestanda. 4.2 Status för implementering av uppförandekoden Uppförandekoden har presenterats och diskuterats vid två svenska Transparense-möten och specifikt vid en större workshop om uppförandekod (26 mars 2014). Uppförandekoden presenterades för första gången vid ett nationellt referensgruppsmöte i oktober 2013. Det 3
diskuterades vidare vid en mindre workshop i november 2013. Kunder och konsulter intervjuades också i november 2013 om sina erfarenheter av Avtal om energiprestanda och deras tankar om fördelarna med en uppförandekod. En majoritet av de intervjuade aktörerna var positiva till en gemensam EPC uppförandekod för den svenska EPC marknaden. Vid den workshop som arrangerades 26 mars 2014 fanns inledningsvis en tveksamhet till behovet av uppförandekod, men diskussionerna utmynnade i att den kan ha en funktion att fylla särskilt i tidiga skeden av upphandling. Workshopens deltagare var relativt ense om att termen uppförandekod inte är passande. Vid workshopen föreslogs två alternativa benämningar: Grundprinciper för Avtal om energiprestanda samt Kvalitets- och ansvarsdefinitioner. Det är ännu inte beslutat vilken svensk benämning som ska tillämpas. 4.3 Sammanfattning av identifierade marknadshinder för Avtal om energiprestanda I ett tidigare Transparense-arbete har marknadshinder och framgångsfaktorer analyserats och presenterats (leverabel D2.4 i Transparense). Analyserna bygger på en enkätundersökning bland svenska energitjänsteleverantörer och -konsulter samt resultat från andra projekt kring Avtal om energiprestanda (bl.a. det tidigare EU-projektet EESI). I tabell 1 sammanfattas de huvudsakliga identifierade hindren för utveckling av marknaden (från D 2.4). Observera att en barriär som identifierades i Transparense-enkäten var låg efterfrågan från kunder, vilket vi i detta sammanhang anser är en effekt av en eller flera andra hinder. Tabell 1. Sammanfattning av marknadsbarriärer för Avtal om energiprestanda Barriär 1 Kort beskrivning av barriären Bristande förtroende för leverantörer av Avtal om energiprestanda Kommentarer Begränsad kunskap bland potentiella beställare av Avtal om energiprestanda. Kunden är till viss del beroende av energitjänsteleverantören och om förtroendet brister innebär det ett motstånd att använda konceptet. Otydliga avtal kan orsaka problem i fasen övervakning och kontroll av överenskomna besparingar. Barriär 2 Komplexitet Projekt med Avtal om energiprestanda är ofta stora och komplexa. Barriär 3 Brist på information/kunskap Det finns behov av kontinuerlig information kring konceptet, inklusive en långsiktig hemsida med goda exempel och liknande Barriär 4 Reglering, statligt stöd Upphörande av statliga bidrag, exempelvis OFFROT-bidraget. Osäkerhet kring lagen om offentlig upphandling (LOU) 4
4.4 Aktörsanalys En analys har gjorts av de viktigaste aktörerna/intressenterna för den svenska marknaden för Avtal om energiprestanda. För mer information om metod för analysen se Bilaga 1. En intressent definieras som någon som kan påverka eller eventuellt kommer att påverka/påverkas av utveckling på marknaden för Avtal om energiprestanda. En bedömning av graden av makt samt intresse för varje intressegrupp har gjorts. Varje intressents makt samt intresse har klassificerats med siffrorna 1 till 5 (1 = mycket låg, 2 = låg, 3 = varken hög eller låg, 4 = hög, 5 = mycket hög). Intressentgrupperna har därefter prioriterats i storleksordning, med tanke på både makt och intresse. Baserat på poängsättning av graden av makt och intresse klassificeras intressenterna i någon av följande grupper; Key players (KP): Hög makt (maktnivå > 3-5), högt intresse (intressenivå > 3-5) Meet their needs (MTN): Hög makt (maktnivå > 3-5), lågt intresse (intressenivå 1-3) Show consideration (SC) : Låg makt (maktnivå 1-3 ), hög ränta (intressenivå > 3-5) Least important (LI) : Låg makt (maktnivå 1-3), lågt intresse (intressenivå 1-3) Resultaten presenteras i tabell 2 och figur 1. Slutsatser från analysen av intressenternas nivå av makt och intresse är att marknadens nyckelspelare är kunder med erfarenhet av Avtal om energiprestanda, myndigheter som Energimyndigheten, Näringsdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting, den nyligen initierade branschföreningen EEF och potentiella kunder. För att stärka marknaden i Sverige är det viktigt för energitjänsteleverantörer att inrikta insatserna på dessa intressenter och att engagera och rådfråga dem regelbundet. I gruppen Meet their needs, dvs grupper med hög maktnivå men lågt intresse, finns flera viktiga aktörer såsom kommunala och regionala beslutsfattare och fastighetsorganisationer. Det är viktigt att öka deras intresse för Avtal om energiprestanda för att marknaden ska utvecklas/bli större. Bristen på intresse bland dessa intressenter beror troligtvis på brist på förtroende, komplexitet och låg kunskapsnivå. Därmed kan implementering av uppförandekod vara en viktig åtgärd för att öka intresset hos dessa aktörer. I intressentgruppen Show consideration (aktörer som har ett stort intresse, men lägre makt) finns exempelvis facilitatorer och konsulter för Avtal om energiprestanda, universitet, EU-projekt om modellen, standardiseringsorgan och Miljöstyrningsrådet. Alla dessa aktörer har en chans att stärka marknaden tillsammans med energitjänsteföretagen. Allmänheten, media och energibolag tros ha en låg nivå av makt och lågt intresse och är således de aktörer som tillhör de minst viktiga att rikta marknadsåtgärder till. 5
Tabell 2. Analys av intressentgrupper på svenska marknaden för Avtal om energiprestanda Intressegrupp Kommuner som genomfört projekt med Avtal om energiprestanda Kommuner som ej genomfört projekt med Avtal om energiprestanda Ungefärligt antal intressenter i Sverige Maktnivå (1-5)* Intressenivå (1-5)* Makt-/intressegrupp (KP, MTN, SC or LI)** >50 5 4 KP <240 5 3 KP Energimyndigheten 1 4 5 KP EEF 1 3.5 5 KP SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Landsting som genomfört projekt med Avtal om energiprestanda Landsting som ej genomfört projekt med Avtal om energiprestanda 1 4 4 KP 6 5 4 KP 14 5 3 KP Energiföretag >100 2 2 LI Allmänheten 1 1 LI Näringsdepartementet 1 4.5 3.5 KP Konsulter >10 2.5 5 SC MSR 1 1.5 4 SC EESI 2020 1 2 5 SC Universitet 2 3.5 SC Media 2.5 1 LI Standardiseringsorgan (e.g. SIS) 1 2 3 SC Marknadsfacilitatorer >5 3 5 SC Investerare (privat) 5 3 KP Investerare Kommuninvest (offentlig) 5 3 KP Kommunalpolitiker 5 2.5 MTN Landstingspolitiker 5 2.5 MTN Fastighetsorganisationer (BEBO, BELOK) 4 2 MTN 6
Figur 1. Intressentanalys makt- och intressenivå 5 Handlingsplan för utveckling av marknaden för Avtal om energiprestanda Detta avsnitt bygger på analysen av intressenter och identifierade marknadshinder och innehåller en handlingsplan för att övervinna hindren på marknaden. Handlingsplanen sammanfattas i tabellen nedan. 7
Tabell 3. Översikt over åtgärder för att övervinna marknadshinder Åtgärd kopplad till barriär nr (se Tabell 1 ovan) Vad behöver göras och hur? Vem behöver agera? När ska åtgärden vidtas? Kommentarer Åtgärd 1 2, 3 Skräddarsydd information med relevant innehåll för olika målgrupper Energitjänsteföretag Facilitatorer EEF ASAP Olika aktörer har olika intresse och behov. Ett primärt fokus för kommunala och regionala beslutsfattare är information om kostnadsbesparingar. Det kan vara fördelaktigt att använda svenska termer i stället för engelska för att förklara begreppet. Åtgärd 2 1, 2 Bättre kvalitet på mätning och verifiering inkl. detaljerade och kontrakterade procedurer. Energitjänsteföretag Facilitatorer EEF ASAP Nationella intervjuer har visat att detta kan vara en avgörande orsak till missnöje bland kunderna. Åtgärd 3 1 Implementering av uppförandekod och certifiering av energitjänster genom EEF. Transparense EEF Energitjänsteföretag Enligt Transparenses tidplan och EEF:s arbete med certifiering Efterlevnad av uppförandekod fungerar som en garanti för kvaliteten på projekt som genomförs. Åtgärd 4 2, 3 Information och nätverkande Energimyndigheten IVL Energitjänsteföretag Facilitatorer Åtgärd 5 1,3 Sprida goda exempel Kunder som genomfört Avtal om energiprestanda EEF SKL Energitjänsteföretag Facilitatorer Regelbundet Regelbundet Information och nätverk är en nyckel för att nå beslutsfattare och potentiella kunder Kunder som genomfört Avtal om energiprestanda kan vara ambassadörer för konceptet 8
Åtgärd 6 4 Forskning & utveckling Näringsdepartementet Energimyndigheten ASAP Genom FoU kan högskolor och forskningsinstitut främja utvecklingen av marknaden Åtgärd 7 4 Stöd och förtydligande av lagen om offentlig Upphandling (LOU) Näringsdepartementet Energimyndigheten ASAP Denna åtgärd är viktig för att stödja offentlig upphandling av projekt med Avtal om energiprestanda. 9