Konsten att fatta kloka beslut

Relevanta dokument
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Riskbaserat beslutsstöd

Beslutstödsmodeller - hur fungerar det och vilken nytta har dricksvattenproducenter?

REWARDS BESLUTSSTÖD FÖR EN HÅLLBAR REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNING RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA ANTHESIS ENVECO

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr , för DRICKS )

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Vatten Avlopp Kretslopp

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Nationell Dricksvattenkonferens

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Utmaningen säkrare dricksvatten

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Kvalitativa och kvantitativa riskbedömningar som beslutsstöd

FRAM-KLIV. KLIV-slutseminarium Älvkarleby

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Verktyg för åtgärdsprioritering

Slutrapport Dricks-programmet från råvatten till tappkran

Vilka är de samhällsekonomiska nyttorna och vad behövs för att dessa ska bli verklighet?

UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

Bakgrund. Renare Mark, Vårmötet 2018, Norrköping mars

Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ?

FRIST Forum for Risk Investigation and Soil Treatment

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Rimlighetsavvägning en utmaning

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Rapport Nr DRICKS. Forskningsprogrammet för dricksvatten Thomas Pettersson. Svenskt Vatten Utveckling

Sanering av Nässjö F.d. impregneringsanläggning

Varför görs efterbehandling? Hållbar utveckling som ett tredimensionellt begrepp

Balance 4P: Balancing decisions for urban brownfield regeneration people, planet, profit and processes. Jenny Norrman, Chalmers FRIST

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Vi är WSP. Ett globalt analys- och teknikkonsultbolag som utvecklar samhället med hållbara lösningar

SCORE: Sustainable Choice Of REmediation

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

VeVa Tynningö Prel. version

NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Vattenstämman Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod

Effektiv VA-verksamhet för kunder och miljö - med stöd av hållbarhetsindex och prioriterade nyckeltal

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Vad är risk? Exempel misslyckande. Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling. Vad är riskbaserad beslutsanalys?

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Vad du behöver veta om riskvärdering

Riskvärdering en viktig del av processen

Varför renar vi vattnet?

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar. Karin Carlsson Erik Kärrman

FRAMTIDENS VA-KOSTNADER

Värdering av ekosystemtjänster

Cryptosporidium och Giardia

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

1 (6) Dnr 3378/2013. Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post:

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling

PlusMinus

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Samma krav gäller som för ISO 14001

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

ISO Guidance on Sustainable Procurement

Verksamhetsberättelse DRICKS

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

TECHNEAU nya tekniker, metoder och verktyg för ett säkrare dricksvatten. Thomas Pettersson, DRICKS, Chalmers

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Prioritering av åtgärder inom förorenade områden ekonomiska och etiska aspekter. Lars Rosén, FRIST, Chalmers

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/ / Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Effektiv och hållbar sanering. Resultat från forskningsprojektet SAFIRE

Framtida vattenförsörjning Örebro

Hållbarhetsindex 2014

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Vad är ett nyckeltal?

Kostar gratis? Mikael Medelberg, VD

Riskvärdering vid exploatering

Transkript:

Konsten att fatta kloka beslut Beslutstöd för hantering av risker i dricksvattensystem Lars Rosén DRICKS

DRICKSVATTENSYSTEM Avrinningsområde Transport - råvatten Vattenverk - Beredning Distribution Dricksvatten till konsument Är riskerna acceptabla? Om inte, vilka risker ska vi minska/eliminera? Vad får det kosta?

Beslutsproblem - exempel Råvatten - resurs Vilka åtgärder/restriktioner bör genomföras för att skydda råvattentäkten mot specifika föroreningskällor? Ska befintlig råvattentäkt ersättas/kompletteras och i så fall med vilken vattenresurs? Beredning Behöver nytt beredningssteg installeras? Kan befintliga beredningssteg optimeras för att kunna hantera påfrestningar och därmed förbättra säkerheten? Distribution Hur kan leveranssäkerheten förbättras? Vilka åtgärder bör vidtas för att minska den mikrobiologiska risken i distributionssystemet?

Beslutsanalys Scott Adams (serietecknare - Dilbert): Informed decision-making comes from a long tradition of guessing and then blaming others for inadequate results.

Fundamentala skäl att använda beslutsanalys Strukturera problem - använda data och tillgänglig kunskap på ett formaliserat sätt. Undvika gissningar! Transparens tydlighet. Undvika möjligheten att skylla från sig! Initiating event: Pump overheated Sensor 1 fails Sensor 2 fails Cooling system fails Outcome Chance node Terminal node Yes Failure Yes Yes Failure No No No failure Yes Failure Yes No No No failure Yes Failure No No No failure

Ramverk för riskhantering Lagar, normer, preferenser Riskbedömning Riskanalys Definiera mål Identifiera faror Uppskatta risker Kvalitet Kvantitet Ramverk Behöver vi för riskhantering höja säkerheten i vårt system? Riskvärdering Definiera acceptabel risk Kvalitet Kvantitet Beskriv åtgärdsalternativ Beslutsanalys av åtgärdsalternativ Risk rankning Kostnadseffektivitetsanalys Kostnads-nyttoanalys Multi-kriterieanalys Granskning av beslutsfattare Beslut Hantera risker Övervaka Samla ny information Uppdatera Analysera osäkerheter Utarbeta handlingsplan Rapportera och kommunicera Granskning och samråd

Två pågående projekt inom DRICKS om beslutstöd Risk-baserat beslutstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Finansiär: Svenskt Vatten Utveckling Nyckelperson: Viktor Bergion Beslutstödsystem för hållbar regional vattenförsörjning (ReWarDS) Finansiärer: Formas, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), RISE och Göteborgs stad Nyckelperson: Karin Sjöstrand

RiBS-projektets övergripande syfte Utveckla metoder för beslutsstöd som kan leda till en kostnadseffektiv och hållbar minskning av hälsorisker från mikrobiologisk förorening av dricksvatten Fokus: Hela systemet - Från källa till tappkran Projektperiod: 2014-2018 Finansiär: Svenskt Vatten Utveckling Samarbete: Forskare, VA-bransch och myndigheter Forskare från olika ämnesområden

Deltagare Lars Rosén (Chalmers) Andreas Lindhe (Chalmers) Ekaterina Sokolova (Chalmers) Mia Bondelind (Chalmers) Annika Malm (RISE & Chalmers) Thomas Pettersson (Chalmers) Viktor Bergion (Chalmers) Nashita Moona (Chalmers) Masuomeh Heibati (Chalmers) Kathleen Murphy (Chalmers) Victor Vinas (Chalmers) Olof Bergstedt (Göteborgs Stad & Chalmers) Kaisa Sörén (SVA) Jonas Toljander (SLV) Åsa Sjöling (GU/KI) Lars-Ove Lång (SGU & Chalmers)

Projektets huvuddelar WP2. Råvatten Påverkan av fekala källor på råvattenkvaliteten WP3. Beredning Utvärdera och optimera mikrobiologiska barriärer WP4. Distribution Mikrobiologiska risker i ledningsnätet WP1. Riskbedömning och riskhantering Beslutsstöd genom integrerad riskbedömning och kostnads-nyttoanalys

Mikrobiella risker och kostnads-nyttoanalys Ett övergripande syfte är att utarbeta beslutsstöd där mikrobiell riskbedömning och kostnads-nyttoanalys integreras Minskade mikrobiella risker = nytta Nyttorna vägs mot kostnaderna för att åstadkomma riskminskningen Identifiera handlingsalternativ och utvärdera dem ekonomiskt För att kunna uppskatta nyttorna måste vi ha bra kunskaper och metoder för att bedöma risker och effekter av olika åtgärder: Råvatten Beredning Distribution Metoder (exempel): Kvantitativ mikrobiell riskbedömning (QMRA) Spridningsmodellering Kostnads-nyttoanalys Samhällsekonomisk analys Interna och externa effekter Fallstudier Vombverket Åtgärder mot bräddpunkter (Stockholm vatten & Norrvatten) Ny beredning och framtidseffekter (VIVAB) Ny vattentäkt (Leveranssäkerhet, Västvatten)

Alt 1 Referens Beslutsmodell: riskbedömning & kostnads-nyttoanalys NNV = Nettonuvärde N = Nyttor K = Kostnader T = Tidshorisont t = År när kostnad/nytta inträffar r = Diskonteringsränta Start Diskontering Tid NNV N T T t t t 0 t 0 K 1 r 1 r t Nyttor Kostnader t Kvantitativ mikrobiell riskbedömning (QMRA) Källkaraktärisering Spridningsmodellering Dosresponssamband Kostnadsnyttoanalys Beslutsstöd Källkaraktärisering Spridningsmodellering Dosresponssamband

Värdering av hälsoeffekter Konjunkturinstitutet (2009) föreslår att följande poster används: Resurskostnader då patienten behandlas KPP (Kostnad Per Patient) Buksmärta och gastroenterit 3 400 7 000 kr/pers. Produktivitetsbortfall Tot: 2 652 kr/pers. & dag Direkt: 891 kr/pers. & dag Indirekt: 1 761 kr/pers. & dag Obehag Värk, m.m. 600 kr/pers. & dag Exempel 3 dagars sjukfrånvaro och symptom 10 % söker sjukvård Tot. ca 10 000 kr/pers. Exempel på andra uppskattningar: Beräkningarna för Östersund visar en kostnad per insjuknad på 5 200 8 200 kr (141 221 Mkr, 27 000 insjuknade) VAS-rådets scenarioanalys motsvarar 19 000 kr/insjuknad. OBS! Denna analys inkluderar dödsfall. Värdering av QALYs 4900 8500 kr per sjukdomsfall (Norovirus, Campylobacter och Cryptosporidium)

Miljoner (Kronor) Exempel: Nettonuvärde (NNV), Vomb A1 A2 A3 A4 NNV 0-50 -100-150 A1 A2 A3 A4 P05 P50 P95 Tidshorisont: 100 år Monetariserade: Ledningar Pumpar Utökad kapacitet i avloppsreningsverk Installation av UV Underhåll och drift Minskade hälsorisker (QALY) Minskad miljöbelastning Inte monetariserade: Ökade fastighetspriser Ökad tillgång på ekosytemtjänster Minskade transporter (tömning) Etc

BESLUTSSTÖD ICKE-MONETARISERADE NYTTOR A1-A3 Kostnader Kostnader Nyttor Hur mycket måste dessa nyttor värderas till för att resultera i ett positivt NNV? Kronor per dricksvattenkonsument och år 3.5% 1% A1 4 2 A2 7 3 A3 13 7 A1 A2 A3

Kontinuerlig belastning och olycksartade händelser I II P f R tot C f III IV Exempel på scenarier I: Kontinuerlig belastning II: Bräddning avloppsreningsverk III: Haveri (ex brand) avloppsreningsverk IV: Felkoppling avloppsvatten dricksvatten Modellering och värdering av flera scenarier nödvändigt för beräkning av total risk, R tot R tot 1 E[ C ] C ( P ) dp f 0 f f

Förväntade nyckelresultat i RiBS Förbättrade kunskaper och metoder för att förutsäga inverkan från fekala föroreningskällor på mikrobiell förekomst och sammansättning i råvatten Förbättrade kunskaper och metoder för bedömning av effektiviteten hos mikrobiologiska barriärer i vattenreningsverk Förbättrade kunskaper och metoder för bedömning av mikrobiologiska risker i distributionsnätet Integrering av dessa kunskaper i ett ramverk för förbättrat beslutsstöd Metodik för beslutsstöd: Integrering av mikrobiell riskanalys med kostnads-nyttoanalys Exemplifiering av tillämpning genom fallstudier Bidra till en väl motiverad och kostnadseffektiv hantering av mikrobiologiska risker i dricksvattensystem

ReWarDS Utveckla och testa en beslutsmodell för att bedöma hållbarheten hos regionala vattenförsörjningsåtgärder genom att kombinera kostnadsnyttoanalys med multikriterieanalysis Fokus: Regional skala, mellankommunal samverkan Fallstudie: Göteborgsregionen 5 regionala försörjningsalternativ Vänern Projektperiod: 2015-2018 Finansiärer: Formas, GR, RISE, Göteborgs stad Deltagare: Karin Sjöstrand och Erik Kärrman, RISE Lars Rosén och Andreas Lindhe, Chalmers Lena Blom, Kretslopp och Vatten Joanna Friberg (Jacob Lindkvist), GR Lars-Ove Lång, SGU Tore Söderqvist, Anthesis Enveco Göteborg

ReWarDS - ramverk Laws, Regulations, Stakeholder Values and Preferences Sustainability Analysis Sustainability Criteria Selection Key Steps: Selection of Economic, Social and Environmental Criteria Decision Problem and Generation of Alternatives Economic CBA Social Assessment Environmental Assessment Key Steps: Defining Objectives, Baseline Conditions, Demand & Supply Expectations, Planning Horizon & Alternative Solutions Key Steps: Identifying & Monetizing Costs & Benefits Uncertainty Assessments Choice of Discount Rates Net Present Values Key Steps: Relative Criteria Weighting Scoring of Alternatives Uncertainty Assessments Sustainability index Sensitivity Analysis Key Steps: Monte Carlo Simulations Review, Deliberation and Alternative Selection Key Steps: Ethical and Political Reviews and Deliberations Decision

Effekter på drift och underhåll Modell för drift och underhållskostnader baserat på världsbankens databas IBNET samt VASS

Värdering av leveransavbrott Baserat på metod av US Federal Emergency Management Agency (FEMA) Effekter på ekonomiska sektorer: ca 350 kr/person & dag Effekter på konsumenter: ca 320 kr/person & dag

Andra ekonomiska värderingar Hälsoeffekter Sjukvårdskostnader, produktivitetsbortfall & obehag Konsekvenser för lantbruk i vattenskyddsområden: Värdet av specifika grödor inom vattenskyddsområden Effekter på vattenkraft Värdet av elproduktion

Resultat - preliminära

Tanke Så fort vi fattat ett beslut har vi också gjort en värdering. Frågan vi måste ställa är:..om vi vill göra denna värdering öppet, strukturerat och medvetet..eller i det fördolda och omedvetet?

Tack! www.dricks.chalmers.se