Grön Agenda Innovativ branschsamverkan för lignocellulosabaserade produkter och uthållig teknikutveckling Introduktion och bakgrund Förnybara råvaror i olika former kommer att få en starkt ökad strategisk betydelse under kommande decennier. Detta som en konsekvens av minskande oljetillgångar med därtill kopplad internationell politisk instabilitet och stora prisfluktuationer, de åtgärder för minskad klimatpåverkan som införs både nationellt och internationellt, samt marknadsdrivkrafter mot hållbara produkter. Det är rimligt att förvänta sig stora omställningar av energi- och produktionssystemen inom en nära framtid. Förnybara källor till organiskt kol biomassa kommer i denna omställningsprocess att vara mycket efterfrågat och värdefullt. Sverige är ett land med förhållandevis god tillgång på biomassa och en lång tradition av att använda biomassa industriellt, inte minst skogsråvara. Hittills har den svenska skogen använts till framförallt sågade trävaror, massa/papper och energi. Vi kan dock idag se att efterfrågan och intjänandeförmågan för många traditionella produkter inom massa- och pappersindustrin minskar. Samtidigt kan vi se tecken på en begynnande omställning av produktionssystemet där alltfler branscher och aktörer vill använda lignocellulosaråvaror 1 för att bli gröna, exempelvis material och kemiindustrin, energisektorn och drivmedelssektorn. Detta kommer att innebära en radikal strukturomvandling av den svenska industrin. För material- och kemiindustrin, liksom för oljeraffinaderierna, handlar det om att byta ut den fossila råvarubasen och därigenom möta en ökad efterfrågan av hållbara produkter i form av gröna kemikalier, material och drivmedel. Även energisektorn påverkas genom en ändrad prisbild både på olja och på biomassa samt förändrade regelverk. Det handlar om komplexa, kapitalintensiva processer som skall ställas om på ett effektivt sätt. Detta är inte bara en teknisk utmaning, utan i högsta grad en utmaning för det politiska och ekonomiska system som ska sätta ramarna. För skogsindustrin är utmaningen att utveckla en bredare produktflora med nya produkter och processer med ökat förädlingsvärde då gamla marknader viker. I ett massa- och pappersbruk genererar användningen av vedråvara en mängd olika strömmar där huvudströmmen idag är den frilagda cellulosafibern som blir till massa eller papper samt för kemiska bruk den lignininnehållande svartluten. Skogsindustrin genererar sidoströmmar innehållande ett stort utbud av olika ämnen och molekyler polymera och lågmolekylära kolhydrater, lignin, syror, steroler som skulle kunna vidareförädlas till nya gröna kemikalier och material. Skogsindustrin skulle i mycket högre utsträckning än idag kunna bidra med råvaror till nya produkter i kombination med fortsatt produktion av fibrer och energi. Också annan biomassa, t.ex. restprodukter från jordbruket, eller nya snabbväxande grödor, kan få en ökad användning som råvara för kemi- eller energisektorn. Även om bakgrundsbehoven och drivkrafterna är olika i de olika branscherna så är behovet av omställning och önskan om av utveckling av nya biobaserade värdekedjor desamma. Effektiva bioraffinaderier med en bred flora av olika processer och produkter som nyttjar alla resursflöden, både primär- och sekundärflöden, ses av många i de olika branscherna som framtiden. Fullt genomförd får en omställning till förnybara råvaror uttryckt i t.ex. visioner som fossilfri processindustri eller fossilfria transporter - enorma konsekvenser, men redan 1 Med begreppet lignocellulosa avses växtbiomassa bestående av cellulosa, hemicellulosa och lignin även benämnt vedliknande biomassa. Lignocellulosa kan delas in i fyra kategorier: ved och restprodukter från virkesanvändning, restprodukter från jordbruket, energigrödor samt pappersavfall. 1
en partiell omställning av energisektorn, skogsindustrin eller kemisk processindustri ger dominoeffekter som påverkar hela industristrukturen. Gränserna mellan dee olika branscherna kommer att luckras upp parallellt med att en ny bioraffinaderisektor växer fram. Produktionsanläggningarna kommer också rent fysiskt att knytas tätare till varandraa genom ökat direkt utbyte av energi och materialströmmar. Figur 1. Exempel på ett bioraffinaderi utgående ifrån massa- och o pappersindustrin. Flödena visar floran av möjliga produkter. För en kemisk industri som konverteras till ett bioraffinaderi eller för ett energibolag g ser bilden annorlunda ut men komplexiteten och bredden av möjliga produkter och processer är de samma. Källa: Innventiaa Vad krävs för en omställning? Det kommer att behövas multidisciplinära kluster och en integration mellan olika branscher och kompetenser. Omställningen kräverr utveckling och vidareutveckling både inom olika teknikområden exempelviss bioteknik, förgasning, fraktionering och h separationsteknik. Teknikerna behöver kostnadseffektiviseras, demonstreras ochh industrialiseras. Produkterna behöver effektiva distributionssystem och hjälp till marknaderr där de är konkurrenskraftiga. Att utveckla en branschöverskridande bioraffinaderisektor handlar om attt på sikt bygga upp en ny industri och många stora produktionsanläggningar vilkaa var och en är investeringar i mångmiljardklassen. Utöver investeringskapital kräver industriell omställning god samverkan mellan ett stort antal olika aktörer, som etablerade industristrukturer inom t ex skogs-, s energi-, material- och kemiindustri, små innovationsföretag, universitet och högskolor, institut, kunder och inte minst politiska beslutsfattare. Det handlarar om att utveckla teknik, att skapaa förutsättningar för att tekniken kommer till användning genom att etablera starka tvärsektoriella branschnätverk och kluster. Vidare måste goda och långsiktiga möjligheter r för strategiska investeringar skapas och industrin måste anpassas till att effektivare utnyttjaa tillgängligaga resurser och både möta och stärka efterfrågan på en internationell marknad. En annan viktig del är analys av innovationssystemet och effekterna avv olika politiska styrmedel för att understödja framväxten en stark branschöverskridande bioraffinaderiindustri. Sverige har hög kompetens, stor miljömedvetenhet och en intresserad industri, men för att demonstration och industrialisering ska komma till stånd krävs samverkan med denn politiska styrningen. Nationell relevans Idag arbetar cirka 76 000 människor inom skogsnäringen (massa- och pappersindustri, skogsbruk, sågverksindustrin,, etc.) och cirka 54 000 människor inom kemiindustrin (inkl. 2
läkemedelsindustrin, raffinaderiindustrin och gummi- och plastvaruindustrin) (källa: SCB och Skogsindustrierna). Utöver detta sysselsätter branscherna indirekt ytterligare ett stort antal människor genom de arbetstillfällen som skapas hos underleverantörer, maskintillverkare, konsulter med flera. Kemiindustrin och skogsindustrin står tillsammans för mer än 20 % av Sveriges totala export, se figur 2 nedan. Processindustrin, varav skogs- och kemiindustrierna är en betydande del, ståt för merparten av den samlade industrins investeringar i Sverige. Import och export av olika varugrupper 2011 Övriga kemiska produkter Export Import Läkemedel Skogsindustriprodukter Figur 2. Import och export av olika varugrupper 2011 (total export 1 213 miljarder kr, total import 1 141 miljarder kr). Källa: Skogsindustrierna, www.skogsindustrierna.org Vidareförädlingen av den inhemska skogen till produkter med högt värde som kan exporteras är redan idag viktig för den svenska bytesbalansen. Om ytterligare produkter kan produceras eller om produkternas förädlingsvärde kan ökas stärker det bytesbalansen ytterligare och ökar bioekonomins andel av den totala ekonomin. På samma sätt skulle det för Sverige samtidigt stärka bytesbalansen, minska oljeberoendet och öka försörjningstryggheten om produkter som idag produceras baserat på importerade fossila bränslen istället producerades baserat på inhemsk bioråvara. Identifierade nyckelutmaningar och behov Bioraffinaderier möjliggör en ny våg av framgång och utveckling likt den man historiskt haft inom skogs- och kemiindustrin. Sverige ligger idag i framkant med moderna produktionsanläggningar, starka leverantörer av teknik och utrustning samt framstående forskningsaktörer. Bygger vi på dessa styrkor kan vi som nation ta initiativ inom området och stärka vår internationella konkurrenskraft. Det finns en betydande marknadspotential i biobaserade produkter som kan komma att vara av stor betydelse för Sveriges ekonomi om den förverkligas. Nedan listas ett antal (delvis kopplade) nyckelutmaningar och de behov som de för med sig. Med hjälp av de ovan nämnda styrkorna har Sverige potential att på ett framgångsrikt sätt omvandla dessa utmaningar till realiserade styrkor. 0 20 40 60 80 100 120 140 Miljarder kr Initiera och hantera en radikal strukturomvandling av industrin. Här föreligger ett stort behov av att vara proaktiv för att undvika utflyttning av strategiska funktioner så som FoU. Behov av att identifiera framväxande ny teknologi av paradigmskiftande karaktär. Kommersialisering och industrialisering av nya tekniker och processer. För detta behövs offentligt stöd och stimulansåtgärder under inledande kritiska faser. Tillgång till riskvilligt kapital genom tydliga och stabila förutsättningar. För detta behövs både en tydligt uttryckt politisk vision som svarar mot behoven (gällande till exempel miljö och sysselsättning) och kvantitativa mål. 3
Skapande av starka och stabila marknader för lignocellulosabaserade produkter. Behov av att identifiera drivkrafter för konsumenters och konsumentprodukters efterfrågan och också skapande av miljöer eller kombinat som kombinerar storskalig och småskalig produktion och genom synergier dem emellan ger ett ökat totalt förädlingsvärde Helhetsperspektiv är centralt både vad gäller råvaror, energieffektivitet, kostnadseffektivitet och miljöpåverkan. Här finns ett behov att analysera och värdera hela värdekedjor för nya tekniker och processer (genom Processintegration, systemanalys, livscykelanalys (LCA), m.m.). Branschöverskridande samverkan är essentiellt. De olika processindustrisektorerna har samma utmaningar men har hittills inte ägt och drivit frågan gemensamt. Samverkan bidrar bland annat till ökad flexibilitet, riskdelning, synergier, bättre tillgång till expertis och kapital samt att man som grupp lättare får gehör för sina frågeställningar från politiker. Här finns ett behov av incitament, stöd och ledning i samverkansprocessen samt hjälp med framtagande av nya affärsmodeller. Gemensam vision och agenda Sverige har en tradition av samverkan mellan olika aktörer som varit väsentligt för våra internationella framgångar. I och med de nya branschglidningar som en framväxt av en bioraffinaderisektor innebär finns det möjlighet att utveckla denna styrka ytterligare genom att stimulera till ordnad samverkan över branschgränserna och mellan privata och offentliga aktörer för de nya värdekedjor som växer fram. Visionen för detta agendaarbete är att identifiera de insatser av teknisk, systemanalytisk och marknadsorienterad karaktär som krävs för att Sverige effektivare skall kunna påbörja genomföra en strukturomvandling av inhemsk processindustrin och skapa en ledande bioraffinaderisektor, som levererar lignocellulosabaserade produkter med höga förädlingsvärden i en framväxande bioekonomi. Agendan bör omfatta följande fokusområden: Utveckling och vidareutveckling av produkter och produktområden med högt förädlingsvärde, betydande marknad och god internationell konkurrenskraft. Det är viktigt att förutsättningslöst värdera globala marknader med potential att utveckla efterfrågan på biobaserade produkter utifrån svenska råvaror. I detta ingår att leta efter nya plattformar och produkter i form av nya kemikalier och/eller intermediära produkter och material baserade på lignocellulosa. Dessa ska appliceras inom olika delar av processindustrin för att generera nya värdekedjor eller ge ytterligare värde till befintliga värdekedjor. Här ser vi ett särskilt intresse i att identifiera flexibla produktportföljer samt vidareutvecklingen av olika plattformskemikalier och kompositer. De produkter som produceras kommer att konkurrera på en global marknad och det är därför viktigt att utgående ifrån Sveriges råvarubas och befintlig industristuktur analysera och identifiera möjliga affärer och marknader för att identifiera de mest lämpliga och på så sätt uppnå konkurrensfördelar internationellt. Systemeffektivitet genom att inkludera och värdera hela värdekedjan. Vilka är de bästa hållbara och mest konkurrenskraftiga användningsområdena för den svenska lignocellulosan? Hur kan produktion och användning av olika typer av biobaserade produkter (material, kemikalier, drivmedel och energi) samverka för ett totalt sett så effektivt system som möjligt? Helhetsperspektivet är centralt, dels gällande den tillgängliga råvaran och dess optimala utnyttjande, men även vad gäller marknaden och relationen till andra industrier samt ur ett produktionstekniskt perspektiv. Ett utvecklat plattformstänkande kan vara en tänkbar modell för kraftsamlande utveckling. Här anser vi att det är viktigt att man i värderingen inkluderar hela värdekedjan från råvara till 4
slutprodukt inklusive biprodukter och eventuell materialåtervinning samt att man ser systemkopplingar och söker integrerade systemlösningar där tekniker, produkter och process kompletterar varandra. Det handlar om nya produkter och processer och deras miljöpåverkan bör för att kunna jämföras utvärderas på lika villkor med exempelvis LCAanalys. Effektiva processer genom utveckling och vidareutveckling av olika teknikområden. En biobaserad samhällsekonomi kräver att nya tekniker och processer för nyttiggörandet av biomassa utvecklas, kostnadseffektiviseras, demonstreras och industrialiseras i stor skala. Exempel på teknikområden av intresse är: tekniker för fraktionering av bioråvara, till exempel kemisk delignifiering, separationstekniker, kemisk/biologisk hydrolys/modifiering, fermentationsteknik, förgasning, etc. Här ser vi ett särskilt intresse i utveckling och vidareutveckling av industriell bioteknik i bred mening samt att hitta kombinationer av integrerade processer och processlösningar för fraktionering/bearbetning av lignocellulosan biotekniska, kemiska och termiska som ökar förädlingsvärdet i både primärströmmar och sekundärströmmar och ger en god systemeffektivitet. Inom området för industriell bioteknik har teknikutvecklingen gått mycket fort de senaste åren och robusthet och processbarheten har ökat väsentlig. Vi ser även ett intresse i utveckling av nya separationsprocesser för energieffektiv och kostnadseffektiv framställning av plattformsmolekyler som senare kan förädlas till nya produkter och material. För kommersiell introduktion på en internationell marknad är det viktigt att vidareutveckla, verifiera och skala upp både processteknik och industriell bioteknik. Nya system och processer som utvecklas bör, för att vara internationellt konkurrenskraftiga, integreras på ett effektivt sätt med den befintliga industristrukturen och de befintliga processerna. Här ser vi att processintegration är centralt. Både för att finna effektiva processer och för att integrera dessa till de befintliga systemen på ett kostnads- och energieffektivt sätt. Att få det att hända! Huruvida lignocellulosabaserade processer och produkter i stor utsträckning kommer att bidra till en växande bioekonomi avgörs inte enbart av de tekniska lösningarna utan bestäms också till stor del av politiska beslut, infrastruktur och policyfrågor. Vilka förutsättningar krävs för att marknaderna ska utvecklas? Här ser vi att det är essentiellt att kartlägga systemen och processerna som möjliggör och driver alternativt hämmar konkurrenskraftig implementering av de tekniska lösningarna och att skapa en bild av aktörerna och processerna i innovationssystemen kring teknikerna. När bilden är klar handlar det om att identifiera lösningar, vägar och verktyg för att främja och påskynda kommersialisering. Exempel på intressanta områden är att skapa och vidareutveckla forum för flerpartssamverkan, klustersamverkan, styrmedel, innovationsupphandling, olika former av investeringsstöd, utveckling av nya affärsmodeller och logistiklösningar. Vi ser att agendaprocessen här kan spela en mycket viktig roll i detta arbete för att främja förståelse, samverkan och utbyte av kunskap och information mellan olika aktörer. Syftet med agendan är att den ska både stärka och komplettera de nationella forskningsagendor (NRA) som idag utarbetas branschvis. Målsättningen är att identifiera synergier mellan branscherna samt satsningar och projekt som bidrar till att utveckling och kommersialisering av nya produkter baserade på lignocellulosa med högt förädlingsvärde kan påskyndas och effektiviseras. Beskrivning av konsortiet För att framgångsrikt skapa och driva innovation och efterföljande tillväxt krävs samverkan mellan nationellt och internationellt starka aktörer och miljöer. Det initiala konsortiet bakom denna ansökan består av ett antal etablerade företag, företagskluster, universitet, 5
forskningsinstitut och innovatörer med mycket god kunskap och kompetens inom sina respektive branschområden. Företagen som stödjer agendaprocessen är företag som kan och vill arbeta aktivt för en ökad branschöverskridande samverkan vilket visas bland annat genom deras aktivitet i olika existerande klustersammanslutningar samt regionala och nationella nätverk. Längs norrlandskusten finns VINNVÄXT-klustret Framtidens Bioraffinaderi som arbetar med att utveckla nya gröna kemikalier och material från skogsråvara. Flera av de stora skogskoncernerna är representerade i detta kluster. I konsortiet som i dagslägen står bakom agendaansökan ingår i dagsläget Processum, Sekab och SCA från detta kluster. Inom kemiindustrin har det västsvenska kemiindustriklustret samlats kring den gemensamma visionen Hållbar Kemi 2030 vilken fokuserar på en övergång från fossila till förnybara råvaror. Från den här grupperingen är Perstorp och Ineos med i agendakonsortiet. Konsortiet har även stöd av innovatörer och företag kända för sin innovationskraft genom bl.a. Lars Stigsson (Kiram). Energibolagen Göteborg Energi och Skellefteå Kraft jobbar aktivt inom området bioraffinaderier och stödjer agendan. Företagen och företagsklustren företräds i de flesta fall av representanter på ledningsgruppsnivå, vilket innebär att de besitter god kunskap gällande både sin egen bransch och påverkande faktorer på den strategiska nivå som utformandet av en strategisk FoI-agenda kräver. Forskningskompetens spelar oftast en avgörande roll när det gäller att lösa problem i innovationsprocesser som kräver hög kunskapsnivå, likt de kring olika typer av bioraffinaderier. I konsortiet finns både kompetens från universitet och forskningsinstitut med starka strategiska näringslivskopplingar genom deltagande av Lunds Universitet, Chalmers (genom styrkeområde Energi), Umeå Universitet, SLU och Luleå Tekniska universitet (genom Bio4Energy), samt instituten SP, Innventia och Chalmers Industriteknik (CIT). Genom deltagarna finns direkta kopplingar till ytterligare företag, aktörer och miljöer som kan engageras i agendaarbetet, till exempel genom Processum, Innventia och f3 (Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel). Genom nära involvering av aktörer knutna till utveckling av kemikalier och material (t.ex. Framtidens Bioraffinaderi och Hållbar Kemi 2030), energi (t.ex. Bio4Gasification, svenskt kunskapscentrum för förgasning av biomassa) och till utveckling av förnybara drivmedel (t.ex. f3) säkerställs helhetssynen i agendaarbetet. Processen med att skapa en bred samling kring agendaarbetet är mycket viktig för agendans legitimitet, och fler intressenter kommer aktivt att identifieras och engageras efter att denna ansökan skickats in. Exempel på områden som identifierats som intressanta där yttelrigare aktörer kommer att kontaktas: Enzymtillverkare. För det tekniska innovationssystem som visionen berör är enzymtillverkare en viktig aktör. Ingen av de ledande enzymtillverkarna har större verksamhet i Sverige, men i Danmark finns till exempel det världsledande företaget Novozymes. SMF, producenter av konsumentprodukter och underleverantörer. Dessa är en viktig del av det tekniska innovationssystemet och för det vidare arbetet är det viktigt att de genom representanter är med och påverkar utformningen av agendan. Exempel på företag som kan vara relevanta för arbetet är: Xylophane, SweTree Technologies, och Working Bugs. Andra delar av processindustrin. Även om skogsindustrin och kemi/materialindustrin är de branscher som primärt berörs av visionen och den framtida agendan så finns det även relevanta kopplingar till andra delar av processindustrin. Som exempel kan nämnas att de processer som primärt utvecklas och används av skogsindustrin och kemiindustrin även kan nyttjas inom andra sektorer, exempelvis livsmedels-, läkemedels- och jordbrukssektorn. Vidare så kan restprodukter och biprodukter från en bransch utgöra 6
råvara för en annan bransch. Vid en omställning av industrin, likt den som nämns i visionen ovan, är det högst sannolikt att olika industrisektorer blir mer sammankopplade med varandra genom ett mer utvecklat utbyte av energi och material. Utforskande öppningar kommer därför att göras mot exempelvis livsmedelsindustrin, jordbrukssektorn och läkemedelsindustrin. Ytterligare energibolag. Flertalet energibolag har befintlig eller begynnande verksamhet som kan inkluderas inom området bioraffinaderier baserade på lignocellulosa. Betydande aktörer är till exempel Umeå Energi och E.ON. Forskare och/eller aktörer med spetskompetens kring de system som på olika sätt interagerar med de tekniska systemen. Visionen och den sökta agendans kopplingar till de tre nyckelaspekterna Förnyelse av styrkeområde: Projektet är starkt kopplat till processindustrin, primärt skogsindustrin, material- och kemiindustrin, vilka är mycket viktiga för Sverige idag som industrigrenar och kring vilka det finns starka forskningsmiljöer. Skogen som inhemsk resurs är ett nationellt styrkeområde. Också energisektorn är en central aktör, med ökande integration mot kemisidan. Skogsindustrin är idag ett styrkeområde men konkurrenssituation och ändrad efterfrågan skapar förändringstryck. För att möta detta satsar man allt kraftfullare på utveckling av nya produkter med högre förädlingsvärde och bättre marknader. Det kan nämnas skogsindustrin har en målsättning att till 2035 fördubbla förädlingsvärdet med 50 % bidrag från nya produkter. Material- och kemiindustrin upplever en ökad konkurrens från bl.a. Asien och måste differentiera sitt erbjudande. Biobaserad råvara är en sådan möjlighet. Om dessa branscher kan kraftsamla gemensamt och därigenom få tillstånd ett effektivare råvaruutnyttjande, en breddad produktmix och ökat förädlingsvärde så skulle detta både förnya och stärka industrierna. Stimulans av nya och befintliga värdekedjor: Detta är en essentiell del av den sökta agendans omfattning. Framväxten av en ny bioraffinaderisektor innebär en kombination av både nya och modifierade värdekedjor och värdekonstellationer. Genom agendaprocessen kan man uppnå en ökad samverkan över branschgränserna inom processindustrin vilken simultant kommer att både stimulera och stärka värdekedjorna genom utbyte av branschspecifik/kritisk kunskap och expertis, högre adaptiv effektivitet, fördelningen av olika typer av risker samt förbättrad tillgång på kapital. Branschöverskridande kompetens, kunskap och teknikutveckling: Målet är att stimulera framväxten av nya företagskonstellationer i Sverige vilka bidrar till framväxten av en branschöverskridande bioraffinaderisektor baserad på lignocellulosa som primär råvara. Forskning har visat att stora vertikalt eller horisontellt integrerade organisationer är effektiva under förutsättning att det som skall levereras är en standardiserad produkt i stora volymer och att affären inte förändras över tid, med andra ord stabila, långsiktiga förhållanden. Teknisk utveckling, FoU, snabba förändringar på marknaden och ökad komplexitet hos de efterfrågade produkterna och tjänsterna gör dock att termen effektivitet behöver omprövas. De företag som har framgång under sådana förutsättningar är de som kan göra snabba omställningar, vara flexibla och leverera kvalitet med hög adaptiv effektivitet något som uppnås genom samverkan med andra företag och organisationer. Komplexa produkter och processer är ofta kostsamma vilket ytterligare förstärker behovet av samverkan för att säkra nödvändigt kapital och för att fördela riskerna. Utgångspunkten för denna ansökan är den gedigna kunskap, forskning och erfarenhet som finns i de traditionella branscherna och som integrerat med ny kunskap och forskning, skapad genom branschöverskridande samverkan och samverkan med nyskapande universitetsforskning är nyckeln till en framgångsrik framväxt av en ny bioraffinaderisektor. 7
Kopplingar till och synergier med andra nationella och internationella satsningar Det pågår redan idag ett ökande antal olika forsknings- och utvecklingssatsningar med bäring på bioraffinaderier. Pågående nationella satsningar där synergier kan skapas genom utvecklingen av en nationell strategisk agenda är exempelvis (men inte uteslutande): Projektet Skogskemi (B) som är under behandling i VINNOVAs utlysning Utmaningsdriven innovation. Projektet är branschöverskridande och består av aktörer från både skogs- och kemiindustrin samt universitet och forskningsinstitut. Till projektet finns tydliga kopplingar, både gällande område och gällande representation i konsortiet (flera av projektets deltagare är med i konsortiet). Projektet kommer att fokusera på tre olika värdekedjor och systemen kring dessa. Agendan ska ses om ett verktyg med hjälp av vilket fler liknande branschöverskridande satsningar med definierade målsättningar för specifika värdekedjor kan initieras. Andra ansökningar/agendor inom utlysningen Strategiska forsknings- och innovationsagendor, främst: - Agenda Bioraffinaderi - Nationell samverkan för en konkurrenskraftig bioekonomi. Denna ansökan omfattar bioraffinaderier baserade på jordbruksprodukter. Ansökan ska ses som komplementerande till denna ansökan (som omfattar bioraffinaderier baserade på lignocellulosa). De båda konsortierna är medvetna om varandras fokus och i det fortsatta arbetet kommer en dialog att föras gällande möjliga synergier. - Agenda Trä. Fokus i ansökan är den trämekaniska delen av skogsindustrin (trä som material utan kemisk söderdelning). Här kan synergier finnas i dialogen kring hantering av biprodukter. - Effektiv generering, rening och användning av syntesgas. Ansökans fokus är förgasning och vissa synergier kan därmed finnas i det fortsatta arbetet. - Gränsöverskridande samarbeten för ökad materialåtervinning - en kraftsamling för ökad internationell konkurrenskraft vars fokus är att öka effektiv resursanvändning av avfall och öka Sveriges miljöexport. Med denna agenda för vi en dialog beträffande materialåtervinnig av cellulosafiber. Vinnovas pågående branschkartläggningar (bland annat av skogs- och kemiindustrin). Innventias klusterforskningsprogram vars huvudfokus är lignin som kolfiberråvara och utnyttjade av hemicellulosa. Syftet med agendan är att den ska stärka och komplettera de nationella forskningsagendor (NRA) som idag utarbetas branschvis. Detta innebär även att det strategiska arbetet med samordning för att söka större medel, till exempel EU-finansiering underlättas. I agendaprocessen kommer det att ingå att göra en inventering av relevanta internationella initiativ. Det innebär dels om kommande initiativ och utlysningar där man med agendans roll kan samordna sin påverkan på utformningen i ett tidigt skede och dels om att hämta information från och lära sig av pågående projekt och processer. Exempel på hittills identifierade relevanta satsningar och initiativ är: Horizon 2020. Inom EUs kommande ramprogram Horizon 2020 finns det ett flertal initiativ som kopplar till bioekonomi, bioraffinaderier och processindustrin. Ett relevant exempel är SPIRE (Sustainable Process Industry and Resource Efficiency) vars syfte är att utveckla tekniker och systemlösningar inom processindustrin vilka bidrar till långsiktig hållbarhet och konkurrenskraft för Europa. Plattformen inkluderar hela värdekedjan, inklusive materialåtervinning. Plattformen finansierar även fullskaliga demoanläggningar för bioraffinaderier under förutsättning att de är energi- 8
och råvarueffektiva. Från konsortiet är SP aktiva i arbetet med utformningen av SPIRE och Perstorp i processen att gå med. Pågående projekt inom EUs sjunde ramprogram (FP7, Sustainable Biorefinery Call). BIOCORE som explicit fokuserar på bioraffinaderier baserade på agral lignocellulosa för produktion av olika produkter (biodrivmedel, kemikalier, el/värme etc.). SUPRABIO för uthålliga produkter från ekonomisk behandling av biomassa. Samt EuroBioRef som handlar om design av nästa generations bioraffinaderier och som omfattar hela kedjan från omvandling av biomassa till färdig produkt. Plattformar för uppskalning. Vad gäller uppskalning av bioraffinaderier i full skala så utvecklas det just nu inom EU flertalet plattformar (Public Private Partnerships) och parallella initiativ, exempelvis Bio Based Industries Initiative (B2I2) som ligger inom Horizon 2020 och European Industrial Bioenergy Initiative (EIBI). Liknande program finns även i USA, exempelvis Biorefinery Assistance Program. Shift2Bio. Ansökan om ett Erasmus Mundus gemensamt doktorandprogram med fokus på innovativ användning av biomassa för ett hållbart samhälle (under behandling). Flera av parterna i konsortiet kommer att vara aktiva i programmet. Konsortiet är genom olika aktörer även aktiva i ett antal projekt med relevans för agendaarbetet, exempelvis R4R: Chemical Regions for Resource Efficiency, inom EUs Regions of knowledge-call (coordination and support action) där syftet är att ta fram en Europeisk forsknings- och innovationsagenda för energi- och resurseffektiv industriell produktion. Genomförande Agendaprocessen kommer att utformas och genomföras med SP som central koordinator i nära samverkan med primärt de initialt identifierade parterna men efterhand också med nya parter. Processen och framtagandet av agendan kommer att vara uppbyggt kring en gemensam serie av minst fyra workshops/seminarier med syfte att verka som arbetsmöten där olika delar av agendaarbetet är i fokus vid de olika tillfällena. Parterna deltar aktivt i seminarierna samt förbereder och följer upp ålagda arbetsuppgifter, som att ta fram relevant bakgrundsmaterial, ge inspel och feedback till skrivprocessen etc. Mellan de större gemensamma seminarierna sker kommunikation mellan parterna och processledningen via telefon- och videomöten. Workshopserien kompletteras med skrivbordsstudier av olika underlag, som andra strategiska FoI-agendor. Själva framtagandet och skrivandet av agendan är ryggraden i projektet och en kontinuerlig process som löper parallellt med workshopserien. Styrgrupp/Arbetsgrupp arbetar Projektgrupper arbetar Läge Vision Väg Luckor FoI Agenda Workshop Workshop Workshop Workshop Figur 3. Figuren visar agendaprocessens fem steg samt ger en bild av när i processen som styrgrupp/arbetsgrupp respektive identifierade projektgrupper kommer att vara aktiva. 9