SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon: 010-224 40 00, e-post: samo2016@msb.se
SAMÖ 2016 2 (19) Innehållsförteckning 1. Från förmågor till mål i SAMÖ 2016... 3 1.1 Prioriterade förmågor... 3 1.2 Övergripande syfte och mål... 3 1.2.1 Övergripande syfte för övningen SAMÖ 2016... 3 1.2.2 Övergripande mål för övningen SAMÖ 2016... 3 1.3 Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar... 4 2. Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar SAMÖ 2016... 7 2.1 Mål - geografiskt områdesansvar... 7 2.1.1 Målbeskrivning geografiskt områdesansvar... 7 2.2 Mål - informationsdelning... 9 2.2.1 Målbeskrivning - informationsdelning... 9 2.3 Mål samlade lägesbilder... 10 2.3.1 Målbeskrivning samlade lägesbilder... 10 2.4 Mål kommunikation... 11 2.4.1 Målbeskrivning kommunikation... 11 2.5 Mål resurser och uthållighet... 12 2.5.1 Målbeskrivning resurser och uthållighet... 12 3. Bilaga: ett urval av regelverk och principer... 13 3.1 Grundläggande principer... 13 3.2 Geografiskt områdesansvar... 14 3.2.1 Kommuner... 14 3.2.2 Länsstyrelser... 15 3.2.3 Regeringen och statliga myndigheter... 15 3.3 Informationsdelning... 16 3.3.1 Kommuner... 16 3.3.2 Statliga myndigheter...17 3.4 Samlade lägesbilder... 17 3.4.1 Kommuner och landsting...17 3.4.2 Statliga myndigheter...17 3.5 Kommunikation... 18 3.5.1 Kommuner... 18 3.5.2 Statliga myndigheter... 18 3.6 Resurser och uthållighet... 19 3.6.1 Kommuner och landsting... 19 3.6.2 Statliga myndigheter... 19
SAMÖ 2016 3 (19) 1. Från förmågor till mål i SAMÖ 2016 1.1 Prioriterade förmågor Vilka förmågor som ska övas är bestämt utifrån de prioriterade förmågorna i MSB:s övningsinriktning 1. Förmågorna handlar om ledning, samverkan och kommunikation, och i SAMÖ 2016 är det följande förmågor som ska övas: Innebörden i det geografiska områdesansvaret på nationell, regional och lokal nivå Kommunikation och informationssamordning Samverkan om samlad lägesuppfattning Prioritering av resurser och dess samband med uthållighet SAMÖ 2016 har också i uppdrag att, inom ramen för Host Nation Support (HNS), identifiera och beskriva förmågan att ta emot stöd från andra nationer 2. 1.2 Övergripande syfte och mål Vid startmötet för SAMÖ 2016 presenterades ett förslag på övergripande syfte och mål för övningen. Synpunkter från aktörerna inhämtades under startmötet. Övergripande syfte och mål har därefter bearbetats och återkopplades till aktörerna i samband med planeringskonferens 1. 1.2.1 Övergripande syfte för övningen SAMÖ 2016 Det övergripande syftet med SAMÖ 2016 är att bidra till utveckling av samhällets krisberedskap genom att pröva och beskriva övande aktörers förmåga att hantera samhällsstörningar. 1.2.2 Övergripande mål för övningen SAMÖ 2016 Under SAMÖ 2016 visar de övande aktörerna förmåga till ledning, samverkan och kommunikation vid hantering av samhällsstörningar, vilket sker genom att de åstadkommer aktörsgemensam inriktning och samordning för att värna samhällets skyddsvärden. 1 MSB (2014), Övningsinriktning under 2015, 2016 och 2017 för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå, 2010-6381-168. 2 Målet resurser och uthållighet, se avsnitt 2.5, kan beakta förmågan att ta emot resurser. Att ta emot stöd från andra nationer kan därmed inkluderas inom målet resurser och uthållighet.
SAMÖ 2016 4 (19) 1.3 Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Enligt målstrukturen för SAMÖ 2016 (se figur 1) bryts det övergripande målet ner till aktörsgemensamma mål. Till varje aktörsgemensamt mål finns en så kallad målbeskrivning. Målbeskrivningarna är framtagna för att ge stöd i tolkningen av de aktörsgemensamma målen för SAMÖ 2016 genom att förtydliga vad de innebär och vilka avgränsningar som finns. De utgör också ingångsvärde i utvecklingen av scenario och genomförande för SAMÖ 2016. Figur 1: målstrukturen i SAMÖ 2016 Vid planeringskonferens 1 för SAMÖ 2016 presenterades ett förslag på aktörsgemensamma mål för övningen. Synpunkter inhämtades genom gruppdiskussioner utifrån frågeställningen Ser du din aktörs roll i det aktörsgemensamma målet?. Synpunkterna bearbetades och föranledde reviderade aktörsgemensamma mål som tillsammans med utkast på målbeskrivningar delgavs de övande aktörerna inför workshoppar i september. Gruppdiskussioner på workshopparna kring de aktörsgemensamma målen och målbeskrivningarna ledde till ytterligare revidering. Denna version lämnades till Expertnätverket 3 som fick ge sina synpunkter. Dessa inarbetades i de slutliga aktörsgemensamma målen och målbeskrivningarna för SAMÖ 2016 som presenteras i detta dokument. 3 En grupp experter som på uppdrag av SAMÖ 2016 bidrar med metod- och sakkunskap i utvärderingsprocessen.
SAMÖ 2016 5 (19) De aktörsgemensamma målen bygger på de prioriterade förmågorna och presenteras tillsammans med målbeskrivningarna i kapitel 2 Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar SAMÖ 2016. Mål geografiskt områdesansvar De övande aktörerna visar, genom att agera i enlighet med de olika roller som det geografiska områdesansvaret innebär, att de samverkar för att uppnå samordning. Mål informationsdelning De övande aktörerna delar information som kan vara av aktörsgemensamt intresse genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Mål samlade lägesbilder De övande aktörerna lämnar lägesrapporter som sammanställs till samlade lägesbilder som används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Mål kommunikation De övande aktörerna samordnar sin information för att kunna vara tydliga och relevanta i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Mål resurser och uthållighet De övande aktörerna samordnar tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Samband mellan de aktörsgemensamma målen för SAMÖ 2016 illustreras förenklat i figur 2. Figur 2: Illustration som förenklat beskriver samband mellan de aktörsgemensamma målen i SAMÖ 2016
SAMÖ 2016 6 (19) Den terminologi som används i de aktörsgemensamma målen och målbeskrivningarna följer så långt det är möjligt den ordlista som återfinns i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 4. I bilagan till detta dokument finns ett urval av regelverk och principer som är sammanställda mot bakgrund av de aktörsgemensamma målen. För ytterligare läsning och fördjupning hänvisas till den sammanfattning av de centrala reglerna inom krisberedskapsområdet och andra regler som är relevanta för hanteringen av samhällsstörningar som återfinns i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 5. 4 MSB (2014), Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, kapitel 22. Ordlista, s. 205. 5 MSB (2014), Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, kapitel 18. Regelverk, s. 179.
SAMÖ 2016 7 (19) 2. Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar SAMÖ 2016 2.1 Mål - geografiskt områdesansvar De övande aktörerna visar, genom att agera i enlighet med de olika roller som det geografiska områdesansvaret innebär, att de samverkar för att uppnå samordning. 2.1.1 Målbeskrivning geografiskt områdesansvar Målet är framtaget utifrån den för SAMÖ 2016 prioriterade förmågan innebörden i geografiskt områdesansvar på nationell, regional och lokal nivå. Målet prövar och beskriver agerande kopplat till det geografiska områdesansvaret. Målet förutsätter kunskap om roller för samverkan och samordning hos olika aktörer. Samtliga aktörer agerar utifrån ansvarsprincipen, som också innebär ett ansvar för varje aktör att samverkan med andra, ofta sektorsövergripande 6. Att aktörerna ska stödja varandra och samverka med varandra brukar kallas den utökade ansvarsprincipen. I utövandet av den utökade ansvarsprincipen har aktörerna det geografiska områdesansvaret att förhålla sig till, det vill säga att några aktörer har utpekat ansvar för att verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation. Det geografiska områdesansvaret handlar om att få till stånd denna samordning. Aktörerna hanterar samma kris men har olika uppgifter. Varje aktör agerar självständigt och leder sin egen verksamhet. 7 För den lokala och den regionala nivån finns det en tydlig reglering av detta ansvar. 8 För kommuner innebär det att de inom sitt geografiska område ska verka för att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en extraordinär händelse samordnas. För länsstyrelsen innebär det att länsstyrelsen inom sitt geografiska område ska vara en sammanhållande funktion mellan lokala och regionala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån vid samhällsstörningar. 6 Regeringens proposition (2013), Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling, 2013/14:144, s. 17. 7 Regeringens proposition (2007), Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, 2007/08:92, s. 77. 8 MSB (2014), Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, kapitel 4. Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar, s. 26.
SAMÖ 2016 8 (19) Av regeringsformen följer att regeringen har till uppgift att styra landet. Därför kan man säga att regeringen har det geografiska områdesansvaret för landet. Regeringens uppgift avseende det nationella områdesansvaret är bland annat att svara för den övergripande samordningen, prioriteringen och inriktningen av samhällets krisberedskap. Regeringen har delegerat delar av den operativa verksamheten till myndigheterna. Regeringen har särskilt uppdragit åt MSB att stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris 9. I samordning av tvärsektoriella åtgärder vid krishantering ingår bland annat att skapa förutsättningar för samlade lägesbilder och samordnad information till allmänheten. Aktörer med och utan geografiskt områdesansvar har olika ansvar kopplat till dessa aktiviteter, se bilagan. I vilken mån aktörers agerande kopplat till det geografiska områdesansvaret leder till inriktning och samordning prövas i målen om samlade lägesbilder, kommunikation och resurser och uthållighet. 9 MSB (2014), Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, kapitel 4. Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar, s. 26.
SAMÖ 2016 9 (19) 2.2 Mål - informationsdelning De övande aktörerna delar information som kan vara av aktörsgemensamt intresse genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. 2.2.1 Målbeskrivning - informationsdelning Målet är framtaget utifrån den för SAMÖ 2016 prioriterade förmågan kommunikation och informationssamordning. Målet prövar och beskriver kommunikationen mellan aktörer. En förutsättning för aktörsgemensam inriktning och samordning är att det finns väl fungerande strukturer för informationsdelning 10. Målet handlar om att upprätta kontaktvägar mellan aktörer för att kunna dela information. Med informationsdelning avses i detta mål att göra information tillgänglig för andra och att ta emot och efterfråga information 11. Målet handlar inte om att pröva och beskriva den interna kommunikation som sker inom respektive aktörs egen organisation och inte heller relevansen eller kvaliteten i den information som delas. Informationens relevans och kvalitet kommer däremot att belysas i målen om samlade lägesbilder, kommunikation och målet om resurser och uthållighet. Målet lägger därmed grunden för kommande mål. Till exempel blir den informationsdelning som avses en förutsättning för att skapa samlade lägesbilder. I målet avses informationsdelning kunna ske både genom informella kontakter och möten mellan olika aktörer, lika väl som genom mer strukturerade samverkansformer, till exempel samverkanskonferenser. Målet förutsätter kunskap om ansvarsfördelning mellan aktörerna för att de ska kunna etablera kontaktvägar, men också för att kunna ha en beredskap för att etablera nya kontaktvägar med aktörer som man vanligtvis inte samarbetar med. Informationen bör kunna förmedlas mellan aktörerna på ett effektivt, snabbt och strukturerat sätt genom användning av tekniska system 12. Med tekniska system avses de olika system som de övande aktörerna använder för att dela information med varandra vid hanteringen av samhällsstörningar. 10 MSB (2014), Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, kapitel 14. Informationsdelning en förutsättning för att skapa lägesbild, s. 99. 11 MSB (2014), Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, kapitel 14. Informationsdelning en förutsättning för att skapa lägesbild, s. 107. 12 Regeringens proposition 2007/08:92, Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, kapitel 4.3 Information, kommunikation, stödsystem och verktyg, s. 21.
SAMÖ 2016 10 (19) 2.3 Mål samlade lägesbilder De övande aktörerna lämnar lägesrapporter som sammanställs till samlade lägesbilder som används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar. 2.3.1 Målbeskrivning samlade lägesbilder Målet är framtaget utifrån den för SAMÖ 2016 prioriterade förmågan samverkan om samlad lägesuppfattning där samlad lägesuppfattning har ändrats till samlad lägesbild i enlighet med terminologin i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 13. Målet prövar och beskriver hur de övande aktörerna lämnar lägesrapporter för sammanställning till samlade lägesbilder. En lägesrapport utgörs av aktörens urval av information som kan vara av aktörsgemensamt intresse och som lämnas för att kunna skapa en lägesbild 14. Rollerna i denna process är olika. Det finns lagstiftning som styr att utpekade aktörer ska lämna lägesrapporter och sammanställa samlade lägesbilder, se bilagan. Detta mål prövar och beskriver även hur de samlade lägesbilderna används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering av samhällsstörningarna. Själva användningen av de aktörsgemensamma inriktningarna vid hanteringen av samhällsstörningarna prövas och beskrivs i målet om kommunikation med drabbade, allmänhet och medier samt i målet om resurser och uthållighet. En effektiv hantering av informationsflödena hos samtliga övande aktörer (se målet om informationsdelning) är en grundläggande förutsättning för att kunna skapa, förmedla och använda samlade lägesbilder. Skapande av samlade lägesbilder är en kontinuerlig process, som innehåller både givande och tagande i form av återkoppling och efterfrågan av information. 13 MSB (2014), Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, kapitel 15. Lägesbilder ger bättre överblick, s. 121. 14 MSB (2014), Lägesbilder Att skapa och analysera lägesbilder vid samhällsstörningar, kapitel 3. Informationsdelning en förutsättning för att skapa lägesbild, s. 32.
SAMÖ 2016 11 (19) 2.4 Mål kommunikation De övande aktörerna samordnar sin information för att kunna vara tydliga och relevanta i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. 2.4.1 Målbeskrivning kommunikation Målet är framtaget utifrån den för SAMÖ 2016 prioriterade förmågan kommunikation och informationssamordning. Målet prövar och beskriver hur aktörerna samordnar kommunikationen med drabbade, allmänhet och medier. Detta kan ske genom strukturerade samverkansformer, som samverkanskonferenser eller andra möten och kontakter som syftar till informationssamordning. Målet prövar och beskriver även hur de övande aktörerna använder och drar nytta av de aktörsgemensamma inriktningarna från arbetet med informationsdelning och samlade lägesbilder i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Målet omfattar kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Kommunikation innebär att förmedla information till dessa grupper. Det innebär också att hämta in information från dessa grupper för att få en bild av vilka kommunikationsbehov som finns och arbeta med omvärldsbevakning för att få en bild av hur samhällsstörningarna beskrivs och uppfattas av omvärlden. Med drabbade avses de individer, organisationer eller andra delar av samhället som blivit drabbade av samhällsstörningarna och som utgör en särskild målgrupp att kommunicera med.
SAMÖ 2016 12 (19) 2.5 Mål resurser och uthållighet De övande aktörerna samordnar tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. 2.5.1 Målbeskrivning resurser och uthållighet Målet är framtaget utifrån den för SAMÖ 2016 prioriterade förmågan prioritering av resurser och dess samband med uthållighet. Målet prövar och beskriver hur aktörsgemensamma inriktningar från arbetet med informationsdelning och samlade lägesbilder i de tidigare målen leder till samordning av tillgängliga resurser för att nå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Resurs- och uthållighetsmålet prövar och beskriver hur aktörerna gemensamt använder samhällets samlade resurser. Resurser kan vara både personella och materiella. Resurssamordningen kan innebära omfördelning av resurser så att de samlade resursbehoven täcks, men kan också innebära att avvägning eller prioritering av begränsade resurser till de mest angelägna behoven krävs. Målet resurser och uthållighet prövar och beskriver även hur aktörsgemensamma inriktningar och samordning tillgodoser såväl omedelbara som framtida resursbehov. Uthållighetsaspekters samband med resursprioritering belyses därmed. Målet prövar och beskriver inte aktörernas interna arbete kring resurser. En uthållig och ändamålsenlig resursanvändning förutsätter att resursbehov och resursläget vad gäller tillgängliga resurser förmedlas. Delgivning av resursbehov och tillgängliga resurser kan ske vid strukturerade samverkansformer som samverkanskonferenser, eller vid andra möten och kontakter mellan berörda aktörer.
SAMÖ 2016 13 (19) 3. Bilaga: ett urval av regelverk och principer Ett urval 15 av lagar och principer mot bakgrund av de aktörsgemensamma målen i SAMÖ 2016. 3.1 Grundläggande principer Hela avsnittet om grundläggande principer finns att läsa i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 16 Det svenska systemet för samhällsskydd och beredskap regleras i grunden av ansvars-, närhets- och likhetsprincipen. Detta framgår av olika utredningar, förarbeten och propositioner, men principerna som sådana är inte definierade i lag. De ska i stället förstås som en bakgrund till dagens regelverk och aktörernas uppdrag och mandat. Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid en störning i samhället. Regeringen har tydliggjort att ansvarsprincipen även innebär att alla aktörer som berörs av en störning, direkt eller indirekt, som kan bidra till att hantera konsekvenserna har ett ansvar att agera även i osäkra lägen. Ansvarsprincipen innebär också att aktörerna ska stödja och samverka med varandra, detta brukar kallas den utökade ansvarsprincipen. Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär att samhällsstörningar ska hanteras där de inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under samhällsstörningar ska alltså fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt. 15 Utöver lagstiftning och principer i bilagan finns det lagstiftning inom en mängd olika områden som innebär krav på aktörer vid hanteringen av samhällsstörningar. 16 MSB (2014), Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, kapitel 4. Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar, s. 24.
SAMÖ 2016 14 (19) 3.2 Geografiskt områdesansvar I Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, avsnittet Grundläggande principer, återfinns även text om geografiskt områdesansvar samt sektorsansvar 17. Om geografiskt områdesansvar skrivs bl.a. att geografiskt områdesansvar är en viktig del i krisberedskapen. För den lokala och den regionala nivån finns det en tydlig reglering av detta ansvar. [ ] Av regeringsformen följer att regeringen har till uppgift att styra landet. Därför kan man säga att regeringen har det geografiska områdesansvaret för landet. Regeringens uppgift avseende det nationella områdesansvaret är bland annat att svara för den övergripande samordningen, prioriteringen och inriktningen av samhällets krisberedskap. Regeringen har delegerat delar av den operativa verksamheten till myndigheterna. Det nationella områdesansvaret innefattar därmed de samlade krishanteringsåtgärderna som regeringen med stöd av Regeringskansliet eller genom förvaltningsmyndigheterna utövar. Regeringen har särskilt uppdragit åt MSB att stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris. 3.2.1 Kommuner Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att [ ] 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Mål för uppgifterna i lagen kopplade till kommunens arbete med det geografiska områdesansvaret är preciserade i Överenskommelse om kommuners krisberedskap 18. Målen är: kommunen ska ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse, kommunen ska vara sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område bör ingå, 17 MSB (2014), Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, kapitel 4. Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar, s. 26. 18 SKL/MSB (2013) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH, s. 12.
SAMÖ 2016 15 (19) kommunen ska verka för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas samt att kommunen ska ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse. Kommunen ska ta initiativ till att aktörerna som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas. 3.2.2 Länsstyrelser Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Geografiskt områdesansvar 7 Länsstyrelsen skall inom sitt geografiska område i fråga om sådana situationer som avses i 9 19 vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån, samt verka för att: [ ] - nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt, - under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, - informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under sådana förhållanden samordnas, och - efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. Krav på länsstyrelsen återfinns vidare i Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion där enligt 54 Länsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanhållande inom sitt geografiska område och före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. Länsstyrelsen ska särskilt 1. ansvara för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer 3.2.3 Regeringen och statliga myndigheter Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 6 Regeringen styr riket. Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Samverkan och samordning 5 Varje myndighet, vars ansvarsområde berörs av en krissituation, skall vidta de åtgärder som behövs för att hantera konsekvenserna av denna. Myndigheterna skall samverka och stödja varandra vid en sådan krissituation. 19 9 återfinns under rubriken Förberedelser för och verksamhet under krissituationer - Risk- och sårbarhetsanalys.
SAMÖ 2016 16 (19) Särskilt ansvar för krisberedskapen 11 Myndigheterna som anges i bilagan till denna förordning, länsstyrelserna samt i övrigt de andra myndigheter som regeringen meddelar föreskrifter om eller beslutar efter förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. Myndigheterna ska särskilt 1. samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet, 2. samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda, 3. beakta det samarbete som sker inom Europeiska Unionen och internationella forum i frågor som rör samhällets krisberedskap Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Samordning och stöd vid olyckor och kriser 7 Myndigheten ska ha förmågan att bistå med stödresurser i samband med allvarliga olyckor och kriser samt stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris. Myndigheten ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att 1. samordna krishanteringsåtgärderna, 2. samordna information till allmänhet och media, 3. effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser, och 4. samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet Där 11 a-f handlar om Regeringskansliet och krisberedskap. 3.3 Informationsdelning 3.3.1 Kommuner Mål för kommunens arbete är preciserade i Överenskommelse om kommuners krisberedskap 20 : Mål är att: kommunen ska ha förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris 20 SKL/MSB (2013), Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH, s. 12.
SAMÖ 2016 17 (19) 3.3.2 Statliga myndigheter Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Särskilt ansvar för krisberedskapen 11 Myndigheterna som anges i bilagan till denna förordning, länsstyrelserna samt i övrigt de andra myndigheter som regeringen meddelar föreskrifter om eller beslutar efter förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. Myndigheterna ska särskilt [ ] 6. beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3.4 Samlade lägesbilder 3.4.1 Kommuner och landsting Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Rapportering 9 [ ] Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Mål för kommunens arbete med lägesbild och rapportering är preciserade i Överenskommelse om kommuners krisberedskap 21 : Mål är att: [ ] kommunen ska ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse. Vidare ska kommunen ha förmågan att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse. [ ] kommunen ska ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse 3.4.2 Statliga myndigheter Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Rapportering 14 Myndigheter med ansvar enligt 11 skall, när en situation som avses i 9 andra stycket uppstår 22, hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, 21 SKL/MSB (2013), Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH, s. 12.
SAMÖ 2016 18 (19) tillståndet, den förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. 15 Varje myndighet ska efter förfrågan från Regeringskansliet eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lämna den information som behövs för samlade lägesbilder. Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 54 Länsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanhållande inom sitt geografiska område och före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. Länsstyrelsen ska särskilt 1. ansvara för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Samordning och stöd vid olyckor och kriser 7 [ ] Myndigheten ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att [ ] 4. samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder. Myndigheten ska ha förmågan att bistå Regeringskansliet med underlag och information i samband med allvarliga olyckor och kriser. 3.5 Kommunikation 3.5.1 Kommuner Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att [ ] 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. 3.5.2 Statliga myndigheter Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 7 Länsstyrelsen skall inom sitt geografiska område i fråga om sådana situationer som avses i 9 23 vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån, samt verka för att: [ ] 22 9 andra stycket: Vid denna analys ska myndigheten särskilt beakta 1. situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, 2. situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, 3. att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, och 4. förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. 23 9 återfinns under rubriken Förberedelser för och verksamhet under krissituationer - Risk- och sårbarhetsanalys.
SAMÖ 2016 19 (19) - informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under sådana förhållanden samordnas Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Samordning och stöd vid olyckor och kriser 7 Myndigheten ska ha förmågan att bistå med stödresurser i samband med allvarliga olyckor och kriser samt stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris. Myndigheten ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att [ ] 2. samordna information till allmänhet och media 3.6 Resurser och uthållighet 3.6.1 Kommuner och landsting Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 4 kap. Bistånd mellan kommuner och landsting samt stöd till enskilda Bistånd mellan kommuner och landsting 1 Kommuner och landsting får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. Bestämmelser om kommuners och landstings möjlighet att hjälpa annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 3.6.2 Statliga myndigheter Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 7 Länsstyrelsen skall [ ] verka för att: [ ] - efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Samordning och stöd vid olyckor och kriser 7 Myndigheten ska ha förmågan att bistå med stödresurser i samband med allvarliga olyckor och kriser samt stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris. Myndigheten ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att [ ] 3. effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser