Kriminologiska institutionen Hot spots i Sälen En kartläggning av den polisanmälda brottsligheten i Sälenområdet under högsäsongsperioder vintersäsongen 07/08 Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2008 Linda Strid
Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att kartlägga den anmälda brottsligheten i Sälenområdet, med fokus på brottstyperna stöld, misshandel och skadegörelse, under tre högsäsongsperioder vintersäsongen 07/08. Detta genom att undersöka vilka brottstyper som förekommer och deras frekvens, för att därefter beskriva brottstyperna stöld, misshandel och skadegörelse mer detaljerat. Undersökningen avser besvara frågeställningarna: Vilka typer av brott anmäls och hur vanligt förekommande är de tre nämnda brottstyperna? Var sker de tre ovan nämnda brottstyperna? (Plats i närmiljön) Vilken tid på dygnet sker de tre ovan nämnda brottstyperna? Vilka objekt utsätts för skadegörelse? Vilka utsätts för misshandel? (Ålder och kön) Vilka objekt stjäls? Undersökningen är en kvantitativ registerstudie och grundar sig på polisanmälningar från RARsystemet. Undersökningens teoretiska ansats är rutinaktivitetsteorin och rational choice-perspektivet, till vilka resultaten visar sig kunna anknytas. Tillfällesstrukturens betydelse för stöld-, misshandels- och skadegörelsebrott i området framträder. Brotten kan kopplas till situationer och tidpunkter som ur gärningspersonens perspektiv ter sig gynnsamma ur olika aspekter. Den mest frekventa stöldtypen, stöld av skidor och snowboards, sker främst på platser med god objekttillgång. Stöldtoppar av dessa objekt sker vid tidpunkter då extra mycket folk är i rörelse vilket reducerar inslaget av kapabla väktare. Den anmälda misshandelsbrottsligheten drabbar främst unga män och en klar majoritet av misshandelsfallen sker i miljöer där, för varandra, obekanta vistas och där det inte är ovanligt att alkohol intas. Nattklubbar och stugor i samband med fest är i särklass de vanligaste brottsplatserna för den anmälda misshandelsbrottsligheten i området. Den vanligaste typen av skadegörelse utgörs av skadegörelse av bil och av dessa brott sker endast ett fåtal utanför stugor där upptäcktsrisken kan antas var hög. Majoriteten sker istället på parkeringar i anslutning till anläggningscentra där många bilar lämnas obevakade under stora delar av dagen.
Innehållsförteckning 1. Inledning...1 1.1 Syfte och frågeställningar...1 2. Teori och tidigare forskning...2 2.1 Rutinaktivitetsteorin och tillfällesstrukturen...3 2.2 Rational choice perspektivet...4 2.2.1 Begränsad rationalitet... 4 2.3 Kritik mot den teoretiska ansatsen...5 2.4 Tidigare forskning...5 2.4.1 Granaths studie om skidstölder i Sälenområdet... 5 2.4.2 Tillfällesstrukturens betydelse... 6 2.4.3 Skadegörelse... 6 2.4.4 Misshandel... 7 3. Metod...7 3.1 Val av metod...7 3.2 Material och begränsningar...8 3.3 Urval...8 3.4 Kodning av variabler...9 3.5 Regler för kodning av aktuella brottstyper...10 3.5.1 Skadegörelse...10 3.5.2 Misshandel...11 3.5.3 Stöld...11 3.6 Bortfall...11 3.7 Validitet och reliabilitet...11 3.8 Etik...14 4. Resultat och analys...15 4.1 Frekvens av anmälda brottstyper...15 4.2 Hot spots/noder...16 4.3 Skadegörelse...17 4.3.1 Objekt...17 4.3.2 Plats och tidpunkt...17 4.4 Misshandel...19 4.4.1 Vem drabbas?...19 4.4.2 Plats och tidpunkt...21 4.5 Stöld...23
4.5.1 Stöldobjekt...23 4.5.2 Plats och tidpunkt...24 5. Diskussion...26 5.1 Återkoppling teori...27 6. Framtida forskning...29 Litteraturlista...31 Bilagor...34
1. Inledning Utförsåkning är en populär aktivitet i Sverige. Enligt den marknadsundersökning som genomförs vartannat år av Svenska liftanläggningars organisation, SLAO, var det under skidsäsongen 06/07 drygt 1,9 miljoner svenskar som utövade sporten i Sverige (Internetkälla 1). Sälens alla skidanläggningar, med undantag Näsfjället, ligger på topp tiolistan över de mest besökta svenska skidanläggningarna vintersäsongen 07/08 räknat i antal skiddagar (Internetkälla 2). Under en högsäsongsdag vintertid, beräknas uppemot 80 000 människor röra sig i Sälenområdet (Internetkälla 3). De tillresta bor här under en begränsad tid, de handlar i affärer, brukar fordon, sluter hyresavtal och nyttjar skidbackar, restauranger, relaxavdelningar och nattklubbar. Samtidigt rapporterar Dalarnas Tidningar om hur polisen vittnar om en stökig säsong 07/08 med bl.a. misshandel och stölder (Internetkälla 4). I denna kvantitativa registeranalysstudie kommer den anmälda brottsligheten, under tre högsäsongsperioder under vintersäsongen 07/08 i Sälenområdet, att kartläggas med hjälp av data från RAR- systemet. RAR står för Rationell anmälningsrutin och är polisens register där polisanmälningar diarieförs. Materialet för denna studie består av 357 av dessa polisanmälningar. Undersökningens teoretiska ansats är rutinaktivitetsteorin och betydelsen av tillfällesstrukturen för att brott ska begås. Enligt rutinaktivitetsteorin är människans rörelser och aktiviteter i samhället viktiga för huruvida brott begås eller ej. Tillfälle för brott är en hörnsten för brottsligt beteende, men tillfällesfaktorn kan inte ensam förklara kriminella handlingar. Tre kriterier krävs för detta enligt rutinaktivitetsteorin: lämpligt objekt, motiverad förövare och avsaknad av kapabla väktare (Cohen & Felson 1979: 589-591). 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att kartlägga den anmälda brottsligheten i Sälenområdet, med fokus på brottstyperna stöld, misshandel och skadegörelse, under högsäsongsperioderna: Jul och nyår 20071222-20080102 Sportlovsveckorna 20080211-20080309 Påsken 20080320-20080330 Detta genom att undersöka vilka brottstyper som förekommer och deras frekvens, för att därefter beskriva brottstyperna stöld, misshandel och skadegörelse mer detaljerat. 1
Utifrån polisanmälningar och ovan angivna perioder, syftar studien till att besvara följande frågor: Vilka typer av brott anmäls och hur vanligt förekommande är de tre nämnda brottstyperna? Var sker de tre ovan nämnda brottstyperna? (Plats i närmiljön) Vilken tid på dygnet sker de tre ovan nämnda brottstyperna? Vilka objekt utsätts för skadegörelse? Vilka utsätts för misshandel? (Ålder och kön) Vilka objekt stjäls? 2. Teori och tidigare forskning Undersökningens teoretiska ansats är rutinaktivitetsteorin. Det är en kriminologisk teoribildning som, istället för att fokusera på frågan varför vissa individer begår fler brott än andra, riktar fokus på själva brottssituationen. Situationella faktorers betydelse för brottslighet lyfts här fram med utgångspunkt i tillfällesstrukturen. Till rutinaktivitetsteorin knyts ofta rational choice-perspektivet, inom vilket kriminella handlingar ses som ett resultat av gärningspersonens rationella val. Den teoretiska ansats som appliceras på denna undersökning har valts på grundval av framförallt två aspekter. Flera kriminologiska teorier kopplar brottslighet till bl.a. subkulturer med låg förankring i samhället och till social desorganisation (Sarnecki 2003: 152 & 164). Då merparten av besökarna i aktuella skidområden får antas vara tämligen välbärgade 1 och förankrade i det konventionella samhället är rutinaktivitetsteorin applicerbar då den ser kriminell benägenhet som given och undersöker hur denna benägenhet övergår i handling. Detta leder in på aspekt nummer två. De aktiviteter som besökarna utför under den tid de spenderar i Sälenområdet kan tänkas skapa tillfällen till brott. Bilar lämnas utan bevakning under stora delar av dagen, presumtivt stöldgods lämnas icke fastlåst och människor nyttjar nattklubbar där trängseln är hög. Detta torde generera olika typer av brott på olika platser och under olika tider på dygnet. 1 En veckas semester under högsäsong kan beräknas kosta 20 25 000 kronor för en familj med två barn över 15 år (boende, resekostnad, levnadskostnad, liftkort och hyra av utrustning). Samtal med Lars Bälter (2008 12 16), turistchef i Sälen Malung kommun. 2
2.1 Rutinaktivitetsteorin och tillfällesstrukturen Rutinaktivitetsteorin studerar inte varför brottsbenägenheten skulle vara större inom vissa grupper i samhället, utan ser istället brottsbenägenheten som given. Teorin riktar fokus på själva brottssituationen i vilken brottsbenägenheten övergår i kriminell handling. För att tillfälle till brott ska uppstå krävs det att tre olika faktorer sammanstrålar tids- och rumsmässigt. Dessa tre element är; Motiverad förövare Lämpligt objekt Avsaknad av kapabla väktare Hur ofta dessa tre strålar samman är avhängigt våra aktiviteter i samhället. Människors rutinaktiviteter påverkar placeringen och tillgängligheten av oss själva och vår egendom och påverkar därmed även tillfällesstrukturen för brott. Den motiverade gärningspersonen måste besitta förmågan att utföra den aktuella kriminella handlingen och dennes motiv kan te sig olika i olika brottssituationer (Cohen & Felson 1979: 589-591). Ett lämpligt objekt kan utgöras av både en person och en sak. Teorin talar om fyra olika egenskaper som påverkar ett objekts lämplighet som brottsobjekt och dessa bildar akronymen VIVA. Value handlar om värdet av objektet ur gärningspersonens perspektiv. Det kan handla om pengar, men det kan även röra sig om gärningspersonens känslor. Ett objekt kan ha ett symboliskt värde, stå för en utmaning eller besitta egenskaper som för gärningspersonen är anledning till missnöje och ogillande. Inertia står för tröghet d.v.s. objektets fysiska egenskaper som påverkar dess lämplighet som brottsobjekt. Brottssituationen försvåras av ett otympligt, fastlåst objekt och en människa kan genom fysiska egenskaper vara kapabel att motstå attack. Visibility, d.v.s. objektets synlighet, påverkar dess risk att upptäckas av potentiella gärningspersoner. Det kan t.ex. röra sig om synligt gods i baksätet av en parkerad bil eller en plånbok som efter användning vid en välbesökt bar stoppas tillbaka i byxfickan. Access handlar slutligen om att ett lättillgängligt objekt (då räknas det även in att det ska vara lätt att ta sig från brottsplatsen) ökar risk för angrepp (Cohen & Felson 1980: 393). Kapabla väktare syftar inte endast på människor som till sitt yrke upprätthåller lag och ordning, utan även på människor omkring oss som genom sin närvaro eller möjlighet att säga ifrån eller ingripa är 3
kapabla att avstyra den brottsliga handlingen (Felson & Clarke 1998: 4). Våra dagliga aktiviteter påverkar inte endast var vi placerar oss själva och vår egendom, utan kan även göra oss upptagna med sysslor som minskar vår kapacitet att ingripa mot eller avskräcka en förövare (Cohen & Felson 1979: 591). Platser i samhället som genererar många tillfällen till brott och därigenom blir extra brottsutsatta benämner litteraturen hot spots eller noder. Dessa kan utgöras av exempelvis hemmet, köpcentrum, nöjeslokaler eller arbetsplatser och frambringar var för sig olika sorts tillfällen för brott. En plats som frambringar gynnsamma tillfällen för en viss brottstyp alstrar inte nödvändigtvis fördelaktiga tillfällen för andra brottstyper (Felson 2002: 34). 2.2 Rational choice-perspektivet Inom rutinaktivitetsteorin finns ett implicit antagande om en rationellt tänkande gärningsperson, vilken tar beslut om brottsliga handlingar utifrån en bedömning av relationen mellan de fördelar respektive svårigheter och risker som brottet innebär för denne. Kriminella handlingar betraktas inte här som meningslösa för gärningspersonen, utan ses som ändamålsenliga ageranden menade att ge någon form av vinst för gärningspersonen. Vinsten kan te sig uppenbar vid exempelvis stöldbrott, men vinsten vid brottsliga handlingar kan även inkludera faktorer såsom spänning och prestige (Cornish & Clarke 2006: 19-20). Gärningspersoner anses inte alltid planera brottet, utan lokaliserar gynnsamma objekt och reagerar på fördelaktiga situationer under tiden de utför sina vanliga lagliga aktiviteter (Lab 2004: 96-97). 2.2.1 Begränsad rationalitet De förhållanden, under vilka beslut om brottsliga handlingar tas, är ofta inte idealiska ur gärningspersonens synvinkel vilket leder till att det talas om en begränsad rationalitet. Överväganden om att begå brott eller inte kan för det första ske snabbt och beslutet begränsas även av kvalitén och mängden information gällande för- och nackdelar som finns tillgänglig för gärningspersonen. Gärningspersonen kan uppmuntras till att begå brott av kamrater, vara under påverkan av alkohol och inte sällan negligeras dessutom långsiktiga konsekvenser av den brottsliga handlingen. Det är mot denna bakgrund som Cornish och Clarke menar att gärningspersonens beslutstagande kan ses som rationellt, dock begränsat/icke perfekt (Cornish & Clarke 2006: 20-21). 4
2.3 Kritik mot den teoretiska ansatsen Det har argumenterats för att rational choice-aspekten inte lämpar sig för att appliceras på våldsbrott då dessa inte sällan ses som expressiva, d.v.s. de anses begås under affekt (Pease 2001: 236) vilket är en kritik som skulle kunna kopplas till denna undersökning då brottstypen misshandel kommer att analyseras. Felson (1993) menar dock att även aggressiva beteenden kan förstås som målinriktade: Aggressive actions seek to compel or deter others, to achieve a favorable social identity, and to obtain justice, as defined by the actor (Felson 1993: 104). Våldsutövare kan anses agera impulsivt i den bemärkelsen att de misslyckas med att överväga de långsiktiga konsekvenserna av sin handling, dock är deras agerande ändå ett resultat av en beslutsprocess. 2 Kritik har riktats mot rutinaktivitetsteorin, med åsikten att teorin har en tendens att även lägga skuld på den brottsdrabbade (McLaughlin 2001: 252-253). Felson (1991) menar dock att det är viktigt att inte blanda ihop begreppen kausalitet och skuld. Om en gärningsperson misshandlar en individ p.g.a. att han/hon invänder mot individens beteende, kan individens beteende anses ha del i orsaken till misshandeln. Detta betyder inte att individen ifråga ska skuldbeläggas för misshandeln (Felson 1991: 16). 2.4 Tidigare forskning Det finns inte stort utbud av tidigare forskning gällande brottslighet i samband med skidåkning, dock kommer några exempel på tidigare forskning med relevans för studiens frågor att presenteras. Avsnittet inleds med en tidigare studie om skidstöldsbrottslighet på 90-talet i Sälenområdet. Därefter påvisas tillfällesstrukturens betydelse för stöldbrottslighet på allmänna platser genom en studie från Storbritannien. Avslutningsvis redovisas resultat från olika undersökningar gällande skadegörelse och misshandel. 2.4.1 Granaths studie om skidstölder i Sälenområdet Skidstöldsbrottslighetens karaktär och utveckling i Sälenområdet har tidigare studerats i en C- uppsats av Granath gällande säsongerna 1993-1996 (Granath 1997). Resultaten visar att stölderna kan kopplas till specifika platser och tider, såsom restauranger och affärer runt lunch och eftermiddag, d.v.s. gynnsamma platser med avseende på objekttillgång och låg upptäcktsrisk. 5
Undersökningen visar även på en ökning av skidstölder i två av anläggningarna under säsongen 94/95 då ett försäkringsbolag införde en s.k. backup-försäkring i dessa områden. Av metodologiska skäl går dock undersökningen inte in på frågan hur många av de anmälda skidstölderna som kan tänkas vara försäkringsbedrägerier (Granath 1997: 29-36). 2.4.2 Tillfällesstrukturens betydelse Poyner och Webb (1992) påvisar tillfällesstrukturens betydelse för stöldbrottslighet genom en studie av frekvensen av stölder ur stormarknadsbesökares väskor i Birmingham på 80- talet. I de centrala delarna av staden fanns ett flertal stormarknader där det förekom många stölder ur besökarnas väskor. Flera faktorer gjorde området gynnsamt för denna typ av stöld. För det första låg området centralt med bra kommunikationsmöjligheter i form av bussar och tunnelbana. Detta gör det lätt för gärningspersonen att ta sig till och från platsen. För det andra var lokalerna dåligt upplysta och hade smala gångar och många besökare vilket ger många lämpliga objekt samtidigt som upptäcktsrisken är låg. I trängseln uppmärksammas inte ihopstötningar och varje individ på samma sätt. Brottsstatistiken från området visade att brotten ökade under marknadernas mest välbesökta dagar (tisdag, fredag och lördag) och likaså vad gäller tidpunkten. Polisen började övervaka de värst drabbade stormarknaderna vilket fick ned stölderna på de aktuella platserna, men stölderna ökade istället på kringliggande stormarknader. Det skedde alltså en förskjutning av brotten. Mest effekt på stöldreduceringen hade en ombyggnation av lokalerna. Med bredare gångar och stor förbättring av belysningen ökade upptäcktsrisken och det gynnsamma tillfället för brott reducerades. Dessa åtgärder visade sig ha större inverkan på beslutet att begå brott (på två år sjönk stölderna med 70 procent) jämförelsevis med polisens punktinsatser, även om dessa också försvårade i brottssituationen (Poyner & Webb 1992: 99-101). 2.4.3 Skadegörelse Wikström (1991) har, utifrån polisanmälningar från år 1982, undersökt olika brottstypers geografiska placering i Stockholm, däribland brottstypen skadegörelse. Resultatet visar bl.a. att det är de centrala delarna av staden som har högst frekvens av skadegörelse och då särskilt den centrala affärsdelen där bl.a. restauranger, shoppingcentrum och nöjeslokaler finns (Wikström 1991: 191). Även en senare undersökning, baserad på polisanmälningar från år 1998, visar på liknande resultat. Dock förekommer en måttlig spridning till perifera områden (Ceccato, Haining & Signoretta 2002: 41). Webb (1984) har i en undersökning studerat vilka faktorer som påverkar tillfället för 2 Se avsnitt 2.2.1 6
skadegörelsebrottslighet. Resultaten påvisar bl.a. att avsaknad av övervakning i form av närliggande hus och en bra flyktväg utan alltför stora hinder ökar troligheten för att skadegörelsebrott ska begås (Webb 1984: 181-184). 2.4.4 Misshandel Dolméns undersökning, som bygger på samtliga polisanmälningar gällande misshandel i Stockholms län år 1995, visar tydligt att misshandel mot man eller kvinna över 18 år framförallt sker under helgkvällar och helgnätter och att det finns en samvariation med nöjeslivet (Dolmén 2002: 99-105). Även Wikström visar hur områden med hög nivå av misshandelsbrott ofta är områden med just hög koncentration av nöjeslokaler (Wikström 1985: 141). Nöjeslokaler, såsom exempelvis nattklubbar och pubar, är platser där främlingar möts i ofta trånga, välfyllda lokaler. Ofta intas alkohol vilket anses kunna medverka till att konflikter utvecklas till våldshandlingar. Misshandel i hemmet kan delas upp i främst två kategorier; det familjerelaterade våldet, där främst kvinnor drabbas och misshandel som uppstår i hemmet under fester med alkoholintag. Någon kanske avvisas från festen och konflikt uppstår (Wikström 1985: 94-96). Fler män än kvinnor drabbas av misshandel. I 63 procent av de polisanmälda misshandelsbrotten i Sverige år 2007 var offret en man och i följaktligen 37 procent var offret en kvinna (BRÅ 2008a: 89). Flera offerundersökningar visar att yngre personer är mer utsatta för misshandel än äldre och att det särskilt är yngre män som drabbas. Med stigande ålder avtar frekvensen utsatta för misshandel. Vidare visar undersökningar att kvinnor i större utsträckning än män utsätts för misshandel av bekant eller närstående. Detta kan upplevas som svårare att anmäla än om förövaren är okänd för offret, vilket kan leda till ett större mörkertal för dessa brott (BRÅ 2008b: 48-49; SCB 2004: 41). 3. Metod 3.1 Val av metod Då syftet för denna studie är att kartlägga den anmälda brottsligheten i Sälenområdet, med fokus på brottstyperna stöld, misshandel och skadegörelse under tre utvalda högsäsongsperioder, består materialet av ett större antal polisanmälningar. Därav valdes en kvantitativ metod för analysen då en sådan är att föredra vid hantering av större mängder datamaterial. En registeranalys bygger på data, lagrat i olika register, i detta fall polisanmälningar i RAR-systemet. Att arbeta med registerdata har både för- och nackdelar. En fördel, relaterad till denna undersökning, är aspekten gällande tid och 7
pengar. Att själv samla ihop data om brottslighet, via exempelvis enkäter, är både tids- och kostnadskrävande (Bryman 2002: 208). En nackdel är dock att den som bedriver undersökningen begränsas dels till den sorts information som finns i materialet, 3 dels av att vissa uppgifter kan saknas i en anmälan, vilket leder till bortfall. En annan aspekt är forskarens brist på kontroll av processen under vilken materialet har upptagits och registrerats 4 (Bryman 2002: 210-211). 3.2 Material och begränsningar Denna kvantitativa studie baseras på data ur RAR-systemet, vilket är polisens register där polisanmälningar diarieförs (Internetkälla 5). Anmälningarna levererades både i pappersformat och som en Excel-fil på en CD-skiva. I Excel-filen fanns uppgifter såsom brottskod, områdeskod, x- och y-koordinater för var brottet begåtts, start- och slutdatum och start- och sluttid för brottet samt inskrivningsdatum i RAR. Från anmälningarna i pappersformat framkom därutöver information om målsägandes personuppgifter, gata/område där brottet begåtts och en beskrivning över vad som anses ha skett, exempelvis vad som har blivit stulet eller en kortare redogörelse över hur en misshandel har gått till. 5 Utifrån materialet kan det inte med säkerhet fastställas huruvida aktuella gärningspersoner har tagit rationella beslut gällande brottsliga handlingar. Detta framkommer inte på ett lika tydligt sätt som det hade gjort vid intervjuer med gärningspersonerna, då eventuella resonemang som förts innan brotten begåtts hade kunnat tas del av. Däremot kan tidpunkter för brott och brottsplatser som signalerar lägre upptäcktsrisk ge en bild av en eventuell rationalitet. Begås det fler brott på platser och vid tidpunkter då upptäcktsrisken kan antas vara lägre kan detta tyda på att ett visst resonemang har förts av gärningspersonen; här är det en fördel att begå brottet då risken att upptäckas och de negativa aspekter som detta medför är lägre. 3.3 Urval De anmälningar som undersökningen bygger på gäller anmälda brott begångna i Sälenområdet med startdatum under perioderna 20071222-20080102, 20080211-20080309 och 20080320-20080330 och med inskrivningsdatum upp till en månad efter brottets slutdatum. Det var 357 anmälningar som uppfyllde dessa kriterier. Detta innebär att om ett brott anmäls mer än en månad efter dess slutdatum kommer den polisanmälan inte med i denna studie. Trafikbrott är ej med i studien då jag 3 Detta visade sig påverka denna studie. Jag hade ursprungligen även tänkt undersöka ålder och kön på misstänkta för misshandel. Detta visade sig vara ej genomförbart då det i de fall där misstänkt var identifierad ändå inte framkom någon information om denne. I polisanmälan stod det istället Utpekad person presenteras ej. 4 Mer om detta i stycke tre i avsnitt 3.7. 8
inte har haft tillgång till dessa. Materialet består alltså av 357 polisanmälningar men då 10 av dessa innefattar flera brott som har begåtts vid samma tillfälle uppgår antalet handlingar till 368. I RARsystemet förs det dock även in anmälningar där ingen misstanke om brott föreligger. Sådana anmälningar, aktuella för denna undersökning, är förlorat gods (kod 9990) och dödsfall utan misstanke om brott (kod 6004). Dessa kommer ej att räknas med i uträkningen av frekvens av anmälda brottstyper. 6 Antalet anmälningar gällande förlorat gods uppgår till 105 stycken och antalet anmälningar gällande dödsfall utan misstanke om brott uppgår till två stycken. Detta resulterar i 261 återstående brottshandlingar. Med Sälenområdet åsyftas Sälen by och skidanläggningsområdena Kläppen, Lindvallen, Högfjället, Tandådalen, Hundfjället, Stöten och Näsfjället. Under ovan nämnda tidsperioder råder högsäsong i området (samtal med Lars Bälter 2008-12-16) varpå dessa tidsperioder valdes. Då det utifrån materialet framgick att stöld, misshandel och skadegörelse är de brottstyper som förekom mest frekvent valdes dessa ut för att studeras närmare. Med skadegörelse avses de brott som regleras i 12 kap. 1-4 i Brottsbalken. Med misshandel avses de brott som regleras i 3 kap. 5-6 i Brottsbalken. Med stöld avses de brott som regleras i 8 kap. 1, 2, 4, 7-10 i Brottsbalken, dock ej försök till tillgrepp. 3.4 Kodning av variabler Kodningen är en process där jag har gjort gränsdragningar angående hur de valda variablerna inbördes ska delas upp. I detta avsnitt lyfts några centrala delar fram av denna kodning. Ett komplett kodschema över de variabler som kodats in i SPSS finns i bilaga 2. Tid för brottet Jag har utgått från brottets noterade starttid och om sådan saknats har istället brottets noterade sluttid använts. Ett brott med en starttid på allt mellan 23:00-23:59 har kodats in som 23:00. Brott med starttid på allt mellan 00:00-00:59 har kodats sin som 00:00 o.s.v. Saknas både start- och sluttid har detta kodats in som missing för att det i SPSS ska räknas som bortfall. Ålder på utsatta för misshandel 5 Se bilaga 1 för exempel på hur en anmälan kan se ut. 6 Viktigt att poängtera är dock att det inte kan uteslutas att vissa av de anmälningar med kod 9990 skulle kunna vara stöld. Det kan exempelvis tänkas vara svårt att avgöra om mobiltelefonen trillade ur fickan under skidåkning eller om den stals i trängseln under lunchen, om det faktum att den saknas upptäcks långt senare. 9
Den drabbades ålder vid tidpunkten för misshandeln har kodats in. En drabbad person, med födelsedatum 1980-03-03, som utsattes för det aktuella brottet 2008-03-01 har kodats in som 27 år. Hade samma person utsatts för det aktuella brottet 2008-03-05 har detta kodats som 28 år. Brottsplats för stöld, misshandel och skadegörelse Denna variabel har delats in i: parkering, pist/liftkö, restaurang, nattklubb, affär, stuga, hotell, värmestuga och övrigt. Med parkering åsyftas parkering i anslutning till anläggningscentra, ej mindre parkering vid stugor. Med pist/liftkö åsyftas pister, liftköer, liften, grillplats vid pisten, d.v.s. sådant som ligger i pistområdena men ej hör till andra indelningar såsom restaurang och värmestuga. Med restaurang åsyftas olika matställen såsom kaféer och lunch- och middagsrestauranger. Är brottsplatsen en restaurang som ligger i pistområdet har det kodats som restaurang. Med nattklubb åsyftas nöjeslokaler såsom pubar och nattklubbar. Är brottsplatsen en nattklubb som ligger i ett hotell har detta kodats som nattklubb. Med affär åsyftas alla slags affärer, t.ex. matvarubutiker och klädaffärer. Med stuga åsyftas privatägd eller hyrd stuga. Med hotell åsyftas hotell men inte eventuella restauranger och nattklubbar, dessa kodas in under respektive kategori. Då denna variabel avser mäta var själva brottet har begåtts har stöld av skidor och snowboards som ägaren har ställt ifrån sig utanför ett hotell för att besöka hotellets restaurang kodats in som hotell. Hade personen ifråga istället blivit bestulen på sin plånbok inne på hotellets restaurang hade detta kodats som restaurang. Med värmestuga åsyftas just värmestuga, oavsett var den är belägen. Brotten kan ha skett på, i eller i anslutning till dessa platser. 3.5 Regler för kodning av aktuella brottstyper Att brottshändelser kodas in på ett korrekt sätt då en polisanmälan görs är av vikt då uppgifterna i RAR ligger som grund för statistik, polisens resultatredovisning och resursfördelning. Brottsförebyggande rådet har i samarbete med Åklagarmyndigheten, Tullverket och Rikspolisstyrelsen sammanställt regler för hur kodning av brott ska gå till. Att koda brott handlar främst om två aspekter. Dels att bestämma korrekt brottskod och dels att bestämma brottsantal för de brottsliga gärningarna (BRÅ 2008c: 7). 3.5.1 Skadegörelse Om skadegörelsebrott sker i samband med tillgrepp eller tillgreppsförsök ska den skadegörelsen inte kodas. Vid stöld ur motorfordon eller vid försök till biltillgrepp ska skadegörelse på motorfordon endast kodas om skadan är gjord på annat ställe på bilen än där ingreppet för att ta sig in i bilen gjordes. Vad gäller antalsräkning av brottet gäller att ett brott räknas för varje utsatt ställe. 10
Om ett ställe utsatts för skadegörelse vid flera tillfällen räknas ett brott för varje preciserat tillfälle. Om flera föremål skadats vid samma tillfälle räknas det som ett brott. Det gäller även om föremålen tillhört olika ägare. För skadegörelse mot fordon räknas dock ett brott för varje fordon (BRÅ 2008c: 50). 3.5.2 Misshandel När en misshandel polisanmäls förs det in information gällande gärningspersonens och offrets bekantskap. Om gärningspersonen klassas som bekant med offret innebär det att de är bekanta med varandra, mer än till namn och utseende. Klassas gärningspersonen som obekant med offret innebär det antingen att de inte är bekanta med varandra enligt tidigare definition av bekanta eller att det är okänt om det finns en tidigare relation. Vad gäller antalsräkning av brottet gäller att ett brott räknas för varje tillfälle en person utsatts för detta brott. Om en och samma person har misshandlats vid skilda tillfällen räknas ett brott för varje preciserat tillfälle. Antalet gärningspersoner räknas inte (BRÅ 2008c: 12-13). 3.5.3 Stöld Vad gäller antalsräkning gäller att ett brott räknas för varje utsatt ställe. Om ett ställe utsatts för stöld vid flera tillfällen räknas ett brott för varje preciserat tillfälle. Om flera föremål stulits vid samma tillfälle räknas det som ett brott. Det gäller även om föremålen tillhört olika ägare (BRÅ 2008c: 29-35). 3.6 Bortfall Det högsta noterade interna bortfall i denna studie förekommer vid redogörelsen av tidpunkt för skadegörelse av bilar på parkering. Av totalt 12 sådana anmälningar saknas uppgift om tidpunkt för brottet i en av dessa. Detta ger ett bortfall på 8,3 procent. Av totalt 37 anmälningar gällande stöld av mobiltelefon/kamera saknas i ett fall uppgift om tidpunkt för brottet. Detta ger ett bortfall på 2,7 procent. Av totalt 176 anmälningar gällande stöld saknas uppgift om stöldobjekt i tre av dessa. Detta ger ett bortfall på 1,7 procent. 3.7 Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet har med undersökningens giltighet respektive tillförlitlighet och replikerbarhet att göra. En valid studie mäter det den verkligen avser att mäta och i en reliabel undersökning är resultaten upprepbara (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2003: 108). 11
Angående validitetsfrågan är det viktigt att poängtera att denna undersökning utgår från den polisanmälda brottsligheten, inte från den faktiska brottsligheten. Den faktiska brottsligheten utgör alla brott som begås, dels de synliga som kommer till polisens kännedom och dels de dolda som inte polisanmäls (BRÅ 2006: 66-68). En aspekt att ha i åtanke är att anmälningsbenägenheten bl.a. är beroende av rationella överväganden och varierar för olika brottstyper. Om nyttan av att anmäla ett brott anses överstiga eventuella negativa konsekvenser sker oftare en anmälan (BRÅ 2008d: 29). Kraftigt integritetskränkande brott, såsom sexualbrott, är en brottskategori med ett stort mörkertal. Detta mörkertal varierar mellan olika typer av sexualbrott och påverkas även bl.a. av relationen mellan gärningsperson och offer (BRÅ 2006: 104). Då de anmälningar denna studie grundar sig på har en inskrivningstid på max en månad efter brottets slutdatum, är det inte helt osannolikt att kraftigt integritetskränkande brott är något underrepresenterade i studien då det kan tänkas att offret av olika skäl tvekar att göra en polisanmälan. Liknande resonemang kan föras kring misshandel. Där visar undersökningar att brott som sker på privat plats anmäls i mindre utsträckning än de misshandelsfall som sker på allmän plats och att brott som sker mellan obekanta anmäls i större utsträckning än mellan bekanta, vilket leder till att våld i nära relationer blir underrapporterade i brottsstatistiken (BRÅ 2006: 99). Vid egendomsbrott finns ofta ekonomiska incitament till att polisanmäla och de anmäls i mer än dubbelt så stor utsträckning än vad brott mot person gör. Dock varierar anmälningsbenägenheten mellan olika typer av egendomsbrott (BRÅ 2008d: 24). Vad gäller narkotikabrott, s.k. spaningsbrott, finns det ett direkt samband mellan polisens och tullens aktivitet och antalet anmälningar (BRÅ 2006: 117). Då denna studie avser undersöka den polisanmälda brottsligheten och ej den faktiska brottsligheten får validiteten anses vara god. Som tidigare nämnts finns det specifika regler över hur polisen ska koda brott och skulle dessa kodanvisningar misstolkas eller om en felbedömning av brottshändelsen görs kan detta påverka undersökningens validitet. T.ex. kan en grov misshandel, som initialt bedöms som grov och kodas in därefter, senare komma att rubriceras om till misshandel. Dessa felkällor är dock generellt sett av mindre slag (BRÅ 2006: 58) och torde inte påverka denna studies validitet negativt i alltför stor grad. Studien kan anses ha hög reliabilitet om den vid annat tillfälle skulle göras åter en gång och samma resultat då uppnås. Olika sorts undersökningsmetoder riskerar att få låg reliabilitet på olika sätt (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2003: 108-109). För att erhålla hög reliabilitet, vad gäller denna studie, är en viktig faktor inkodningen av materialet. Detta är en process där jag som gör studien beslutar om hur valda variabler ska operationaliseras och för att kodningen ska ske på ett 12
konsekvent sätt genom hela processen har ett schema för kodningen utformats. Detta är utformat för att minimera eventuella tvetydigheter och medför även att andra kan se hur variablerna har kodats. 7 7 Se bilaga 2 för kodschema. 13
3.8 Etik Innan överlämnandet av polisanmälningarna skedde undertecknades en förbindelse, i enlighet med Forskningsrådets nyttjandekrav, om att dessa uppgifter endast ska komma att nyttjas för det avsedda forskningsändamålet (Vetenskapsrådet 2003: 14). Vidare gällde undertecknandet av förbindelsen tystnadsplikt då materialet innehåller känslig information om identifierbara individer. Materialet har förvarats inlåst på Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet för att, när studien är avslutad (dock senast 2009-05-31), återlämnas i sin helhet till polisen i Dalarnas län. Detta i enlighet med konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2003: 12). Med denna aspekt i åtanke har variabeln Brottsplats ej utformats alltför detaljerat. Gator har inte benämnts vid namn då flera av gatorna har få hus belägna på dem, vilket skulle kunna medföra risk för identifiering av målsägande och/eller gärningsperson. Inte heller nöjeslokaler, hotell, restauranger och affärer namnges då det skulle kunna tänkas leda till dålig publicitet. 14
4. Resultat och analys 4.1 Frekvens av anmälda brottstyper Tabell 1 nedan visar frekvensen av de 261 polisanmälda brottsliga handlingarna och visar att brottstyperna stöld, misshandel och skadegörelse står för en stor del av den polisanmälda brottsligheten i Sälenområdet under aktuella tidsperioder. När man läser denna frekvenstabell är det av vikt att vara medveten om, som tidigare nämnts, att olika typer av brott kommer till polisens kännedom i olika stor utsträckning vilket påverkar detta resultat. 8 Tabell 1: Frekvens av anmälda brott. Kumulativ Brottstyp Antal Procent procent Stöld 176 67,4 67,4 Misshandel 31 11,9 79,3 Skadegörelse 24 9,2 88,5 Bedrägeri 6 2,3 90,8 Missbruk av 5 1,9 92,7 urkund Ofredande 4 1,5 94,3 Olaga hot 4 1,5 95,8 Narkotikabrott 3 1,1 96,9 Våldtäkt 2 0,8 97,7 Övrigt 6 2,3 100,0 Totalt 261 100,0 Enbart stöld står för drygt 67 procent av anmälningarna, misshandel står för nära 12 procent medan drygt nio procent utgör skadegörelsebrottslighet. Dessa brottstyper utgör således tillsammans nästintill 90 procent av de polisanmälda brottsliga handlingarna. Övriga brottstyper står vardera för drygt två procent eller mindre. I det aktuella området uppstår det, på olika platser och under olika tidpunkter, gynnsamma situationer för dessa tre brottstyper. De aktiviteter besökarna tar sig för under dagarna och på kvällar/nätter påverkar placeringen av dem själva och deras egendom och har verkan på sammanstrålningen av elementen motiverad förövare, lämpligt objekt och avsaknad av kapabla väktare (Cohen & Felson 1979: 589-591). Flera av objekten i området kan, ur gärningspersonens 15
perspektiv, tänkas uppfylla flera av de egenskaper för vad som gör dem till just lämpliga objekt utifrån VIVA (Cohen & Felson 1980: 393). Objekt lämnas synliga och lättillgängliga utan tillsyn. Fester i stugor och besök på nattklubbar resulterar ofta i alkoholintag vilket kan påverka objektets fysiska kapacitet negativt till att stå emot en attack. Andra människors närvaro är per automatik inte detsamma som att kapabla väktare finns på plats. Tvärtom, myllret av människor, upptagna med sina aktiviteter, kan göra tillfället för brott än mer gynnsamt. Efter att tittat på frekvensen av samtliga polisanmälningar för brott begångna i området under aktuella tidsperioder kommer fokus nu att ligga på de tre mest frekventa brottstyperna, vilka alltså tillsammans utgör 231 brottsliga handlingar, vilket i sin tur utgör nära 90 procent av den polisanmälda brottsligheten i området. 4.2 Hot spots/noder Figur 1 visar vid vilka platser brottstyperna stöld, misshandel och skadegörelse har skett och ett antal platser i de undersökta områdena visar sig kunna lokaliseras som extra brottsutsatta miljöer. Figur 1: Brottsplats för de anmälda brottstyperna stöld, misshandel och skadegörelse. 9 Antal brott; 231. I Sälenområdet är det i eller i anslutning till restauranger, stugor och nattklubbar de flesta brotten sker. Ca 22 procent av brotten sker i/i anslutning till restauranger, 19 procent är kopplade till stugor medan ca 15 procent av brottsplatserna är någon av områdets nattklubbar. Vid parkeringar och 8 Se avsnitt 3.7. 9 Brotten kan ha begåtts i, på eller i direkt anslutning till platsen. Observera; om ett brott har begåtts i/utanför restaurang belägen i skidbacken har detta kodats som restaurang. För mer information om kodningen; se bilaga 2. 16
hotell sker vardera ca 12 procent av brotten och nära 11 procent sker i/i anslutning till affärer i området. Dessa platser kan således sägas utgöra hot spots eller noder i området för brottstyperna stöld, misshandel och skadegörelse (Felson 2002: 34). Detta visar tillfällesstrukturens verkan. Vissa platser är mer gynnsamma än andra för brottsliga handlingar och människors och egendoms placering i området påverkar hur tillfällen för brott uppstår. Dessa tillfällen är specifika för varje brottstyp och skiljer sig även åt inom brottstyperna. Ett gynnsamt tillfälle för exempelvis stöld ser olika ut beroende på stöldobjektet. Därav är det viktigt att studera brottstyperna var för sig (Felson & Clarke 1998: 14) vilket följer nedan. 4.3 Skadegörelse 4.3.1 Objekt Resultatet visar att det främst är bilar som har utsatts för skadegörelse. Drygt 58 procent av objekten är bilar medan 25 procent av skadegörelseobjekten är byggnader såsom stugor och hotell. Resterande procent utgörs av övrig skadegörelse. Tabell 2. Objekt som utsatts för skadegörelse. Kumulativ Objekt Antal Procent procent Bil 14 58,3 58,3 Stuga 4 16,7 75,0 Hotell 2 8,3 83,3 Övrigt 4 16,7 100,0 Totalt 24 100,0 Analys av detta resultat blir mer meningsfullt att göra tillsammans med plats och tidpunkt för dessa brott. 4.3.2 Plats och tidpunkt Av Figur 2 nedan framgår att en klar majoritet, tre fjärdedelar, av skadegörelsebrottsligheten sker på centrala platser i skidorterna, d.v.s. på platser vid områdenas anläggningscentra. Återstående sex fall av skadegörelsebrottsligheten har begåtts vid stugor. Att denna typ av brottslighet är koncentrerad till platser som ligger centralt visar även tidigare studier om skadegörelsebrottslighetens spatiala karaktär (Wikström 1991: 191; Ceccato, Haining & Signoretta 2002: 41). 17
Figur 2. Plats där skadegörelsebrott har begåtts. Då det kan vara vanskligt att dra slutsatser utifrån alltför få fall analyseras endast skadegörelse av bilar närmare. En klar majoritet, 12 av 14 fall, av skadegörelse av bil har skett på parkering vid anläggningscentra medan ett fåtal bilar, parkerade utanför stugor, har utsatts för skadegörelse, endast två fall av 14. Resultaten i Figur 7 10 visar att skadegörelse av bil på parkeringsplats har skett mellan klockan 10.00-20.00. Detta är tider då många bilar står parkerade på parkeringsplatser då de som inte bor tillräckligt nära backen tar bilen dit. Bilarna lämnas obevakade under stora delar av dagen, vilket i kombination med den goda objekttillgången skapar tillfälle för brottslig handling att uppstå. I enlighet med rutinaktivitetsteorin består denna situation av god tillgång på lämpliga, synliga objekt som dessutom är tillgängliga i bemärkelsen att det är lätt att ta sig till och från objektet utan några direkta kapabla väktare i närheten. Detta kan ställas mot den tänkbara ökade upptäcktsrisk det medför för gärningspersonen att begå en liknande handling på fordon parkerat utanför en stuga. Situationer som dessa, d.v.s. lättillgängliga objekt på platser som erbjuder bra flyktväg och lägre grad av bevakning i form av avsaknad av närliggande hus, visar sig även i tidigare studier öka sannolikheten för skadegörelsebrottslighet (Webb 1984: 181-184). Här framträder även bilden av den rationella gärningspersonen som i brottssituationen väger för- och nackdelar mot varandra (Cornish & Clarke 2006: 19-20). Resultatet kan även relateras till att gärningspersoner inte alltid planerar brottet, utan lokaliserar gynnsamma objekt och reagerar på fördelaktiga situationer under tiden de utför sina vanliga lagliga aktiviteter (Lab 2004: 96-97). 10 Se bilaga 3. 18
4.4 Misshandel 4.4.1 Vem drabbas? Resultatet visar att det, enligt den polisanmälda brottsligheten, främst är män som utsatts för misshandel i området under aktuella högsäsongsperioder. Av de totala 31 personer som står som målsägande i anmälningarna gällande misshandel är 80 procent män. Detta resultat ska även ses i ljuset av könsfördelningen av de personer som vistats i området under de aktuella perioderna. Då sådan statistik inte finns för externt bruk 11 finner jag det rimligt att använda mer allmän statistik om ämnet. En marknadsundersökning från år 2007, genomförd av Svenska liftanläggningars organisation, visar att utförsåkning är en relativt jämnt könsfördelad aktivitet. Bland dem som har åkt utför den senaste säsongen (06/07) är 56 procent män och 44 procent kvinnor (Internetkälla 1). I förhållande till detta resultat kvarstår männen som överrepresenterade i kategorin offer för misshandel. Detta är något som stämmer överens med vad andra undersökningar gällande polisanmäld misshandel visar (BRÅ 2008a: 89). Det låga antalet kvinnliga offer ska ses i ljuset av tidigare studier som visar att kvinnor, i större utsträckning än män, utsätts för misshandel av närstående, vilket kan antas upplevas som känsligare att polisanmäla (BRÅ 2008b: 49). Av den polisanmälda misshandelsbrottsligheten är en övervägande del av dem som utsatts för misshandel i området, under aktuella högsäsongsperioder, unga människor. 11 Med detta åsyftas att statistik angående bl.a. detaljerat besöksantal och ålder och kön på besökare ej släpps utanför ledande företag. 19
Tabell 3. Ålder på misshandelsutsatta. Kumulativ Ålder Antal Procent procent 18 år 3 9,7 9,7 19 år 3 9,7 19,4 20 år 4 12,9 32,3 21 år 11 35,5 67,7 22 år 2 6,5 74,2 23 år 3 9,7 83,9 24 år 2 6,5 90,3 28 år 1 3,2 93,5 36 år 1 3,2 96,8 43 år 1 3,2 100,0 Totalt 31 100,0 Tabell 3 visar att ca 90 procent av offren för misshandel var 18-24 år vid tidpunkten för brottet. Det visar sig att med stigande ålder avtar frekvensen utsatta markant för denna brottstyp. Endast två personer över 30 år har utsatts för misshandel. Figur 8 12 visar, mer detaljerat, hur det alltså främst är unga män som har utsatts för misshandel. Detta, att yngre personer är de som utsätts i störst utsträckning och särskilt unga män, ligger i linje med tidigare forskning som påvisar hur utsattheten sjunker med stigande ålder och att just unga män är särskilt utsatta (BRÅ 2008b: 48-49; SCB 2004: 41). I endast ett av de 31 misshandelsfallen var gärningspersonen bekant med offret, i övriga 30 fall misshandlades offret av en för honom/henne obekant person. Att framförallt unga personer har utsatts för misshandel i Sälenområdet under aktuella perioder kan analyseras utifrån ett antagande om att de, i större utsträckning än äldre, deltar i aktiviteter med jämnåriga kamrater än vad de deltar i familjeaktiviteter. Detta kan relateras till rutinaktivitetsteorins resonemang om ökad risk för viktimisering genom deltagande i icke familje- och hemrelaterade aktiviteter, bl.a. genom att objektet placeras i fler situationer där främmande människor förekommer. Detta är en viktig faktor för ökad viktimiseringsrisk (Cohen & Felson 1979: 594-596). De aktiviteter vi tar oss för att göra placerar inte endast oss själva i olika mer eller mindre gynnsamma situationer för brott, utan våra aktiviteter kan även göra så att vi är upptagna med 12 Se bilaga 4. 20
sysslor som minskar vår kapacitet att ingripa mot eller avskräcka förövare (Cohen & Felson 1979: 591). Ett inte helt orealistiskt antagande är att flera unga personer som åker till Sälen besöker någon av områdets nattklubbar och hamnar således i situationer där det förekommer många främmande personer samtidigt som mycket folk på platsen inte nödvändigtvis betyder detsamma som kapabla väktare. 13 4.4.2 Plats och tidpunkt Den polisanmälda misshandelsbrottsligheten visar sig främst ske i eller anslutning till nattklubbslokaler och stugor. Figur 3. Plats där den anmälda misshandelsbrottsligheten har skett. Av de totalt 31 anmälda fallen av misshandel har 16 fall begåtts i eller i anslutning till nattklubbslokal medan tio fall har skett i/vid stuga i samband med fest. Vid pist, parkering och hotell har vardera en misshandel begåtts, medan resterande två fall har skett vid stugor där det ej har pågått fest. 13 Se avsnitt 4.4.2. 21
Figur 4 nedan visar vilken tid på dygnet den anmälda misshandeln har skett. Figur 4. Tid på dygnet då den anmälda misshandeln har skett på de olika platserna. Endast två misshandelsbrott har skett under dagtid. Ett någon gång mellan kl. 14.00-16.00 i pisten/liftkön och ett någon gång mellan kl. 16.00-18.00 vid hotell. Den anmälda misshandeln äger således främst rum på kvällar och nätter och har stark samvariation med nöjeslivet i området, vilket även andra undersökningar, som tittat på var och vilken tid misshandelsbrottslighet sker, visar (Dolmén 2002: 105; Wikström 1985: 141). Misshandel kan, ur gärningspersonens perspektiv, förstås som målorienterade handlingar. I den aktuella situationen kan gärningspersonen t.ex. handla i syfte att demonstrera sitt ogillande, att återställa upplevd orättvisa eller att erhålla en för förövaren önskvärd social identitet (Felson 1993: 104). Genom besök på nattklubbar, en typisk kamrataktivitet, placeras främmande människor i ofta välfyllda, stimmiga lokaler där flertalet har druckit alkohol. Gärningspersonens beslut att ta till fysiskt våld kan här relateras till den begränsade rationaliteten som Cornish och Clarke talar om (Cornish & Clarke 2006: 20-21), med bl.a. det kortsiktiga tänkandet och i dessa fall eventuellt även alkohol som begränsningsfaktorer. Dock kan det ej med säkerhet fastställas att dessa brott har föregåtts av rationella beslut, då resultaten varken påvisar rationalitet eller total avsaknad av sådan. 14 Alkohol kan även tänkas påverka objektets lämplighet (inertia/tröghet) då en berusad persons fysiska kapacitet till att motstå attack ofta minskar. En välfylld lokal behöver nödvändigtvis inte vara detsamma som god tillgång på kapabla väktare. Ordningsvakter kan inte befinna sig 14 Se avsnitt 3.2 och 5.1 22
överallt i lokalerna, samtidigt som alla besökare inte per automatik är just kapabla till att ha en avskräckande effekt eller avstyra en misshandel. Detta i enlighet med Felson och Clarkes resonemang om vad som utgör en väktare till en kapabel sådan, där bl.a. just möjlighet till att ingripa ingår (Felson & Clarke 1998: 4). Dessutom är de flesta som vistas i denna miljö, för varandra, obekanta. Det är inte omöjligt att därav ifrågasätta deras motivation till att ingripa i en situation där en dispyt är på väg att eskalera till misshandel. Resultatet visar även att stugor är den näst vanligaste plats som den anmälda misshandeln har skett på. Av 12 misshandelsfall som skett i eller i anslutning till stuga har 10 skett i samband med fest. Denna brottssituation kan förstås utifrån liknande aspekter som de rörande misshandel på nattklubb och även här möts människor som ofta inte känner varandra vilket enligt rutinaktivitetsteorin ökar tillfälle för brott, då inslaget av kapabla väktare minskar (Cohen & Felson 1979: 594). Att alkohol intas i situationer som dessa är inte helt ovanligt och brottssituationen kan relateras till en av de två kategorier som Wikström menar att misshandel i hemmet kan kopplas till, den som uppstår under fester med alkoholintag (Wikström 1985: 96). 4.5 Stöld 4.5.1 Stöldobjekt Skidor och snowboards är de föremål som stjäls i störst utsträckning, dessa objekt står tillsammans för strax över 51 procent av det anmälda stöldgodset. Därefter kommer mobiltelefoner/kameror på drygt 21 procent medan nästan 10 procent av stöldobjekten är kläder. Tabell 4. Stulna objekt. Bortfall; 1,7 % Kumulativ Stöldobjekt Antal Procent procent Skida/Snowboard 89 51,4 51,4 Mobiltelefon/Kamera 37 21,4 72,8 Kläder 17 9,8 82,7 Betalkort/Körkort/Plånbok 8 4,6 87,3 Flera stöldobjekt 8 4,6 91,9 Elektronik (Bärbar dator, 4 2,3 94,2 mp3-spelare, GPS) Klocka, smycke 4 2,3 96,5 Motordrivet fordon 1 0,6 97,1 TV-apparat 1 0,6 97,7 Övrigt 4 2,3 100,0 Totalt 173 100,0 23
Värdet på de stulna objekten ska förstås ur gärningspersonens perspektiv. Någon kanske stjäl en snowboard p.g.a. dess ansedda märke eller stjäl en mobiltelefon för att sälja vidare. Gemensamt för en betydande del av stöldobjekten är att de är relativt små, lätthanterliga objekt och Figur 9 15 visar att närmare 80 procent av stöldobjekten förvarades ej fastlåst eller i ett icke låst utrymme vid tillfället för stölden. Detta kan relateras till objektens inertia, d.v.s. tröghet, en av egenskaperna i vad som utgör ett lämpligt objekt. Tunga, otympliga och/eller fastlåsta objekt försvårar i brottssituationen (Cohen & Felson 1980: 393). 4.5.2 Plats och tidpunkt På samma sätt som att vad som utgör ett gynnsamt tillfälle för brott skiljer sig åt mellan olika brottstyper kan det även skilja sig åt inom en och samma brottstyp. Därav redovisas plats och tidpunkt för de två mest frekventa stöldtyperna; stöld av skidor/snowboard och stöld av mobiltelefon/kamera. Figur 5 nedan visar att restaurang är en vanligt förekommande stöldplats vad gäller skidor/snowboards. Även hotell, affärer och värmestugor förekommer mer frekvent medan bilar, stugor och pisten är mindre vanligt förekommande stöldplatser för dessa objekt. Figur 5. Stöldplats för skida/snowboard respektive mobiltelefon/kamera. 15 Se bilaga 5. 24