Frigepo AB Översynsgruppen 2007-06-01 Översyn av interiörer i Frimurarhusets allmänna lokaler. 0. Sammanfattning. I kap 1 redovisar arbetsgruppen hur innebörd och begränsningar i utredningsuppdraget har tolkats. Den övergripande uppgiften är att i möjligaste mån återspegla Frimurarhusets stilhistoriska karaktär i lämnade förslag. Rapporten bör dessutom utformas så att den kan vara ett inriktningsdokument för Frigepo vid framtida renoveringar o dyl. I kap 2 återfinns arbetsgruppens sammansättning. I kap 3 har några historiska data sammanställts om utförda renoveringar av interiörerna och vissa ombyggnader i husets allmänna lokaler. I kap 4 föreslås att det nuvarande Skinnsofferummet på andra våningen ombildas till ett ämbetsmannarum samt att den igenstängda dörren till Johanneslogen åter öppnas upp. F d OM-rummet förordas bli ett sällskapsrum och rummet återfår det gamla historiska namnet Vapensalen. Den nuvarande Baren i Oscarsrummet avvecklas och ersätts med en Bar på hjul. Trappan upp till tredje våningen bör i fortsättningen vara huvudväg upp till Bibliotek och Polstjernans lokaler. Huvuddelen av museiverksamheten samlas till bibliotekslokalen och föreslås ingå i Bibliotekets ansvarsområde. Ett recipientrum inrättas i det gamla Övernattningsrummet. Biblioteket och alla rum på andra våningen utom Ämbetsmannarummet föreslås bli disponibla för Frigepos uthyrningsverksamhet. I kap 5 beskrivs kortfattat de allmänna lokalernas nuvarande tillstånd. Härutöver föreslås vilka restaureringar som bör göras samt inriktningen för möblering och inredning. I Riddarsalen bör de nuvarande masonitborden ersättas med moderna restaurangbord. Vapensalens gamla atmosfär återskapas i möjligaste mån. Till Vapensalen behöver det anskaffas nya bekväma sittmöbler. På tredje våningen återfinns husets enda unika miljö, med golv, väggar och tak från 1915- talet. Vi föreslår att all renovering sker mycket försiktigt. I kap 6 berörs förrådsproblematiken vid långtidsuthyrning till andra loger och föreningar samt eventuella behov av omklädningsutrymmen om frackobligatorium vid loge införs. 1 (12)
1. Innebörd och begränsningar. Inredningsförslagen bör återspegla husets stilhistoriska karaktär. Hänsyn måste således tas till att lokalerna blir ändamålsenligt möblerade för de verksamheter och aktiviteter som lämpligen kommer att äga rum i de olika rummen. Uppdraget avser inte husets logelokaler, kansliutrymmen (motsvarande), källarutrymmen, arkiv och exteriör. Några kostnads- och finansieringsförslag lämnas inte. Den ekonomiska aspekten måste vara närvarande vid bedömningar av lämnade förslag. Rapporten har utformats så att den efter beslut i Frigepos styrelse kan utgöra ett inriktningsdokument inför beslut om arbetsinsatser och/eller anskaffningar m m på kortare och längre tidshorisont. 2. Utredningsgrupp. Ragnar Larsson (sammankallande) Hans-Olov Bergkvist Per Mattson Lennart Nygren Urban Uhlin Alvar Wallinder (del av tiden) 3. Några historiska data. 1870 Frimurarhuset byggs med Rustbädd på gamla läroverkstomten. 1900 Sättningar i husgrunden som kräver förstärkningsarbeten. 1903 Elektricitet dras in i huset (lades om 1935). 1915 De enkla träbänkarna i Johannessalen ersätts med ryggstödsförsedda soffor. 1915 Logerum för mästargraden (III) byggs. 1912-37 Centralvärme och vatten dras in. 1925 Parkettgolv läggs in i Riddarsalen, fd OM-rummet, Oscarsrummet och Samlingssalen 1925 Omläggning av huvudtrappan från nedre våningen till övre hallen. 1929 Köket. Restauranten säger upp kontraktet med logerna p g a svårigheter med varmhållning. Bröderna intar brödramåltiden på restaurang. 1932 I Gevalias lägenheter görs förstärkningsarbete och omläggning av golven sker. 1935 Takbalustraden i Johannessalen målas om och stjärnhimlen installeras. 1958 Den nya orgeln invigs. (Bröderna Moberg, Sandviken). 1961 Bibliotek byggs i nuvarande köket. 1978 En ny lokal för biblioteket byggs på tredje våningen. PS! Det nuvarande köket har tidigare varit såväl ämbetsmannarum och som bibliotek. Oscarsrummet 1962 Riddarsalen 1912 Vapensalen 1912 2 (12)
4. Lokaldisposition. 4.1 Första våningen. Den nuvarande dispositionen av lokalerna bedöms vara ändamålsenlig 4.2 Andra våningen. En fråga som bröderna återkommer till då och då är Barens placering och standard. Den nuvarande placeringen i Oscarsrummet är naturligtvis en central plats i våningen eftersom rummet är samlingsplats inför brödramåltiderna. Den nuvarande enkla Baren känns emellertid lite malplacerad tillsammans med riddarsköldarna och den dominanta tavlan av Oscar II. En nybyggd Bar med god standard i Oscarsrummet torde bli både utrymmeskrävande och kostsam. Härav följer att vi bör välja en annan plats eller lösning. Avsaknaden av bekväma sittplatser vid en logekväll är en annan fråga. Den nuvarande soffgruppen i Skinnsofferummet är utsliten och antalet platser alldeles för få. Rummet är dessutom en mix mellan ämbetsmannarum och sällskapsrum. Den nuvarande ordningen är tyvärr en konflikt mellan sällskapsrummets möjligheter till stil och ordning och ämbetsmannarummets karaktär som arbetsplats. F d OM-rummet är i sin tur underutnyttjat. Rummet torde kunna användas som sällskapsrum för såväl bröderna som Frimurarhusets Vänner. Det innebär att möblemanget bör helt eller delvis förändras. En Bar skulle också kunna byggas i f d OM-rummet. Alternativet har dock samma svagheter som Oscarsrummets. Om f d OM-rummet blir husets sällskapsrum kan Polstjernans behov av ämbetsmannarum tillgodoses i Skinnsofferummet. Det innebär att Skinnsofferummet blir ett låst rum som inte kan utnyttjas av Frimurarhusets Vänner. Museiverksamheten har hittills inte varit en prioriterad verksamhet. Husets historia är väl värd att beskrivas. Antalet historiskt frimureriska objekt är förhållandevis stort och borde katalogiseras och synliggöras för bröder och allmänhet. En möjlighet är att pröva om inte museet kan ingå i bibliotekets verksamhet och placeras på tredje våningen. Eftersom en fast Bar är både utrymmesbegränsande och dyrbar samtidigt som den inte tillgodoser alla behov; d v s allt från högtidsdagarnas till det lilla sällskapets behov vid uthyrning av delar av huset. Den fråga man kan ställa sig är om man inte ska pröva alternativet Bar på hjul. Vid brödramåltiden kan den då utnyttjas i Riddarsalen i stället för nuvarande provisoriska lösning med spritbord. Det sagda innebär troligen också att antalet matplatser kan utökas. Baren kan även användas i Samlingsrummet om t ex en drink skall serveras vid mottagande, o s v. 4.3 Tredje våningen. Hur tar man sig till Polstjernans lokaler på tredje våningen? För närvarande via den mycket branta trappan upp till Embetsmannarummet. Ett bättre alternativ torde vara att ta trappan upp till Biblioteket och därifrån vidare till Polstjernans lokaler. Härav följer att Biblioteket bör möbleras om för att få en förbättrad framkomlighet i rummet. 3 (12)
Biblioteket i sin tur bör användas för biblioteksverksamhet och som samlingsplats vid dispens i logeverksamheten samt av Frimurarhusets Vänner. Som tidigare nämnts bör den museala verksamheten samlas till Biblioteket. Övernattningsrummet används i dag både för frimurerisk verksamhet och som förrådslokal. Vi föreslår att rummet enbart används som recipientrum och möbleras därefter. 4.4 Namnsättning av vissa rum.. Gruppen har även diskuterat namnsättningen av vissa rum bl a f d OM-rummet. I äldre handlingar kallas det även för Vapensalen. F d OM-rummet är ett intetsägande namn för en utomstående person. Vårt förslag är istället det historiskt gamla namnet Vapensalen återinförs. Skinnsofferummet bör i sin tur benämnas Polstjernans Ämbetsmannarum. Övernattningsrummet bör även kallas efter sitt användningsområde, d v s Recipientrum. 5. Interiörer. 5.0 Gemensamt för huset. Det finns flera utrymmen i huset med målade väggar, tak och ådringsmåleri från 1900-talets början. Vid ommålning av väggar och snickerier kan äldre färgskikt undersökas för att få en uppfattning om hur rummen tidigare färgsatts. Dessa är kulturhistoriskt mycket värdefulla även om det gäller enfärgade väggar eller rum. Vid skador på dessa ytor går dessa att åtgärda genom rengöring och begränsad lagning. Gruppen har inte inventerat och föreslagit placeringar av tavlor, fotografier och mattor. Detta måste göras innan en eventuell renovering startas upp. Gruppen har inte heller funnit någon princip för placering av sköldarna i huset. Om det skall göras en omplacering av sköldarna bör man först ta fram en policy så att man lätt kan återfinna en gammal sköld och samtidigt styra placeringen av nya och äldre sköldar. Vi finner det tyvärr nödvändigt att i detta sammanhang ta upp frågan om renhållning och ordning i huset. Renlighet, ordning och stil ger goda förutsättningar för uthyrningsverksamheten och skapar ett incitament för brödernas trevnad. Ansvarsfrågorna och brödernas medverkan för / vid det löpande underhållet av huset bör ånyo aktiveras. Gruppen anser dessutom att en rök- och snuspolicy tas fram och att det tydligt skyltas upp i respektive rum om rökning är tillåten eller ej. 5.1 Bottenvåningen 5.1.1 Vestibul, trapphus och trappa. Nuvarande status Ingångsdörren utgörs av gotiskt utformade ekdörrar. I trapphuset finns en toskansk pilasterutsmyckning. Bakom draperierna finns förvaring av städutrustning där också trappan till källaren finns. Trappan till andra våningen är försedd med trapphiss. Ljuslyktorna på trappväggen är tillverkade av broder Olof Ryner Frimurarhuset är byggnadsminnesförklarad (1987). Bland annat får inte vestibulen, trapphuset trappan byggas om eller rivas. 4 (12)
Ingångsdörrarna måste med det snaraste renoveras. Sköldarna som finns i anslutning till ingångsdörrarna flagnar, därför bör de restaureras och placeras på annat ställe i huset. Städutrymmet bör flyttas. Draperierna framför källaringången tas bort. Om städutrymmet måste vara kvar ersätts draperierna med vägg och dörr. Vestibulen från Gevalias entré Vestibulen från källartrappan 5.1.2 Gevalias Kapprum. Användningsområde I första hand klädutrymme för Gevalia. I andra hand för Polstjernan. Får normalt inte användas av Frimurarhusets Vänner. Begränsat antal platser för ytterkläder. Den stilhistoriska miljön bör bibehållas, men torde kunna tåla en smärre förändring så att flera platser för ytterkläder skapas. Ett nytt lås placeras på dörren till Samlingsrummet. Gevalias kapprum 5.1.3 Gevalias Samlingsrum. Användningsområde. Samlingsplats inför loge. Får inte användas av Frimurarhusets Vänner. I taket hänger en kristallkrona. Gåva av broder Jan Perman. Väggarna är dekorerade med OM-porträtt. I rummet finns glasskåp för förvaring av museiföremål. Gevalias Samlingsrum från kansliet Stolarna i rummet bör renoveras. Möbleringen i rummet behöver ses över för att undvika överbelastning. Fönsterväggen måste rengöras. Fönstren bör förses med gardiner. Museiföremålen som inte är exklusiva för Gevalia flyttas till Biblioteket. Gevalias Samlingsrum från entrén 5 (12)
5.1.4 Korridor till loge. Fotografier på tidigare ämbetsmän Inga åtgärder föreslås. 5.1.5 Ämbetsmannarum. Taket är i stuck med logens vapen i färg och andra dekorationer. I taket hänger en takkrona i mässing signerad Marcus Ax 1918. Gelbgjutare i Gävle tillika frimurare. Den spegel som finns i detta rum har broder Sten Björkenstam låtit logen få utnyttja. Taket behöver rengöras och vid behov restaureras. Möblerna ses över och i förekommande fall restaureras. Lampskärmarna på taklampan tas bort. Ämbetsmannarummet från kansliet Taket i Ämbetsmannarummet Ämbetsmannarummet från fönstret 5.2 Andra våningen. 5.2.1 Kapputrymme. Här står två fristående större klädställningar i stål och längs fönsterväggen finns två bänkar. Den nuvarande möbleringen innebär att utrymmet däremellan är mycket smalt vilket i sin tur medför problem med kökstransporterna till Riddarsalen. Skador på dörrar och vägg. I syfte att ge besökaren ett betydligt mera välkomnande intryck av våningen föreslår gruppen att de gamla fotografierna av äldre bröder tas bort. Istället pryds väggen med sköldar och frimureriska tavlor. Klädställningarna byts ut. Två längsgående klädställningar som passar in i miljön anskaffas. Spegeln flyttas till fönsterväggen. Kapputrymmets fönstervägg och dörrar förbättringsmålas. Knackplatta sätts upp på dörren till Samlingsrummet. Kapputrymmets fönstervägg 5.2.2 Samlingsrummet. Fönsterväggen från Samlingsrummet Kapputrymmet mot Samlingsrummet 6 (12)
Användningsområde. Samlingsplats inför loge m fl. Får disponeras av Frimurarhusets Vänner. Skador på dörrarna. Rumsväggarna är målade i två olika färgnyanser.. För att skapa en enhetlig lugn karaktär i rummet målas toalettväggarna i samma färgnyans som övriga väggar i rummet. Dörrarna till rummet förbättringsmålas. Yttre dörren till Johannessalens förrum förses med lås. Eftersom rummet även kommer att disponeras av Frimurarhusets Vänner flyttas ämbetsmännens fotografier till Polstjernans Ämbetsmannarum; svärd och svärdställning till Johannessalen intill entrédörren. Skåp med frimurarglas tas bort. Rummet möbleras med skrivbord och stolar. Plats för en Rullbar reserveras. Vid behov kompletteras med sköldar och tavlor. Ingången Toaletter Svärdsställning och Ämbetsm. foto 5.2.3 Oscarsrummet. Användningsområde. Samlingsplats inför loge och måltid. Får disponeras av Frimurarhusets Vänner. Fönsterväggen är dekorerad med vapensköldar (Karl XIII riddare) och långväggen domineras av Oscar II porträtt. Ytterligare en av de andra väggarna är förskönad med vapensköldar. Dessutom finns här en enkel Bar. Skador finns främst på dörrarna. Ta bort barluckan. Återställ väggen till ursprungligt skick d v s även med samma typ av panel som finns på de andra väggarna. Dörrarna förbättringsmålas. Väggen till förrådet dekoreras på samma sätt som de övriga väggarna. Eftersom rummet är brödernas väntrum i avvaktan på brödramåltid och loge samt önskemålet att få en mera stilenlig inredning som svarar upp mot rummets väggdekorationer föreslås att möblemanget, förutom de två halvmånborden, byts ut. De nya möblerna bör vara sittstolar (med eller utan karm) av sådan stilhistorisk modell att de platsar i ett Oscarsrum. Stolarna placeras längs med de tre fönsterlösa väggarna. Det gamla Barutrymmet torde krögaren behöva som förråd. 7 (12)
Oscarsrummet mot baren Oscarsrummet från Samlingsrummet 5.2.4 Riddarsalen. Användningsområde Huvudsakligen matsal, ibland även som genomgångslokal. Får disponeras av Frimurarhusets Vänner. Taket och väggarna är målade i en renässansbetonad stil. Vattenskador finns i taket och på rummets norra vägg. Fasta hyllor finns längs väggarna. Salen är byggnadsminne d vs lokalen får inte byggas om eller rivas. Möbleringen utgörs av enkla masonitbord, tre modeller Wienerstolar (Thonet) och två soffor (Thonet) samt en orgel. Gruppen har låtit intendenterna inventera stolarnas kvalitet. Bristerna i stabiliteten är i huvudsak åtgärdade. Inledningsvis bör rummets väggar och tak rengöras för att kunna fastställa omfattningen av restaureringsbehoven. I syfte att öka sittkomforten bör masonitborden bytas ut och restaurangbord i motsvarande storlekar som nuvarande bord anskaffas. Wienerstolarna bör förses med dynor. För att skapa önskvärda förutsättningar för restauratören att förvara vissa tillbehör såsom saltoch pepparkar, sockerskålar, glas, kaffekoppar mm bör ett eller flera restaurangskåp anskaffas och placeras där nuvarande provisoriska spritbordet står. Plats bör även finnas för en Bar på hjul. Det är nödvändigt att pröva hur förrådsutrymmet som finns i Riddarsalen bör utnyttjas. Gruppen har inte tillräckligt faktaunderlag att ta ställning i frågan. Den frågan får lösas senare. Ingång Oscarsrummet och förrådet Riddarsalen från Oscarsrummet Spritbord och servisdelar i fönstren 5.2.5 Vapensalen. (F d OM-rummet) 8 (12)
Användningsområde. Sällskapsrum. Får disponeras av Frimurarhusets Vänner. Färgsättningen av väggarna är inte helt lyckad om man ser till den stilhistoriska aspekten. Det nuvarande möblemanget uppfyller inte heller den önskvärda kvaliteten på ett sällskapsrum. Väggarna målas om. Den igensatta förrådsdörren spacklas så att konturen av en dörr försvinner. Rummet dekoreras med vapensköldar. En till två sittgrupper med bord anskaffas. Delar av nuvarande möblemang bibehålles. Eventuellt kan sittgrupperna kompletteras med de två Wienersofforna i Riddarsalen. Stora taklampan i Biblioteket flyttas tillbaka till Vapensalen. Musikanläggningen tas bort. Vapensalen från Riddarsalen Vapensalen mot Skinnsofferummet Vapensalen från Skinnsofferummet 5.2.6 Polstjernans Ämbetsmannarum. (Skinnsofferummet). Användningsområde. Ämbetsmannarum. Rummet får således inte disponeras av Frimurarhusets Vänner Utställningsplats för äldre frimureriska prydnader. Rummet är möblerat med en utsliten sittgrupp och ett antal stolar av varierade kvalitet och modeller. Ett förvaringsskåp med ämbetsmannaprydnader är placerat framför en igensatt dörr till Johannessalen. Dörren användes tidigare som ingångsdörr för ämbetsmännen och OM vid loge. Längs fönsterväggen finns utställningsskåp för prydnader m m. Väggarna är prydda med ämbetsmannafotografier. Betydande målningsskador på dörren till lilla förrummet in till Johanneslogen. Målningsskadorna på dörrarna åtgärdas. Den igensatta mittendörren till Johanneslogen öppnas upp. Prydnaderna i de fasta glasskåpen vid fönsterväggen flyttas till Biblioteket. Dörren till Vapensalen förses med lås. Förändringarna innebär således att Ämbetsmannarummet är ett låst utrymme när det inte är logekväll. 9 (12)
Skinnsoffegrupp Utställning Igensatt dörr med skåp framför 5.3 Tredje våningen. 5.3.1 Trappa och trappavsats utanför biblioteket Användningsområde. Trappavsatsen kan utnyttjas som rökavdelning. Får disponeras av Frimurarhusets Vänner. Trappans väggar är målade i två olika färgnyanser. Trappavsatsens väggar har fuktgenomslag och kräver en totalrenovering. Med den tänkta större användningen av biblioteket ger utrymmet i trappavsatsen ett trångt och nästan farligt intryck. Urinoaren torde inte uppfylla moderna krav på standard. Trappans väggar målas i samma enhetliga färgsättning som den nedre trappans. Trappstegen förses med reflekterande band. På sikt bör även en trapphiss installeras. Trappavsatsens vägg mot yttertaket torde kunna flyttas ut ungefär en meter i syfte att ge ett varmt och stort mottagandeintryck. Trappavsatsens väggar och tak renoveras. När de nuvarande borden och klädställningarna har städats bort, torde utrymmet kunna fungera som ett rökrum med ett sittmöbelarrangemang. Urinoaren avvecklas. PS! Se även kap 6! Trappavsatsen Dörr till Biblioteket 5.3.2 Biblioteket. Användningsområde. Biblioteksverksamhet. Seminarier (m m). Museiutrymme. Genomgångsrum. Får disponeras av Frimurarhusets Vänner. Rummets långsmala karaktär i kombination med de stora borden försvårar framkomligheten i rummet. Blomsterarrangemanget med artificiella blommor ger ett intryck att ha passerat bäst före datum. De audiovisuella hjälpmedlen ger ett ålderdomligt och byngligt intryck. Bokhyllorna med sina underskåp tar onödigt stor plats med hänsyn till boksamlingens storlek. 10 (12)
Gruppen kan för närvarande inte lämna ett komplett inredningsförslag med anledning av vi saknar flera underlag bland annat vilka möbler som kan disponeras. Följande riktlinjer föreslås dock: Undersök möjligheterna till annan placering av bokhyllorna. Hyllor för enbart böcker anskaffas. Riktlinjer tas fram för hur många sittplatser det bör finnas. Möblera utifrån det. Den stora taklampan flyttas till Vapensalen. Ordna en särskild utställningsplats för frimureriska museala föremål. De audiovisuella hjälpmedlen uppgraderas. Övrigt tas bort. Städa bort blomsterarrangemanget och onödiga möbler. Ingång från trapphuset Ingång till Embetsmannarum Bokhyllevägg 5.3.3 Hall mellan Biblioteket och korridor till Polstjernans Embetsmannarum. Den lilla Hallen är genomgång från Biblioteket till logelokalen och vice versa. Golvets nivåskillnader måste åtgärdas. Hål i ytterväggen repareras och trappan till stjärnhimlen bör anpassas så den inte sticker ut. 5.3.4 Trappa till orgelläktaren. Trappan är av lejdartyp, d v s plansteget är kortare än sättstegets höjd. Det sagda innebär att den är olämplig för genomgångstrafik. För närvarande föreslår vi inga åtgärder. 5.3.5 Allmänt om tredje våningen utom biblioteket. Golv, väggar och tak bedöms vara från 1915-talet. Det vill säga, när lokalerna ställdes i ordning. Det är viktigt att vi kan bevara den unika miljön intakt så långt som möjligt. Vi föreslår att all renovering sker mycket försiktigt. För att förslaget skall kunna uppfyllas måste yrkeskunnig expertis anlitas. 5.3.6 Korridor och Blå rummet. Blå rummet är det är det rum som mest är i behov av renovering. Bland annat finns en stor spricka i väggen. Korkmattan är hårt sliten det är till och med hål i den. Gruppen föreslår sparsam möblering, endast de äldre träbänkarna (troligen från 1915) bör utnyttjas. De övriga möblerna bör städas bort. Korridor från Embetsmannarum Ingång från Biblioteket Korridor mot Embetsmannarum 11 (12)
5.3.7 Recipientrummet. (F d Övernattningsrummet) Rummet är en förrådslokal med en diverse prylar, allt från orglar till tomma papperskartonger. Vid loge används den för frimurerisk verksamhet. Vi föreslår att lokalen används för den frimureriska verksamheten och inreds av Polstjernan. Recipientrum 6. Övrigt. Ett eventuellt återinförande av frack som obligatorisk klädsel vid loge kan komma att skapa önskemål om ombytesutrymme, särskilt från de yrkesverksamma bröderna. Redan nu finns det önskemål om ombytesmöjlighet i huset. Gruppen har diskuterat frågan men lämnar inget förslag till lösning i avvaktan på ett eventuellt beslut. Vi vill dock visa på möjligheten att i stället för det föreslagna pausrummet på tredje våningen bygga ett omklädningsrum med låsbara klädskåp och tvättmöjligheter. Vid långtidsuthyrning till andra loger och föreningar torde vi behöva reservera vissa låsbara förrådsutrymmen för deras behov. Trappavsatsen på tredje våningen är en sådan yta som efter ombyggnad kan utnyttjas, vilket påverkar möjligheten att bygga ett pausrum eller ett omklädningsrum. Frimurarhusets Vänner torde inte behöva några särskilda förrådsutrymmen. Det ovan sagda innebär att innan beslut tas om renovering / ombyggnad av trappavsatsen måste ett komplettare beslutsunderlag finnas än dagens. 12 (12)