Bilagor Fembäcke stenålder

Bilagor Fembäcke stenålder Bilaga 1. Ruttabell ID Namn X Y 1072 X = 6673636 Y = 1596504 6673636 1596504 1074 X = 6673638 Y = 1596502 6673638 1596502 1076 X = 6673640 Y = 1596504 6673640 1596504 1078 X = 6673644 Y = 1596506 6673644 1596506 1080 X = 6673647 Y = 1596507 6673647 1596507 1082 X = 6673654 Y = 1596508 6673654 1596508 1094 X = 6673657 Y = 1596510 6673657 1596510 1107 X = 6673635 Y = 1596504 6673635 1596504 1109 X = 6673635 Y = 1596505 6673635 1596505 1111 X = 6673635 Y = 1596506 6673635 1596506 1113 X = 6673636 Y = 1596505 6673636 1596505 1115 X = 6673636 Y = 1596506 6673636 1596506 1117 X = 6673637 Y = 1596504 6673637 1596504 1119 X = 6673637 Y = 1596505 6673637 1596505 1121 X = 6673637 Y = 1596506 6673637 1596506 1123 X = 6673634 Y = 1596505 6673634 1596505 1125 X = 6673634 Y = 1596506 6673634 1596506 1127 X = 6673634 Y = 1596504 6673634 1596504 1129 X = 6673633 Y = 1596504 6673633 1596504 1131 X = 6673633 Y = 1596505 6673633 1596505 1133 X = 6673633 Y = 1596506 6673633 1596506 1135 X = 6673632 Y = 1596504 6673632 1596504 1137 X = 6673632 Y = 1596505 6673632 1596505 1139 X = 6673632 Y = 1596506 6673632 1596506 1145 X = 6673633 Y = 1596503 6673633 1596503 1147 X = 6673634 Y = 1596503 6673634 1596503 1149 X = 6673635 Y = 1596503 6673635 1596503 1151 X = 6673636 Y = 1596503 6673636 1596503 1153 X = 6673637 Y = 1596503 6673637 1596503 1155 X = 6673638 Y = 1596503 6673638 1596503 1157 X = 6673637 Y = 1596502 6673637 1596502 1177 X = 6673638 Y = 1596504 6673638 1596504 1179 X = 6673638 Y = 1596505 6673638 1596505 1181 X = 6673638 Y = 1596506 6673638 1596506 1183 X = 6673639 Y = 1596506 6673639 1596506 1185 X = 6673639 Y = 1596505 6673639 1596505 1187 X = 6673639 Y = 1596504 6673639 1596504 1189 X = 6673639 Y = 1596503 6673639 1596503 1191 X = 6673639 Y = 1596502 6673639 1596502 1193 X = 6673637 Y = 1596501 6673637 1596501 1195 X = 6673638 Y = 1596501 6673638 1596501 1197 X = 6673637 Y = 1596500 6673637 1596500 1199 X = 6673637 Y = 1596499 6673637 1596499 1209 X = 6673639 Y = 1596501 6673639 1596501 1211 X = 6673640 Y = 1596503 6673640 1596503 1213 X = 6673640 Y = 1596502 6673640 1596502 1221 X = 6673641 Y = 1596503 6673641 1596503 1223 X = 6673641 Y = 1596504 6673641 1596504 1225 X = 6673641 Y = 1596505 6673641 1596505 1227 X = 6673640 Y = 1596505 6673640 1596505 ID Namn X Y 1229 X = 6673640 Y = 1596506 6673640 1596506 1231 X = 6673640 Y = 1596507 6673640 1596507 1233 X = 6673641 Y = 1596507 6673641 1596507 1235 X = 6673641 Y = 1596506 6673641 1596506 1518 X = 6673646 Y = 1596503 6673646 1596503 1734 X = 6673642 Y = 1596504 6673642 1596504 1736 X = 6673642 Y = 1596505 6673642 1596505 1738 X = 6673642 Y = 1596506 6673642 1596506 1740 X = 6673642 Y = 1596507 6673642 1596507 1744 X = 6673643 Y = 1596504 6673643 1596504 1746 X = 6673643 Y = 1596505 6673643 1596505 1748 X = 6673643 Y = 1596506 6673643 1596506 1750 X = 6673643 Y = 1596507 6673643 1596507 1752 X = 6673643 Y = 1596508 6673643 1596508 1758 X = 6673644 Y = 1596505 6673644 1596505 1760 X = 6673644 Y = 1596507 6673644 1596507 1762 X = 6673644 Y = 1596508 6673644 1596508 1764 X = 6673644 Y = 1596509 6673644 1596509 2069 X = 6673645 Y = 1596505 6673645 1596505 2071 X = 6673645 Y = 1596506 6673645 1596506 2073 X = 6673645 Y = 1596507 6673645 1596507 2075 X = 6673645 Y = 1596508 6673645 1596508 2077 X = 6673645 Y = 1596509 6673645 1596509 2079 X = 6673646 Y = 1596506 6673646 1596506 2081 X = 6673646 Y = 1596507 6673646 1596507 2083 X = 6673646 Y = 1596508 6673646 1596508 2085 X = 6673646 Y = 1596509 6673646 1596509 2088 X = 6673632 Y = 1596503 6673632 1596503 2097 X = 6673644 Y = 1596510 6673644 1596510 2099 X = 6673645 Y = 1596510 6673645 1596510 2101 X = 6673646 Y = 1596510 6673646 1596510 2103 X = 6673647 Y = 1596510 6673647 1596510 2105 X = 6673647 Y = 1596509 6673647 1596509 2107 X = 6673647 Y = 1596508 6673647 1596508 2361 X = 6673636 Y = 1596502 6673636 1596502 2618 X = 6673643 Y = 1596479 6673643 1596479 2620 X = 6673638 Y = 1596478 6673638 1596478 2622 6673647,647 1596483,763 4239 6673634,517 1596516,812 4242 6673635,093 1596517,759 4247 6673642,980 1596518,835 4251 6673637,344 1596494,945 4254 X = 6673635 Y = 1596502 6673635 1596502 4256 X = 6673634 Y = 1596502 6673634 1596502 4258 X = 6673633 Y = 1596502 6673633 1596502 5040 6673632,842 1596481,202 5043 6673643,316 1596472,994 5046 6673642,647 1596465,924 5049 6673641,498 1596463,702 Bilagor Fembäcke stenålder 89

90 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria Y 1596470 X 6673660 1082 1094 2622 1080 2107 2105 2103 1518 2079 2081 20832085 2101 20692071 2073 2075 2077 2099 1758 1078 1760 1762 1764 2097 5046 5043 2618 1744 1746 1748 1750 1734 1736 1738 1740 1752 4247 5049 1221 1223 1225 1235 1233 1213 1211 1076 1227 1229 1231 1209 1191 1189 1187 1185 1183 2620 1195 1074 11551177 1179 1181 4251 1199 1197 11931157 1153 1117 1119 1121 2361 1151 1072 1113 1115 4254 11491107 1109 4256 1147 1127 1111 1123 1125 4242 4239 Fig. 68. Översikt gällande rutor som grävdes vid den särskilda undersökningen vid Fembäcke stenålder. Skala 1:200. 5040 4258 1145 1129 1131 1133 2088 1135 1137 1139 X 6673630 Y 1596510 0 5 m

Bilaga 2. Grävenheter ID Namn Tjocklek, mm Ruta (context) 1073 Stick 1 0,1 1072 1075 Stick 1 0,1 1074 1077 Stick 1 0,1 1076 1079 Stick 1 0,1 1078 1081 Stick 1 0,1 1080 1083 Stick 1 0,1 1082 1095 Stick 1 0,1 1094 1108 Stick 1 0,1 1107 1110 Stick 1 0,1 1109 1112 Stick 1 0,1 1111 1114 Stick 1 0,1 1113 1116 Stick 1 0,1 1115 1118 Stick 1 0,1 1117 1120 Stick 1 0,1 1119 1122 Stick 1 0,1 1121 1124 Stick 1 0,1 1123 1126 Stick 1 0,1 1125 1128 Stick 1 0,1 1127 1130 Stick 1 0,1 1129 1132 Stick 1 0,1 1131 1134 Stick 1 0,1 1133 1136 Stick 1 0,1 1135 1138 Stick 1 0,1 1137 1140 Stick 1 0,1 1139 1146 Stick 1 0,1 1145 1148 Stick 1 0,1 1147 1150 Stick 1 0,1 1149 1152 Stick 1 0,1 1151 1154 Stick 1 0,1 1153 1156 Stick 1 0,1 1155 1158 Stick 1 0,1 1157 1178 Stick 1 0,1 1177 1180 Stick 1 0,1 1179 1182 Stick 1 0,1 1181 1184 Stick 1 0,1 1183 1186 Stick 1 0,1 1185 1188 Stick 1 0,1 1187 1190 Stick 1 0,1 1189 1192 Stick 1 0,1 1191 1194 Stick 1 0,1 1193 1196 Stick 1 0,1 1195 1198 Stick 1 0,1 1197 1200 Stick 1 0,1 1199 1210 Stick 1 0,1 1209 1212 Stick 1 0,1 1211 1214 Stick 1 0,1 1213 1222 Stick 1 0,1 1221 1224 Stick 1 0,1 1223 1226 Stick 1 0,1 1225 1228 Stick 1 0,1 1227 1230 Stick 1 0,1 1229 1232 Stick 1 0,1 1231 1234 Stick 1 0,1 1233 1236 Stick 1 0,1 1235 1519 Stick 1 0,1 1518 1728 Stick 2 0,1 1518 1729 Stick 3 0,1 1518 1735 Stick 1 0,1 1734 1737 Stick 1 0,1 1736 ID Namn Tjocklek, mm Ruta (context) 1739 Stick 1 0,1 1738 1741 Stick 1 0,1 1740 1745 Stick 1 0,1 1744 1747 Stick 1 0,1 1746 1749 Stick 1 0,1 1748 1751 Stick 1 0,1 1750 1753 Stick 1 0,1 1752 1759 Stick 1 0,1 1758 1761 Stick 1 0,1 1760 1763 Stick 1 0,1 1762 1765 Stick 1 0,1 1764 2070 Stick 1 0,1 2069 2072 Stick 1 0,1 2071 2074 Stick 1 0,1 2073 2076 Stick 1 0,1 2075 2078 Stick 1 0,1 2077 2080 Stick 1 0,1 2079 2082 Stick 1 0,1 2081 2084 Stick 1 0,1 2083 2086 Stick 1 0,1 2085 2089 Stick 1 0,1 2088 2098 Stick 1 0,1 2097 2100 Stick 1 0,1 2099 2102 Stick 1 0,1 2101 2104 Stick 1 0,1 2103 2106 Stick 1 0,1 2105 2108 Stick 1 0,1 2107 2362 Stick 1 0,1 2361 2619 Stick 1 0,1 2618 2621 Stick 1 0,1 2620 2624 Stick 1 0,1 2622 3735 Stick 2 0,1 1094 4241 Stick 1 0,1 4239 4245 Stick 1 0,1 4242 4246 Stick 1 0,1 4242 4249 Stick 1 0,1 4247 4250 Stick 2 0,1 1082 4253 Stick 1 0,1 4251 4255 Stick 1 0,1 4254 4257 Stick 1 0,1 4256 4259 Stick 1 0,1 4258 5870 Stick 1 0,1 5040 5871 Stick 1 0,1 5043 5872 Stick 1 0,1 5046 5873 Stick 1 0,1 5049 5909 Stick 2 0,1 2099 5910 Stick 3 0,1 2099 200029 Stick 2 0,1 1193 200030 Stick 3 0,1 1193 200031 Stick 2 0,1 2083 200032 Stick 2 0,1 2071 200033 Stick 2 0,1 1734 200034 Stick 3 0,1 1734 200035 Stick 2 0,1 1736 200036 Stick 3 0,1 1736 200037 Stick 2 0,1 1738 200038 Stick 3 0,1 1738 200039 Stick 2 0,1 1740 200040 Stick 3 0,1 1740 Bilagor Fembäcke stenålder 91

ID Namn Tjocklek, mm Ruta (context) 200041 Stick 2 0,1 1221 200042 Stick 3 0,1 1221 200043 Stick 2 0,1 1223 200044 Stick 3 0,1 1223 200045 Stick 2 0,1 1225 200046 Stick 3 0,1 1225 200047 Stick 2 0,1 1235 200048 Stick 3 0,1 1235 200049 Stick 2 0,1 1233 200050 Stick 3 0,1 1233 200051 Stick 2 0,1 1213 200052 Stick 3 0,1 1213 200053 Stick 2 0,1 1211 200054 Stick 3 0,1 1211 200055 Stick 2 0,1 1076 200056 Stick 3 0,1 1076 200057 Stick 2 0,1 1227 200058 Stick 3 0,1 1227 200059 Stick 2 0,1 1229 200060 Stick 3 0,1 1229 200061 Stick 2 0,1 1231 200062 Stick 3 0,1 1231 200063 Stick 2 0,1 1191 200064 Stick 3 0,1 1191 200065 Stick 2 0,1 1189 200066 Stick 3 0,1 1189 200067 Stick 2 0,1 1187 200068 Stick 3 0,1 1187 200069 Stick 2 0,1 1185 200070 Stick 3 0,1 1185 200071 Stick 2 0,1 1183 200072 Stick 3 0,1 1183 200073 Stick 2 0,1 1074 200074 Stick 3 0,1 1074 200075 Stick 2 0,1 1155 200076 Stick 3 0,1 1155 200077 Stick 2 0,1 1177 200078 Stick 3 0,1 1177 200079 Stick 2 0,1 1179 200080 Stick 3 0,1 1179 200081 Stick 2 0,1 1181 200082 Stick 3 0,1 1181 200083 Stick 2 0,1 1157 200084 Stick 3 0,1 1157 200085 Stick 2 0,1 1153 200086 Stick 3 0,1 1153 200087 Stick 2 0,1 1117 200088 Stick 3 0,1 1117 200089 Stick 2 0,1 1119 200090 Stick 3 0,1 1119 ID Namn Tjocklek, mm Ruta (context) 200091 Stick 2 0,1 1121 200092 Stick 3 0,1 1121 200093 Stick 2 0,1 2361 200094 Stick 3 0,1 2361 200095 Stick 2 0,1 1151 200096 Stick 3 0,1 1151 200097 Stick 2 0,1 1072 200098 Stick 3 0,1 1072 200099 Stick 2 0,1 1113 200100 Stick 3 0,1 1113 200101 Stick 2 0,1 1115 200102 Stick 3 0,1 1115 200103 Stick 2 0,1 4254 200104 Stick 3 0,1 4254 200105 Stick 2 0,1 1149 200106 Stick 3 0,1 1149 200107 Stick 2 0,1 1107 200108 Stick 3 0,1 1107 200109 Stick 2 0,1 1109 200110 Stick 3 0,1 1109 200111 Stick 2 0,1 1111 200112 Stick 3 0,1 1111 200113 Stick 2 0,1 4256 200114 Stick 3 0,1 4256 200115 Stick 2 0,1 1147 200116 Stick 3 0,1 1147 200117 Stick 2 0,1 1127 200118 Stick 3 0,1 1127 200119 Stick 2 0,1 1123 200120 Stick 3 0,1 1123 200121 Stick 2 0,1 1125 200122 Stick 3 0,1 1125 200123 Stick 2 0,1 4258 200124 Stick 3 0,1 4258 200125 Stick 2 0,1 1145 200126 Stick 3 0,1 1145 200127 Stick 2 0,1 1129 200128 Stick 3 0,1 1129 200129 Stick 2 0,1 1131 200130 Stick 3 0,1 1131 200131 Stick 2 0,1 1133 200132 Stick 3 0,1 1133 200133 Stick 2 0,1 2088 200134 Stick 3 0,1 2088 200135 Stick 2 0,1 1135 200136 Stick 3 0,1 1135 200137 Stick 2 0,1 1137 200138 Stick 3 0,1 1137 200139 Stick 2 0,1 1139 200140 Stick 3 0,1 1139 92 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

Bilaga 3. Fyndtabell Fnr Klass IDnr Material Sakord Vikt, g Ant. Notering 10 Ben 200010 Ben Ben 0,1 1 116 Ben 200262 Ben Ben 0,01 2 117 Ben 200263 Ben Bearbetat 0.97 13 118 Ben 200264 Ben Ben 0,1 1 119 Ben 200265 Ben Ben 1,1 25 120 Ben 200266 Ben Ben 1 2 13 Bergart E4 200013 Bergart Avslag 28 1 Krossad pf. Trol. redskap. 23 Metall 200023 Järn Kniv 11 1 26 Metall 200155 Järn Hästsko 330 1 1 Keramik_stå 200001 Keramik Kärl 4 3 2 Keramik_stå 200002 Keramik Kärl 5 5 3 Keramik_stå 200003 Keramik Kärl 27,5 23 4 Keramik_stå 200004 Keramik Kärl 2 1 5 Keramik_stå 200005 Keramik Kärl 1 1 11 Keramik_stå 200011 Keramik Kärl 0,9 1 12 Keramik_stå 200012 Keramik Kärl 9,3 3 14 Keramik_stå 200014 Keramik Kärl 25 16 15 Keramik_stå 200015 Keramik Kärl 4 4 16 Keramik_stå 200016 Keramik Kärl 3,1 1 17 Keramik_stå 200017 Keramik Kärl 2,5 2 18 Keramik_stå 200018 Keramik Kärl 7,8 2 19 Keramik_stå 200019 Keramik Kärl 2 1 20 Keramik_stå 200020 Keramik Kärl 7,2 3 Gropdekor 21 Keramik_stå 200021 Keramik Kärl 1 1 35 Keramik_stå 200168 Keramik Skärva 22,4 10 36 Keramik_stå 200169 Keramik Skärva 7 1 37 Keramik_stå 200170 Keramik Skärva 5,7 4 38 Keramik_stå 200171 Keramik Skärva 2 1 39 Keramik_stå 200172 Keramik Skärva 4,7 2 40 Keramik_stå 200173 Keramik Skärva 11,4 4 41 Keramik_stå 200174 Keramik Skärva 1,4 2 42 Keramik_stå 200175 Keramik Skärva 11,4 13 43 Keramik_stå 200176 Keramik Skärva 13,2 7 44 Keramik_stå 200177 Keramik Skärva 7,1 2 45 Keramik_stå 200178 Keramik Skärva 1,2 1 46 Keramik_stå 200179 Keramik Skärva 3,6 1 47 Keramik_stå 200180 Keramik Skärva 14,4 10 48 Keramik_stå 200181 Keramik Skärva 2,6 1 49 Keramik_stå 200182 Keramik Skärva 7,6 1 50 Keramik_stå 200183 Keramik Skärva 2,6 1 51 Keramik_stå 200184 Keramik Skärva 15,9 11 52 Keramik_stå 200185 Keramik Skärva 5,8 1 53 Keramik_stå 200186 Keramik Skärva 10,5 1 54 Keramik_stå 200187 Keramik Skärva 4,3 1 55 Keramik_stå 200188 Keramik Skärva 3,9 3 56 Keramik_stå 200189 Keramik Skärva 0,3 1 57 Keramik_stå 200190 Keramik Skärva 1,5 1 58 Keramik_stå 200191 Keramik Skärva 7,8 1 59 Keramik_stå 200192 Keramik Skärva 9,7 2 60 Keramik_stå 200193 Keramik Skärva 11,9 2 61 Keramik_stå 200194 Keramik Skärva 25,3 12 62 Keramik_stå 200195 Keramik Skärva 15,4 2 63 Keramik_stå 200196 Keramik Skärva 5 5 64 Keramik_stå 200197 Keramik Skärva 4 1 Matskorpa 65 Keramik_stå 200198 Keramik Skärva 9,8 7 66 Keramik_stå 200199 Keramik Skärva 11 1 Matskorpa 67 Keramik_stå 200200 Keramik Kärl 4,2 1 68 Keramik_stå 200201 Keramik Skärva 7,4 1 69 Keramik_stå 200202 Keramik Skärva 3,6 1 70 Keramik_stå 200203 Keramik Skärva 2,8 2 Bilagor Fembäcke stenålder 93

Fnr Klass IDnr Material Sakord Vikt, g Ant. Notering 71 Keramik_stå 200204 Keramik Skärva 4,2 1 72 Keramik_stå 200205 Keramik Skärva 9,8 3 73 Keramik_stå 200206 Keramik Skärva 3 2 74 Keramik_stå 200207 Keramik Skärva 1,9 1 75 Keramik_stå 200208 Keramik Skärva 4 1 76 Keramik_stå 200209 Keramik Skärva 12 1 77 Keramik_stå 200210 Keramik Skärva 4,8 4 78 Keramik_stå 200211 Keramik Skärva 1,7 1 79 Keramik_stå 200212 Keramik Skärva 14,7 8 80 Keramik_stå 200213 Keramik Skärva 55,4 63 81 Keramik_stå 200214 Keramik Skärva 5 1 82 Keramik_stå 200215 Keramik Skärva 5,4 1 83 Keramik_stå 200216 Keramik Skärva 3,9 1 84 Keramik_stå 200217 Keramik Skärva 13 4 85 Keramik_stå 200218 Keramik Skärva 8,2 2 Lipidanalys 86 Keramik_stå 200232 Keramik Skärva 7,2 3 87 Keramik_stå 200233 Keramik Skärva 3,5 5 88 Keramik_stå 200234 Keramik Skärva 7,1 1 89 Keramik_stå 200235 Keramik Skärva 0,5 2 90 Keramik_stå 200236 Keramik Skärva 4,5 4 91 Keramik_stå 200237 Keramik Skärva 2,9 1 92 Keramik_stå 200238 Keramik Skärva 1,7 0 93 Keramik_stå 200239 Keramik Skärva 15,2 11 94 Keramik_stå 200240 Keramik Skärva 19,6 18 95 Keramik_stå 200241 Keramik Skärva 16,6 6 96 Keramik_stå 200242 Keramik Skärva 16,5 6 97 Keramik_stå 200243 Keramik Skärva 17,5 1 98 Keramik_stå 200244 Keramik Skärva 40,2 37 99 Keramik_stå 200245 Keramik Skärva 13,4 4 100 Keramik_stå 200246 Keramik Skärva 15,2 1 101 Keramik_stå 200247 Keramik Skärva 20,6 1 102 Keramik_stå 200248 Keramik Skärva 56,4 26 103 Keramik_stå 200249 Keramik Skärva 20 3 104 Keramik_stå 200250 Keramik Skärva 35 4 Lipidanalys 105 Keramik_stå 200251 Keramik Skärva 11,3 1 106 Keramik_stå 200252 Keramik Skärva 3,9 1 107 Keramik_stå 200253 Keramik 11 1 Lipidanalys 108 Keramik_stå 200254 Keramik Skärva 17,7 1 Matskorpa 109 Keramik_stå 200255 Keramik Skärva 17,5 1 I två delar, matskorpa på ena 110 Keramik_stå 200256 Keramik Skärva 15,7 2 Matskorpa 111 Keramik_stå 200257 Keramik Skärva 10,4 1 Lipidanalys 112 Keramik_stå 200258 Keramik Skärva 2,2 3 FU-ruta G206 113 Keramik_stå 200259 Keramik Skärva 3 3 FU-ruta G206 114 Keramik_stå 200260 Keramik Skärva 11 10 FU-ruta G206 115 Keramik_stå 200261 Keramik Skärva 2 2 FU-ruta G206 121 Keramik_stå 200267 Keramik Skärva 6 1 6 Kvarts E4 200006 Kvarts Avslag 36,2 1 Troligen pf. Dålig kvarts. 7 Kvarts E4 200007 Kvarts Skrapa 2,3 1 8 Kvarts E4 200008 Kvarts Splitter 0,3 1 9 Kvarts E4 200009 Kvarts Avslag 3,3 1 Dålig kvarts. 24 Kvarts E4 200024 Kvarts Avslag/avfall 2,9 1 Osäker 25 Kvarts E4 200025 Kvarts Kärna 19,3 1 Städ? 27 Kvarts E4 200160 Kvarts Bearbetad 28,3 1 Knepig! Bip kärna? 28 Kvarts E4 200161 Kvarts Avslag 1,9 1 Osäker. Färsk? 29 Kvarts E4 200162 Kvarts Kärna 7,9 1 30 Kvarts E4 200163 Kvarts Avslag 11,3 1 Dålig kvarts. 31 Kvarts E4 200164 Kvarts Avslag 6,1 1 Dålig kvarts. 32 Kvarts E4 200165 Kvarts Avslag 0,6 1 Mikrospånlik 33 Kvarts E4 200166 Kvarts Bearbetad 7,5 1 Kärna? 34 Kvarts E4 200167 Kvarts Avslag 2,8 1 Osäker. Dålig kvarts. 22 Metall 200022 Metall 0,5 1 94 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

Bilaga 4. Anläggningstabell Undersökt andel, % Anr Namn Subklass Undersökningsmetod Fyndinsamlingsmetod Färg Sot Kol Färgintensistet Fyllningsmaterial 1084 Utgår Utgår Skärslev 50 Såll Mellan Grå Grus 1159 Stenfri/stenröjd yta Maskin 100 Handplock 1239 Tjärgrop Tjärframställningsgrop Skärslev 100 Ja Ja 1474 Utrakningslager Spade 30 1496 Stenlyft Utgår Spade 50 Handplock Mellan Brun Humös jord 1570 Lerinpackad Inre konstruktionselement Skärslev 100 Såll Ja Ja Mörk Svart Annat planka 1600 Nedre ram Inre konstruktionselement Skärslev 100 1655 Lerform Inre konstruktionselement Skärslev 100 Handplock Mellan Brun 1766 Röjningsröse Röjningsröse Maskin 50 Handplock Ja Ja Mellan Grå Sand 2090 Rotfärgning Utgår Skärslev 50 Såll Mellan Brun Sand 4482 Härd Härd Skärslev 50 Såll Ja Mellan Brun Sand 5832 Stolphål Stolphål Skärslev 50 Såll Mellan Brun Sand 5859 Aktivitetsyta Kulturlager Spade 20 Såll Ja Ja Mellan Grå Silt 6064 Grop? Stolphål Skärslev 50 Såll Mörk Grå Sand 6900 Stolphål Stolphål Skärslev 50 Såll Mörk Brun Sand 6947 Härd Härd Spade 50 Såll Ja Mellan Brun Sand 6958 Kylgrop Grop Skärslev 100 Såll Mellan Grå Silt 7014 Stolphål? Stolphål Skärslev 50 Såll Ja Mellan Grå Sand 7043 Grop Grop Skärslev 50 Såll Ja Mörk Svart Sand 7080 Grop Grop Skärslev 100 Såll Ja Mellan Gul Sand 7130 Grop Grop Spade 50 Handplock Mellan Brun Sand 7142 Stolphål Stolphål Skärslev 50 Såll Mörk Brun Sand 7161 Stolphål? Stolphål Skärslev 50 Såll Ja Mellan Brun Sand 7175 Stolphål Stolphål Skärslev 50 Såll Ja Mellan Brun Sand 200144 Stenfri/stenröjd yta Maskin 100 Handplock 200157 Grop Grop Spade 50 Såll Ljus Brun Sand 200268 Hydda Hydda 100 Bilaga 5. Osteologisk analys Av Carina Olson, Osteologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar, UV GAL, utförde under sommaren 2006 den särskilda arkeologiska undersökningen av lokalen Fembäcke 1:6, i Vendels socken, Uppland. Lokalen är belägen på ett höglänt moränområde öster om en mindre åkermark. När lokalen brukades var den strandnära vid en havsnivå kring 40 45 meter över nuvarande. Den var då lokaliserad till en mindre ö i en havsvik. Läget i naturen samt de arkeologiska fynden indikerar att platsen varit bebodd under det neolitiska skedet i förhistorien. Benmaterialet från Fembäcke är litet, endast 170 fragment till en vikt av 2,77 gram (förundersökning och särskild undersökning). Alla fragment är brända. Benmaterialet från förundersökningen, där endast gräsätare kunde identifieras, var inte karakteristiskt för kustbundna neolitiska benmaterial, där säl och fisk vanligen dominerar. När undersökningen var klar tillkom dock ett antal fiskarter; gädda, sik eller lax, abborrfisk (abborre eller gös) och sill, vilket stödjer dateringen av lokalen till neolitikum, då fiskande befolkningar i Östersjöns kustområden var vanligt förekommande. Sillen är dock inte alltid vanlig i fastlandets arkeologiska material, vilket nog oftast kan relateras till tafonomiska och utgrävningstekniska orsaker. De sämre bevaringsförhållanden som tyvärr mestadels råder i östra Mellansveriges kustområden, gör att sillben som både är tunna, sköra samt feta, lättare bryts ner i jorden än andra robustare och fettfattiga ben. Finsållning med en masktäthet av 1 2 millimeter medför dock att dessa små ben kan återfinnas ifall de är bevarade. Eftersom det sällan finns möjlighet till tidskrävande sållningsmetoder i fält under exploateringsgrävningar, har jordprover tagits upp för senare finsållning och analys, vilket utförts i Osteoarkeologiska forskningslaboratoriets lokaler. Bilagor Fembäcke stenålder 95

Fisket på Fembäcke kan ge säsongsindikeringar. Gäddan har sina bästa fångstsäsonger under vår och höst, men är tillgänglig året runt, liksom abborren. Sik- och laxfisk har antagligen lättast fångats under försommar eller senhöst då de (beroende av art) har sina lekperioder. Av sill, eller strömming, brukar det finnas två bestånd, ett som leker på våren då de påträffas kustnära i till exempel sund mellan öar, och ett som leker längre ut till havs under sensommaren. När det gäller de enda identifierade däggdjuren, gräsätarna (förutsatt att de är vilda) jagas de vanligen under hösten. Det som är förbryllande, är att det fortfarande efter den särskilda undersökningen fattas ben från säl, som var det i särklass vanligaste bytesdäggdjuret på neolitiska kustboplatser. Tabell 2. Artlista, Fembäcke. Djurart Antal Vikt, g Däggdjur Mammalia Gräsätare (Herbivorae) 2 0,72 Oidentifierade (Indeterminata) 8 1,12 Fiskar (Pisces) Gädda (Esox lucius) 1 0,11 Abborrfisk (Percidae) 1 0,02 Sik/Lax (Coronidae/Salmonidae) 1 0,01 Sill (Clupea harengus) 1 0 Oidentifierade (Indeterminata) 8 0,05 Däggdjur/Fågel eller Fisk Oidentifierade (Indeterminata) 148 0,74 Totalt 170 2,77 Tabell 3. Anatomisk fördelning, Fembäcke. Art Kranium Postkran Ryggrad Rörben Obest. S:a Gräsät. 1 1 2 Obest 8 156 164 Gädda 1 1 Abborrfisk 1 1 Sik/lax 1 1 Sill 1 1 Totalt 4 8 1 1 156 170 Tabell 4. Djurarternas distribution på lokalen Fembäcke. Kontext Gräsät. Gädda Abborrfisk Sik/lax Sill Obest. S:a FE6882 1 1 2 G210 1 4 5 G271 4 4 G277 1 1 R1107 8 8 R1109 1 1 1 147 150 Totalt 2 1 1 1 1 164 170 Bilaga 6. Analys av organiska lämningar i keramik Av Sven Isaksson, Arkeologiska Forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet Inledning Ett av många sätt att skaffa sig mer fakta om forntida matvanor och matkultur är att analysera organiska beläggningar på och lipidrester (nedbrutna fetter, oljor, vaxer) i keramik (jfr Evershed m.fl. 2001). När oglaserade kärl används för tillredning eller lagring av födoämnen kan vätskor från maten sugas upp av keramikens porer. De lipidrester som, med hjälp av lösningsmedel, går att extrahera ut ur forntida keramik härrör från den eller de sista användningarna av kärlet (Craig m.fl. 2004). Utifrån sammansättningen på lipidresterna går det att uttolka vad kärlet använts till. Följande rapport behandlar analys av lipidrester i fyra krukskärvor från lokalen Fembäcke. Materialet skickades av Niclas Björck på UV Uppsala till Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL), Stockholms universitet, för analys. Analysteknik Från keramiken togs mellan cirka 0,25 och 0,35 gram keramikpulver ut för analys, variationen framför allt beroende av skärvornas storlek. Proverna togs från kärlets insida med hjälp av en kakelfräs vid låga varvtal. Den yttersta millimetern slipades bort för att undvika ytlig kontamination. Till proven sattes 20 μg internstadard (n-hexatriakontan (C36), Aldrich) kvantitativt. Extraktionen av lipidrester utfördes med kloroform och metanol, 2:1 (v:v), i ultraljudsbad 2 15 minuter. Rören centrifugerades sedan i 30 minuter med 3 000 varv per minut. De nu klara extrakten överfördes till preparatrör och lösningsmedlet avdunstades med hjälp av kvävgas. De erhållna lipidresterna behandlades med bis(trimetylsilyl)trifluoracetamid med 10 % (v) klortrimetylsilan, i ugn vid 70 C i 20 minuter. Överblivet reagens avlägsnades med kvävgas. De derivatiserade proverna löstes i n- hexan, och 1 μl injicerades i GCMS:n. Analysen utfördes på en HP 6890 Gaskromatograf med en SGE BPX5 kapillärkolonn (15 m 220 μm 0,25 μm) av opolär karaktär. Injektionen gjordes pulsed splitless (pulstryck 17,6 Psi) vid 325 C via ett Merlin Microseal High Preassure Septum med hjälp av en Agilent 7683B Autoinjektor. Ugnen var temperaturprogrammerad med en inledande isoterm på två minuter vid 50 C. Därefter ökades temperaturen med 10 C per minut till 350 C följt av en avslutande isoterm på 15 minuter. Som bärgas 96 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

användes helium (He) med ett konstant flöde på 2,0 ml per minut. Gaskromatografen var kopplad till en HP 5973 Masselektiv detektor via ett interface med temperaturen 350 C. Fragmenteringen av separerade föreningar gjordes genom elektronisk jonisering (EI) vid 70 ev. Temperaturen i jonkällan var 230 C. Massfiltret var satt att scanna i intervallet m/z 50 700, vilket ger 2,29 scan/sec, och dess temperatur är 150 C. Insamling och bearbetning av data gjordes med mjukvaran MSD ChemStation. Resultat Inte i något utav proverna fanns det några detekterbara lipidrester. Internstandarden (nhexatriakontan) detekterades dock vederbörligen, vilket visar att såväl extraktion som analys fungerat. Detta tyder på en kärlanvändning som inte lämnat några spår i form av lipidrester. Diskussion Att inga lipidrester påvisats betyder inte nödvändigtvis att kärlen varit oanvända. I samband med E4- undersökningarna utfördes analyser av kärlanvändning på material från en rad gropkeramiska boplatser med dateringar från cirka 3500 f.kr. till cirka 2200 f.kr. I detta material anas en förändring av kärlanvändningen som inträffar omkring 3000 f.kr. och med innebörden att kärlen i mindre utsträckning eller med mindre frenesi använts som kokkärl samt att kärlanvändning som inte lämnat några spår i form av lipidrester ökar (Brorsson m.fl. 2007:431). Vid exempelvis Brännpussen (ca 2750 f.kr.) hade 50 % (9 av 18) av kärlen en användning som inte lämnat några lipidrester och vid Postboda 1 (ca 3100 2930 f.kr.) var samma frekvens 40 % (4 av 10) (Brorsson m.fl. 2007:424). Om den totala kärlanvändningen vid Fembäcke varit likartad den vid dessa lokaler så är det erhållna resultatet inte osannolikt med tanke på att endast fyra prover analyserats. Sammanfattning Denna rapport har behandlat analys av lipidrester i fyra krukskärvor från lokalen Fembäcke. I inget av de analyserade proverna påträffades några lipidrester. Detta betyder inte nödvändigtvis att kärlen varit oanvända, utan kan även betyda att de kan ha använts på ett sätt som inte lämnar denna typ av spår. Exempel finns på lokaler där större material analyserats och där omkring hälften av kärlen inte innehållit några lipidrester. Referenser Brorsson, T., Isaksson, S. & Stenbäck, N. 2007. Stil, gods och kärlanvändning neolitisk keramik från E4:an undersökningarna i norra Uppland. Stenålder i Uppland. Uppdragsarkeologi och eftertanke. Arkeologi E4 Uppland Studier. Volym 1. Uppsala. Craig, O. E., Love, G. D., Isaksson, S. Taylor, G. & Snape, C. E. 2004. Stable carbon isotopic characterisation of free and bound lipid constituents of archaeological ceramic vessels released by solvent extraction, alkaline hydrolysis and catalytic hydropyrolysis. Journal of Analytical and Applied Pyrolysis 71. Amsterdam. Evershed, R. P., Dudd, S. N., Lockhart, M. J. & Jim, S. 2001. Lipids in archaeology. Handbook of Archaeological Science. Chichester. Bilagor Fembäcke stenålder 97

Bilaga 7. Slitspårsanalys av stenfynd Av Helena Knutsson, Stoneslab Sju fynd valdes ut för analys. De var gjorda av flera olika råmaterial, porfyr, kvarts, kvartsit och eventuellt kvartsit. De var tillverkade eller bearbetade till flera olika former och redskap. Det finns en nodul med tydliga stora kristallfacetter och några ursplittringar, som eventuellt kan definiera den som en nystartad kärna. Det finns flera plattformsavslag (av både porfyr, kvarts och kvartsit) med eggar som lämpar sig som skrapor, sticklar eller knivar. Det finns ett bipolärt avslag. Ett av avslagen verkar vara retuscherat längs en eggrand. Undersökningsmetod Föremålen blötlades under 12 timmar i svag saltsyrelösning (1 %) varefter de behandlades i destillerat vatten i ultraljudsbad 1 minut var. Därefter lades de under 5 minuter i svag kaustiksodalösning (1%) och behandlades åter i ultraljudsbad. Vid själva mikroskoperingen användes ren aceton för att från stenytan ta bort fettet som avlagras vid kontakt med händerna. Till undersökningen användes inverterat metallografiskt mikroskop av märket Nikon Epiphot. Undersökningen dokumenterades skriftligt, med avritningar av de undersökta ytornas förändringar och med foton gjorda direkt i mikroskopet. Bilderna togs med digitalkamera Nikon DS U1 påmonterad på mikroskopets monitorutgång. Undersökningens resultat redovisas i tabell 5 och figurer 69 71. Några kommentarer till resultaten görs nedan. Erosion Postdepositionella processer som påverkar stenarnas ytor, onötta som nötta genom användning kan delas in i två stora kategorier. Den ena är av mekanisk art och verkar främst genom markrörelser. Den åstadkommer oftast spår liknande de som uppstår vid mekanisk slipning av stenytorna. Sådana spår lägger sig som ett extra lager på stenytorna, som överlagrar alternativt slipar ner alla andra ytförändringar. Den andra kategorin åstadkoms genom kemisk påverkan från sedimenten, i samverkan med vatten. De kemiska krafterna, beroende på framför allt graden av surhet eller basiskhet påverkar de nötta ytorna, genom att förändra deras intensitet, de kan både förtydliga skadorna (som repbildningar på kvartskristallplan) och förändra dem (detta sker framför allt med vissa typer av glans på föremål av mikrokristallina bergarter, som flinta). Problemet är relevant för Fembäckematerialet, där två kvartsföremål och ett föremål av röd porfyr uppvisar mer eller mindre kraftiga erosionsspår. (Knutsson 1988; Knutsson & Taffinder 1986). Kommentarer Redskapet 200056/FE7042 F27 tillverkat av ett stort plattformsavslag är sekundärt tillhugget på så sätt att en del av den distala delen bildar en konkav-konvex skrapegg. Slitspåren pekar mot att denna del brukades i skrapande och ristande rörelse på ett underlag av färskt trä. Skadorna avtar successivt mot båda sidorna. Den spetsiga sidan av proximaldelen uppvisar inga skador, så det spetsen tolkas som oanvänd. Några mindre ytor med slitspår som uppstår vid mekanisk/kemisk erosion har upptäckts på den högra sidan proximaldelen. Redskapet känns rundat, särskilt på den använda delen, men inga erosionsskador kan sättas samman med den rundningen, jag antar att den slöa eggen är resultat av tillverkning och borde betraktas som avsiktligt gjord. Fynd G271/S3 F3 är tillverkat av samma typ av kvarts som det förra, troligast är det del av en bipolär kärna eller avslag. Det har både en användbar hyvelegg och en spets. Inga tydliga spår av användning har kunnat ses på den, ej heller spår av erosion. Några enstaka sprickor och repbildningar samt ett litet område med nerslipning på olika ställen på eggarna skulle kunna tyda på sporadisk (tillfällig) användning. Det går inte att fastställa kontaktmaterialet, men rörelseriktning tyder på att spetsen nyttjades i ett sticklande rörelse. Redskapet 1224 F7 är tillverkat av kvartsit, troligen proximalt mittfragment av ett litet plattformsavslag. Den distala delen har ytterligare modifierats och retuscherats till ett spetsigt verktyg. Slitspåren på detta verktyg visar att det använts kraftigt till arbete i mjukt organiskt material. Den retuscherade spetsen och följande eggranden är helt nerslätad och rundad. Rundningen innehåller gropar och otydliga linjära strukturer som tyder på närmast skrapande rörelse. Samma avrundade och nerslätade ytor finns på det upphöjda partiet strax bakom eggen. Skadorna tyder på att redskapet varit skaftat och använt ganska intensivt. Slitaget kan ha åstadkommits av kontaktmaterial som hud eller fiskhud. (för närmare utredning av detta se Gijn 1990:44; 1986) Föremålet 2102 F24 verkar ha utsatts för erosion av mekaniskt och även kemiskt slag. Materialet ser i mikroskop ut som kvartsit, med stora ytor matrix och spridda mindre och större kvartskristaller. Kristallerna uppvisar djupa sprickor och linjära strukturer i typiska kors och tvärsformationer. Samma mönster finns på det stora porfyravslaget 1212 F13. Alla dess kvartskristallfacetter är täckta av 98 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

Tabell 5. Resultaten från slitspårsanalysen av stenmaterialet som påträffades vid undersökningen av Fembäcke. Fnr Råmaterial Klassificering 25 FE2625/A1766 30 A6947 27 200056/FE 7042 3 G271/S.3 13 1212 7 1224 24 2102 Kvarts Kvartsit Kvarts, grå med pegmatit Kvarts Porfyr Teknologi redskapstyp Nodul med få ursplitringar. Kan ev klassas som kärna. Avslag, ser ut som föryngringsavslag från kärnplattform. Avslag med skrap- och stickeleggar. Bipolärt avslag. Sidoavslag, alt del av kärna, inga skarpa eggar, en stickelegg. Plattformsavslag med både skär och skrapeggar. Erosion, postdepositionell påverkan, m.m. Helt eroderad. Svag några enstaka fläckar av repor på kvartsfacetter. Svaga spår av erosion. Stenen känns ej vass, alla eventuella eggar är slöa/rundade, men inga spår av erosion syns under mikroskop. Alla kvartskornen visar spår av erosion, i form av otaliga gropar ibland linjärt ordnade. Kvartsit Avslag med skrapegg. Inga linjära strukturer som skulle tyda på erosion. Kvarts Plattformsavslag med skrapegg och användbar spets. Kraftig erosion på den ev. skrapeggen och spetsen även på andra ställen erosion. Använding, spår Ingen användning möjlig att spåra. Oanvänd. En egg uppvisar spår av skrapning och stickling i färskt trä. Möjligen använt som stickel. Svårt att se något annat än erosion. Skrapeggen och en skäregg visar använda till arbete i skinn/läder alt. fiskskinn? Svårt att uttala sig, då så mycket erosion finns på ytorna. liknande linjära strukturer. Avslaget har flera naturliga eggar lämpliga till skärning och skrapning. Men tyvärr har inget som skulle tyda på att de användes i speciella riktningar eller spår bundna till något speciellt kontaktmaterial kunnat konstateras. Fynd FE2625/A1766 F25 är en nodul med flera stora bevarade kristallplan som också är täckta av erosionsstrukturer. Den har en användbar hyvelegg och en yta som frigjorts genom ett avslag (kanske mänskligt?), inga spår av användning har kunnat konstateras på dessa. A6947/F30 är ett plattformsavslag av kvartsit. Inga förändringar av ytan har kunnat konstateras. Avslaget kan ha slagits av en kärnplattform, som föryngring? Det har både naturliga skäreggar och en skrapegg. Men de kristallfacetter jag undersökte visade inga iakttagbara förändringar. Sammanfattning Materialet från Fembäcke är heterogent både vad gäller materialvalet, användningssätt och bevarande av slitspåren. Två (ev. tre) redskap visar spår av användning, tre föremål har spår av erosion och ett verkar inte ha använts. Det ena använda redskapet verkar ha brukats till att bearbeta färskt trä, det andra till mjukt animaliskt material. Eftersom boplatsen innehöll fiskben, skulle möjligen det senare redskapet kunna sättas i samband med detta. Referenser van Gijn, A. L. 1986. Fish polish, fact and fiction. I: Owen L.R. & Unrath G. (eds.) Technical aspects of microwear on stone tools. Early Man News 9/10/11. Tübingen, 13 28. 1990. The wear and tear of flint. Principles of functional analysis applied to Dutch Neolithic assemblages. Analecta Praehistorica Leidensia 22. Leiden. Knutsson, K. 1988. Patterns of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. AUN 11. Uppsala. Knutsson, H. & Taffinder, J. 1986. Microwear traces on porphyry and hälleflint. Preliminary results of experiments. In Owen L.R. & Unrath G. (eds.). Technical aspects of microwear studies on stone tools. Early Man News 9/10/11. Tübingen, 29 33. Bilagor Fembäcke stenålder 99

Fig. 69. Slitspåranalys av F27, Fembäcke. Fig. 70. Slitspåranalys av F7, Fembäcke. Fig. 71. Övrigt slitspåranalyserat stenmaterial från undersökningen vid Fembäcke. F3 F30 Oanvänd F24 F13 F25 Eroderade 100 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

Bilaga 8. Godsanalys av gropkeramik Av Torbjörn Brorsson, Kontoret för keramiska studier Inledning Under 2006 undersökte Riksantikvarieämbetet UV GAL en gropkeramisk lokal i Fembäcke, Vendels socken i Uppland. Undersökningen var föranledd av den nya dragningen av väg 709. Vid den arkeologiska utgrävningen framkom lämningar av en boplats som varit i bruk för mer än 4 500 år sedan. Boplatsen har preliminärt daterats till 2800 2600 f.kr. Vid denna tid karakteriseras keramiken i regionen av ett både bergartsmagrat och benmagrat gods. Oftast dominerar benmagring och utifrån gods, form och dekor kan keramiken klassificeras som Fagervik III och IV. Platsen där Fembäcke ligger bildade under slutet av stenåldern en cirka kvadratkilometer stor ö. Frågeställningar En keramikskärva innehåller en rad olika information som används för att tolka de lämningar som påträffas vid den arkeologiska undersökningen. Traditionellt har form och dekor haft företräde och andra aspekter som exempelvis gods och kärlstorlek har av olika anledningar haft en undanskymd roll. De omfattande studierna av kärlgods från flera neolitiska lokaler från undersökningar för E4:an mellan Uppsala och Mehedeby har visat att kärlgodset kan bidraga med viktig information för tolkningen och förståelsen av de arkeologiska lämningarna (Brorsson m.fl. 2007). Med utgångspunkt i detta syftar studien till att få kunskap om vad kärlgodset i keramiken från Fembäcke bestod av. Urvalet består av fyra skärvor och kan därmed endast ses som en inblick i ett hantverk. Trots detta kan resultatet användas och jämföras med andra samtida lokaler i regioner. Dessutom kan en eventuell variation eller homogenitet användas i tolkningen av vilken typ av plats Fembäcke var för mer än 4 500 år sedan. Niclas Björck, UV Uppsala, har utfört urvalet, medan analysen utförts av Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier. Material Sammanlagt har fyra skärvor från Fembäcke varit föremål för godsanalys (tabell 6). Tunnslip 1, F82; Skärvan tillhör kärl 1. Mynningsdiametern på detta kärl har uppmätts till 35 centimeter. Godset är porigt och kärlet har varit ornerat med kamornering på mynningskanten, konisk gropornering samt en ornering med rader av dragna lutande streck på kärlsidan. Tunnslip 2, F100; En skärva som tillhört antingen buk eller skuldra. Godset är porigt och ingen dekor finns på skärvan. Tunnslip 3, F106; Bukskärva. Godset är porigt och ingen dekor finns på skärvan. Tunnslip 4, F121; Skärvan tillhör kärl 6. Mynningsdiametern på detta kärl har uppmätts till 36 centimeter. Godset är porigt och kärlytan har ornerats med en kamstämpel i horisontell rad. Metod Keramikskärvorna har studerats med hjälp av mikroskopering av keramiska tunnslip. Mikroskoperingen syftar till att studera godsets sammansättning, de keramiska råmaterialen och övriga tillverkningstekniska parametrar. Metoden ger information om kärlens funktion och om lokalt såväl som om främmande hantverk. Tunnslipet skall vara 0,03 millimeter tjockt och analysen utförs i polarisationsmikroskop vid förstoringar mellan 25 och 630 i korsat och parallellt ljus. Lerans grovlek, magringens art, andel och största korn fastställes. De leror som använts till kärlframställning klassificeras som fin-, mellangrova- eller grova leror. Det innebär att mängden silt är låg eller saknas i finlerorna, att sandfraktionen är förekommer men är låg i mellanlerorna medan mängden sand är hög i grovlerorna. Det noteras även om en lera är sorterad eller osorterad. I en osorterad lera saknas vissa fraktioner. Vidare noteras den mineralogiska sammansättningen och närvaron av organiskt material och förekomsten av diatoméer (kiselalger). Mikroskoperingen har utförts av Torbjörn Brorsson, och en mineralogisk bestämning av mineralkornen i tunnslipen har utförts statsgeologerna Christina Lundmark och Lisbeth Hildebrand vid SGU, Mineralinformationskontoret i Malå. Resultat Mikroskoperingen av de fyra tunnslipen visar att kärlen framställts av samma typ av leror och av samma typ av magringsmedel. Tunnslip 1, F82: Kärlet har framställts av en sorterad tät finlera lera som magrats med 12 % krossad Tabell 6. Den analyserade keramiken från Fembäcke. Fnr Porig/ fast Tunnslip Grävenhet Skärvtjocklek, mm Dekor 1 82 200071 Porig 8 Kam, grop, streck 2 100 200048 Porig 8 Oornerad 3 106 200079 Porig 7 Oornerad 4 121 200057 Porig 8 Kam Bilagor Fembäcke stenålder 101

Tabell 7. Resultat av mikroskopering av keramiska tunnslip från Fembäcke. Skärvidentifiering Lera Magring Noteringar* Slipnr Fnr Sort./osort. Grov/mellan/fin Silt Sand Järnoxid Järnoxihydroxid Glimmer Kalciumkarbonat Diatoméer Växtmaterial Krossad bergart Ben Magringsandel [%] Största kornstorlek [mm] 1 82 s f + x - e.o. x x 12 0,8 2 100 s f + x - x e.o. x x x 14 0,6 3 106 s f + x - e.o. x x 21 0,4 4 121 s f + x - e.o. x 25 0,8 Förkortningar: * = normal andel, - = sparsam andel, + = hög andel, ++ = mycket hög andel, x = förekomst. e.o. = ej observerad. bergart och ben. Bergartskornen innehåller till stor del kvarts och epidot. Största korn har uppmätts till 0,8 millimeter. Glimmerhalten är låg och inga diatomeer har identifierats. Tunnslip 2, F100: Kärlet har framställts av en sorterad tät finlera lera som magrats med 14 % krossad bergart och ben. Bergartskornen innehåller till stor del kvarts, epidot och glimmer. Största korn har uppmätts till 0,9 millimeter. Både kalk och växtmaterial har identifierats i godset. Glimmerhalten är låg och inga diatomeer har identifierats. Tunnslip 3, F106: Kärlet har framställts av en sorterad tät finlera lera som magrats med 21 % krossad bergart och ben. Största korn har uppmätts till 0,4 millimeter. Glimmerhalten är låg och inga diatomeer har identifierats. Tunnslip 4, F121: Kärlet har framställts av en sorterad tät finlera lera som magrats med 25 % krossad bergart och ben. Bergartskornen innehåller till stor del kvarts, plagioklas och mikroklin. Största korn har uppmätts till 0,8 millimeter. Glimmerhalten är låg och inga diatomeer har identifierats. Slip 1, F82; Slip 2, F100; Slip 3, F106; Slip 4, F121. Tolkning Keramikens homogenitet är betydande och både lerorna och magringsmedlet påvisar detta. Oavsett dekor har kärlen framställts på likartat sätt. Att magra en finlera med krossad bergart var det dominerande keramikhantverket under hela förhistorien och företeelsen att magra med ben är dessutom kopplat till den gropkeramiska kulturen i östra Mellansverige. Den lokal från de senaste årens undersökningar i Uppland som är samtida med Fembäcke är Brännpussen i Tensta socken (Nilsson 2006). Brännpussen ligger 18 kilometer norr om Fembäcke och förutom samtidigheten så var även Brännpussen en ö i skärgården under mellanneolitikum. Godsanalyser har utförts på 20 tunnslip från denna lokal och samtliga skärvor från Fembäcke skulle kunna ha placerats in i den största godsgruppen på Brännpussen, grupp IV (Brorsson 2006: 33). Likheterna mellan de bägge lokalernas keramik är betydande och förutom att keramiken var porig och innehöll till stora delar benmagring så var kvarts dessutom det vanligaste bergartsfragmentet. De enda skillnaderna mellan Fembäcke och Brännpussen var att lerorna på Brännpussen innehöll mera glimmer samt att magringen var något grovkornigare. Keramiken från de båda lokalerna är så lika att de skulle kunna komma från samma område, men inte från samma lertäkt. Detta kan vara en tillfällighet, men under alla omständigheter visar materialen på en homogenitet som kan bero på samma geografiska ursprung och/eller samma hantverkstradition. Den gropkeramiska keramiken från Fembäcke och Brännpussen avviker från de andra gropkeramiska boplatserna som undersöktes i samband med dragningen av den nya E4:an (Brorsson m.fl. 2007). Skillnaderna är sannolikt kronologiskt betingade, där man under slutet av mellanneolitikum behövde ett speciellt kärlgods. I tunnslip 2 från Fembäcke påträffades både växtmaterial och kalk, och detta är två ämnen som ofta är förknippade med varandra. Kalk kan göra att ett keramikgods spricker i samband med upphettning, och genom att blanda i växtmaterial kan dessa spänningar undvikas. Att man blandat växtmaterial i en kalkhaltig lera tyder på ett kunnande om hur olika material påverkar keramiken. Man kan konstatera att kunskapen om keramikhantverket på Fembäcke var väl utvecklat och att man använde de råmaterial som ansågs lämpliga och bra för sitt ändamål. 102 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

Litteratur Brorsson, T. 2006. Teknologisk analys av keramik från Brännpussen. I: Nilsson, M-L. Brännpussen en mellanneolitisk kustboplats. Väg E4, Uppsala Mehedeby. Riksantikvarieämbetet. UV GAL, rapport 2004:2. Stockholm. Brorsson, T., Isaksson, S. & Stenbäck, N. 2007. Stil, gods och kärlanvändning. I: Stenbäck, N. (red.). Stenåldern i Uppland. Uppdragsarkeologi och eftertanke. Arkeologi E4 Uppland studier. Uppsala, s. 409 440. Societas archaeologica Upsaliensis, Upplandsmuseet och Riksantikvarieämbetet. Uppsala och Stockholm. Nilsson, M-L. 2006. Brännpussen en mellanneolitisk kustboplats. Väg E4, Uppsala Mehedeby. Riksantikvarieämbetet. UV GAL, rapport 2004:2. Stockholm. Tabell 8. Slipprovsundersökning av keramik från Fembäcke av Christina Lundmark och Lisbeth Hildebrand, SGU, Mineralinformationskontoret. Prov Mineralkorn/-fragment nr 1 Fältspat m. sericit, kantig, 0,6 mm Glimmer, ljus, flak, 0,6 mm Kvarts, kantig, 0,5 mm Amfibol, kantig, 0,5 mm Plagioklas, kantig, 0,3 mm Epidot, avrundad, 0,1 mm 2 Plagioklas, sericiticerad, avrundad/ kantig, 0,9 mm Fibrigt mineral med amfibolfärger, kantigt, 0,8 mm Plagioklas, avrundad, 0,1 mm Epidot, avrundad, 0,1 mm 3 Plagioklas, sericitiserad, kantig, 0,4 mm Glimmer, flak, 0,3 mm Epidot, avrundad, 0,1 mm 4 Glimmer (ev. biotit), flak, 0,5 mm Amfibol, kantig, 0,3 mm Kvarts, avrundad, 0,25 mm Muskovit, flak, 0,15 mm Plagioklas, kantig, 0,1 mm Bergartsfragment och övrigt Kvarts + epidot, kantigt/ avrundat, 0,8 mm Kvarts + epidot + glimmer (ljust gulbrun), avrundat, 0,6 mm Kvarts + glimmer (ljust gulbrun), kantigt, 0,3 mm Plagioklas (seric.) + mikroklin, kantigt, 1,2 mm Kvarts + mikroklin + plagioklas, kantigt, 0,8 mm Bilagor Fembäcke stenålder 103

Bilaga 9. Fosfattabell Löpnr ID P Spottest ph 1 6966 60 III 2 6967 108 IV 3 6968 81 IV 4 6969 85 IV 5 6970 59 III 6 6971 54 III 7 6972 25 II 8 6973 66 III 9 6974 73 III 10 6975 117 V 11 6976 115 V 12 6977 108 V 13 6978 64 III 14 6979 78 IV 15 6980 57 III 16 6981 53 III 17 6982 59 III 18 6983 48 III 19 6984 60 III 20 6985 89 IV 21 6986 107 V 22 6987 74 IV 23 6988 70 IV 24 6989 67 IV 25 6990 55 III 5,9 26 6991 74 IV 27 6992 42 III 28 6993 59 III 29 7056 58 III 30 7057 52 III 31 7058 48 III 32 7059 78 IV 33 7060 88 IV 34 7061 36 III 35 7062 58 III 36 7063 53 III 37 7064 38 III 38 7065 26 II 39 7066 71 IV 40 7067 36 III 41 7068 133 V 42 7069 95 IV Löpnr ID P Spottest ph 43 7070 92 IV 4,9 44 7071 85 IV 45 7072 111 V 46 7073 109 V 47 7074 48 III 48 7075 25 II 49 7076 79 IV 50 7077 38 III 51 7078 84 IV 52 7079 88 IV 53 7100 18 II 54 7101 55 III 55 7102 31 III 56 7103 40 III 57 7104 62 III 58 7105 75 IV 5,5 59 7106 36 III 60 7107 46 III 61 7108 48 III 62 7109 47 III 63 7110 26 II 64 7111 30 II 65 7112 51 III 66 7113 48 III 67 7114 27 II 5,3 68 7115 58 III 69 7116 19 II 70 7117 41 III 71 7118 56 III 72 7119 22 II 73 7120 45 III 74 7121 42 III 75 7122 38 III 76 7123 51 III 77 7124 26 II 78 7125 43 III 79 7126 31 III 80 7127 50 III 81 7128 34 III 5,2 82 7129 28 III 104 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

Bilaga 10. Vedartsanalyser Av Ulf Strucke, UV Mitt Anr Atyp Kontext Provnr Vikt, g Ant. fragm. Art Material Anmärkning A1239 Tjärgrop Vendeltida fas PK1495 39,9 29 Tall Träkol Från kraftig stam A1239 Tjärgrop Vendeltida fas PK1504 5,8 8 Tall Träkol Huggmärken A1239 Tjärgrop Vendeltida fas PK1505 8,9 7 Tall, bark Träkol Från kraftig stam A1239 Tjärgrop Vendeltida fas PK1520 4,8 19 Tall, bark, kottefjäll A1570 Lerinpackad förkolnad planka i tjärgrop Träkol Vendeltida fas PK1585 120 54 Tall, bark Träkol A1766 Röjningsröse Vendeltida fas PK4112 4,7 14 Tall Träkol Mycket hårt bränd stam A4482 Härd Vendeltida fas? PK5869 3,1 21 Tall Träkol A6064 Tjärgrop Vendeltida fas PK200229 0,1 7 Tall Träkol A6947 Härd Vendeltida fas? PK7055 0,1 10 Gran Träkol A6958 Kylgrop? Neolitisk fas PK6958 0,9 3 Tall Träkol Ej helt förkolnad A7043 Grop Neolitisk fas PK7053 11,3 42 Gran, bark Träkol A7080 Grop Neolitisk fas PK7099 0,3 2 Gran Träkol A5965 Stolphål Neolitisk fas PK7173 1,2 3 Tall Träkol Kvist under 10 år G200037 Grävenhet i R1738 Neolitiskt kulturlager i svacka PK200222 2,7 16 Gran, tall, salix G200069 Grävenhet i R1185 Neolitiskt kulturlager i svacka PK200231 0,6 4 Tall Träkol G200107 Grävenhet i R1107 Neolitiskt kulturlager i svacka PK200230 4,3 28 Gran Träkol G200113 Grävenhet i R4256 Neolitiskt kulturlager i svacka PK200223 1,1 8 Gran, tall Träkol Gran ej helt förkolnad G200119 Grävenhet i R1123 Neolitiskt kulturlager i svacka PK200221 0,1 1 Tall Träkol Prov övervägande sotig silt G200135 Grävenhet i R1135 Neolitiskt kulturlager i svacka PK200228 0,1 4 Gran Träkol G5870 Grävenhet i R5040 Neolitisk fas övre strandzon PK200226 0,1 1 Barrträd Träkol Kvist under 10 år G5871 Grävenhet i R5043 Neolitisk fas övre strandzon PK200224 2,3 46 Tall, björk Träkol G5872 Grävenhet i R5046 Neolitisk fas nedre strandzon PK200225 0,1 15 Gran Träkol Träkol AnalysID: 5962 Anläggning: A1239 Provnr: P1495 Vikt: 39,9 Analyserad vikt: 39,9 Fragment: 29 Analyserat antal: 29 Art: Tall Antal: 29 Material: Träkol Kommentar: Kraftig stam AnalysID: 5979 Anläggning: A1239 Provnr: P1504 Vikt: 5,8 Analyserad vikt: 5,8 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Tall Antal: 8 Material: Förkolnad Kommentar: Huggmärken. AnalysID: 5978 Anläggning: A1239 Provnr: P1505 Vikt: 8,9 Analyserad vikt: 8,9 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Bark Antal: 1 Material: Förkolnad Kommentar: Art: Tall Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: Kraftig stam. AnalysID: 5976 Anläggning: A1239 Provnr: P1520 Vikt: 4,8 Analyserad vikt: 4,8 Fragment: 19 Analyserat antal: 19 Art: Bark Antal: 9 Material: Förkolnad Kommentar: Art: Tall Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: Art: Växtdelar (träd/ Antal: 2 buskar) Material: Förkolnad Kommentar: Kottefjäll av talll AnalysID: 5973 Anläggning: A1570 Provnr: PK1585 Vikt: 120,0 Analyserad vikt: 120 Fragment: 54 Analyserat antal: 54 Art: Bark Antal: 2 Material: Förkolnad Kommentar: Art: Tall Antal: 52 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5972 Anläggning: A1766 Provnr: PK4112 Vikt: 4,7 Analyserad vikt: 4,7 Fragment: 14 Analyserat antal: 14 Art: Tall Antal: 14 Material: Träkol Kommentar: Mycket hårt bränd stam. AnalysID: 5960 Anläggning: A4482 Provnr: PK5869 Vikt: 3,1 Analyserad vikt: 3,1 Bilagor Fembäcke stenålder 105

Fragment: 21 Analyserat antal: 21 Art: Tall Antal: 21 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5968 Anläggning: A6064 Provnr: PK200229 Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Tall Antal: 7 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5969 Anläggning: A6947 Provnr: PK7055 Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 10 Analyserat antal: 10 Art: Gran Antal: 10 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5970 Anläggning: A6958 Provnr: PK200220 Vikt: 0,9 Analyserad vikt: 0,9 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Tall Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Ej helt förkolnad AnalysID: 5974 Anläggning: A7043 Provnr: PK7053 Vikt: 11,3 Analyserad vikt: 11,3 Fragment: 42 Analyserat antal: 42 Art: Bark Antal: 2 Material: Förkolnad Kommentar: Art: Gran Antal: 40 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5966 Anläggning: A7080 Provnr: PK7099 Vikt: 0,3 Analyserad vikt: 0,3 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Gran Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5965 Anläggning: A7161 Provnr: PK7173 Vikt: 1,2 Analyserad vikt: 1,2 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Tall Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Kvist under 10 år. AnalysID: 5959 Anläggning: G200037 Provnr: PK200222 Vikt: 2,7 Analyserad vikt: 2,7 Fragment: 16 Analyserat antal: 16 Art: Gran Antal: 10 Material: Träkol Kommentar: R1738 Stick 2 Art: Salix sp Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: R1738 Stick 2 Art: Tall Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: R1738 Stick 2 AnalysID: 5963 Anläggning: G200069 Provnr: PK200231 Vikt: 0,6 Analyserad vikt: 0,6 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Tall Antal: 4 Material: Kommentar: Träkol AnalysID: 5958 Anläggning: G200107 Provnr: PK200230 Vikt: 4,3 Analyserad vikt: 4,3 Fragment: 28 Analyserat antal: 28 Art: Gran Antal: 28 Material: Träkol Kommentar: R1107 Stick 2 AnalysID: 5961 Anläggning: G200113 Provnr: PK200223 Vikt: 1,1 Analyserad vikt: 1,1 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Gran Antal: 3 Material: Kommentar: Träkol Ej tillvaratagen. Ej helt förkolnad. Art: Tall Antal: 5 Material: Kommentar: Träkol AnalysID: 5975 Anläggning: G200119 Provnr: PK200221 Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Tall Antal: 1 Material: Kommentar: AnalysID: 5971 Träkol Provet övervägande sotig silt. Anläggning: G200135 Provnr: PK200228 Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Gran Antal: 4 Material: Kommentar: Träkol AnalysID: 5967 Anläggning: G5870 Provnr: PK200226 Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Barrträd Antal: 1 Material: Kommentar: AnalysID: 5964 Träkol Kvist, under 10 år. Troligen gran Anläggning: G5871 Provnr: PK200224 Vikt: 2,3 Analyserad vikt: 2,3 Fragment: 46 Analyserat antal: 46 Art: Björk Antal: 1 Material: Kommentar: Träkol Art: Tall Antal: 45 Material: Kommentar: Träkol AnalysID: 5977 Anläggning: G5872 Provnr: PK200225 Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 15 Analyserat antal: 15 Art: Gran Antal: 15 Material: Kommentar: Träkol 106 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

Bilaga 11. 14 C-dateringar, RAÄ 292 Lab.nr Anr Atyp Kontext Provnr/Fnr Material 14 C-ålder BP Kalibrerat med 1 σ Kalibrerat med 2 σ Ua-27582 A1239 (FU A287) Tjärgrop Vendeltida fas PK301 Träkol (tall) 1225 ±40 720 750 AD (10,5 %) 770 890 AD (57,7 %) 680 900 AD (95,4 %) Ua-27583 G210 Kulturlager Norr om tjärgrop Fnr 6 Bränt ben gräsätare 1200 ±40 690 750 AD (9,4 %) 760 900 AD (78,6 %) 770 890 AD (68,2 %) 910 960 AD (7,4 %) Ua-27582 1200 ±40 BP Ua-27583 1225 ±40 BP 400 AD 600 AD 800 AD 1000 AD Kalibrerat värde Fig. 72. 14 C-dateringar, RAÄ 292. Fembäcke. Bilagor Fembäcke stenålder 107

Bilagor Fembäcke gravar Bilaga 12. Specialinventering av skålgropsförekomster Av Sven-Gunnar Broström, BOTARK Bakgrund Med anledning av utbyggnaden av ny anslutningsväg mellan Vendel och nya väg E4 pågår här ett par mindre arkeologiska undersökningar. En av dessa berör lämningar som kan dateras till bronsålder/äldre järnålder. Här har man vid förundersökningen funnit ett komplex med stensättningar och stensträngar. Terrängen i området är varierad och typisk för norra Uppland. Här finns barrskogbeväxt blockrik moränmark blandad med sedimentfyllda dalgångar. Inventeringsområdet är beläget på en blockrik låg udde intill en uppodlad bäckdalgång. Höjden över havet är här cirka 37 meter. Uppdrag I samband med undersökningar av liknande fornlämningsmiljöer i norra Uppland har det framkommit enstaka skålgropsblock. Därför blev undertecknad kontaktad av platsledaren Anton Seiler på UV GAL i Uppsala för att utföra en specialinventering av skålgropar inom undersökningssområdet. Genomförandet Fältarbetet utfördes i maj 2006. Efter en genomgång av förutsättningarna för området gick jag ut på grävningsplatsen. Med hjälp av träpinnar och borste undersökte jag alla lämpliga block. Resultat Det specialinventerade området kring grävningsplatsen är cirka 50 100 meter stort. Totalt upptäcktes två tidigare okända skålgropsförekomster, båda i block och i anslutning till den förmodade stensättningen. Normalt finner man Mälardalens skålgropsförekomster intill eller ute i den odlade jorden och i anslutning till bronsålderns havsvikar. Många av de nya skålgropsfynd som vi de senaste åren gjort i framför allt norra Uppland är belägna på lösa block i direkt anslutning till gravar och i en ovanlig terräng. Dessutom är dessa skålgropar mindre och sämre gjorda än vad som är vanligt. Förhållandet att det bara är en eller ett par skålgropar på varje block är också speciellt. Normala skålgropsförekomster innehåller i allmänhet flera och större skålgropar per lokal. Dessa upptäckter framför allt utefter nya E4:an kan vara spår av en hittills okänd skålgropskult i norra Uppland. Vissa likheter finns med de enstaka skålgropar som de senaste åren i stor mängd hittats på block inom röjningsröseområden ibland annat norra Skåne och inre Småland. Tabell 9. Registrering av skålgropar vid Fembäcke (RAÄ 295). Objekt Beskrivning av förekomsten Terräng, orientering 1 Skålgropsförekomst i block 0,7 0,5 0,2 m Bestående av 2 skålgropar 4 5 cm i diameter och 0,5 1 cm djupa. Hygge och blivande vägområde. 32 meter väster om mitten på stensättning? RAÄ 295:2. Belägna på blockets plana ovansida 2 Skålgropsförekomst i block 1,4 1,0 0,7 m bestående av 1 skålgrop 5 cm i diameter och 0,5 cm djup. Kraftigt vittrad. Belägen på blockets ryggade krön. Hygge och blivande vägområde. 15 meter söder om mitten på stensättning? RAÄ 295:2 108 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria