Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Relevanta dokument
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

HANDBOK OM GROOMING. Om sexuella övergrepp på internet

otrygg, kränkt eller hotad

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

Trakasserier och kränkande särbehandling

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Jag. om brott, stöd och hjälp. INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BARNKONVENTIONEN. Kort version

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Barnkonventionen kort version

Bra att veta om sexuella övergrepp

Varmt välkomna! Barnrättsdagarna Örebro VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

om brott, stöd och hjälp

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Barnkonventionen i korthet

FN:s konvention om barnets rättigheter

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Anpassa utredningar efter barnens behov

Utvärdering av Barnahus Skaraborg Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

rättegången hur blir den?

Karlavägen Stockholm Tel: Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten Stockholm

LÄSGUIDE till Boken Liten

Till föräldrar och viktiga vuxna:

rättegången hur blir den?

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Flyktingbarnmottagning Göteborg

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Anmäl vid misstanke om barn far illa

vad ska jag säga till mitt barn?

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Utvärdering av Barnahus Skaraborg Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Om man bor i rätt del av landet!

Vid misstanke om att barn far illa

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Anmälan När, hur och sen då?

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan


HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

Kort om Barnkonventionen

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn som riskerar att fara illa

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

Kort om Barnkonventionen

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Till alla barn och ungdomar

Till dig som har anmält ett brott

Barn som far illa Kandidatföreläsning

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Barnahus i Jönköpings län

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Till dig som bor i familjehem

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

FUB KARLSTAD MED OMNEJD

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Brott mot vuxna går före. Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.

Lag och rätt. Vecka 34-38

Transkript:

Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott

Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att någon har slagit dig eller gjort något som man inte får mot din kropp. Den som gjort det kan vara någon som bor med dig, någon du känner, eller en främmande person. När vuxna i din närhet är oroliga för hur du har det så vänder de sig till socialtjänsten. På socialtjänsten jobbar socialsekreterare som träffar barn och unga som har det svårt. De tar reda på om du eller någon av dina familjemedlemmar behöver stöd och skydd. Om socialtjänsten tror att någon under 18 är utsatt för brott kan de anmäla det till polisen. Efter polisanmälan kan unga under 18 få komma till Barnahus. Vad händer på Barnahus? När du kommer till Barnahus möts du av en polis som berättar vad som kommer att hända under besöket. Förhör Först kommer polisen att förhöra dig. Ett förhör är som ett samtal och du får själv bestämma när samtalet är slut. Polisen ställer frågor och du får berätta om saker du har varit med om. Under förhöret får du sitta tillsammans med polisen i ett eget rum som kallas förhörsrum. Det man pratar om där spelas in. Andra kan lyssna på det du berättar I ett rum bredvid förhörsrummet sitter ofta åklagaren, särskilda företrädaren eller målsägandebiträdet, socialsekreteraren och ibland även en psykolog eller en kurator från BUP för att lyssna på din berättelse. Alla som är med och lyssnar gör det för att du ska slippa upprepa din berättelse flera gånger. De som är under 15 år är sällan själva med under rättegången. Då används inspelningen. Är man äldre än 15 år är man ofta med och vittnar i rättegången.

Vilka träffar du? Alla vuxna som du träffar på Barnahus jobbar med barn och unga som har varit utsatta för brott. De som jobbar på Barnahus vill att det ska bli så bra som möjligt för dig. En vuxen du känner kan följa med Många barn och unga kommer till Barnahus med en förälder eller en annan vuxen person som barnet känner. Ofta är det en lärare eller fritidsledare. Du kan få hjälp av en jurist När det finns en misstanke om att du under 18 har blivit utsatt för brott finns det ofta en jurist som hjälper dig. Juristen kallas för målsägandebiträde eller särskild företrädare. Hen är med som stöd vid förhör och läkarundersökningar, svarar på dina frågor, är med i domstolen och kan hjälpa till att söka skadestånd. När en förälder misstänks för brott är det den särskilda företrädaren som hämtar dig i skolan för att åka till Barnahus. Då följer också någon vuxen från skolan med. Du träffar polisen På Barnahus får du träffa en, ibland två, poliser. De är klädda i vanliga kläder, inte polisuniform. Socialsekreterare Oftast finns socialsekreterare på Barnahus för att ta reda på vad du behöver för att känna dig trygg. Efter förhöret kommer socialsekreteraren att prata med dig för att höra hur du mår. Hen kommer att fortsätta ha kontakt med dig och din familj efter att du varit på Barnahus. Socialtjänsten ska ta reda på vilka behov du har av stöd och skydd. Psykolog Genom socialtjänst kan du efter förhör få träffa psykolog på Barnahus. På Barnahus jobbar också psykologer och kuratorer från BUP (barn- och ungdomspsykiatrin). Många tycker att det hjälper att få prata om hur man mår och om det som har hänt. Läkare Vissa som kommer till Barnahus kan behöva undersökas av läkare. Läkarundersökningen görs antingen på Barnahus eller på sjukhus med rättsmedicinsk kompetens. Då kollar sjuksköterska och läkare tillsammans med dig om det finns märken efter det brott du utsatts för. Om det finns märken så dokumenteras de. Ibland kan det vara skönt att få veta att kroppen är som den ska när man har varit med om något svårt. Åklagare Det kan också finnas en åklagare på plats när du träffar polisen. Åklagaren är jurist och bestämmer vad polisen behöver göra för att utreda brottet. Det är åklagaren som bestämmer om det blir en rättegång eller inte. Om det blir rättegång är det åklagaren som presenterar bevisen som polisen hittat.

Hur kan det kännas? Många kan känna sig lite oroliga eller nervösa när de kommer till Barnahus och undra vad som ska hända. Det kan kännas olika för olika personer När man blivit utsatt för brott kan olika känslor och tankar dyka upp. En del känner sig ledsna, arga eller rädda. Andra kan känna sig trötta och ensamma. Vissa tänker mycket på det som hänt och en del tänker nästan inte alls på det. En del som blivit utsatta för brott är oroliga för att någon ska bli arg över att de berättat vad som hänt och känna skuld över det. Det är också vanligt att man tänker att det är ens eget fel att brottet skedde. En del känner inget särskilt inför det som har hänt. Det är också helt normalt. Det kan kännas i kroppen Det är vanligt att de som blivit utsatta för brott får mardrömmar och sömnproblem. Det kan bli svårt att komma ihåg saker och att koncentrera sig. Dessutom kan man få ont på olika ställen i kroppen, t.ex. huvudvärk eller magont. Det är heller inte ovanligt att man tappar aptiten eller tröstäter och att livet känns jobbigt. Du har rätt till alla dina känslor. Inga känslor är konstiga eller felaktiga. Frågor som väcks När man börjar prata om det som hänt med någon utomstående kan man få funderingar som Kommer de att tro mig?, Vad kommer att hända nu?, Vad ska mina föräldrar tänka? och Vågar jag berätta allt?. Det här är helt vanliga frågor som kan vara bra att prata med någon vuxen som du litar på om.

Vilka rättigheter har du? Enligt svensk lag är varje människa under 18 år barn. Barn har särskilda rättigheter. Sverige har godkänt FN:s barnkonvention som handlar om barnets rättigheter. Dessa rättigheter finns omnämnda i 54 punkter som kallas artiklar. 4 artiklar som är särskilt viktiga: Det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn: Artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Artikel 6. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikel 12. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Barn som utsätts för brott samt rätten till stöd och hjälp nämns också särskilt i Barnkonventionen: Artikel 19: Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Artikel 34: Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Artikel 39: Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet. Kontakter Polisen: Särskild företrädare/ målsägandebiträde: Åklagare: Socialsekreterare: Krisstöd/annat stöd: Övrigt:

Kontakta oss Barnahus Huddinge Botkyrka Kommunalvägen 1-5 våning 5 141 47 Huddinge Telefon: 08-535 376 35, samordnare Huddinge 076-891 49 53, samordnare Botkyrka Mer läsning jagvillveta.se unicef.se/barnkonventionen På Barnahus arbetar följande myndigheter i samverkan: Åklagarmyndigheten Polismyndigheten Socialtjänsten Landstinget Tryck: 2019