Berättelsen om Tugummi von Bubbelgum Författare: Izabella Rydén
Det var en gång för inte så länge sedan. Då levde den 14-åriga Tugummi von Bubbelgum med sin lillasyster Molly Viktoria von Bubbelgum. Tugummi hade en rosa kropp med rosa öron och svans. Molly är bara ett år yngre än Tugummi. Hon bor i ett rosa hus med rosa tak, väggar och rosa golv. Hon hade också en rosa säng. De bodde i Bubbelgumkvarteret. Tugummi är just nu i sitt sovrum och ligger i sängen. Där luktar det godis, glass och kolsyrat vatten. Det låter tomt där inne. Det är mitt i natten och Tugummi tittar på film. Det är vinter. Tugummi ska också rädda folk. För att hon är en superhjälte. Hon längtar efter att få rädda folk.
Hennes mål är att rädda alla som är i fara. Hon kliver upp ur sängen och ska precis ta på sig sina hjältekläder när hon märker att de är borta. Hon har ett problem. Hon har alla sin har coola saker i bältet. Det är de som alltid räddar henne ur knipor. Men så kommer hon ihåg att hon lämnade det hos en kompis. Den kompisen heter Felicia. Hon är 12 år gammal. Så Tugummi ringer Felicia och frågar om hon kan komma med kläderna. Det kan hon också. Så hon kommer med kläderna. Så kan hon gå ut och rädda folk. Men först så tackade hon Felicia.
Efter att hon hade tackat Felicia så drog hon på sig kläderna så fort hon kunde. Sedan tog hon adjö av Felicia och följde med henne ut. Men sen var det bråttom bråttom. För att det var en muskvinna som hade fastnat på ett hustak och inte vågade gå ner. Så då flög Tugummi så fort som blixten till muskvinnan och räddade henne. Då blev musen jätteglad. - Hon hette Guggi, sa hon till Tugummi. De blev vänner när det åt middag tillsammans. Guggi följde med Tugummi hem.
De hade pyjamasparty. Det var kul ett kul pyjamasparty. Guggi sov över hos Tugummi. De åt filmjölk och chokladflingor till frukost. Sedan försvann Guggi. Tugummi letade efter Guggi men hittade inte henne. Sen så märkte Tugummi att hennes hjältekläder var borta. Guggi var ju också borta. Då förstod Tugummi att Guggi hade tagit kläderna. När Tugummi gick ut så såg hon att Guggi flög runt och satte små oskyldiga möss i fara. - Nu kan du inte rädda möss längre, skrattade Guggi ondskefullt.
- Nä, det kan jag inte, sa Tugummi. Men min syster kan. Då såg alla att Tugummis lillasyster Molly kom. Hon räddade alla och sedan tog hon hand om Guggi. Guggi fick lämna tillbaka kläderna. Sedan så hamnade Guggi i fängelset. Då blev alla jätteglada och kramade Tugummi och Molly tacksamt. Sedan så firade de Tugummi och Molly. Det blev ett stort kalas. Alla var glada och hurrade. Sen så blev det kväll och alla gick hem. Molly sov över hos Tugummi. De åt också filmjölk med chokladflingor. Sen så åkte Molly hem till sig. På en hel vecka så behövde Tugummi inte rädda någon.
Det var förstås bra. Men veckan efter var det full fart igen. Tugummi fick flyga hit och dit. Det var roligt tyckte hon. För det var bara så spännande. Det tog lång tid att rädda alla. Men sen så blev det kväll i staden så alla gick hem och la sig. För de var trötta. På morgonen var det alldeles dimmigt. Man såg inget. Så ingen gick ut. Men sedan på eftermiddagen så klarnade det.
Det var tur att det klarnade. För en liten bebis hade gått ut och lekt i dimman. Bebisen hade gått vilse då. Så Tugummi fick snabbt klä på sig och hjälpa bebisen hem. Den bodde i ett stort hus. Bebisens pappa kom. - Tack för att du hjälpte min bebis hem. Bebisen heter Daniel, sa pappan. Och jag heter Petter. Jag kan inte ta hand om honom för jag är ensam, sa han. Hans mamma dog när han föddes. Så jag fick ta hand om honom alldeles ensom. Du kanske kan bli hans barnvakt? - Ja, kanske det kanske, sa Tugummi. Sen så gick Tugummi hem till sig. Efter en vecka så ringde Petter och frågade om Tugummi kunde sitta barnvakt.
Så Tugummi gick hem till Petter och Daniel. Och när Tugummi kom dit och öppnade dörren så friade Petter till Tugummi. - Ja det vill jag gärna, svarade Tugummi. Så de gifte sig och blev lyckliga i alla sina år.
SLUT!