VTI-modellen för skattning av årligt trafikarbete i Sverige

VTI notat 0-007 Utgivningsår 007 www.vti.se/publikationer VTI-modellen för skattning av årligt trafikarbete i Sverige Modellutveckling och hälpinformation fram till 005 samt årliga trafikarbetsskattningar 1950 005 Urban Börketun Göran Nilsson

Förord På uppdrag av SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) har VTI (Statens vägoch transportforskningsinstitut) dels beräknat det totala trafikarbetet på svenska vägar år 005, dels dokumenterat den använda beräkningsmodellen. Gällande modellversion beskrivs tillsammans med förändringarna ämfört med den ursprungliga modellen. Den senare finns dokumenterad i Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige 1950 1997, VTI rapport 439, 1999. Beställarens kontaktman har varit Lennart Thörn och Urban Börketun, VTI, har varit proektledare. Variansskattningarna i bilaga 4 har härletts av Mats Wiklund, VTI. Linköping november 007 Urban Börketun VTI notat 0-007 Dnr: 006/0300-

Kvalitetsgranskning Granskningsseminarium genomfört 006-1-14 där Annica Isaksson, SCB, var lektör. Urban Börketun har genomfört usteringar av slutligt rapportmanus 007-01-3. Proektledarens närmaste chef, forskningschef Fridtof Thomas, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 007-08-31. Quality review Review seminar was held on 14 December 006 with Annica Isaksson, SCB, as the presenter. Urban Börketun has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the proect manager Fridtof Thomas examined and approved the report for publication on 31 August 007. VTI notat 0-007

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary... 7 1 Inledning... 7 Modellförändringar... 13 3 Ursprunglig och ny modell för skatting av det årliga trafikarbetet... 14 3.1 Ursprunglig modell... 14 3. Ny modell... 15 3.3 Indata... 19 4 Osäkerhet i modellskattningarna... 1 5 Vidareutveckling av modellen... 3 Referenser... 5 Bilaga 1 Variansskattningar Bilaga Oberoende Bilaga 3 Teleskopprodukt Bilaga 4 Kompromiss VTI notat 0-007

VTI notat 0-007

VTI-modellen för skattning av årligt trafikarbete i Sverige. Modellutveckling och hälpinformation fram till 005 samt årliga trafikarbetsskattningar 1950 005 Av Göran Nilsson och Urban Börketun VTI 581 95 Linköping Sammanfattning På uppdrag av SIKA utvecklade VTI tillsammans med SCB en skattningsmodell i slutet av 1990-talet för det årliga trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige för perioden 1950 1997. Modellen finns dokumenterad i VTI rapport 439, 1999. VTI har sedan på uppdrag av SIKA årligen skattat det årliga trafikarbetet för olika fordonsgrupper i Sverige. Flera smärre modifieringar har skett i VTI-modellen, men 003 skedde en större förändring eftersom uppgifter fanns tillgängliga från en alternativ modell som SCB utvecklat på uppdrag av SIKA. I den baseras skattningen av fordonens körsträckor på mätarställningsuppgifter från Bilprovningen. Motivet till modellförändringen var dels en önskan att nytta den detalerade informationen i SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter, dels att indela lastbilarna efter totalvikt i stället för maxlastvikt (för Artemis). Den nya informationen visade att skattningarna i ursprungsmodellen av den tunga lastbilstrafiken var felaktiga och att även skattningarna av buss- och motorcykeltrafiken borde usteras. I VTI:s nya modell används inte SIKA/SCB/Bilprovningens skattningar av trafikarbetet för de olika fordonstyperna direkt, utan i första hand används trafikarbetets fördelning på de olika fordonstyperna. VTI:s skattning avser trafikarbetet på det svenska vägnätet medan SIKA/SCB/Bilprovningens skattning avser trafikarbetet uträttat av svenska fordon oavsett var de kör. I det senare fallet sker en del av körsträckan utomlands. Denna körsträcka ingår inte i VTI:s skattning, men däremot ingår utländska fordons körsträckor i Sverige. Eftersom nya uppgifter endast finns för senare år har den nya modellen för skattning av trafikarbetet i Sverige uppdaterats bakåt till år 1990. I den ursprungliga modellen antas att trafikökningen är densamma på hela vägnätet som på det statliga vägnätet. Med åren finns emellertid en tendens att andelen trafikarbete på övriga vägar inte ökar i samma takt som på det statliga vägnätet. För att erhålla totala trafikarbetet multiplicerades trafikarbetet på det statliga vägnätet med 1,51, men den faktorn har successivt minskats till 1,48 för år 003. Båda modellversionerna finns som Excel-ark och kräver fölande uppgifter som indata: trafikarbetets förändring på det statliga vägnätet ämfört med föregående år antal fordon i trafik vid slutet av aktuellt kalenderår. Modellen är av typen top-down i båda versionerna. Först beräknas det totala trafikarbetet för alla fordonskategorier och sedan fördelas detta på de olika fordonskategorierna med hälp av antalet fordon i trafik. Genom SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter finns nu helt andra möligheter att föla till exempel trafikarbetet med olika bränslesorter och inte enbart vara hänvisad till antalet VTI notat 0-007 5

fordon och bensinbolagens försälningsstatistik. I VTI:s ursprungliga modell används körsträckeförhållandet mellan bensin och dieseldrivna fordon i olika fordonsgrupper. SIKA/SCB/Bilprovningens körsträckedata torde vara en bättre direkt källa som kan nyttas i den nya VTI-modellen. En annan förbättringsmölighet är att skila på lastbilar och dragbilar med påhängsvagn. För år 005 beräknas trafikarbetet för de olika fordonskategorierna till fölande värden uttryckt i milarder fordonskilometer. Lastbilsvikterna avser totalvikt. Fordonskategori Trafikarbete Mc 71 Personbil 63 188 Buss 876 Lastbil 3,5 ton 6 191 Lastbil > 3,5 och 16 495 Lastbil > 16 och 6 1 614 Lastbil > 6 ton 11 Totalt 75 196 6 VTI notat 0-007

The VTI model for estimation of the annual vehicle mileage in Sweden. Model development and auxiliary information up to 005 and annual estimation of vehicle mileage 1950 005 by Göran Nilsson and Urban Börketun VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE-581 95 Linköping Sweden Summary In the end of the 1990s VTI and Statistics Sweden (SCB) ointly developed an estimation model for the annual vehicle mileage in Sweden for the period 1950 1997, expressed as vehicle kilometres on road 1. This model is documented in VTI Report No 439, 1999. Since then, SIKA has annually commissioned VTI to estimate the annual vehicle mileage for different vehicle types in Sweden. Initially, a number of minor modifications were made, but in 003 there was a maor change since data from SCB and Bilprovningen (the Swedish Motor Vehicle Inspection Company) were available. There were two reasons for the model change. One was to make use of the detailed information provided by SIKA/SCB/Bilprovningen and the other to categorise lorries according to total weight instead of maximum load. Before 1990 lorries were categorised based on axle spacing and maximum load. In the new version of the model total weight is used to form the categories. The total weight does not include an eventual trailer. Table Lorry categories in the original and the new version of the model. Category Original model New model L1 Light lorry < 3,3 m axle spacing Total weight 3,5 tonnes L Light lorry 3,3 m axle spacing 3,5 tonnes < total weight 16 tonnes L3 Lorry 3,5 16 tonnes maximum load 16 tonnes < total weight 6 tonnes L4 Lorry > 16 tonnes maximum load Total weight > 6 tonnes Table Vehicle mileage 1990 according to the original and the new version of the model. Model Motorcycle Passenger car L1 L L3 L4 Bus Total Original 445 54 614 3 598 1 741 1 310 1 576 1 05 64 310 New 91 55 69 3 709 681 473 499 964 64 310 The new information revealed that the estimates of heavy lorry traffic in the VTI model were erroneous, and that the estimates of bus and motor cycle traffic also should be adusted. In the new VTI model the SCB estimates of vehicle mileage for different vehicle types are not used directly, instead the breakdown of vehicle mileage on different vehicle types is used. 1 Edwards, H., Nilsson, G., Thulin, H. & Vorwerk, P. (1999). Traffic amount expressed in vehicle kilometres on Swedish roads, 1950 1997. VTI notat 0-007 7

The VTI estimates show vehicle mileage on the Swedish road network, while the estimates by SCB/Bilprovningen are for vehicle mileage of Swedish vehicles irrespectively of where they are used. In the latter case, some of the distance is driven abroad. This distance abroad is not included in the VTI estimate, but, on the other hand the mileage in Sweden by foreign vehicles is included in the VTI estimate. Since new information is available only for the recent years, the new model for estimating vehicle mileage in Sweden has only been updated back to 1990. The original model assumed that the increase in traffic on the State maintained road network and on other roads is the same. However, over the years there has been a tendency for the proportion of vehicle mileage on other roads not to increase at the same pace as on the State maintained road network. To obtain the total traffic mileage, traffic mileage was multiplied by 1.51 but this was gradually decreased to 1.48 for 003. The two versions of the model are available as Excel-sheets and both require as input: the change from the previous year in traffic mileage on the State maintained road network the number of vehicles at the end of each year for different vehicle categories. Table The change from the previous year in traffic mileage on the State maintained road network. År 1991 199 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 000 001 00 003 004 005 Faktor 1,015 1,010 0,979 1,01 1,019 1,005 1,003 1,011 1,03 1,015 1,014 1,033 1,019 1,010 1,008 The vehicle registry at the Swedish Road Administration provides the number of vehicles of each vehicle type. Mean values of the numbers in the beginning and the end of each year are used in the model. There is one exception the number of motorcycles is from the 30 th of June. The model has a top-down approach. First the total vehicle mileage on Swedish roads is calculated and then the mileage is distributed among vehicle groups depending on the number of vehicles. The distribution of the vehicle mileage is carried out in a number of steps. The basis is the average proportions for the period 001 003 according to data from SCB/Bilprovningen for Swedish vehicles. Table Distribution of vehicle mileage 001-003 SCB/Bilprovningen. Vehicle type Proportion Motorcycle 0,79 Passenger Car 84,91 Bus 7,4 Lorry 3.5 tonnes total weight 0,73 Lorry >3.5 & 16 tonnes total weight,47 Lorry >16 & 6 tonnes total weight,41 Lorry >6 tonnes total weight 1,7 Total 100 8 VTI notat 0-007

The average proportions are associated with the year 00 in the calculations. Preliminary proportions can be estimated based on the relative change of the number of vehicles in each group. Ai, A00, Preliminary ˆ α i, = α 00, / (1) Σ A Σ A i, 00, A i, is the number of vehicles year i in group α i, is the proportion of the vehicle mileage year i in group The sum of these preliminary proportions may deviate from 1. Formula () fixes this problem. ˆ α i, Final α i, = () Σ ˆ α i, Table Vehicle mileage 1990 005 for different vehicle-groups and total million vehicle kilometres. Year Motorcycle Passenger Car Bus Lorry 3,5 ton Lorry > 3,5 & 16 ton Lorry > 16 & 6 ton Lorry > 6 ton Totalt 1990 91 55 69 964 3 709 681 473 499 64 310 1991 99 56 165 968 3 899 649 360 57 64 867 199 36 56 85 970 3 986 69 184 590 65 537 1993 334 55 638 94 3 893 596 095 639 64 136 1994 339 56 66 953 3 916 593 13 713 64 904 1995 345 56 898 970 3 96 589 133 803 65 700 1996 358 57 13 98 4 04 575 063 896 66 09 1997 377 57 1 98 4 11 559 1 987 998 66 7 1998 39 57 670 978 4 67 543 1 989 1 117 66 955 1999 46 58 931 976 4 496 539 1 989 1 80 68 637 000 468 59 654 945 4 705 534 1 915 1 446 69 667 001 511 60 47 919 5 00 530 1 839 1 594 70 64 00 578 61 961 97 5 41 531 1 805 1 759 7 973 003 65 6 549 913 5 656 516 1 730 1 87 73 860 004 674 6 971 890 5 909 503 1 669 1 983 74 599 005 71 63 188 876 6 191 495 1 614 11 75 196 The difficulty with vehicle mileage driven by Swedish cars abroad and vice versa i.e. vehicle mileage in Sweden driven by cars from foreign countries is not dealt with in the model. The two quantities are assumed to be fairly equal. At least for buses this is not true. Few foreign buses are involved in road accidents in Sweden, but quite a few Swedish buses are involved in accidents outside Sweden. Estimations based on data from SIKA/SCB and the insurance company If show that the vehicle mileage driven by foreign heavy lorries in Sweden and by Swedish heavy lorries outside Sweden are of the same magnitude 400 500 million vehicle kilometres in 003. The data from SCB/Bilprovningen now provide completely different opportunities to monitor e.g. vehicle mileage with different fuels, and it is not necessary to base this on the number of vehicles and the sales statistics of petrol companies. The original VTI VTI notat 0-007 9

model uses the relationship between distance covered by petrol and diesel vehicles in different vehicle groups. The distance-driven data of SCB/Bilprovningen would probably be a better direct source. To make a distinction between lorries and tractors is another possible future improvement. 10 VTI notat 0-007

1 Inledning På uppdrag av SIKA utvecklade VTI tillsammans med SCB en skattningsmodell i slutet av 1990-talet för det årliga trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige för perioden 1950 1997. Modellen finns dokumenterad i VTI rapport 439, 1999. VTI har sedan på uppdrag av SIKA årligen skattat det årliga trafikarbetet för olika fordonsgrupper i Sverige. Trafikarbete definieras som den sammanlagda körsträckan av samtliga fordon, dvs. en total körsträcka. I den modell som redovisas här görs först en uppskattning av det totala trafikarbetet som sedan fördelas på olika fordonskategorier, dvs. beräkning enligt top-down till skillnad från bottom-up som skulle innebära multiplikation för vare fordonskategori av antalet fordon och genomsnittlig körsträcka och en fölande summering. Alternativt kan bottom-up vara en summering av alla enskilda fordons individuella körsträckor. Inför skattningen av trafikarbetet år 005 på svenska vägar har de befunnits angeläget att beskriva de förändringar som skett av modellen sedan den presenterades år 1999. Den tidsserie som presenterades för perioden 1950 1997 kompletterades redan i rapporten med åren 1998 och 1999. SCB har på SIKA:s uppdrag också utvecklat en modell för skattning av fordonens körsträckor baserat på mätarställningsuppgifter från Bilprovningen. Flera smärre modifieringar har skett i VTI-modellen men 003 skedde en större förändring eftersom uppgifter från den alternativa modellen fanns tillgängliga. Med tillgång till framför allt uppgifter om den tunga trafiken modifierades modellen bakåt till 1990. Modellförändringen, från ursprunglig till ny modell, medförde inte någon nämnvärd förändring av det totala trafikarbetet med motorfordon i Sverige, däremot ändrades fördelningen mellan olika fordonstyper. Motivet till modellförändringen var dels en önskan att nytta den detalerade informationen i SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter, dels att indela lastbilarna efter totalvikt i stället för maxlastvikt. Totalviktsindelningen används i andra sammanhang och främst är det behovet av indata till Artemis som varit styrande. Skattningarna baserades i den ursprungliga modellen på Vägverkets trafikräkningar Antalet fordon av olika typer i trafik vare år (medelvärde av aktiva fordon 1,1 och 31,1, motorcyklar 30,6) SCB:s årliga UVAV-undersökning (Undersökning av VArutransporter på Väg) samt Resvaneundersökningar på årsnivå, 1978 och 1985, samt årliga intervuundersökningar Den årliga trafikolycksstatistiken Urval av körsträckeuppgifter från Bilprovningen Övrig fordons- och trafikinformation. ARTEMIS är en beräkningsmodell för inventering av vägtrafikens avgasutsläpp på regional och nationell nivå. Modellen har utvecklats inom ett EU-proekt med samma namn som modellen. Programkoden har utvecklats av INFRAS (Mario Keller). En slutrapport kommer att ges ut under år 007. VTI notat 0-007 11

Det har med åren framkommit att andelen trafik utanför det statliga vägnätet sannolikt är något mindre än ursprungsmodellens skattning och att uppgifter från undersökningen Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar inte kan användas eftersom omfattningen av den begränsas till de lastbilar som utför varutransporter. Det stora genombrottet kom då Bilprovningen år 1998 börade spara alla registrerade körsträckor vid kontrollbesiktning av fordon. Härigenom kunde trafikarbetet för grupper av fordon som uppsökt Bilprovningen under ett bestämt år skattas, t.ex. den totala körsträckan för personbilar som uppsökt Bilprovningen år 000. Den nya informationen visade att skattningarna i ursprungsmodellen av den tunga lastbilstrafiken var felaktiga och att även skattningarna av buss- och motorcykeltrafiken borde usteras. I VTI:s nya modell används inte SIKA/SCB/Bilprovningens skattningar av trafikarbetet för de olika fordonstyperna direkt, utan i första hand används trafikarbetets fördelning på de olika fordonstyperna. Generellt visade sig det totala årliga trafikarbetet som skattats med VTI:s modell vara av samma storleksordning som SIKA/SCB/Bilprovningen erhöll vid en summering av det årliga trafikarbetet skattat från Bilprovningens värden för motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar. VTI:s skattning avser trafikarbetet på det svenska vägnätet medan SIKA/SCB/Bilprovningens skattning avser trafikarbetet uträttat av svenska fordon oavsett var de kör. I det senare fallet sker en del av körsträckan utomlands. Denna körsträcka ingår inte i VTI:s skattning men däremot ingår utländska fordons körsträckor i Sverige. Eftersom nya uppgifter endast finns för senare år har den nya modellen för skattning av trafikarbetet i Sverige uppdaterats bakåt till år 1990. 1 VTI notat 0-007

Modellförändringar Den ursprungliga modellen har antagit att trafikökningen är densamma på hela vägnätet som på det statliga vägnätet. Med åren finns emellertid en tendens att andelen trafikarbete på övriga vägar inte ökar i samma takt som på det statliga vägnätet. För att erhålla totala trafikarbetet multiplicerades trafikarbetet på det statliga vägnätet med 1,51 men faktorn har successivt minskats till 1,48 för år 003. Det innebär att trafikarbetet på övriga vägar har förändrats från 33,8 procent till 3,4 procent av totala trafikarbetet. Tidigare uppgifter när det gällde nivå och att fördela de tunga lastbilarnas trafikarbete från SIKA/SCB Inrikes trafik med svenska lastbilar och senare Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar baserades på maximilastvikt. Detta har ersatts med data från SIKA/SCB/Bilprovningen när det gäller lastbilar över 3,5 tons totalvikt, 3,5 16 ton, samt 16 6 ton och över 6 tons totalvikt. Härigenom har olika uppräkningsförfaranden undvikits. Före 1990 redovisades lastbilstrafiken efter lätta lastbilar < 3,3 meters axelavstånd, lätta lastbilar 3,3 meters axelavstånd, 3,5 16 tons maximilast samt > 16 tons maximilast. Tabell 1 Lastbilskategorier i ursprunglig respektive ny modellversion. Lastbilskategori Ursprunglig modell Ny modell 1 Lätt lb < 3,3 meters axelavstånd Totalvikt 3,5 ton Lätt lb 3,3 meters axelavstånd 3,5 ton < totalvikt 16 ton 3 Lb 3,5 16 ton maxlastvikt 16 ton < totalvikt 6 ton 4 Lb > 16 ton maxlastvikt Totalvikt > 6 ton Tabell Trafikarbete i miloner fordonskilometer år 1990 fördelat på fordonskategorier enligt ursprunglig respektive ny beräkningsmodell. Ursprungsmodell Motorcykel Personbil Lb 1 Lb Lb 3 Lb 4 Buss Summa 1990 445 54 614 3 598 1 741 1 310 1 576 1 05 64 310 Ny modell Motorcykel Personbil Lb1 Lb Lb 3 Lb 4 Buss Summa 1990 91 55 69 3 709 681 473 499 964 64 310 Den nya modellen baseras på skattningar från böran av 000-talet (SIKA/SCB/Bilprovningen) som extrapolerats bakåt till 1990. Maximilast har som framgått ersatts av lastbilens totalvikt. Totalvikten inkluderar inte den eventuella släpvagnens totalvikt utan avser lastbilens totalvikt (lastbil+förare/passagerare+last). När det gäller dragbil med påhängsvagn betraktas det som en lastbil. Bussars och motorcyklars trafikarbete har reviderats sedan SIKA/SCB/Bilprovningen redovisat skattningar av deras trafikarbete, vilket lett till minskat trafikarbete för både motorcyklar och bussar. VTI notat 0-007 13

3 Ursprunglig och ny modell för skatting av det årliga trafikarbetet Båda modellversionerna finns som Excel-ark och kräver fölande uppgifter som indata: trafikarbetets förändring på det statliga vägnätet ämfört med föregående år antal fordon i trafik vid slutet av aktuellt kalenderår. Den första uppgiften hämtas från anuarinumret av Trafikbarometern som ges ut av Vägverket. Antal fordon i trafik hämtas från Vägverkets fordonsregister med separata uppgifter för alla ingående fordonskategorier. För ett visst kalenderår beräknas antal fordon som häften av antalen vid årets böran och slut. Som antalen vid årets böran nyttas antalen vid föregående års slut, dvs. indata är antal fordon vid successiva årsskiften. Motorcyklar behandlas annorlunda här används för visst kalenderår antalet motorcyklar i trafik 30 uni. Modellen är av typen top-down i båda versionerna. Först beräknas det totala trafikarbetet för alla fordonskategorier och sedan fördelas detta på de olika fordonskategorierna. I det första steget multipliceras föregående års trafikarbete på det statliga vägnätet med förändringsfaktorn från Trafikbarometern, dessutom görs en uppskrivning från statliga till alla vägars trafikarbete. Den uppskrivningen görs med en faktor som hålls konstant över längre tidsperioder. I det andra steget görs fördelning till olika fordonskategorier med hälp av fordonsantalen. Det fördelningsförfarandet görs på olika sätt i den ursprungliga respektive nya modellversionen, förutom att lastbilskategorierna skiler sig åt. År 1990 är startår för båda modellversionerna i Excel-form och trafikarbetet på det statliga vägnätet det året tas från VTI rapport 439, Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige 1950 1997. 3.1 Ursprunglig modell Den skattade trafikutvecklingen enligt VTI rapport 439, Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige 1950 1997 redovisar trafikarbetets fördelning på olika fordonstyper enligt tabell i bilaga. Skattningarna finns t.o.m. år 1999. Det totala trafikarbetet ett år beräknas genom uppskrivning av trafikarbetet på det statliga vägnätet, Fkm_tot = 1,51 * Fkm_vv. Det totala trafikarbetet fördelas i) på lätt och tung fordonstrafik se tabell 3. Trafikarbetet för lätt fordonstrafik fördelas ii) på mc, personbil och lätt lastbil < 3,3 meters axelavstånd. Trafikarbetet för tung fordonstrafik fördelas iii) på lastbil 3,3 meters axelavstånd och buss. Trafikarbetet för lastbil 3,3 meter fördelas iv) på de tre grupperna lastbil 3,3 m och < 3,5 ton maxlastvikt lastbil 3,3 meter och maxlastvikt mellan 3,5 och 16 ton lastbil 3,3 meter och maxlastvikt över 16 ton. 14 VTI notat 0-007

Tabell 3 Trafikarbetet för olika fordonskategorier. Fordonskategori Fordonskm Lätt fordonstrafik i) Fkm_tot * #pb / (#pb + # lb < 3 ton maxlast + # lb 3 ton maxlast + # buss) Tung fordonstrafik i) Fkm_tot (Fkm lätt fordonstrafik) Motorcykel ii) 0,3 * (Fkm lätt fordonstrafik) * #mc / (#mc + #pb + # lb < 3 ton maxlast) Personbil ii) (Fkm lätt fordonstrafik exkl. mc) * #pb / (#pb + # lb < 3 ton maxlast) Lätt lastbil < 3,3 m axelavstånd ii) Fkm lätt fordonstrafik exkl. pb och mc Lastbil 3,3 m axelavstånd iii) Fkm tung fordonstrafik exkl. buss Buss iii) (Fkm tung fordonstrafik) * #buss / (#buss + #lb 3,5 ton maxlast) Llb 3,3 m < 3,5 ton maxlastvikt iv) Tung lastbil 3,5 ton maxlastvikt: Tlb 3,3m 3,5 - <=16 ton maxlastvikt iv) Fkm tung fordonstrafik exkl. buss minus de två kategorierna Tlb (UVAV) * 1,5/0,85 (Ekipagets maximilastvikt, 3,5 16 ton) Tlb 3,3m > 16 ton maxlastvikt iv) (UVAV)* 1,5/0,85 (Ekipagets maximilastvikt > 16 ton) Antal fordon (#mc, #pb etc.) avser fordon i trafik och utgör för vare år medelvärdet av antalet fordon vid årets böran och slut. För mc gäller uppgiften 30 uni aktuellt år. UVAV (SCB:s Undersökning av Varutransporter på Väg, med tung lastbil) skrivs upp med 1,5/0,85. Multiplikation med 1,5 görs för att få överensstämmelse med information från det tidigare kilometerskatteregistret, division med 0,85 görs för att inkludera trafik med utländska lastbilar som skattas stå för 15 procent av trafiken med tunga lastbilar. 3. Ny modell Från år 000 finns tillgång till körsträcksdata för olika fordonstyper från Bilprovningen/SCB. Den tidigare klassificeringen av lastbilar efter maximilastvikt har kunnat ersättas med klassificering efter totalvikt; 3,5, 3,5 16, 16 6 respektive > 6 ton. Eftersom antalet lastbilar i dessa fordonsklasser finns tillgängligt för tidigare år har det totala trafikarbetets fördelning kunnat extrapoleras bakåt till år 1990. Fördelningen av trafikarbetet bestäms i ett antal steg där utgångspunkten är den genomsnittliga fördelningen åren 001 003 baserat på SIKA/SCB:s beräkning av årliga, totala körsträckor för olika fordonskategorier baserat på Bilprovningens uppgifter. Dataunderlaget återfinns i tabell 4 där de genomsnittliga andelarna i kolumnen längst till höger används i VTI:s modell. VTI notat 0-007 15

Tabell 4 Trafikarbete enligt SIKA/SCB/Bilprovningen. Fordons- Trafikarbete milon fkm Andelar Kategori 001 00 003 001 00 003 001 003 MC: 487 56 635 0,70 0,80 0,88 0,79 Personbil: 59 45 59 840 61 083 84,99 84,97 84,78 84,91 Lb 3.5 ton: 5 06 5 13 5 479 7,4 7,40 7,60 7,4 Lb > 3.5& 16 ton: 549 505 49 0,78 0,7 0,68 0,73 Lb >16 & 6 ton: 1 879 1 76 1 649,69,45,9,47 Lb > 6 ton: 1 64 1 686 1 811,3,39,51,41 Buss: 90 894 903 1,9 1,7 1,5 1,7 Summa 69 955 70 46 7 05 100 100 100 100 Andelarna i kolumn 001 003 antas gälla år 00. För övriga år under perioden 1990 004 beräknas preliminära andelar genom att hänsyn tas till den relativa förändringen i antal fordon i respektive kategori. A i, är antal fordon år i av kategori beräknat som medelvärdet av antalet fordon vid böran och slutet av året. För mc används dock antalet i trafik 30 uni. α i, är andel trafikarbete för fordon år i av kategori. α 00, är andel trafikarbete för fordon av kategori år 00, dvs. de värden som återfinns i tabell 4 kolumn 001 003. Preliminära andelar beräknas enligt formel (1). Eftersom summan av dessa andelar avviker från 1, om den procentuella förändringen inte är exakt densamma för alla fordonskategorier, görs en omskalning för att erhålla summan 1, se formel (). Ai, A00, Preliminär ˆ α i, = α 00, / (1) Σ A Σ A i, 00, Slutlig α i, ˆ α i, = () Σ ˆ α i, Tillvägagångssättet innebär att trafikarbetsfördelningen mellan olika fordonskategorier utgår från det läge SIKA/SCB/Bilprovningen redovisat för åren 001 003 och att den relativa förändringen i antal fordon sedan direkt får styra den relativa förändringen i trafikarbete. Ett alternativt sätt att använda uppgifterna från SIKA/SCB/Bilprovningen för åren 001 003 är att beräkna den genomsnittliga körsträckan för vare fordon i de olika kategorierna. Den årliga körsträckan antas sen gälla även under vare år från 1990 och framåt. Trafikarbetet under ett år för viss fordonskategori erhålls som produkten av antal fordon och denna genomsnittliga körsträcka dock är det trafikarbetet bara en vikt vid fördelningen av det totala trafikarbetet på olika fordonskategorier. I bilaga 3visas att ovan redovisade alternativa viktningsförfaranden ger samma resultat. 16 VTI notat 0-007

Tabell 5 Trafikarbete i milard fkm 1990 005 för olika fordonskategorier och totalt. År Mc Personbil Buss Lb 3,5 ton Lb > 3,5 & 16 ton Lb > 16 & 6 ton Lb > 6 ton Totalt 1990 91 55 69 964 3 709 681 473 499 64 310 1991 99 56 165 968 3 899 649 360 57 64 867 199 36 56 85 970 3 986 69 184 590 65 537 1993 334 55 638 94 3 893 596 095 639 64 136 1994 339 56 66 953 3 916 593 13 713 64 904 1995 345 56 898 970 3 96 589 133 803 65 700 1996 358 57 13 98 4 04 575 063 896 66 09 1997 377 57 1 98 4 11 559 1 987 998 66 7 1998 39 57 670 978 4 67 543 1 989 1 117 66 955 1999 46 58 931 976 4 496 539 1 989 1 80 68 637 000 468 59 654 945 4 705 534 1 915 1 446 69 667 001 511 60 47 919 5 00 530 1 839 1 594 70 64 00 578 61 961 97 5 41 531 1 805 1 759 7 973 003 65 6 549 913 5 656 516 1 730 1 87 73 860 004 674 6 971 890 5 909 503 1 669 1 983 74 599 005 71 63 188 876 6 191 495 1 614 11 75 196 Bakgrundsdata för åren 1990 005 redovisas i bilaga 1. VTI notat 0-007 17

18 VTI notat 0-007 Milard fkm 80 70 60 50 40 30 0 10 0 Trafikarbete år 1990-005 vänster y-axel för Totalt och Personbil, höger för övriga 1990 1991 199 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 000 001 00 003 004 005 År Figur 1 Trafikarbete i milard fkm 1990 005 för olika fordonskategorier och totalt beräknat med ny modellversion. 8 Totalt 7 6 5 4 3 1 0 Personbil Motorcykel Lastbilar 3,5t Lastbil >3,5t Lastbilar >3.5t& 16t Lastbilar >16t& 6t Lastbilar >6t Buss

3.3 Indata Uppgifter krävs om antal fordon uppdelat på de kategorier som modellen behandlar. Det är en ren registeruppgift som hämtas från Vägverkets fordonsregister och avser antal fordon i trafik vid skiftet mellan två kalenderår. Eftersom det fordonsantal som används vid modellberäkningarna för ett visst kalenderår utgörs av det aritmetiska medelvärdet av antalen vid årets böran respektive slut, behandlas motorcyklar på ett annat vis. Antalet motorcyklar i trafik vid årsskiften är inget bra mått på motorcyklar i trafik under året. Därför används i stället antalsuppgiften från 30:e uni aktuellt år. Den månatliga trafikbarometern, se figur, som publiceras av Vägverket utgör grunden för den årliga uppräkningen av trafikarbetet och är därför viktig. Januariversionen vare år redovisar förändringen från föregående år. I Trafikbarometern redovisas även förändringen av trafikarbetet för fordon med axelavstånd mindre och större än 3,3 meter. Det senare utgörs huvudsakligen av lastbilar och bussar men bör betraktas med en viss försiktighet eftersom Vägverket mer och mer använder metoder som detekterar ärnmassor i stället för axelavstånd. Samtidigt kan påpekas att en decimal till på den redovisade procentuella förändringen skulle vara av värde vid de successiva multiplikationer av uppräkningsfaktorer som tillämpas i VTI-modellen. Använda faktorer från och med år 1991 återfinns i tabell 6. Tabell 6 Uppräkningsfaktor för trafikarbete på statligt vägnät till det totala vägnätet. År 1991 199 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 000 001 00 003 004 005 Faktor 1,015 1,010 0,979 1,01 1,019 1,005 1,003 1,011 1,03 1,015 1,014 1,033 1,019 1,010 1,008 VTI notat 0-007 19

Januari Trafiken ökade med 1,0% under år 004 Staplarna visar trafikförändringen med osäkerhetsintervall. 0-linen visar nivån på trafiken motsvaranden period året innan. Om kurvan ligger ovanför noll-linen ökar trafikarbetet. Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 004-01-01 -- 004-1-31 Trafikarbetets förändring, medelvärden för den senaste 1 månadersperioden Trafikarbetet 004 ämfört med trafikarbetet 003 Personbilar Lastbilar Totalt Europavägar +1.% ± 0.7 +.6% ± 1.5 +1.3% ± 0.6 Övriga riksvägar +0.3% ± 0.7 +1.6% ±.7 +0.4% ± 0.7 Primära länsvägar +0.6% ± 1. -0.7% ±.4 +0.5% ± 1.1 Övriga länsvägar +1.5% ± 0.7 +.0% ±.8 +1.5% ± 0.8 Förändring totalt +0.9% ± 0.4 +1.7% ± 1. +1.0 Figur Trafikbarometern. 0 VTI notat 0-007

4 Osäkerhet i modellskattningarna Indata Den viktigaste informationen för att föla utvecklingen mellan olika år är förändringen av trafik i Vägverkets helårsräknade punkter. Representativiteten för det svenska vägnätet kan diskuteras liksom bortfallsproblematiken. I bilaga 4 redovisas formler för alternativa variansskattningar. I figur 3 visas resultatet av de successiva multiplikationerna med årsvisa faktorer från tabell 6 och med 95-procentiga konfidensintervall för respektive variansskattning. År 005 har Produkt värdet 1,0 med intervall 1,18 1, enligt variansskattningen Kompromiss. Osäkerhet vid successiv multiplikation 1.5 1.0 Produkt Teleskop 1.15 Kompromiss Faktor 1.10 1.05 Oberoende 1.00 0.95 1991 199 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 000 001 00 003 004 005 År Figur 3 Konfidensintervall (95 %) vid olika variansskattningar. Modellantaganden Det totala trafikarbetet ett visst kalenderår erhålls genom uppskrivning av trafikarbetet på det statliga vägnätet. I VTI rapport 439 bestämdes uppräkningsfaktorn till 1,51 från och med år 1991. Efter ämförelse med data från SIKA/SCB/Bilprovningen ändrades faktorn till 1,48 för år 003 och övergången från 1,51 till 1,48 har gorts successivt enligt. Från och med år 003 används faktorn 1,48 och den påverkas inte av indata till modellen, utan usteras endast om tillgång finns till andra datakällor. Tabell 7 Uppräkningsfaktor för trafikarbete på statligt vägnät till det totala vägnätet. År 1991 199 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 000 001 00 003 004 005 Faktor 1,51 1,51 1,51 1,51 1,50 1,50 1,50 1,50 1,49 1,49 1,49 1,49 1,48 1,48 1,48 Trafikarbetesfördelningen mellan olika fordonskategorier i den nya modellen utgår från SIKA/SCB/Bilprovningens data år 001 003, se tabell 4. Fordonens körsträckeuppgifter är i genomsnitt ett halvår tillbaka i tiden sett mot kalenderår. Det torde dock ha en VTI notat 0-007 1

marginell betydelse även om det innebär en överskattning av körsträckan eftersom körsträckan minskar med ökad ålder på fordonet Modellen behandlar inte explicit svenska fordons trafikarbete utomlands eller utländska fordons trafikarbete i Sverige, utan bygger vid fördelningsförfarandet på antagandet att de är av samma storleksordning. Det är emellertid en sanning med modifikation. Svenska bussar kör mer utomlands än utländska bussar kör i Sverige. Den slutsatsen dras då få utländska bussar är inblandade i polisrapporterade olyckor i Sverige, medan svenska bussar ofta är inblandade i olyckor utomlands. Det är oklart med personbilar och lastbilar. Kunskap finns om svenska lastbilars körsträcka utomlands samt inblandningen av utländska fordon i trafikolyckor i Sverige. Genom Försäkringsförbundet/försäkringsbolagen kan uppgifter om svensk fordon inblandade i fordonsskador utomlands erhållas på sikt. Beräkningar för år 003 utifrån uppgifter från SIKA/SCB och försäkringsbolaget If visar att körsträckan utomlands av svenska tunga lastbilar är av samma storleksordning som utländska tunga lastbilars trafikarbete i Sverige 400 500 miloner fordonskilometer. VTI notat 0-007

5 Vidareutveckling av modellen Genom SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter finns nu helt andra möligheter att föla t.ex. trafikarbetet med olika bränslesorter och inte enbart vara hänvisad till antalet fordon och bensinbolagens försälningsstatistik. I VTI:s ursprungliga modell används körsträckeförhållandet mellan bensin och dieseldrivna fordon i olika fordonsgrupper. Dessa s.k. dieselfaktorer har inte förändrats i skattningsmodellen sedan modellen tillkom trots att förhållanden förändrats och att övriga bränslen kanske avviker körsträcksmässigt från fordon med bensin som drivmedel. Härvid torde SIKA/SCB/Bilprovningens körsträckedata vara en bättre direkt källa. Frågan är om dessa uppgifter skall inkluderas i den nya VTI-modellen. Tabell 8 Körsträckeförhållande för olika personbilsdrivmedel till bensin 004. Källa: Eriksson, J. Körsträckor under 004 Preliminära resultat och metod. Statistiska Centralbyrån. Programmet för Transportstatistik. 005-0-5. Bränsletyp Körsträcka 004 mil Antal 004 Körsträcka per fordon Faktor Bensin 5 56 037 570 4 047 66 1 365,4 1,0 Diesel 59 578 867 15 941 744,,0 El 89 833 145 619,5 0,5 Gasol 3 977 1 988,5 1,5 Gengas 1 183 6 197, 0,1 Etanol 5 196 40 1 304,9 1,0 Metanol 3 111 3 1 037,0 0,8 Motorgas 41 105 69 595,7 0,4 Naturgas 5 957 434 714 195,1 1,6 Biogas 584 57 81 079, 1,5 Okänt 15 677 31 489,3 0,4 Bensin och etanol är likvärdiga. Diesel innebär dubbla körsträckan i förhållande till bensin som drivmedel. Gasdrivna personbilar (gasol, naturgas och biogas) har 50 procent längre körsträcka än bensindrivna bilar. Övriga drivmedel har mindre än halva körsträckan ämfört med bensin. I rapport 439 är dieselvärdet 1,3 och övriga 1,0. Motsvarande värden 004 är,0 och 1,4. Dessa nya värden finns från år 000 och frågan är om de skall ingå i den nya VTI-modellen. Eftersom tanken från böran var att de skulle ingå bör de tas med, men då krävs uppgifter från SIKA/SCB/Bilprovningen årligen för olika fordonstyper. Ett skäl att de skall ingå i modellen är att kvalitén på uppgifterna är betydligt högre än tidigare. En svårighet är att bensin och etanol kan blandas. Bensin innehåller 5 procent etanol och E85 innehåller 15 procent bensin samtidigt som vissa bilmärken (eller för ändamålet utrustade bilar) kan köras på både etanol och bensin. Även en bil avsedd för bensin kan olagligt köras på etanol medan motsatsen inte är olagligt. Användning av släpvagn inom den tunga trafiken kan kanske också få sin lösning. Det är således tveksamt om dragbil med påhängsvagn skall definieras som lastbil med släpvagn vilket gorts tidigare. Om endast släpvagnar till lastbilar räknas är före- VTI notat 0-007 3

komsten med hänsyn till körsträcka 1995 5,6 procent och 003 56,8 procent. Det kan kanske vara av värde att skila på lastbilar och dragbilar i en framtid eftersom alla lastbilar som används för internationella transporter är dragbilar med påhängsvagn. Tabell 9 Körsträcka med hänsyn till lastbilstyp. Källa: Varutransporter med lastbil och ärnväg under 1995 (T30SM9603 SIKA/SCB) samt Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar år 003 (SSM005:0404 SIKA/SCB) 1995 003 Körsträcka 1 000 km Procent Körsträcka 1 000 km Procent Endast lastbil 837 17 37,5 690 999 31,5 Lastbil med släp 1 165 751 5, 1 1 970 55,4 Övriga kombinationer med lastbil 7 99 0,4 30 49 1,4 Dragbil 5 456 0, 4 956 0, Dragbil med påhängsvagn 15 884 9,7 41 514 11,0 Övriga kombinationer med dragbil 1 781 0,1 9 489 0,4 Summa 34 017 100 190 357 100 Observera att knappt 60 procent av den totala körsträckan med tunga lastbilar ingår i tabellen ovan. Om hänsyn tas till utländska lastbilar i Sverige torde lastbilarna fördela sig med Endast lastbil 30 procent, Lastbil med släp 50 procent och Dragbil med påhängsvagn 0 procent på det svenska vägnätet. 4 VTI notat 0-007

Referenser Edwards, H., Nilsson, G., Thulin, H., Vorwerk, P. Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige 1950 1997. VTI rapport 439, 1999. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Körsträckor under 001. Resultat och metoder för att skatta fordonets körsträckor. SIKA Rapport 003:3 Eriksson, J. Körsträckor under 004 Preliminära resultat och metod. Statistiska Centralbyrån. Progammet för Transportstatistik. 005-0-5. VTI notat 0-007 5

6 VTI notat 0-007

Bilaga 1 Sid 1 (5) Bakgrundsdata för åren 1990 005 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 1990 Antal mc 30/6 100 475 4 Antal personbilar 3 589 80 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 1 131 6 4 309 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 34 408 7 * 1.5 = 1.5 64 310 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 41 300 8 Lastbilar >6t 5 37 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 4 309 Antal bussar 14 563 10 <3,3 m Kommunala vägar 19 48 Summa motorfordon 4 006 58 11 59 693 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 57 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 64 310 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 681 14 4 617 Lastbilar >16t&=6t 473 15 64 310 Lastbilar >6t 499 16 Tunga lastbilar 3 653 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 91 55 69 3 709 3 653 964 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 1991 Antal mc 30/6 10 545 4 Antal personbilar 3 609 965 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 31 86 6 4 958 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 3 701 7 * 1.51 = 1.51 64 867 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 39 306 8 Lastbilar >6t 5 657 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 4 958 Antal bussar 14 575 10 <3,3 m Kommunala vägar 19 314 Summa motorfordon 4 036 610 11 60 363 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 595 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 64 867 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 649 14 4 503 Lastbilar >16t&=6t 360 15 64 867 Lastbilar >6t 57 16 Tunga lastbilar 3 536 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 99 56 165 3 899 3 536 968 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 199 Antal mc 30/6 109 450 4 Antal personbilar 3 603 059 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 33 730 6 43 40 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 31 36 7 * 1.51 = 1.51 65 537 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 35 866 8 Lastbilar >6t 6 50 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 43 40.00 Antal bussar 14 404 10 <3,3 m Kommunala vägar 19 514 Summa motorfordon 4 033 993 11 61 164 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 61 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 65 537 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 69 14 4 373 Lastbilar >16t&=6t 184 15 65 537 Lastbilar >6t 590 16 Tunga lastbilar 3 403 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 36 56 85 3 986 3 403 970 VTI notat 0-007

Bilaga 1 Sid (5) A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 1993 Antal mc 30/6 113 940 4 Antal personbilar 3 576 374 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 31 479 6 4 474 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 30 01 7 * 1.51 = 1.51 64 136 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 34 890 8 Lastbilar >6t 6 860 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 4 474.00 Antal bussar 14 190 10 <3,3 m Kommunala vägar 19 096 Summa motorfordon 4 007 75 11 59 865 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 565 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 64 136 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 596 14 4 71 Lastbilar >16t&=6t 095 15 64 136 Lastbilar >6t 639 16 Tunga lastbilar 3 39 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 334 55 638 3 893 3 39 94 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 1994 Antal mc 30/6 115 196 4 Antal personbilar 3 580 10 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 30 53 6 4 983 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 9 588 7 * 1.51 = 1.51 64 904 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 35 009 8 Lastbilar >6t 7 585 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 4 983 Antal bussar 14 10 10 <3,3 m Kommunala vägar 19 35 Summa motorfordon 4 01 30 11 60 51 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 596 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 64 904 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 593 14 4 383 Lastbilar >16t&=6t 13 15 64 904 Lastbilar >6t 713 16 Tunga lastbilar 3 430 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 339 56 66 3 916 3 430 953 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 1995 Antal mc 30/6 117 387 4 Antal personbilar 3 61 480 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 3 711 6 43 800 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 9 305 7 * 1.5 = 1.50 65 700 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 35 087 8 Lastbilar >6t 8 53 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 43 800 Antal bussar 14 435 10 <3,3 m Kommunala vägar 19 7 Summa motorfordon 4 049 97 11 61 05 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 68 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 65 700 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 589 14 4 495 Lastbilar >16t&=6t 133 15 65 700 Lastbilar >6t 803 16 Tunga lastbilar 3 55 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 345 56 898 3 96 3 55 970 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 1996 Antal mc 30/6 11 950 4 Antal personbilar 3 64 840 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 37 350 6 44 019 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 8 759 7 * 1.5 = 1.50 66 09 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 34 08 8 Lastbilar >6t 9 541 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 44 019 Antal bussar 14 665 10 <3,3 m Kommunala vägar 19 368 Summa motorfordon 4 089 185 11 61 513 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 641 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 66 09 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 575 14 4 515 Lastbilar >16t&=6t 063 15 66 09 Lastbilar >6t 896 16 Tunga lastbilar 3 534 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 358 57 13 4 04 3 534 98 VTI notat 0-007

Bilaga 1 Sid 3 (5) A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 1997 Antal mc 30/6 130 041 4 Antal personbilar 3 678 045 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 44 559 6 44 151 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 8 155 7 * 1.5 = 1.50 66 7 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 33 103 8 Lastbilar >6t 10 715 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 44 151 Antal bussar 14 796 10 <3,3 m Kommunala vägar 19 46 Summa motorfordon 4 139 41 11 61 701 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 649 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 66 7 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 559 14 4 55 Lastbilar >16t&=6t 1 987 15 66 7 Lastbilar >6t 998 16 Tunga lastbilar 3 543 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 377 57 1 4 11 3 543 98 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 1998 Antal mc 30/6 137 466 4 Antal personbilar 3 745 933 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 56 394 6 44 637 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 7 653 7 * 1.5 = 1.50 66 955 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 33 473 8 Lastbilar >6t 1 13 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 44 637 Antal bussar 14 881 10 <3,3 m Kommunala vägar 19 640 Summa motorfordon 4 7 91 11 6 39 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 678 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 66 955 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 543 14 4 66 Lastbilar >16t&=6t 1 989 15 66 955 Lastbilar >6t 1 117 16 Tunga lastbilar 3 649 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 39 57 670 4 67 3 649 978 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 1999 Antal mc 30/6 149 970 4 Antal personbilar 3 840 47 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 71 06 6 46 065 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 7 550 7 * 1.49 = 1.49 68 637 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 33 589 8 Lastbilar >6t 13 933 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 46 065 Antal bussar 14 897 10 <3,3 m Kommunala vägar 19 86 Summa motorfordon 4 351 47 11 63 854 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 745 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 68 637 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 539 14 4 783 Lastbilar >16t&=6t 1 989 15 68 637 Lastbilar >6t 1 80 16 Tunga lastbilar 3 808 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 46 58 931 4 496 3 808 976 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 000 Antal mc 30/6 167 346 4 Antal personbilar 3 944 387 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 87 795 6 46 756 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 7 685 7 * 1.49 = 1.49 69 667 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 3 809 8 Lastbilar >6t 15 969 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 46 756 Antal bussar 14 643 10 <3,3 m Kommunala vägar 0 14 Summa motorfordon 4 490 633 11 64 87 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 787 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 69 667 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 534 14 4 840 Lastbilar >16t&=6t 1 915 15 69 667 Lastbilar >6t 1 446 16 Tunga lastbilar 3 894 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 468 59 654 4 705 3 894 945 VTI notat 0-007

Bilaga 1 Sid 4 (5) A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 001 Antal mc 30/6 18 095 4 Antal personbilar 4 008 574 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 307 897 6 47 411 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 7 66 7 * 1.49 = 1.49 70 64 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 31 71 8 Lastbilar >6t 17 74 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 47 411 Antal bussar 14 33 10 <3,3 m Kommunala vägar 0 406 Summa motorfordon 4 589 958 11 65 759 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 86 UVAV Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 70 64 *1,47 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 530 14 4 88 Lastbilar >16t&=6t 1 839 15 70 64 Lastbilar >6t 1 594 16 Tunga lastbilar 3 963 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 511 60 47 5 00 3 963 919 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 00 Antal mc 30/6 01 5 4 Antal personbilar 4 030 663 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 35 68 6 48 975 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 7 09 7 * 1.49 = 1.49 7 973 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 30 43 8 Lastbilar >6t 19 11 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 48 975 Antal bussar 14 130 10 <3,3 m Kommunala vägar 1 079 Summa motorfordon 4 648 631 11 67 951 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 919 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 7 973 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 531 14 5 0 Lastbilar >16t&=6t 1 805 15 7 973 Lastbilar >6t 1 759 16 Tunga lastbilar 4 095 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 578 61 961 5 41 4 095 97 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 003 Antal mc 30/6 17 6 4 Antal personbilar 4 059 103 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 339 591 6 49 906 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 6 77 7 * 1.48 = 1.48 73 860 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 9 089 8 Lastbilar >6t 0 94 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 49 906 Antal bussar 13 878 10 <3,3 m Kommunala vägar 1 000 Summa motorfordon 4 705 493 11 68 830 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 954 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 73 860 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 516 14 5 031 Lastbilar >16t&=6t 1 730 15 73 860 Lastbilar >6t 1 87 16 Tunga lastbilar 4 118 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 65 6 549 5 656 4 118 913 A B C D E F År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.1)/ 3 004 Antal mc 30/6 35 19 4 Antal personbilar 4 094 419 5 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 355 455 6 50 405 Milon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 5 658 7 * 1.48 = 1.48 74 599 = FKM totalt Lastbilar >16t&=6t 8 113 8 Lastbilar >6t 1 547 9 Lätt fordonstrafik Statliga vägar 50 405 Antal bussar 13 553 10 <3,3 m Kommunala vägar 1 10 Summa motorfordon 4 773 937 11 69 554 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 984 Skattning av milon fkm 1 Tung fordonstrafik Summa 74 599 13 >3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 503 14 5 045 Lastbilar >16t&=6t 1 669 15 74 599 Lastbilar >6t 1 983 16 Tunga lastbilar 4 155 17 Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss 18 674 6 971 5 909 4 155 890 VTI notat 0-007