Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll och handling på ett tydligt sätt framgår, kunna ge och ta emot enkla muntliga instruktioner, och kunna samtala om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa frågor, framföra egna åsikter och ge kommentarer. Eleven ska Läsning kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt, kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta handlingen muntligt eller skriftligt, och kunna läsa elevnära faktatexter och instruktioner och kunna beskriva och använda sig av innehållet muntligt eller skriftligt Eleven ska Skrivning kunna skriva läsligt för hand, kunna skriva berättande texter med tydlig handling, kunna skriva enkla elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår, kunna stava ord som eleven själv ofta använder i skrift och ord som är vanligt förekommande i elevnära texter, kunna använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter.
Tala och Samtala Eleven berättar muntligt om och beskriver vardagliga händelser så att innehåll och handling tydligt framgår. I samtal om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder bidrar eleven genom att ställa enkla frågor, framföra egna åsikter och ge kommentarer. Eleven ger och tar emot muntliga instruktioner samt söker information i någon anvisad åldersanpassad källa och återger grundläggande delar av informationen med egna ord. Läsning Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt, såväl högt som tyst. När eleven inte förstår eller läser fel går eleven tillbaka i texten och läser om för att komma vidare i läsningen. Eleven återberättar grundläggande delar av handlingen i skönlitterära texter och beskriver och använder sig av innehållet i faktatexter och instruktioner. Dessutom relaterar eleven det lästa till egna erfarenheter. Skrivning Eleven skriver berättelser, faktatexter och instruktioner läsligt för hand. Texterna kännetecknas av en tydlig handling och ett innehåll som klart framgår. I sina texter använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken och kan också stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Eleven gör enkla bearbetningar av sina texter samt anpassar med stöd av givna kriterier, innehåll och struktur till texttyp och genre. Utifrån något givet kriterium ger eleven även enkla omdömen om egna och andras texter. Språkutveckling Att utveckla sitt språk betyder att bli skickligare i att uttrycka sig själv i tal och skrift och förstå andras tankar reflektera resonera, förstå, se samband, dra slutsatser, argumentera uttrycka empati se olika perspektiv, leva sig in i olika situationer
Läsmotivation Förväntningar om bemästrande elevens värdering av den egna läskompetensen tidigare prestationer samartikulerad helhet analys obok Inre motivation lust och intresse Mål för bemästrande intresserad av att förbättra sina färdigheter och öka sin kompetens (Bråten, 2008) syntes b o bok k (Lundberg, I) Läsfärdighet färdighetsnivå Ordavkodningens utvecklingsstadier Avkodning Enskilda ord Språkförståelse Kontext Beroende av kontext Alfabetisk-fonemisk Ortografiskmorfemisk Bokstäver och orddelar Igenkännande av hela ord Pseudo-läsning Logografisk-visuell (Elbro, 2006, s 37) (Lundberg, I) ålder
Kontrollerade/Automatiserade processer Lässtrategier Kontrollerade processer Automatiserade processer Långsamma, uppmärksamhetskrävande och ansträngande. Vi använder kontrollerade processer när vi ska lära oss nya färdigheter, lösa svåra problem och när vi ska förstå vad någon säger. När vi utfört en färdighet många, många gånger blir den automatiserad. Den sitter i ryggmärgen. En automatiserad process inträffar snabbt utan ansträngning och ofta utanför det medvetna. top - down bottom - up bilder schema (tankesystem, modell eller referensram) associationer God läsutveckling Delarna samspelar och skapar en helhet uppleva att läsning handlar om mening, glädje, betydelse, budskap, upplevelse och förståelse. De måste få erfara att texter har något att säga som kan vara viktigt. (Lundberg & Herrlin, sid 10) God läsutveckling innehåller. Varför kartläggning? Barn är olika och alla måste bli sedda Läsutvecklingens olika dimensioner Delarna samspelar och skapar en helhet Kartläggning och övningar Läsprofil för varje elev
Fonologisk medvetenhet Ordavkodning rim, stavelser identifiera ljud analys och syntes fonembyte bilda ord av givet begynnelseljud bokstavskännedom känner igen ordbilder känner igen/läser; nya småord, tvåstaviga ord, ord med konsonant-förbindelse, nonsensord och ljudstridigt stavade ord Flytande läsning läser med flyt, säkerhet och förståelse; ord, meningar, serier, hel bok med enkel text och många bilder, hel bok med mer text och färre bilder läser textremsan Läsförståelse förstår innebörden av / läser med förståelse; enkla ord, enkla meningar, längre meningar och hela stycken. samtalar och ställer frågor kopplar det lästa till egna erfarenheter och tidigare kunskaper gör inferenser läser kritiskt och reflekterande uppfattar den röda tråden övervakar sin egen läsning
Läsförståelsens olika sidor Klara målen (NOK 2009) Läsa, tala och samtala Skriva Att ta fram information som direkt finns i texten Att gå bortom den givna informationen och göra slutledningar (inferenser) Att tolka och integrera Att bedöma texten och reflektera över den Lokaliseringsfrågor/Tolkning- och integreringsfrågor Läs med flyt Ett målmedvetet arbetssätt för att utveckla läsförståelsen Bokens framsida Bokens baksida Val av bok/text (ställ frågor/känslor) Tankekarta Om läsning Metodiska idéer Före, under och efter läsningen Arbetsbladen en översikt Efter arbetet med arbetsbladen Flytande läsning, Läsa högt/tänka tillbaka, Frågekedja, Stödord, Personer, Nyckelord Samla ord, Tidigare erfarenheter och kunskaper, Ordbingo Inledning, händelse och avslutning, Berättelsens röda tråd, Ställ frågor Tankekarta Sammanfattning och återkoppling Text och tanke