att utarbeta en nordisk brandingstrategi för inomnordisk och internationell turism i Norden

Relevanta dokument
TILMÆLI. Samstarf innan ferðaþjónustu á Norðurlöndum. Norðurlandaráð

FRAMSTÄLLNING. Mode og branding av Norden

BETÄNKANDE ÖVER MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om regeringarnas uppdrag till sina centrala myndigheter om att underlätta den fria rörligheten

att låta genomföra en kartläggning av regleringarna och praxisen för offentlig upphandling i de nordiska länderna idag

att arbeta för att man inom EU inför ett gemensamt tak för utsläpp av näringsämnen från fiskodling i öppna kassar i Östersjön

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag

Referat. Diskussion och beslut 2/6. 53/14 Öppnande av möte och godkännande av dagordning. 54/14 Gränshinder för Näringslivet.

att ta fram ett förslag till ett sammanhållet program för ett långsiktigt, holistiskt turismsamarbete i Norden.

BETÄNKANDE ÖVER MEDD ELANDE OM REKOMMENDATION. Fællesindkøb for offentlige myndigheder i de nordiske lande

Referat. 31/11 Godkännande av dagordning. 32/11 Godkännande av referat

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Informationsutbyte mellan studiestödsmyndigheterna erfarenheter och utvecklingsbehov.

Præsidiets betænkning over Medlemsforslag om godkännande av alla de nordiska ländernas nationalspråk som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om fællesindkøb for offentlige myndigheder. Næringsudvalgets betænkning over.

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål. Resultat från Visit Swedens Brand Tracking

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik

Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder

Norden i tal. Store Strandstræde 18 DK-1255 Köpenhamn K.

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering INS-projektet, Lunds universitet

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Företagspolitik i en nordisk kontext

Upplev landsbygden med funktionsnedsättning

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Referat. Fellesmøte med Miljøutvalget. 102/14 Öppnande av möte och godkännande av dagordning. 103/14 Referat från Närinsutskottets septembermöte

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni

Nordisk statistik 2018

Kulturfakta.

Stockholm Selections

Den internationella bilden av Sverige som land. Så står sig Sverige i världen enligt Nation Brands Index SM

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

från välfärdsutskottet möte den 15 april 2004 i Helsingfors, Finland

Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet

Stöd för kompetensutveckling

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

REKOMMENDATION. Mobilitet och rättvis konkurrens

Förslag till handlingsprogram

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd

Program för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Turismen i Helsingborg sommaren Varm VM-sommar med SM-vecka och jubilerande Eskilscup

Strategi Version

Den internationella bilden av Sverige som land

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder

Inkvarteringsstatistik för hotell 2004

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september

Kulturfakta.

svenska NordForsk Strategi

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

kulturfondens styrelsemöte

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Stockholms besöksnäring. September 2014

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för barn och unga i Norden

Företagspresentation. Din leverantör av dryckesutrustning

Gästnätter Lund 2017

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Shopping, natur och mat präglar turismen i Sverige

StatNord! Gränsregional statistik för gränssamarbete och tillväxt

Shoppingturism i Sverige

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Modersmål och litteratur 5 sp Grannspråksdidaktik

Referat. 1. Godkännande av dagordning. 2. Godkännande av referat. 3. Medlemsförslag om gemensam nordisk insats mot ungdomsarbetslöshet.

MARKNADSPLAN 2014 FÖR INTERNATIONELLA MARKNADER

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd

Besöksnäringsstrategi Söderhamn

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

Industriell plattform för leverantörer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd. Mødegruppe Nordisk embedsmandskomite for næring, EK-N Mødetid 11. oktober 2012 Mødested Trondheim.

'Jen - studieanvisningar och inläsningsmaterial

från välfärdsutskottet möte den 2 februari 2004 i Reykjavik, Island

Inbjudan. till idéverkstad. Idéverkstad: Turism på 10-talet

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Från möte i Välfärdsutskottet den 23 september 2003 i Fredrikshavn, Danmark

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

Medlemsblad Kära Nordenvänner,

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Brug och förvaltning av nordiska havsområden i dag och imorgon. Miljöhandlingsprogram och havet.

Kulturfakta.

Stockholms besöksnäring. April 2015

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Genèveskolan den Nordiska Folkhögskolan

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Transkript:

FRAMSTÄLLNING Norden som turistdestination Enligt artiklarna 45 och 56 i Helsingforsavtalet har den 4 juni 2014 antagit nedanstående framställning efter förslag av. rekommenderar Nordiska ministerrådet att utarbeta en nordisk brandingstrategi för inomnordisk och internationell turism i Norden att inledningsvis satsa resurser på att marknadsföra och marknadsanpassa Norden i förhållande till ett fåtal konkreta marknader att bidra till att skapa ett nordiskt turismnätverk genom att sammanföra relevanta turismaktörer och uppmana dem att samarbeta om att marknadsföra Norden och gemensamma nordiska upplevelser Kungälv den 4 juni 2014 Karin Åström President Britt Bohlin Rådsdirektør Sida 1 av 6

Bilaga: UTSKOTTSFÖRSLAG Framställning om Norden som turistdestination 1. Utskottets förslag föreslår att rekommenderar Nordiska ministerrådet att utarbeta en nordisk brandingstrategi för inomnordisk och internationell turism i Norden att inledningsvis satsa resurser på att marknadsföra och marknadsanpassa Norden i förhållande till ett fåtal konkreta marknader att bidra till att skapa ett nordiskt turismnätverk genom att sammanföra relevanta turismaktörer och uppmana dem att samarbeta om att marknadsföra Norden och gemensamma nordiska upplevelser föreslår att rekommenderar de nordiska regeringarna att justera de nationella regleringarna av de nationella turistrådens/visit-organisationernas uppdrag, så att uppdraget i högre grad också inkluderar turismsamarbete inom Norden och samlad branding av Norden utåt och inåt att utveckla jämförbar statistik som visar hur turister rör sig och spenderar sina pengar i hela Norden Sida 2 av 6

2. Bakgrund Turismeerhvervet er en af de største økonomier med en omsætning på ca. 75 milliarder kroner om året alene i Danmark og med ca. 100.000 beskæftigede i hele branchen (DK). Turismesektoren nyder i disse år derfor også stor opmærksomhed og bred opbakning privat, organisatorisk og i det politiske system. Tyvärr så ser vi, samtidigt som turismen till Europa växer år för år, att Nordens andel av den samlade turismen krymper. Norden tillhör inte ens en av de 10 mest besökta destinationerna i Europa för tillresande från andra världsdelar. Kan denna trend vändas om de nordiska länderna marknadsför sig gemensamt istället för enskilt? Vad lockar turister till Norden? Norden attraherar som utgångspunkt turister som söker sig till det rena, det naturliga och det glest befolkade i bred bemärkelse. Samma målgrupper som naturligt skulle söka sig till ett land som Kanada. Här har Norden dock vissa fördelar. Norden kan också uppvisa uråldrig kultur och en rikare palett av kulturella utbud. Norden är Europas Kanada, men har mer att erbjuda. Norden kan däremot inte konkurrera med Sydeuropa på områden såsom sol/värme eller historiska monument/miljöer. Inte heller på områden teater, opera eller shopping. Norden behöver således finna sin egen nisch och samla sina gemensamma krafter för att paketera det Norden har att erbjuda resten av världen. Många fjärran besökare känner inte till skillnaden på Danmark och Norge, Sverige eller Finland. Var det finns fjordar eller isbjörnar. Det finns heller ingen anledning till någon större differentiering. Det är det samlade nordiska utbudet som är styrkan, inte det enskilda landets utbud. Norden behöver bara bli bättre på att agera samfällt för att fånga in de besökare som kan attraheras av det Norden har att erbjuda. Den tillresande turisten ska med fördel kunna uppleva Nordens om en samlad destination med ett stort antal tydligt formuleringsbara upplevelser. Det Norden har att erbjuda For at få tilstrækkelig gennemslagskraft vil det være nødvendigt at "brande" hele Norden under et fælles mærke. Et brand og et navn, der ikke alene har gennemslagskraft i hele verden, men som også kan forstås umiddelbart af enhver person eller virksomhed, der viser interesse for Norden i Norden og ude i verden. Utifrån nationella perspektiv är det naturligtvis önskvärt av bl.a. regionalpolitiska skäl, att locka utländska turister till alla delar av det egna landet. Det är dock svårt att locka turister från Kina, USA eller Brasilien till platser såsom Esbjerg, Kongsvinger, Kouvola eller Enköping. Man bör hellre fokusera på en samling flaggskepp som i sig själva redan har ett brand och som många kanske redan har en vag bild av. Några exempel: Danmark: Köpenhamn, Tivoli, Legoland, HC Andersen, Skagen, design Sverige: Stockholm, Birka/vikingar, Vasamuséet, Ishotellet, Sareks nationalpark/vildmark, Astrid Lindgrens värld, skärgård Norge: Oslo, fjordar, Nordkap, norrljuset, midnattssol, vikingar, valar Finland: Helsingfors, 1000 sjöar, samekultur, tomten, saunakultur, design, skärgård Island: Reykjavík, geysrar, varma källor, vulkaner, vikingar, landskap, islandshästar, valar Grönland: isbjörnar, glaciärer, hundspann, isberg, inuitkultur, valar Sida 3 av 6

Färöarna: fågelberg, dramatisk natur, Nordatlanten, valar. Åland: fredsöar, självstyre, skärgård Om man under en samlad marknadsföringshatt lyckas packetera en samling konkreta besöksmål/upplevelser under ett gemensamt varumärke som heter Norden eller Scandinavia, och lägger gemensamma resurser i det, så bör det vara möjligt att öka omvärldens intresse för Norden. Hur kan man skapa ett Norden som samlad destination? Det finns flera vägar att gå och element att ta med i en sådan ansats. För det första så kan de nordiska regeringarna i sina styrdokument/lagstiftning ålägga de nationella turistorganisationerna (Visitorganisationerna/Turistråden) att samarbeta med varandra för att marknadsföra Norden som en samlad destination. Ur ett nationellt perspektiv vore det också rationellt med tanke på att studier har visat att genom att marknadsföra t.ex. norska fjordar i Kina så får Stockholm fler kinesiska turister. Det är också möjligt att engagera enskilda kommuner och upplevelseföretag, (Tivoli, Vasamuséet, Tomteland i Rovaniemi m.fl.) att inom ramen av ett nordiskt turismnätverk gemensamt understödja samlade satsningar såväl inom som utanför Norden, för att branda Norden och locka turister. Ett sådant nätverk skulle också underlätta möjligheten att sätta samman färdiga paket- och gruppresor för nationaliteter som helst reser i grupp under ordnade former. Om de nordiska regeringarna önskar slå in på den nordiska vägen för att locka fler turister till Norden, kunde man också t.ex. arrangera en stor nordisk turismkonferens, i regi av Nordisk Innovation och de nordiska Visit-organisationerna m.fl. och till denna konferens inbjuda centrala turismintressenter i de nordiska länderna. Där kunde den nya nordiska brandingstrategin presenteras och deltagarna kunde inviteras att ansluta sig till ett nordiskt turismnätverk för att vidareutveckla konceptet och ev. destinationspaket. Kan ett sådant nordiskt turismnätverk sedan fortleva och arrangera årliga konferenser så har man kanske skapat ett varaktigt grundlag för en gemensam nordisk synlighet i världen. Nordiska pilotprojekt/ testing grounds Utöver det att skapa en överordnad nordisk brandingstrategi, kan det vara en fördel att avgränsa och initialt fokusera på ett urval av marknader. Wonderful Copenhagen har under de gångna två åren låtit kartlägga kinesisk turism i Danmark och Norden, och arbetar nu vidare på att göra Norden turismvänligt för den kinesiska marknaden. Visit Denmark har också utarbetat ett projekt under beteckningen "New Nordic Tourism in China 2015-17", som nu samtliga fem nationella turistråd har ställt sig bakom. Tanken är att detta projekt ska löpa parallellt med och vara en integrerad del av andra nordiska branding-projekt, finansierat av antingen det danska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2015, av Nordisk Innovation i Oslo, eller av andra parter. Resultatet av denna Kinasatsning ska sedan kunna spridas till andra nya marknader såsom Brasilien och Indien, och kan förhoppningsvis på sikt också påverka hur de nationella turistråden arbetar i USA och södra Europa. Nordisk identitet Ska Norden kunna branda sig i världen utifrån vissa definierade värden och upplevelser förutsätts det nästan att man också internt i Norden delar samma bild av sig själva. Nordens befolkning ska kunna stå bakom den image av Norden som säljs utåt och indirekt själva kunna fungera som privata ambassadörer för det som är Norden. Det fungerar inte att visa upp en bild av Norden utåt om denna inte samstämmer med den bild vi Sida 4 av 6

som bor i Norden själva har. Därför är det också viktigt att branda Norden inom Norden. Statistik över turismen i Norden Nationellt finns det statistik rörande besök och omsättning m.m. kopplad till turism. Sådan statistik följer gemensamma mallar för hela EU. Dock är det oklart om det finns statistik som tydligt visar hur turister rör sig på tvärs inom Norden vilka de är, vad de besöker och var de spenderar sina pengar. Om man vill satsa på Norden som brand för internationell turism, är det också viktigt att ha en tydligare bild av hur turismen inom Norden ser ut. 3. Remissbehandling Sekretariatet har under hösten 2013 haft en löpande dialog med Visit Denmark. Dialog har också förekommit med Visit Sweden och Dansk Industri m.fl. Visit Sweden och Visit Denmark har också hållit en gemensam presentation för näringsutskottet om just förutsättningarna och intresset för ett fördjupat nordiskt turismsamarbete. Tongångarna från samtliga parter som sekretariatet har varit i kontakt med indikerar att tiden är mogen för ett fördjupat nordiskt turismsamarbete, där nordisk branding utgör en del. Bland annat kommer de nordiska Visit-organisationerna, som redan marknadsför sig samlat i Nordamerika, att ha en gemensam satsning i Italien i maj 2014. Sekretariatet har också varit i dialog med det kommande danska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, och förstått att Danmark 2015 avser att ta initiativ till samnordiska turismsatsningar av ännu oklar art. Visit-organisationerna och branding genom turism utgör också en del av det arbete som nu är påbörjat av Nordiska ministerrådet, för att branda Norden rent allmänt. En färdig brandingstrategi för Norden kommer att presenteras i samband med s session hösten 2014, och enligt utsaga önskas vara delaktig i framtagandet av denna brandingstrategi. 4. Utskottets synpunkter Taget i betraktning allt det som sker inom turismvärlden, och det faktum att Norden halkar efter stora delar av övriga Europa vad gäller mängden turister, så menar utskottet att tiden är mogen för en samnordisk satsning och branding av Norden som en gemensam turistdestination, såväl globalt som nationellt/nordiskt. Mot bakgrund av ovanstående föreslår näringsutskottet att rekommenderar Nordiska ministerrådet att utarbeta en nordisk brandingstrategi för inomnordisk och internationell turism i Norden att inledningsvis satsa resurser på att marknadsföra och marknadsanpassa Norden i förhållande till ett fåtal konkreta marknader att bidra till att skapa ett nordiskt turismnätverk genom att sammanföra relevanta turismaktörer och uppmana dem att samarbeta om att marknadsföra Norden och gemensamma nordiska upplevelser Sida 5 av 6

Mot bakgrund av ovanstående föreslår näringsutskottet dessutom att rekommenderar de nordiska regeringarna att justera de nationella regleringarna av de nationella turistrådens/visit-organisationernas uppdrag, så att uppdraget i högre grad också inkluderar turismsamarbete inom Norden och samlad branding av Norden utåt och inåt att utveckla jämförbar statistik som visar hur turister rör sig och spenderar sina pengar i hela Norden Akureyri den 8 april 2014 Anders Karlsson (S) Arto Pirttilahti (cent) Billy Gustafsson (S) Eero Suutari (saml) Finn Thranum (V) Gunvor Eldegard (A) Heidi Nordby Lunde (H) Per Olaf Lundteigen (Sp) Ruth Mari Grung (A) Sivert Haugen Bjørnstad (FrP) Steingrímur Sigfússon (VG), vice ordförande Tarja Filatov (sd) Torgeir Knag Fylkesnes (SV) Sida 6 av 6