KKV2000, v1.2, 2011-02-05 2015-02-20 1 (14) GIFTFRI FÖRSKOLA KÖKS- OCH SERVERINGSUTRUSTNING KRAVFÖRSLAG OMFATTNING: Alla typer av köks- och serveringsutrustning. Livsmedelsförpackningar och storköksmaskiner omfattas inte. Kravnamn Kravtyp Kravnivå Argument Kravtext Rutiner för kvalitetssäkring Kvalificeringskrav Baskrav Genom uppfyllande av detta krav visar leverantören att rutiner finns på plats för att kunna tillhandahålla den omfattande dokumentation som enligt lagen ska finnas. Detta är ett minimumkrav för att produkterna ska betraktas som säkra ur exponeringssynpunkt. Uppfyllande av kravet visar också att leverantören har kapacitet att uppfylla övriga kemikalierelaterade produktkrav som ställs i upphandlingen. Anbudsgivaren ska ha dokumenterade rutiner för: uppfyllande av ramförordning (EG) nr 1935/2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, samt dess underliggande material- och ämnesspecifika förordningar. För de områden där materialspecifika förordningar saknas, ska anbudsgivaren referera till vilken nationell lagstiftning eller rekommendation inom EU man använder för att bevisa uppfyllande av ramförordningen. att kravställa tillverkande underleverantörer att ha dokumenterat kvalitetsäkringssystem för att kunna producera i enlighet med förordning (EG) nr 2023/2006 om god tillverkningssed när det gäller material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. att till sina kunder informera om innehåll av ämnen som finns upptagna på kandidatförteckningen (Artikel 59 i Förordning (EG) nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering, godkännade och begränsning av kemikalier (Reach)), och som finns i varor i sortimentet i halter över 0,1 vikts% (1000 Adress 103 85 Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon 08-700 16 00 Fax 08-24 55 43 konkurrensverket@kkv.se
2015-02-20 2 (14) mg/kg). Anbudsgivaren ska ange i vilket format denna information kommer levereras vid kontraktsstart. Förslag till verifikat Beskrivning av leverantörens rutiner för kvalitetssäkring, som minst innehåller ovanstående punkter. Detta kan exempelvis vara en del av ett ISO 9001-certifierat system eller egenkontrollsystem enligt Normpack - normen. Vid uppföljning under kontraktstiden kan upphandlande myndighet komma att begära in underliggande dokumentation inom utvalda områden, t.ex. analysrapporter eller Normpack produktcertifikat. Motiv till kravet Ansvaret i förordning (EG) nr 1935/2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel gäller att ha dokumentation tillgänglig gällande exempelvis: Märkning och kommunikation om förväntat användningsområde till användaren (art. 15) Skriftliga förklaringar om överensstämmelse för specifikt reglerade material, såsom plaster och keramik (art. 16) Spårbarhet minst ett steg framåt och bakåt i leverantörskedjan (art. 17) Exempel på underliggande materialspecifik förordning är (EG) nr 10/2011 om material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Denna förordning innehåller bland annat en lista över godkända ämnen att användas vid tillverkning (bilaga I), samt beskrivning av testförfarande och screeningmetod för att kontrollera att varan uppfyller kraven i förordningen (bilaga V, kap 2-3). En fullständig lista på material- och ämnesspecifika förordningar för produkter avsedda för livsmedelskontakt återfinnes på EUkommissionens hemsida. Förordning (EG) nr 2023/2006 om god tillverkningssed kräver ett dokumenterat kvalitetssäkringssystem hos alla aktörer som tillverkar, förädlar och distribuerar material och produkter avsedda att användas i kontakt med livsmedel. På kandidatförteckningen i EU:s kemikalielagstiftning Reach (förordning (EG) nr 1907/2006) förs ämnen upp misstänks eller bevisats vara skadliga för människa och/eller miljö. Enligt förordningen ska leverantörer av varor direkt kunna tillhandahålla information till yrkesmässiga kunder (såsom upphandlande myndigheter) om kandidatsförteckningens ämnen som förekommer i de levererade varorna i halter över 0,1 vikts% (1000 mg/kg). Här efterfrågas att rutiner finns på plats för att uppfylla detta ganska
2015-02-20 3 (14) omfattande lagkrav, som bl.a. kräver kvalitetssäkring och fungerande informationsflöde i flera underliggande nivåer i leverantörskedjan. Rutinerna för informationsinhämtning kan exempelvis baseras på det arbetssätt som rekommenderas i Kemikalieinspektionens Vägledning för leverantörer av varor. Den svenska näringslivsgruppen Normpack hjälper sina medlemsorganisationer att arbeta med egenkontrollsystem för att uppnå säkra material och produkter i kontakt med livsmedel, i enlighet med svenska och europeiska regelverk. Som medlem förbinder man sig att ha fungerande rutiner för intern kvalitetskontroll, som bland annat säkerställer att företaget uppfyller kraven i den s.k.normpacknormen. Organisationen utfärdar också tredjepartsgranskade produktcertifikat, som garanterar att den specifika produkten uppfyller kraven enligt Normpacknormen. Dessa kan t.ex. efterfrågas vid uppföljning. Information till upphandlaren Observera att uppfyllande av Reachförordningens informationskrav inte omfattas av Normpacks egenkontrollsystem. Medlemskap i denna organisation kan endast användas som verifikat för punkt 1-2 i detta krav. Kravnamn Kravtyp Kravnivå Argument Kravtext Förslag till verifikat Motiv till kravet Antibakteriell funktion Teknisk specifikation Baskrav Genom detta krav efterfrågas produkter fria från tillsatser av ämnen med antimikrobiell funktion. Behandling med antimikrobiella ämnen är i de flesta fall onödig och kan påskynda resistensutveckling hos mikroorganismer. Ämnena är ofta mycket svårnedbrytbara i naturen. Ämnen ska inte tillsättas i offererade produkter i syfte att ge en antimikrobiell funktion. Leverantörsförsäkran. Stickprov på teknisk dokumentation som visar att produkten inte innehåller antimikrobiella ämnen kan komma att begäras in vid ingående av avtal samt under avtalstiden. Det förekommer att produkter behandlas med antimikrobiella ämnen (t.ex. triklosan och silverföreningar) för att motverka tillväxt av bakterier och svampar. Denna behandling försvinner dock snabbt vid tvätt och kan då spridas i naturen där ämnena kan göra skada. Nyttan med användning av antimikrobiella ämnen i produkter är tveksam; god hygien är tillräcklig.
2015-02-20 4 (14) Kunskapen om hur antimikrobiellt behandlade produkter påverkar människor är bristfällig. Antimikrobiella ämnen kan påskynda utvecklingen av resistenta bakterier och svampar. Risken är då t.ex. att bakterier blir resistenta mot medel som kan vara nödvändiga för hygien och hälsa i andra sammanhang. Antimikrobiella medel är en typ av biocider som omfattas av förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på markaden och användningen av biocidprodukter. Läs mer om antimikrobiellt behandlade varor på Kemikalieinspektionens hemsida. Antimikrobiella ämnen är inom EU inte godkända att användas i plastprodukter avsedda för livsmedelskontakt. Ämnena kan dock förekomma i delar av produkterna som av tillverkaren inte bedöms vara i matkontakt, eller i material som inte är reglerade genom materialspecifika förordningar. För att förhindra användning av antimikrobiella ämnen i dessa material är det motiverat att ställa detta krav. En del av dessa ämnen är ännu inte riskutvärderade inom biocidförordningen (EU) nr 528/2012. Information till upphandlaren Rester från antimikrobiella ämnen från tillverkningsprocessen kan finnas kvar i produkter av papper. Kravnamn Kravtyp Kravnivå Argument Kravtext Begränsning av bisfenol A Teknisk specifikation Baskrav och avancerat krav Ämnet bisfenol A misstänks kunna skada människans fortplantningsförmåga samt är misstänkt hormonstörande vid låga doser. Barn är särskilt känsliga för denna typ av effekter och därför bör ämnen med de nämnda egenskaperna minimeras i vår vardag. BASKRAV: Bisfenol A (CASnr 80-05-7) ska inte utsöndras från produkten i halter över 0,06 mg/kg livsmedel. AVANCERAT KRAV: Produkterna i sortimentet ska vara fria från bisfenol A, d.v.s. bisfenol A ska
2015-02-20 5 (14) inte ha använts under tillverkningen. Förslag till verifikat BASKRAV: Leverantörsförsäkran eller analysprotokoll som styrker att kravet uppfylls. Analys ska ske enligt metod angiven i förordning (EG) nr 10/2011 om material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt med livsmedel, bilaga V, kap 2). Om andra material än polykarbonat används, ska detta styrkas med en materialspecifikation. Vid uppföljning kan analysresultat komma att begäras in. AVANCERAT KRAV: Materialspecifikation (produkten ska vara tillverkad av andra material än polykarbonatplast) Motiv till kravet Bisfenol A (BPA) är en hormonliknande syntetisk kemikalie som används för att tillverka polykarbonatplast. Det är en hård och genomskinlig plast som används exempelvis i serveringsprodukter (tallrikar, muggar), kärl för mikrovågsugn, köksredskap och kantiner. BPA används också vid tillverkning av epoxiplast, som bl.a. används som ytskikt i konservburkar samt för att renovera insidan av vattenledningsrör. Bisfenol A kan även användas som en tillsats, stabilisator, i annan plast. Bisfenol A kan verka hormonstörande på människor. Barn är särskilt känsliga för hormonstörande effekter och därför behöver ämnen som har dessa egenskaper minimeras i vår vardag. Bisfenol A är även klassat som misstänkt reproduktionstoxiskt, alltså ett ämne som misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet. Skärpt klassificering väntas träda i kraft 2016, vilket innebär att bisfenol A kan komma att läggas till på kandidatförteckningen i Reach (artikel 59 i Förordning (EG) nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering, godkännade och begränsning av kemikalier). Utsöndring av ämnet bisfenol A regleras idag i förordning (EG) nr 10/2011 om material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt med livsmedel, med ett gränsvärde på 0,6 mg/kg livsmedel. Enligt Livsmedelsverket, och baserat på riskvärdering från Efsa (European Food Safety Authority), förekommer det ingen risk för alltför hög utsöndring av Bisfenol A från polykarbonatplaster som används i köks- och serveringsutrustning. Oenighet råder dock inom forskningsvärlden om TDI (tolerable daily intake) och gränsvärden är tillräckligt lågt satta, framför allt för produkter avsedda för barn. Det finns misstankar om andra allvarliga risker såsom effekter på
2015-02-20 6 (14) bröstkörteln och hjärnans utveckling som kan uppkomma vid exponering för mycket låga doser. Denna oenighet kring risker, samt EU:s kommande skärpta klassificering för reproduktionstoxicitet, motiverar kravställande på innehåll av Bisfenol A i produkter avsedda för barn. Inom EU är bisfenol A sedan 2011 förbjudet att använda för tillverkning av nappflaskor. Från och med 1 juli 2013 är det i Sverige inte tillåtet att använda bisfenol A i lack och ytskikt i barnmatsförpackningar. Danmark har sedan 2011 ett nationellt förbud mot användning av bisfenol A i material i kontakt med livsmedel avsedda för barn upp till 3 år. I Frankrike införde man fr.o.m. 1 jan 2015 ett förbud mot användning av Bisfenol A i alla material i kontakt med livsmedel. Här kravställs endast bisfenol A. Enligt svenska Bisfenol A-utredningen (SOU 2014:90) kan andra bisfenoler såsom BPS, BPF och BPAP användas för att ersätta BPA vid tillverkning av polykarbonatplast; dock är användningen mycket liten idag och vidare utredningar behövs om ämnenas hormonstörande egenskaper. Studier pågår för att utreda om bisfenoler även har miljöfarliga egenskaper. Här föreslås ett baskrav med ett sänkt gränsvärde som en extra säkerhetsfaktor och som speglar marknadsnivån. Detta reglerar mängden restmonomerer som kan utsöndras från färdig produkt tillverkad av polykarbonatplast. Flera kommuner har tagit politiska beslut att så långt som möjligt fasa ut hormonstörande ämnen ur samhället, och därigenom Bisfenol A. I dessa fall kan man använda det avancerade kravet, som inte tillåter användning av ämnet överhuvudtaget. Detta ger som konsekvens att polykarbonatplast (PC) inte kan användas i de upphandlande varorna, och upphandlingen bör därför föregås av en intern diskussion och marknadsundersökning kring alternativa produkter. Information till upphandlaren Om den avancerade kravnivån används bör en dialog med leverantörer föras om vilka alternativa material som erbjuds och som kan passa in i verksamheten både kvalitetsmässigt och arbetsmiljömässigt. Material som idag ses som alternativ till polykarbonatplast är t.ex. glas, porslin, rostfritt stål, eller andra typer av plaster.
2015-02-20 7 (14) Kravnamn Kravtyp Kravnivå Argument Ftalatfri plastfilm Teknisk specifikation Baskrav Hälsofarliga mjukgörare (ftalater) kan undvikas genom att använda detta krav. Kravtext Plastfilm ska inte innehålla ftalaterna DEHP (CAS 117-81-7), DBP (CAS 84-74- 2), BBP (CAS 85-68-7), DiNP (CAS 28553-12-0, 68515-48-0), DIDP (CAS 26761-40-0, 68515-49-1) och DiBP (CAS 84-69-5). Förslag till verifikat Motiv till kravet Materialspecifikation som visar att plastfilmen är tillverkad av polyeten (PE) eller annat material. Om plast av polyvinylklorid (PVC) används ska information ges om vilka alternativa mjukgörare som används i plastfilmen. Ftalater är en grupp kemiska ämnen som är vanliga som mjukgörare i polyvinylkloridplast (PVC). Plastfilm tillverkad av PVC är den typ av plastfilm som används mest inom såväl förskolor som restauranger; detta på grund av materialets goda vidhäftningsförmåga. Många ftalater är hormonstörande och/eller klassade som reproduktionstoxiska. Ftalaterna kan läcka ut ur plasten och tas upp av kroppen. Förordning (EG) nr 10/2011 (om material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt med livsmedel) tillåter idag användning av ett antal ftalater, som står uppförda på Reachförordningens ((EG) nr 1907/2006) kandidatförteckning (artikel 59) och tillståndslista (bilaga XIV), där de alltså förbjuds att användas i andra typer av varor. Genom detta krav kan upphandlande myndighet efterfråga plastfilm fri från dessa ftalater. Ftalater är lättrörliga och utsöndras i högre grad till feta livsmedel, därför kan det dessutom vara svårt att uppfylla livsmedelsgodkännande. Som alternativa mjukgörare är adipater och citrater de mest använda på marknaden. Risken för innehåll av ftalater är större i produkter tillverkade utanför EU. Information till upphandlaren Det vanligaste alternativet till polyvinylkloridplast (PVC) är plastfilm tillverkad av polyeten (PE).
2015-02-20 8 (14) Kravnamn Kravtyp Kravnivå Argument Innehåll av särskilt farliga ämnen (Kandidatförteckningen) Särskilda kontraktsvillkor Baskrav, avancerat krav och spjutspetskrav BASKRAV: Genom detta krav efterfrågas information om de miljö- och hälsofarliga kemikalier som listas i kandidatförteckningen i EU:s kemikalielagstiftning Reach. AVANCERAT KRAV: Genom detta krav undviks de miljö- och hälsofarliga kemikalier som listas i kandidatförteckningen i EU:s kemikalielagstiftning Reach. Kravet bidrar till att minska barnens exponering för dessa ämnen i sin vardag. SPJUTSPETSKRAV: Spjutspetskravet säkrar att leverantören jobbar drivande med kemikaliefrågorna. Kravtext BASKRAV: Vid avtalsstart ska information om innehåll av ämnen, som finns upptagna på gällande kandidatförteckning (Artikel 59 i Förordning (EG) nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering, godkännade och begränsning av kemikalier (Reach)) och som finns i offererade produkter i halter över 0,1 vikts% (1000 mg/kg), ges till den upphandlande myndigheten. Med 0,1 vikts% (1000 mg/mg) avses varje individuell del av en vara. Om nya ämnen förs upp på kandidatförteckningen under avtalstiden, ska den upphandlande myndigheten underrättas om dessa förekommer i offererade produkter. Detta ska ske inom sex månader efter europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) offentliggörande av en reviderad kandidatförteckning. AVANCERAT KRAV: Offererade produkter ska inte innehålla 0,1 vikts% (1000 mg/mg) eller mer av ämnen som finns upptagna på gällande kandidatförteckning (Artikel 59 i Förordning (EG) nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering, godkännade och begränsning av kemikalier (Reach)). Med 0,1 vikts% (1000 mg/mg) avses varje individuell del av en vara. Om nya ämnen förs upp på kandidatförteckningen under avtalstiden, ska detta krav uppfyllas inom 6 månader efter den europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) offentliggörande av en reviderad
2015-02-20 9 (14) kandidatförteckning. SPJUTSPETSKRAV: Leverantören ska under avtalstiden göra en inventering av förekomsten av ämnen med miljöfarliga, hälsofarliga och hormonstörande egenskaper enligt bilaga inventering av miljö- och hälsofarliga samt hormonstörande ämnen. Inventeringen ska omfatta offererade produkter. Förslag till verifikat BASKRAV: En lista över de ämnen på kandidatförteckningen som förekommer i halter över 0,1 vikts% (1000 mg/mg) i offererade produkter, samt information om i vilka produkter de förekommer. Finns ämnena inte över den angivna halten så anges detta och det krävs då ingen lista. Informationen ska baseras på teknisk dokumentation (t.ex. säkerhetsdatablad) från tillverkare och materialleverantörer, och materialtester om nödvändigt, i enlighet med rekommendationer i Kemikalieinspektionens Vägledning för leverantörer av varor. AVANCERAT KRAV: Leverantörsförsäkran, som ska vara baserad på teknisk dokumentation (t.ex. säkerhetsdatablad) från tillverkare och materialleverantörer, och materialtester om nödvändigt, i enlighet med rekommendationer i Kemikalieinspektionens Vägledning för leverantörer av varor. SPJUTSPETSKRAV: Leverantören ska vid avtalsstart uppvisa en tidsatt plan för inventering av ämnen med miljöfarliga, hälsofarliga och hormonstörande egenskaper enligt bilaga. Uppföljningsmöten ska hållas under avtalsperioden. Motiv till kravet BASKRAV: På kandidatförteckningen i EU:s kemikalielagstiftning Reach (förordning (EG) nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering, godkännade och begränsning av kemikalier) förs så kallade särskilt farliga ämnen upp (Substances of Very High Concern, SVHC). Detta är ämnen som misstänks eller bevisats vara skadliga för människa och/eller miljö och som kan komma att inkluderas på tillståndslistan (bilaga XIV i Reach) varför en tidig utfasning är att föredra. Kandidatförteckningen uppdateras regelbundet, ca 2 gånger per år. Den senaste förteckningen finns på den Europeiska kemikaliemyndighetens Echas webbplats.
2015-02-20 10 (14) Det är viktigt att ställa detta krav eftersom uppfyllande av lagkravet brister inom många branscher. Tillgång till information om innehåll av ämnen på kandidatförteckningen möjliggör ett aktivt produktval i avropsskedet alternativt utfasning ur verksamheten. Ett sätt för anbudsgivaren att uppfylla kravet är att arbeta enligt metodbeskrivningen i Kemikalieinspektionens Vägledning för leverantörer av varor vid inventering och kontroll av ämnen i sina varor. AVANCERAT KRAV: På kandidatförteckningen i EU:s kemikalielagstiftning Reach (förordning (EG) nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering, godkännade och begränsning av kemikalier) förs så kallade särskilt farliga ämnen upp (Substances of Very High Concern, SVHC). Detta är ämnen som misstänks eller bevisats vara skadliga för människa och/eller miljö och som kan komma att inkluderas på tillståndslistan (bilaga XIV i Reach) varför en tidig utfasning är att föredra. Kandidatförteckningen uppdateras regelbundet, ca 2 gånger per år. Den senaste förteckningen finns på den Europeiska kemikaliemyndighetens Echas webbplats. Kravet innebär att ämnen som finns på kandidatförteckningen inte får förekomma i de offererade produkterna i halter över 0,1 vikts% (1000 mg/kg). Flera ämnen som t.ex. står omnämnda i Livsmedelsverkets riskbedömning (rapport 5:2011) kan undvikas genom detta krav, såsom blyföreningar, ftalater och ämnet PFOA. Ett sätt för anbudsgivaren att uppfylla kravet är att arbeta enligt metodbeskrivningen i Kemikalieinspektionens Vägledning för leverantörer av varor vid inventering och kontroll av ämnen i sina varor. SPJUTSPETSKRAV: Spjutspetskravet säkrar att leverantören jobbar drivande med kemikaliefrågorna. En inventering är grundläggande för att avgöra vilka ämnen som förekommer i de specifika produktgrupperna och för att företagen ska kunna efterfråga substitut. Information till upphandlaren BASKRAV: För att uppfylla detta krav bör anbudsgivaren ha ett fungerande kvalitetsledningssystem där kemikaliekontroll ingår. Även den upphandlande myndigheten bör ha ett fungerande kemikaliearbete och resurser för att hantera och följa upp inkommande information. Att lämna information om ämnen på kandidatförteckningen är ett lagkrav när det gäller försäljning till en yrkesmässig kund (en upphandlande myndighet räknas in i denna definition). Kravet ställs för att säkra efterlevad av lagstiftningen. AVANCERAT KRAV: För att uppfylla detta krav bör leverantören ha ett fungerande kvalitetsledningssystem där kemikaliekontroll ingår. Även den upphandlande myndigheten bör ha ett fungerande kemikaliearbete och resurser för att hantera och följa upp inkommande information.
2015-02-20 11 (14) Baskravet kan inte användas tillsammans med det avancerade kravet. Den upphandlande myndigheten ska vara uppmärksam på de konsekvenser som det avancerade kravet kan ge. Genom att ställa det avancerade kravet tillåts t.ex. inte användning av ämnet PFOA, som är det ämne som vanligtvis används vid tillverkning av non-stickbeläggningar för stekpannor, bleck, bakformar m.m. Dialog med leverantörer bör föras för att diskutera alternativa material eller produkter, som inte innehåller dessa ämnen. Som alternativ till produkter med perfluorerade non-stickbeläggningar finns t.ex. rostfritt stål, gjutjärn eller andra beläggningar baserat på plast eller emalj. SPJUTSPETSKRAV: Vid användning av spjutspetskravet ska uppföljningsmöten hållas under avtalsperioden. Då kan leverantören återkoppla hur arbetet går, och upphandlande myndigheten ökar sin kunskap om branschen. Det kan också vara lämpligt med en diskussion kring leverantörens vidare planer efter genomförd inventering, t.ex. frivillig utfasning eller substitution av ämnen eller material.
2015-02-20 12 (14) BILAGA TILL SPJUTSPETSKRAV Inventering av miljö- och hälsofarliga samt hormonstörande ämnen - spjutspetskrav Följande ämnen med miljöfarliga, hälsofarliga och hormonstörande egenskaper ska ingå i leverantörens inventering av offererade produkter. Som ingående ämnen räknas avsiktligt tillsatta ämnen och föroreningar från råvarorna och i produkten, i halter över 0,1 vikts% (1000 mg/kg). Med 0,1 vikts% avses varje individuell del av en sammansatt vara. Leverantören bör genomföra inventeringen enligt metodbeskrivning i Kemikalieinspektionens Vägledning för leverantörer av varor. 1. Miljö- och hälsofarliga ämnen Ämnen klassade enligt följande faroklasser eller faroangivelser, enligt förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen), ska inventeras. Klassificeringen ska vara baserad antingen på EU-harmoniserad klassificering (enligt bilaga VI i CLPförordningen) eller självklassificering. Faroklass Cancerframkallande Kategori 1A, 1B Cancerframkallande Kategori 2 Mutagenitet Kategori 1A, 1B Mutagenitet Kategori 2 Reproduktionstoxicitet Kategori 1A, 1B Reproduktionstoxicitet Kategori 2 Farligt för vattenmiljön Aquatic Acute 1 Farligt för vattenmiljön Aquatic Chronic 1 Farligt för vattenmiljön Aquatic Chronic 2 Farligt för vattenmiljön Aquatic Chronic 3 Farligt för vattenmiljön Aquatic Chronic 4 Faroangivelse H350* Kan orsaka cancer H351 H340 H341 Misstänks kunna orsaka cancer Kan orsaka genetiska defekter Misstänks kunna orsaka genetiska defekter. H360* Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet. H361 H400 H410 H411 H412 H413 Misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet. Mycket giftigt för vattenlevande organismer Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer Kan ge skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer * Om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar kan exponeringsvägen ha angetts som en del av faroangivelsen. För reproduktionstoxicitet ska typ av effekt ha specificerats om denna är känd (effekt på
2015-02-20 13 (14) fertilitet eller på fosterutveckling). En eller två bokstäver efter faroangivelsen indikerar exponeringsväg (till exempel H350i - Kan orsaka cancer vid inandning) och/eller typ av effekt. Alla tilläggskoder är inkluderade i kriterierna. 2. Misstänkt hormonstörande ämnen Denna lista över misstänkt hormonstörande ämnen är ett utdrag ur SIN-listan (www.chemsec.org). Ämnen upptagna i kandidatförteckningen (artikel 59) och tillståndslistan (bilaga XIV) i Reachförordningen (EG) nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering, godkännade och begränsning av kemikalier är borttagna ur denna lista, då de redan omfattas av lagkrav på inventering. CAS nummer Name Groups 128-37-0 Butylated Hydroxytoluene Alkylphenols 68987-90-6 Poly(oxy-1,2-ethanediyl), alpha-(octylphenyl)- omega-hydroxy-branched 9036-19-5 Glycols, polyethylene, mono((1,1,3,3-tet = Poly(oxy-1,2-ethanediyl),.alpha.-[(1,1,3,3- tetramethylbutyl) phenyl]-.omega.-hydroxy- Alkylphenols Alkylphenols 27193-28-8 (1,1,3,3-tetramethylbutyl)phenol Alkylphenols 25013-16-5 tert.-butylhydroxyanisole (BHA); tert-butyl-4- methoxyphenol Alkylphenols 620-92-8 Bisphenol F Bisphenols 131-55-5 Benzophenone-2 (Bp-2); 2,2',4,4'-tetrahydroxybenzophenone Bisphenols 611-99-4 4,4'-dihydroxybenzophenone Bisphenols 80-09-1 Bisphenol S Bisphenols 119-61-9 Benzophenone 131-56-6 2,4-Dihydroxybenzophenon; Resbenzophenone 131-57-7 Benzophenone-3; Oxybenzone 36861-47-9 3-(4-Methylbenzylidene)camphor; 1,7,7-trimethyl- 3-[(4-methylphenyl)methylene]- bicyclo[2.2.1]heptan-2-one Electrophiles 5466-77-3 2-ethylhexyl 4-methoxycinnamate Electrophiles 15087-24-8 3-Benzylidene camphor (3-BC); 1,7,7-trimethyl-3- (phenylmethylene)bicyclo[2.2.1]heptan-2-one Electrophiles 668-34-8 Triphenyltin (TPhT) Tin compounds 639-58-7 Triphenyltin chloride TPTCI Tin compounds 688-73-3 Tributyltin hydride Tin compounds 56573-85-4 Tributyltin Tin compounds
2015-02-20 14 (14) 761-44-4 Tripropyltin hydride Tin compounds 1067-29-4 bis(tripropyltin) oxide Tin compounds 2279-76-7 Tripropyltin chloride Tin compounds 1461-22-9 Tributyltin chloride Tin compounds 94-26-8 Butylparaben; butyl 4-hydroxybenzoate Parabens 94-13-3 Propylparaben; propyl 4-hydroxybenzoate Parabens 4151-50-2 Sulfluramid (PFOSA) Perfluorinated compounds 68515-48-0 1,2-benzenedicarboxylic acid, di-c8-10- branched alkyl esters, C9-rich, DINP 68515-49-1/ 26761-40-0 Diisodecyl phthalate, DiDP Phtalates 3648-20-2 Diundecyl phtalate, DuDP, branched and linear Phtalates 84-66-2 diethyl phthalate (DEP) Phtalates 84-61-7 dicyclohexyl phthalate (DCHP) Phtalates 117-84-0 Dioctyl phthalate Phtalates 28553-12-0 Diisononyl phthalate Phtalates 63449-39-8 Chlorinated paraffins (CPs) Polyhalogenated alkanes 12122-67-7 Zineb Thioaminocarbonyl compounds 118-79-6 2,4,6-tribromophenol Polyhalogenated aromatics 115-86-6 Triphenyl phosphate 33204-76-1 Quadrosilan; 2,6-cis Diphenylhexamethylcyclotetrasiloxane 1506-02-1/ 21145-77-7 Tonalide 1634-04-4 tert-butyl methyl ether; MTBE; 2-methoxy-2- methylpropane 100-02-7 4-nitrophenol Nitro compounds Utdrag 2015-01-19, www.chemsec.org