Nyhetsbrev NILS TORVALDS DECEMBER 2012

Nyhetsbrev NILS TORVALDS DECEMBER 2012 NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER

02 03 LEDARE För några år sedan talade man om begreppet double-dip, dvs. att den ekonomiska krisen skulle ha två bottennapp. Idag talar man redan om en triple-dip. Det har alltså varit besvärliga månader och år. Och utmanande. Europaparlamentet har under året försökt göra sitt bästa för att hänga med i den hårda farten. Det bästa exemplet är säkert EU-lagstiftningen kring bankkontrollen. Det var säkert inte många som trodde att parlamentet i tid skulle få sin andel av besluten antagna, men i krisens stund visade parlamentet ansvarskänsla: vi höll tidsgränserna. Detta bådar gott för framtiden. En av EU:s största utmaningar handlar nämligen om parlamentets förmåga att bära det nya ansvar som Lissabon-avtalet gav. Mera makt skall också skapa mera ansvar. Vi tror alltså att nästa år skall bli bättre. Och med den förhoppningen tillönskar jag er alla en riktigt God Jul och ett Framgångsrikt Nytt År Nils Torvalds EU:S MÅNGÅRIGA BUDGETRAMAR EU:s budget utgör varje år ca 1 % av EU-ländernas sammanlagda bruttonationalprodukt, eller ca 130 miljarder euro. Pengarna går bl.a. åt till olika program som är avsedda för att jämna ut skillnaderna mellan medlemsländerna. De två största programmen är regional utveckling och kohesion samt den gemensamma jordbrukspolitiken. En mindre del av pengarna används för att stöda forskning, innovation, utbildning och företagsamhet. För att skapa långsiktighet i EU:s verksamhet planeras unionens program och resursanvändning för perioder på sju år. De här budgetramarna slår fast hur mycket pengar EU maximalt får göra av med varje år. De nuvarande budgetramarna löper ut år 2013 och man förhandlar nu om följande period för åren 2014 till 2020. Helhetssumman för denna sjuårsperiod är ca en biljon euro. Det låter som en jättelik summa, men i en union med 500 miljoner invånare är det faktiskt inte så mycket. Förhandlingarna har hittills varit ytterst svåra på grund av att den ekonomiska krisen ledde till att många medlemsländer har varit tvungna att skära i sina nationella budgetar. Som en följd vill ett antal medlemsländer, Finland medräknat, att även EU ska skära i sina utgifter. Problemen uppstår när inga medlemsländer är beredda att acceptera nedskärningar i de programmen de själva får mest stöd från. För Finlands del ger det regionala utvecklingsprogrammet och jordbrukspolitiken störst utdelning. Dessa två program utgör tillsammans lejonparten, ca 75 % av hela EU-budgeten och en nedskärning som inte berörde dessa program skulle följaktligen slå hårt mot de mindre delarna av budgeten, såsom programmen för forskning, utbildning, innovation och företagsamhet. Europaparlamentet har föreslagit att EU ska kunna finansiera sin budget med egna medel, det vill säga utan att snylta på medlemsländernas plånböcker. För närvarande kommer ca 75 % av EU-budgeten direkt från medlemsländernas budgetar. Europaparlamentet har också föreslagit att en större del av budgetmedlen riktas till program som främjar ekonomisk tillväxt, dvs. till den sortens program som nu hotas när medlemsländerna inte riktigt vill se Europas utveckling som en helhet. Som ansvarig för forskningsfrågor i Europaparlamentets budgetutskott är Nicke en aktiv förespråkare för ökade anslag för tillväxtfrämjande program som skapar nya jobb och främjar ny teknik. Man borde alltså komma fram till en kompromiss före utgången av 2013. I annat fall projiceras 2013 års budget framåt tills en kompromiss hittas. Detta skulle bli dyrt eftersom en stor del av räkningarna för programmen under 2007 2013 års budgetramar förfaller till betalning år 2013 och utgiftsnivån därför är högre än under genomsnittliga budgetår. Det är alltså inte klok budgetpolitik att skjuta upp besvärliga problem och sedan betala ännu mera.

04 05 NICKES UPPDRAG I UTSKOTTEN FÖR TILLFÄLLET HAR NICKE FÖLJANDE UPPDRAG I SINA UTSKOTT I EUROPAPARLAMENTET I Europaparlamentet tilldelas mepparna uppdrag via sina politiska grupper. Som rapportör för ett lagförslag eller ett ställningstagande är meppen ansvarig för att styra texten genom utskottet och för godkännande i plenum. Som skuggrapportör bevakar meppen lagförslaget eller ställningstagande för sin politiska grupps del. LIBE (utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) Rapportör för beslutet om att öka medfinansieringssatsen för Europeiska flyktingfonden, Europeiska återvändandefonden och Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare när det gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet. Beslutet ska röstas i utskottet i december och ska röstas i plenum i januari 2013. Rapportör för beslutet om att öka medfinansieringssatsen för fonden för yttre gränser för vissa medlemsstater som drabbats eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet. Beslutet ska röstas i utskottet i december och ska röstas i plenum i januari 2013. Skuggrapportör för yttrandet över integrationen av invandrare, effekterna för arbetsmarknaden och den externa dimensionen av samordningen av social trygghet. Yttrandet ska röstas i utskottet i december. Skuggrapportör för Smart Borders-paketet om modernisering och effektivering av gränsbevakningen av EU:s yttre gränser. Paketet består av tre lagstiftningsförslag som kommer att publiceras av kommissionen i början av 2013. PECH (fiskeriutskottet) Skuggrapportör för förordningen om EU:s fiskeri- och havsfond för 2014 2020. Förslaget till förordning är en av två huvudrapporter i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. Fonden har en budget på ca 4 miljarder euro. Rapporten kommer preliminärt att röstas i utskottet i mars och i plenum i maj. Ändringsförslag till rapporten ska senast inlämnas den 10 januari 2013. Skuggrapportör för beslutet om den fleråriga handlingsplanen för Östersjölaxen. Rapporten godkändes med ändringar av Europaparlamentet i november och nästa år väntar förhandlingar mellan parlamentet och fiskeriministrarna om rapporten. Skuggrapportör för beslutet om ändringar i den fleråriga handlingsplanen för Östersjötorsken. Rapporten har röstats i utskottet och ska röstas i plenum i januari 2013. Skuggrapportör för beslutet om särskilda tekniska åtgärder och kontroll i Skagerrak. Förslaget ska röstas i fiskeriutskottet i januari. Skuggrapportör för beslutet om den fleråriga handlingsplanen för Europas torskbestånd och fiskerierna som utnyttjar dessa. Rapporten röstas i utskottet i februari. Rapportör för fiskeriutskottets yttrande till budgetkontrollutskottet angående ansvarsfrihet för 2011 års användning av EU-medel. Skuggrapportör för yttrandet om beviljande av ansvarsfrihet för den europeiska fiskerikontrollmyndigheten i Vigos verksamhet år 2011. Skuggrapportör för beslutet om förslaget till nytt fiskeripartnerskapsavtal med Mauretanien. Avtalet är värt 75 miljoner euro och är EU:s tredje största avtal. Förslag till avtal har förhandlats fram mellan EU-kommissionen och Mauretanien och kommer om det antas besluta om hur många EU fartyg som får fiska i Mauretaniens vatten samt vilka arter och till vilka kvoter. Skuggrapportör för beslutet om förslaget av nytt fiskeripartnerskapsavtal med Guinea Bissau. Skuggrapportör för beslutet om förslaget av nytt fiskeripartnerskapsavtal med Marocko. ECON (ekonomi- och valutautskottet) Skuggrapportör för yttrandet om avtalet mellan EU och Schweiz gällande samarbetet om tillämpningen av deras konkurrenslagstiftning. Yttrandet ska behandlas i början av 2013. BUDG (budgetutskottet) Permanent rapportör för forskningsfrågor och frågor relaterade till Europeiska atomenergigemenskapen EURATOM. Rapportör för yttrandet om stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Litauen och Slovakien. Yttrandet ska behandlas i utskottet i december. Rapportör för yttrandet om inrättandet av Horisont 2020 -ramprogrammet för forskning och innovation 2014 2020. Yttrandet antogs i utskottet i september 2012. Rapportör för yttrandet om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 -ramprogrammet för forskning och innovation 2014 2020. Yttrandet antogs i utskottet i september 2012. Rapportör för yttrandet om Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram 2014 2018 som kompletterar Horisont 2020 ramprogrammet. Yttrandet ska behandlas i utskottet i början av 2013. Rapportör för yttrandet om ett kompletterande forskningsprogram för ITER-projektet (2014 2018). Yttrandet ska behandlas i utskottet i början av 2013. Skuggrapportör för yttrandet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala myndigheter å den andra. Yttrandet ska sannolikt behandlas i utskottet i december. Skuggrapportör för yttrandet om Europeiska havs- och fiskerifonden. Yttrandet ska behandlas i utskottet i december. Skuggrapportör för yttrandet om rapporten från ordförandena för Europeiska rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Eurogruppen med titeln Mot en verklig ekonomisk och monetär union. Yttrandet antogs i utskottet i oktober. Skuggrapportör för yttrandet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen å ena sidan, och den islamska republiken Mauretanien å den andra. Yttrandet ska behandlas i utskottet i december. Skuggrapportör för yttrandet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen å ena sidan, och Guinea Bissau å den andra. Yttrandet ska behandlas i utskottet i december. Skuggrapportör för yttrandet om förslaget av nytt fiskeripartnerskapsavtal med republiken Madagaskar. Yttrandet Skuggrapportör för beslutet om förslaget av nytt fiskeripartnerskapsavtal med Kiribati. Yttrandet ska behandlas i utskottet i december.

06 07 FÖRDJUPANDET AV VALUTAUNIONEN OCH EN GEMENSAM BANKÖVERVAKNING EU är i färd med att fördjupa samarbetet kring den gemensamma valutan. EU-kommissionen offentliggjorde förra veckan en detaljerad plan för hur det här skall gå till. Planen är uppdelad i åtgärder på kort, medellång och lång sikt. Ett nyckelelement i planen är att en förändring av grundfördraget är absolut nödvändig om man vill föra integrationen vidare till gemensamma ekonomiska åtaganden. Den demokratiska översynen måste helt enkelt stärkas i EU innan så centrala delar av nationellt beslutsfattande kan överföras på unionen. Ett av de få stegen i planen som kan genomföras innan en fördragsförändring äger rum är att skapa en gemensam bankövervakningsmyndighet. Den behövs eftersom bankerna och hela finansvärlden under de senaste decennierna vuxit med otrolig fart. Samtidigt har strukturerna också blivit oöverskådliga för de enskilda medlemsländerna. Myndigheten skapas som en del av den Europeiska centralbanken, vilket har både fördelar och nackdelar. Fördelarna är att ECB är en etablerad och trovärdig institution med kunnig personal som HANDIKAPPFORUM OCH SAMS PÅ BESÖK I BRYSSEL I början av december hade Nicke bjudit in representanter från Handikappforum och Samarbetsförbundet kring funktionshinder, SAMS, till Bryssel för att ge dem en möjlighet att bekanta sig med Europaparlamentet och hans jobb där. Utöver besöket deltog delegationen också i evenemanget Europaparlamentet för människor med funktionsnedsättning, som nu ordnades för tredje gången. Över 450 personer med en funktionsnedsättning eller personer som jobbar med dessa frågor samlades i Europaparlamentet för att diskutera frågor kring hur FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionshinder förverkligas i kristider. Finland har ännu inte ratificerat konventionen, men det ingår i regeringens målsättning att göra det under den här riksdagsperioden. En av avsikterna med mötet var att främja dialogen mellan nationella handikappsorganisationer och EU:s beslutsfattare. Nicke deltog i mötet och talade i en debatt där strategier för hur man kan ta sig ur krisen diskuterades. Det finns i Finland en utredning som visar att många tusen människor med funktionshinder kun- genast kan ta sig an uppgiften. Nackdelen är att lösningen inte är särskilt lockande för icke-euroländer som ju inte kan delta i ECB:s beslutsfattande. Konsekvensen kan bli att icke-euroländer blir utanför bankövervakningen, vilket skulle undergräva institutionens trovärdighet. Det gäller alltså att skapa förutsättningar för icke-euroländer att frivilligt ansluta sig till övervakningssamarbetet men samtidigt också hålla fast vid deras principiella löfte om att ansluta sig till euron. Två andra viktiga element i kommissionens verksamhetsplan är att genomföra strukturella reformer i de medlemsländer som har en svag konkurrenskraft. Kommissionen vill också förenhetliga EU:s representation i internationella forum som t.ex. Internationella valutafonden. Nicke följer med denna process i egenskap av suppleant i ekonomi- och valutautskottet. de komma ut på arbetsmarknaden och hjälpa till. Men en av de största propparna för en aktiv politik är den höga arbetslösheten. Nästan undantagslöst pressar ekonomiska kriser ut just den här kategorin från aktivt arbete. Sparkraven drabbar lätt dem vars rättigheter redan är svagare än andras, poängterar Nicke, som var glad över att stå som värd för en del av den finska delegationen. Nicke följer aktivt med frågor gällande rättigheter för personer med funktionshinder och är medlem av Europaparlamentets intergrupp för funktionshinder. TORVALDS TRÄFFADE ISLANDS AMBASSADÖR TILL EU Torvalds träffade nyligen Islands ambassadör Thorir Ibsen i Bryssel för en diskussion kring fiskeripolitik och Islands EU-förhandlingar. Island förhandlar sedan juni 2011 om ett medlemskap i unionen. Hittills har förhandlingarna gått enligt tidtabell och som planerat - vilket har varit glädjande både för Island och EU. Dock återstår de två största kapitlen av förhandlingarna: jordbruk och fiske. Gällande jordbruket är Islands situation ganska lik Finlands. Island vill kunna garantera att det också i framtiden finns en inhemsk jordbruksproduktion på Island, även om landet likt Finland har speciella naturförhållanden. Just därför vill Island kunna fortsätta stöda jordbruket ekonomiskt på samma sätt som nu. Islands förhandlingar om jordbruket kommer att inledas i början av 2013, medan fisket väntas tas upp till förhandling i början av sommaren, efter Islands parlamentsval. I EU är fisket en väldigt liten del av den totala ekonomin, medan det på Island är en bärande pelare. Man vill därför inte riskera att förutsättningarna för fiskesektorn på Island förändras allt för mycket, i ett eventuellt EU medlemskap. Island har signalerat sitt stöd för den pågående reformen av EU:s fiskeripolitik för att fisket i EU både ska bli ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Därför finns en länk mellan det arbetet som nu sker i Europaparlamentets fiskeriutskott och Islands medlemskap. Nicke, som är viceordförande för fiskeriutskottet, konstaterar att Island på många sätt varit ett föregångsland inom fisket. Bland annat införde man redan på 90-talet ett förbud mot utkast, något som nu är en av kärnorna i Europeiska kommissionens förslag till ny fiskeripolitik i Europa, som också Nicke stöder. Under mötet konstaterade han också att han och många finländare skulle se fram emot att välkomna Island som EU-medlem, men att det efter avslutade förhandlingar så klart är ett beslut som bara det isländska folket genom en folkomröstning kan besluta om.

08 09 NY SPECIALMEDARBETARE OCH PRAKTIKANT I NICKES TEAM KONTAKTA NICKES TEAM Du når Nicke direkt på nils.torvalds@ep.europa.eu Katarina Dahlman blir ny specialmedarbetare i Nickes stab i Europaparlamentet. Dahlman ersätter Heidi Jern, som i mitten av januari blir medlem av viceordförande Olli Rehns kabinett i EU-kommissionen. Katarina (f.1987) är hemma från Esbo och slutför som bäst sina magisterstudier i statsvetenskap vid Helsingfors universitet. Katarina har en Bachelor of Arts från University of Sussex och har tidigare jobbat som politisk sekreterare för Svensk Ungdom i Helsingfors. Katarina gjorde även praktik i Europaparlamentet i Carl Haglunds stab våren 2012. Katarina kommer bland annat att ansvara för bevakningen av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, jordbruksutskottet och utskottet för regional utveckling. Heidis huvudsakliga ansvarsområden som medlem i viceordförande Olli Rehns kabinett är relationerna till Europaparlamentet och de rättsliga och inrikes frågorna. Katarinas nås i framtiden på adressen katarina. dahlman@ep.europa.eu och telefon +32 2 28 47 585. Heidis nya e-postadress blir heidi.jern@ec.europa.eu. Höstens praktikant Sandra Grindgärds har börjat jobba som Svensk Ungdoms nya förbundssekreterare och har därför avslutat sin praktik lite i förtid. I slutet av januari inleder vårens praktikant Alexander Fassihi sin praktikperiod på Nickes kontor. Alexander är hemma från Vasa och studerar för tillfället juridik vid Uppsala universitet. Han har även studerat vid University of Toronto och har tidigare gjort praktik på Sveriges ambassad i Helsingfors. HEIDI JERN ansvarar för Nickes nya utskott, LIBE och för finansmarknadsregleringen i ekonomiutskottet. Heidi koordinerar också kalendern och besök i Bryssel. Heidi är född och uppvuxen i Vasa och är politices magister från Åbo Akademi. Heidi har tidigare varit aktiv inom Svensk Ungdom och hon har arbetat på bland annat statsrådets EU-sekretariat. heidi.jern@ep.europa.eu +32 2 284 7585 (kontor) +32 489 320 423 (mobil) NICKES UTSKOTT: utskottet för medborgerliga fri och rättigheter samt inrikesfrågor finansmarknadsregleringen inom utskottet för ekonomi och valutafrågor ÖVRIGA UTSKOTT SOM HEIDI BEVAKAR: utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. utskottet för regional utveckling AXEL HAGELSTAM pol.mag. från Åbo Akademi, är budgetnissen i team Torvalds och sköter frågor angående EU:s budget. Dessutom arbetar han med ekonomi- och valutafrågor, särskilt makroekonomiska ärenden. Axel är född i Grankulla och bor i Bryssel sedan 2009. Han är gift och har tre barn. axel.hagelstam@ep.europa.eu +32 2 283 1667 (kontor) +32 489 320 418 (mobil) NICKES UTSKOTT: budgetutskottet utskottet för ekonomi och valutafrågor ÖVRIGT SOM AXEL BEVAKAR: utskottet för säkerhet och försvar utskottet för industrifrågor, forskning och energi utskottet för utrikesfrågor utskottet för budgetkontroll utskottet för mänskliga rättigheter utskottet för internationell handel utskottet för framställningar utskottet för utveckling KOLLA IN NICKES NYA HEMSIDA! MATS LÖFSTRÖM ansvarar fiskeri- och Ålandsfrågor. Mats är hemma från Eckerö och har studerat statskunskap vid Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet och marknadsföring vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Mats har tidigare varit förbundssekreterare för Svensk Ungdom. mats.lofstrom @ep.europa.eu +32 2 283 7585 (kontor) +32 489 320 479 (mobil) NICKES UTSKOTT OCH GRUPPER: KRISTA SIMBERG är stationerad i Helsingfors på Svenska folkpartiets partikansli och jobbar med kontakterna till och arbetet i Finland. Krista är hemma från Ekenäs och är politices kandidat i statskunskap från Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet. Krista har tidigare fungerat som ordförande för European Youth Parliaments finländska organisation, samt arbetet på Svensk Ungdoms förbundskansli. krista.simberg@sfp.fi Följ med Nickes arbete i Europaparlamentet på hans nya hemsida. www.nilstorvalds.fi f fb.com/meptorvalds utskottet för fiskerifrågor intergruppen för minoritetsfrågor intergruppen för Östersjön ÖVRIGT SOM MATS BEVAKAR: utskottet för konstitutionella frågor utskottet för kultur och utbildning utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd +358 45 355 9340 ansvarig medarbetare i hemlandet politisk bevakning i hemlandet SFP-ärenden kalenderfrågor och besök i Finland marknadsföring och evenemang utskottet för rättsliga frågor utskottet för transport och turism utskottet för sysselsättning och sociala frågor utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTARIKER NILS TORVALDS SÖKER EN NY MEDARBETARE I FINLAND FÖR PERIODEN 16.2.2013-31.7.2014 Torvalds stab består av tre medarbetare och en praktikant i Bryssel och en medarbetare i Finland. Då vår nuvarande medarbetare i Finland går vidare till nya utmaningar söker vi en ny person att sköta vårt Helsingforskontor. Tjänsten är heltid. TILL ARBETSUPPGIFTERNA HÖR ATT Planera och koordinera programmet i Finland tillsammans med Torvalds Bevaka EU-debatten i media och på evenemang samt ha fingret på EU-pulsen i Finland Fungera som kontaktlänk mellan Brysselkontoret och SFP nationellt, regionalt och lokalt samt jobba med www.nilstorvalds.fi Vi söker en kreativ och flexibel person som tycker om att ta initiativ, som är en lagspelare men samtidigt är van att jobba självständigt. Personen har god organisationsförmåga, erfarenhet av att hålla många bollar i luften samt har ett politiskt öga. Vi erbjuder ett spännande och mångsidigt uppdrag som ger en god insyn i den politiska världen lokalt, nationellt och inom EU. Ansökningstiden utgår: 26.12.2012. Skicka din fritt formulerade ansökan och CV till nils.torvalds@europarl.europa.eu För mer information: Nils Torvalds, 0400 432 262 NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER