MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F. Verksamhetsberättelse 2013



Relevanta dokument
MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F. Verksamhetsberättelse för 2011

MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F

VERKSAMHETSPLAN 2011 MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F. SAMMANFATTNING

MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F. VERKSAMHETSPLAN 2016

MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F. Verksamhetsberättelse 2014

Holmsundsgymnasternas föreningspolicy

GYMNASTIKFÖRENING R.F. VERKSAMHETSPLAN 2013

Vi ser fram emot våra gymnasters utveckling

Gympalätts egen tidning Hösten 2009

Slut Rapport för projektet Med RM i Sikte

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

6 Foto: Anette Andersson

Verksamhetsberättelse 2013 ÅGK Elit och Ungdom

GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg

Rapport Våra Viktiga Barn 2014

Gymnastik- utbildarna. Kvalité Kompetens

MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F. Verksamhetsberättelse 2015

Karlsängskolan - Filminstitutet

KLUBBMÄSTERSKAP 2015 PM1

Styrelsen för Göteborgs Turnförening får här avge följande berättelse för verksamhetsåret 2014.

MEDLEMSINFO INFO FRÅN VERKSAMHETSLEDAREN

Ledare - ska gå "Grönt Kort" kurs (gäller tre år), lämna in begränsat belastningsregister (se plan för tryggare

KVALITETSREDOVISNING 2007

Tyresögymnastikens tävlingspolicy

Samuel Sköldén Sanna Stadig Samantha Berglind Anna-Sofia Pehrson Seminariegrupp B1 VT-03

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Verksamhetsberättelse Skå IK Handboll

Finlands Svenska Gymnastikförbund r.f. TRUPPGYMNASTIK REGLEMENTE

Tyresö Trupp Cup PM 2 TYRESÖ TRUPP CUP T Y R E S Ö GYMNASTIKEN

Nu äntligen. Och det är vår stora förhoppning att det slår rot och gror i så många små fötter och hjärtan som möjligt!

Verksamhetsberättelse

MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F. VERKSAMHETSPLAN 2016

Förslag till Förbundsmötet 2012

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamhetsberättelse 2013

RIKTLINJER FÖR POJKAR OCH FLICKOR 7 ÅR

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Verksamhetsberättelse för Hanvikens SK Friidrott 2015

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

IF LÖDDE MODELLEN Den gula tråden

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Uppsala Simskoleförenings verksamhetsberättelse 2015

Vänersborgs Skidklubb arrangerar vårruset varje år. En stor löparfest för tjejer. Vi beslutade att bjuda in ett lag med sex stycken att deltaga Ålder

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Minnesanteckningar från RG Tävlingsforum januari 2008

I detta nummer: - Rapport från Gymmixlägret - Motionsgrupp i Mesta - Gula gruppen på utflykt - Opalerna, en av våra trupper - Juluppvisning i

Verksamhetsberättelse 2015

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Verksamhetsplan Friskis&Svettis Halmstad

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Vandrande skolbussar Uppföljning

Trimsarvets förskola

Rapport: Kanotslalombana - En näridrottsplats

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance

Gymnastikförbundets. Utbildningskrav Tävling

Loggbok under vasabesök

En tävling som alla vinner på

Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll

LINGVALLEN KURSER OCH LÄGER

Bilaga D. Fullmäktiges tredje höstmöte Innehåller rapporter från:

ERASMUS utbytesrapport

Svenska Skidförbundets längdverksamhet

SAMMANSTÄLLNING FRÅN GYMNASTIKFORUM 17 OKT 2015

Opalens Förskoleklass

Verksamhetsberättelse. Norrtälje Simklubb

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

MEDLEMSBLAD 1/2015 JANUARI-MARS

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Växjö SS Ledande inom simidrotten i Småland, en förening för alla

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Hur upplevde eleverna sin Prao?

TEMADAGAR vt-12 Sex temadagar Gå på så många du vill Teori för ridskoleryttare!

Framtidstro bland unga i Linköping

DEMOKRATINATTA. Hur gick det?

LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken

Företagande mot sporten

PM2 TYRESÖ TRUPP CUP november T Y R E S Ö GYMNASTIKEN

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kulturskolans kurser

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Teater-Fest! MARIA KLUBBNYTT december

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Verksamhetsledarnas kvartalsberättelse

Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015

Matematik på NV, NS, TE och SMBP

Redskapstrio 1 Redskapstrio 2 Skåne Bas/Skåne Bas Grencuper

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk


Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Verksamhetsplan UEK

Certifiering av föreningar. Öppen idrott & Idrott åt alla

Sportis. Idrottskola med barn i centrum

Transkript:

MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F Verksamhetsberättelse 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 STYRELSE Ordförande Vice Ordförande Rosina Lehto Per-Åke Henriksson Styrelsemedlemmar Sabina Mattsson John Sjöström Malin Pussinen Verksamhetsledare Revisor Ylva Watkins David Mattsson KPMG KORT OM ÅRET SOM GÅTT NatWest Island Games på Bermuda var en upplevelse utöver det vanliga. Fyra nya trampolingrupper startade. Succé för cirkusskolan på höstlovet. STYRELSEARBETE Under verksamhetsåret har styrelsen haft sju protokollförda styrelsemöten samt ett årsmöte. Årsmötet hölls i februari, som också är brytpunkten för den nya styrelsen. Antalet styrelseledamöter minskades från sex till fem Styrelsen har under slutet av året implementerat barn- och ungdomsriktlinjerna och som i ett steg i detta hölls ett föräldramöte i augusti inför terminsstart. Vi har investerat i nya redskap, dels för att ersätta gamla som gått sönder, men även för oss helt nya för att kunna variera träningen och komma åt specifika tekniker bättre. VERKSAMHET Vårt mål är fortsatt att barn och ungdomar ska få en positiv bild av gymnastik och idrott, där gymnastiken ger en bra grund för fortsatt utveckling. Alla barn och ungdomar ska bli sedda och känna sig betydelsefulla. Vi vill stimulera barn och ungdomar att fortsätta inom gymnastiken och skapa ett livslångt intresse för idrott. Samtidigt vill vi ge de gymnaster som vill satsa på att nå toppen de förutsättningar och möjligheter som krävs. Det ska finnas plats för varje enskilt barn som vill hålla på med gymnastik. Barn och ungdomar utgör den allra största delen och det är också de som är vår kärnverksamhet och de vi satsar på. Följande verksamhetsformer finns inom föreningen: 2

Familjegymnastik: Som namnet avslöjar är det här en gymnastikform för hela familjen. Den stora utmaningen är att göra övningar som passar alla. Lagom ålder att börja är 3-4 år. Barnen får prova på grovmotoriska övningar som stärker deras kroppsmedvetenhet och självförtroende under lustfyllda former. Gruppen leker, sjunger, klappar, dansar, ålar, hoppar, balanserar, klättrar, provar redskap och gör låtsasresor. Många övningar är parövningar där barn och vuxna hjälps åt, är nära varandra, övar kreativitet och där barnet fungerar som extra tyngd åt de vuxnas muskler. Gruppen höll till i Ytternäs skola. Under höstterminen hade vi ingen verksamhet av det här slaget, utan satsade istället på familjekul-konceptet. Familjekul är en relativt ny form av verksamhet. Grundpoängen här är att det är barnen som är initiativtagarna och bestämmer i mångt och mycket själva vad de gör. I salen finns stora och små redskap och en ledare som ger tips och visar vad man kan göra, men sedan är det upp till barnen om de vill balansera på bänkar, hoppa på trampett eller hänga i räcket. Föräldrarna finns med för att vara till hands om barnet behöver hjälp med något. På höstterminen utökades grupperna till två och det finns underlag för ytterligare grupper. Knattesprattel riktar sig till barn i 4-7 årsåldern och är mycket populärt. Under året har vi haft tre grupper, två i Bollhalla och en i Ytternäs. Gruppen fyller en funktion i sig, men fungerar också som en brygga mellan familjegymnastiken och basgrupperna. Barnen får genom lek bekanta sig med olika redskap, både traditionella gymnastikredskap och från andra idrotter. Barnen tränar upp sin koordination och motorik genom att springa, hoppa, balansera, åla, stödja, hänga, rotera, klättra och snurra. I grupperna i Bollhalla ingår även för- och grundövningar för kommande tekniker. Basgymnastik är till för alla nybörjare, men är även breddverksamheten i föreningen. Inom basgymnastiken ska vi se till att det finns grupper för alla, oavsett ålder eller kunskap. I en lekfull miljö ska gymnasterna lära sig grundläggande styrke- och smidighetsmoment samt bastekniker för alla discipliner. De är många till antalet, ca nio stycken, inklusive två pojkgrupper. Artistisk gymnastik (AG) har vi haft fyra grupper; Grön, Förberedande Brons, Silver och Diamant. Gröna gruppen och förberedande bronsgruppen är tävlingsgrupper som tränar två gånger i veckan. Bronsgruppen är mer av en satsningsgrupp, varifrån gymnasten kan gå vidare till silvergruppen när hon klarat silvertestet. Silvergruppen tränar tre gånger i veckan. I Diamant tränar flickor som satsar mycket på gymnastiken. De tränar fem ggr i veckan och tävlar regelbundet. Under slutet av året påbörjades ett förtydligande av nivåindelningen, för att göra det tydligare vad som förväntas i respektive grupp, samt krav för att komma dit. Truppgymnastik börjar etablera sig, men är fortfarande inte helt självklar. Redskapen som används är voltbana, hopp/trampett samt fristående. Den största skillnaden gentemot AG är att utförandet sker i grupp. På matta och hopp ska minst två gymnaster vara i rörelse samtidigt. Det här betyder fart och fläkt. Friståendet är en dans med vissa akrobatiska moment. Under året har vi haft tre grupper, indelade i princip enligt ålder. Verksamheten fortsätter att utvecklas. Trampolin är fortsättningsvis mycket populärt och kön är alltid lång. Tack vare fyra nya unga ledare har vi under hösten kunnat starta upp fyra nya grupper, som alla är fulla. Sportis-projektet blev inte den framgångssaga vi hade förhoppningar på. Till våren stod det klart att barnen endast ville fortsätta med gymnastik. Det blev så kallad sportis-gymnastik varannan vecka, men projektet slutade helt till hösten. 3

Fredagsfys är ett nytt koncept som körde igång under våren. Det är en förlängning av familjegymnastiken. Här tränar föräldrar tillsammans med sina barn (sju till tolv år) i Bollhalla. Det har funnits en efterfrågan från vuxna att ta del i verksamheten. ÖVRIG VERKSAMHET Förutom den dagliga verksamheten har vi deltagit i ett antal projekt, läger och årligen återkommande evenemang. Uppträdande på Ålands Idrottsgala: Vi blev tillfrågade av projektledaren för idrottsgalan att tillsammans med frisören Hair by Julia komponera ett program med inslag av dans och hårmodevisning. Programmet blev 11 minuter långt och innefattade tre olika koreografier med både dans och gymnastiska element. Filmen från galan finns på YouTube: Åland Sport Gala 2013 Gymnastics Fashion Display. Passade nog blev vi under idrottsgalan tilldelade Viking Lines resestipendium på 1000 euro, som kommit väl till användning under året. Läger är alltid mycket uppskattat. Under året arrangerades ett läger under sportlovet (två dagar) och ett på sommarlovet (tre dagar). Sommarlägret är öppet även för icke-medlemmar. Ett antal tävlingsgymnaster åkte i början av mars till Leksand för att träna samt tillfälle för tränarna att inhämta kunskap av Leksands duktiga tränare. I juni arrangerade FSG sitt årliga läger i Kisakaliio och vi åkte dit med åtta gymnaster för att träna i fyra dagar. Skolidrottsdagarna arrangeras av Ålands Idrott två gånger per år och två dagar för alla skolbarn på Åland. Vi är med och ger barn möjlighet att testa på gymnastik på riktigt. Vårfesten är ett årligt återkommande evenemang. Då får alla gymnaster möjlighet att visa vad de har gjort under terminerna som gått. Det är alltid stor uppslutning och alltid lika svårt att möblera hallen att alla ska få plats. Konsultuppdragen har varit på stadig nivå. Vi har haft skolor och dagis på besök i hallen. Verksamhetsledaren fungerade även som tränare på FSG-lägret i Kisakallio. BUS-projetet är ett projekt för idrottande ungdomar i åldern 14-16 år där syftet är att ge dem mer kunskap om sitt eget idrottande. Vi har under året haft två tillfällen, kostföreläsning samt mental träning. 19 ungdomar har deltagit med varierande träningsnivå. Cirkusskola ordnades på höstlovet med mycket stor uppslutning, drygt 30 barn i åldrarna 7-12 deltog. Platserna tog slut inom ett par dagar. Ledare var Olle Strömberg, en välkänd cirkusprofil på Åland, och hans lärlingar Marie Johansson och Pär Löthman. Cirkusskolan pågick i två hela dagar i Bollhalla och avlutades med en föreställning för föräldrar. HIDR, studieinriktningen hälsa och idrott vid Ålands gymnasium, är ett samarbete mellan Ålands Idrott, Ålands gymnasium och idrottsorganisationer, som ger idrottande ungdomar möjlighet att bedriva träning på skoltid. Elever med specialidrott har schemalagd morgonträning två gånger i veckan. Hösten 2013 var första gången som vi hade två ansökningar, som också beviljades, till specialidrott, Celine Roberts och Mollie Manelius. Tisdagarna har spenderats i gymmet med Per-Åke Henriksson och fredagarna har använts till balett med lärare från dansskolan, modern dans med Erica Österberg samt specifik teknikträning i Bollhalla med föreningens tränare. 4

Regionläger för satsande gymnaster födda 2000-2005 som uppfyller vissa krav ordnades i Åbo i månadsskiftet november-december. MGF deltog med tre gymnaster; Frida Eriksson, Bella Nylund och Nora Karlsson. Lägren fungerar även som utbildning för ledare och Ylva Watkins och Sabina Mattsson deltog. Det var ett tufft, men lärorikt läger, både för gymnaster och tränare. Regionlägren är en första anhalt för att sedan komma vidare till minoriläger och sedan vidare uppåt. Extra tuff blir det i och med att allting går på finska. Det var första gången vi var med på ett regionläger, men definitivt inte den sista. Lägren ordnas 2-3 gånger per år och ambitionen är att åka med några gymnaster varje gång. Märkesdag för gymnaster att utföra momenten i brons-, silver- och guldmärken hölls lördagen den 23 november och sammanlagt 19 gymnaster deltog. Vi har under året utvecklat vårt gruppindelningssystem och från och med 2014 kommer det att bli ännu tydligare. En viktig del i systemet är märkena. VERKSAMHETSLEDARENS ROLL Verksamhetsledarens huvudsakliga uppgift är att sköta om det administrativa arbetet på kansliet, vara föredragande på styrelsemötena och verkställa styrelsens beslut. Det är även verksamhetsledaren som till största del sköter kontakten med ledare, gymnaster och föräldrar. Det hör även till verksamhetsledarens uppgift att tillsammans med styrelsen jobba för en utveckling av verksamheten, arbeta fram nya idéer och se till att den verksamhetsplan som upprättats också efterföljs. Vi har under året fått klart ett system för AG-grupperna som vi i fortsättningen kommer att arbeta med. Det tar lång tid att implementera ett system, men det här är en början. Systemet måste naturligtvis utvärderas kontinuerligt. Nu återstår att göra liknande system för trupp och trampolin. Kontakten med föräldrarna är oerhört viktig. För att få en bra kontakt och få ut information på ett effektivt sätt har nyhetsbrev skickats ut till alla medlemmar ungefär en gång i månaden. För grupper som tränar tre gånger i veckan eller mer har vi skapat facebook-grupper för att snabbt kunna nå ut till föräldrar angående träning och annan information. Det är lätt för föräldrar att rapportera frånvaro och ställa frågor. I augusti kallade vi för första gången till ett föräldramöte. Det var i huvudsak för föräldrar till gymnaster som tränar en gång i veckan i en basgrupp. Uppslutningen var god, ca 40 föräldrar. Styrelsen presenterade sig och gick igenom bland annat regler som gäller i salen samt svarade på frågor angående gruppindelning och andra träningsrelaterade frågor. LEDARE Ledarna är föreningens viktigaste resurs och vi är stolta över våra ledare. Verksamheten är utspridd på veckans alla dagar och flera olika anläggningar, vilket gör det svårare att träffa andra ledare och utbyta erfarenheter. På hösten vid terminsstart hade vi en kick-off för ledare och styrelse tillsammans med ett företag som ordnar team-buildingdagar. Uppslutningen var ok, men samtliga ledare borde ha varit där. Vi fick jobba med olika uppgifter i gruppkonstellationer som vi annars inte gör Under en termin har vi ca 30 ledare, där de i allra flesta fall är två och två per grupp. Vi söker kontinuerligt efter nya ledare, utbildar äldre gymnaster samt håller kontakten med gymnaster och ledare som flyttar från Åland för att en dag kunna locka dem tillbaka. Vi skickade ut en förfrågan till alla föräldrar med gymnaster i på väntelista och fick fyra positiva svar. 5

Många av våra ledare är unga och flera fortfarande aktiva gymnaster. Därför måste vi från styrelsens håll och verksamhetsledare hjälpa och stötta där det behövs. Vi har tagit fram material av olika slag som hjälpmedel för att planera träningarna och verksamhetsledaren har också varit på plats i de olika grupperna. TÄVLINGAR Det viktigaste inom föreningen är inte att tävla, men det är ändå en naturlig del av vår verksamhet eftersom man genom tävling får direkt respons på vad man som gymnast har lärt sig och även vad man som ledare har lyckats lära ut. De två årligen återkommande tävlingarna för AG-gymnasterna är Finlands svenska gymnastikförbunds mästerskap. Under våren är det mångkamp, då gymnasterna måste tävla på alla redskap, och på hösten är det specialmästerskap, då gymnasterna kan välja vilka redskap de vill tävla på. För att stiga till nästa klass (gäller endast upp till D) krävs att gymnasten får minst 32,00 poäng sammanlagt. Det blev en lång resa till FSG Mångkamp i år i och med att den gick av stapeln i Jakobstad. 17 gymnaster deltog i klasserna B, C och E. Många fina prestationer och flera gymnaster fick stigpoäng till nästa klass. Helsingfors gymnastikklubb arrangerade specialmästerskapen i november. Vi ser en trend med stigande antal tävlande gymnaster från föreningen och den här gången reste vi med 24 gymnaster. Den här gången plockade vi medaljer i alla klasser och flera gymnaster fick stigpoäng. Under 2013 arrangerade föreningen två klubbmästerskap, ett på våren och ett på hösten. KM ska vara den första tävlingen en gymnast deltar i. På våren hade vi 24 deltagare i tävlingsklasserna B-E flickor och i uppvisningsklassen A deltog ca 15 stycken. I nationella tävlingar börjar gymnasten i klass B, men vi vill göra steget till att börja tävla ännu mindre och har tagit fram egna A-serier. De är korta och kan anpassas efter gymnastens nivå, på flera av övningarna finns alternativ. Serierna visas upp för den egna tränaren eller en annan tränare, inga domare och inga poäng. I alla klasser deltar gymnasterna i de redskap och de moment de känner att de behärskar. Det ska vara en rolig och stressfri tävling. I klass B visas inga poäng, men de tre första rangordnas och resterande uppmärksammas i alfabetisk ordning. Under hösten har vi haft ett uppsving bland tävlingsgymnaster, vilket man kunde se på klubbmästerskapet i oktober. I tävlingsklasserna B-E deltog 34 gymnaster och i klass A ca 30. Positivt var också att åtta pojkar deltog i pojkarnas klass 1. Under året har grupperna Diamant och Silver deltagit i fem tävlingar arrangerade av finska förbundet med många fina resultat och prestationer. Speciellt på hösten har vi sett högre utgångspoäng i klass E som också gett utdelning. Gymnasterna deltog också i tävlingar inom svenska förbundet. Hammarbycup ordnas i maj och december och där tävlar gymnasterna i regionpokalenserien. I december deltog några gymnaster i en tävling i Gävle, men då i rikspokalen, som är snäppet svårare. Under året har speciellt Emma Pussinen, Lovis Henriksson och Mollie Manelius lyckats höja sina utgångspoäng och speciellt friståendet har blivit starkare genom svårare hopp. Resultatet av detta är många medaljer och fina placeringar i tävlingar. I maj arrangerade vi nu för fjärde året i rad en nationell klasstävling. Deltagandet var större än tidigare och 2013 hade vi sju gästande föreningar och sammanlagt 121 gymnaster. Årets stora tävling var NatWest Island Games på Bermuda i juli. Truppen bestod av Emma Pussinen, Mollie Manelius, Malin Pussinen, Fanny Lindfors, Hanna Pussinen och Lovis Henriksson. Tränare var Ylva Watkins och Sabina Mattsson. Öspelen på var en fantastisk upplevelse. Sol, bad, trevliga människor och gymnastik på hög nivå. 6

Tävlingsdagarna var tre till antalet. Det började med lagtävlingen, där man tävlar i fristående och hopp och fyra av fem resultat räknas och adderas ihop. Tjejerna gjorde en fantastisk prestation och var trea i friståendemomentet. I tävling två tävlande de med serier som skulle innehålla vissa obligatoriska moment och där svårigheterna var begränsade. I den sista tävlingen gällde internationella regler. Det är bara under öspel som gymnasterna tävlar så här många dagar i rad och så många olika tävlingsformer. Det var otroligt varmt i salen, som inte hade någon luftkonditionering. Det var hög klass på alla tävlingarna med Jersey, Bermuda och Isle of Man i topp. Våra gymnaster presterade riktigt bra. Känslan under lagtävlingen var helt obeskrivlig. UTBILDNING Utbildning är fortsatt viktigt för oss och vi vill kontinuerligt hitta utbildningar som lockar främst våra unga ledare. Vi började året med en skräddarsydd tränarkurs för främst nya ledare. Den leddes av Tina-Marie Josefsson och var en kombination av AG Basic och AG Steg 1. Tanken var här att hitta en grundkurs för ledare som både behandlar ledarskapet, men samtidigt ger gymnastikkunskap. Pga miss i kommunikationen blev det aningen för mycket AG än ledarskap den här gången. Eskilstuna gymnastikförening är Sveriges främsta när det gäller elitgymnastik. I februari hade de besök av en tränare från USA, Mary Lee Tracy, som själv driver en gymnastikklubb och har fostrat OS-gymnaster. I samband med hennes besök ordnades en clinic day, där hela den svenska tränareliten och vi fick ta del av hennes kunskap. Trots att våra världar ligger långt ifrån varandra, var det ändå mycket vi fick med oss därifrån. Vi har utbildat domare både inom finska och svenska förbundet. I Finland ordnas steg 1 och 2 på svenska, men dock är materialet på finska, vilket är helt förkastligt och något vi påpekar konstant. I och med att steg 3 domarkurs inte går att få på svenska i Finland valde vi att skicka vår domare på kurs till Sverige. På den här nivån är kurserna väldigt snarlika i och med att de utgår från internationella regelverket. Vi trodde också att finska förbundet skulle se det här som en win-win situation, domarantalet kan öka och de slipper ordna på svenska, men förbundet och systemet är mer byråkratiskt än så. Vår domare får den inte godkänd i Finland innan hon skriver provet igen och betalar kursavgift, och det är något vi inte kan gå med på. På hösten 2013 startade fyra nya grupper trampolin av fyra killar. Dessa hade gått grundkursen i början av året, men för att få mer kött på benen åkte de till Gävle på kurs i trampolin. Vi har även haft deltagare på föreläsning om åldersanpassad fysisk träning med Michail Tonkonogi samt en ledare som gått helgkursen av den. Inom ramen för regionlägren ingår även utbildning för ledarna. Man observerar träningsupplägg och val av stationer och grundövningar under träningspassen, som avslutas med en genomgång av ett särskilt tema varje gång. Sammanlagt under året har vi haft 62 kursdagar och då är inte BUS-projektet medräknat. EKONOMISKT UTFALL Det ekonomiska utfallet visar ett litet plusresultat. Med ännu tydligare kontoplan och kontering kan vi få ännu bättre kontroll på hur vi ligger gentemot budget. 7

För att inte gymnasterna ska belastas så mycket ekonomiskt när vi ska ut på tävlings- och träningsresor är det viktigt att vi försöker hitta andra inkomstkällor än bara verksamhetsmedel och deltagaravgifter. Under vinterhalvåret säljer vi Ullmax-produkter och vi jobbar en del med sponsorer, men där kan vi definitivt bli bättre. AVSLUTNING Känslan är att vi är på god väg dit vi vill komma skapa bra förutsättningar för alla som vill hålla på med gymnastik. Vara tydliga i vår kommunikation till gymnaster och föräldrar och skapa ett gruppsystem som är transparent och där det finns plats för alla. Arbetet med gruppsystemet fortsätter, AG är så gott som klart, men nu är det trupp som ligger näst i tur. Det är nödvändigt om vi ska få en truppgymnastik som ska fungera. Vi har fått mycket uppmärksamhet i media; både för fina tävlingsresultat, men även för våra innovativa grupper såsom fredagsfys men också för det arbete vi gör med barn och ungdomar. Som förening får vi aldrig stå stilla eller sätta oss ner utan vi måste ständigt vara på tårna och sköta om det som är bra men samtidigt söka nya utmaningar. Året har precis börjat, men titta man i kalendern finns det fullt med utmaningar där att ta tag i. Mariehamn, 9.2 2014 Styrelsen för Mariehamns Gymnastikförening r.f. 8