Författningssamling i IT-strategi för välfärdsteknik Beslutad av omsorgsnämnden 2017-10-25
Metadata om dokumentet Dokumentnamn IT-strategi för välfärdsteknik Dokumenttyp Program Omfattar Sociala sektorn Dokumentägare Sektorchef sociala sektorn Dokumentansvarig Publicering Författningssamling, Insidan Beslutad 2017-10-25 96 Bör revideras senast Vid behov Beslutsinstans Omsorgsnämnden Diarienummer 2016/1158 Revidering 1 Revidering 2 Revidering 3 IT-strategi för välfärdsteknik Styrdokument 2 (6)
Innehållsförteckning 1. Uppdraget... 4 1.1. Syfte och mål... 4 2. Verksamheternas behov/inställning till välfärdsteknologi... 5 3. Målsättning... 5 3.1. Kortsiktiga mål 2017-2019... 6 3.2. Långsiktiga mål 2022... 6 3 (6)
1. Uppdraget Omsorgsnämnden i tog 2016-05-18 ett beslut om att ge sociala sektorn i uppdrag att ta fram en strategi för hur Borlängekommun ska ta till sig välfärdsteknologi för att förbättra vården till lägre kostnader. 1.1. Syfte och mål Det pågår ett antal utvecklingsprocesser inom sociala sektorn som leder till ett ökat utnyttjande av den digitala tekniken. Den IT-strategiska planens syfte är att skapa en samlad bild av nuläget samt peka ut en riktning samt vara stödjande vid val av välfärdsteknologier. Målen för IT-strategin är följande: - Beskriva nuläget och behovet av välfärdsteknologier i Sverige och Sociala sektorn. - Definiera kortsiktiga mål för 2017-2019. - Definiera långsiktiga mål 2022. - Vara ett stöd vid val av välfärdsteknologiska lösningar. 1.2. Demografiska förändringar i Sverige och Borlänge Den demografiska utvecklingen visar generellt i Sverige att allt färre personer ska försörja allt fler i framtiden. Precis som i många andra länder kommer andelen äldre i landet att öka påtagligt. Det ökade antalet personer i icke yrkesaktiv ålder är redan i dag en utmaning för ekonomin inom den offentliga sektorn. De kommande tio åren fram tills 2026 förväntas en minskning ske av andelen 20-64 åringar både i Borlänge och i riket. Även om antalet personer i yrkesverksam ålder förväntas att öka något i Borlänge så ökar befolkningen under 20 år och över 65 år med en betydligt större andel. Detta gör att andelen i yrkesaktiv ålder kommer att minska i Borlänge med ungefär 4 %, vilket är en andelsminskning i ungefärlig nivå med Riket. (Referens Befolkningsprognos sidan 29) Ett sätt att möta denna utmaning är att använda olika välfärdsteknologier. Detta medför dock större krav på personalen som i större utsträckning än tidigare behöver kunna hantera IT-system i olika form. Välfärdsteknologier i Sverige och Borlänge Marknaden för välfärdsteknologier har vuxit snabbt i Sverige, och världen. Dock har utvecklingen av välfärdsteknologier i Sverige saknat en central styrning (jmf. Med Norge och Danmark som har krav på standardisering) vilket innebär att det inte finns något krav på att olika produkter är kompatibla med varandra. Det finns idag tre stora plattformar för välfärdsteknologier, Google-baserade (Android), Windows-baserade och Apple-baserade (ios). Detta är en utmaning i införskaffandet och införandet av välfärdsteknologier och verksamhetsystem och skulle kunna innebära att till exempel en personal i hemtjänsten kan behöva ha med sig två olika telefoner för att utföra två olika arbetsmoment. Vilket inte är önskvärt av flera orsaker. 4 (6)
Det finns en mängd olika leverantörer och tekniker av välfärdsteknologier och några av utmaningarna i detta är till exempel att få leverantörer att integrera sina olika system med varandra, men också att leverantörerna baserar sina system på olika plattformar, vilket i sin tur kan medföra kompabilitetsbekymmer och ökade kostnader. Det finns idag inte någon leverantör av välfärdsystem som levererar en komplett lösning. Det vill säga allt ifrån trygghetslarm, dokumentationssystem, trygghetskameror, digital signering av läkemedel, etc. Det är inte heller troligt att någon leverantör inom en överskådlig framtid kommer att göra detta. Därför blir det viktigt att vid upphandling av system kräva kompabilitet, inte bara för de system som redan finns i Borlängkommun, utan även för framtida system. I finns det idag system som baserar sig på två olika plattformar, Windows och Apple (ios). Det har även funnits Android-baserade system (Nyckelfria lås) men detta system är avvecklat sedan en tid tillbaka. 2. Verksamheternas behov/inställning till välfärdsteknologi I arbetet med att ta fram IT-strategin för sociala sektorn har intervjuer med alla verksamhetschefer inom sociala sektorn genomförts. Detta i syfte att försöka fånga verksamheternas perspektiv dels gällande verksamheternas inställning till välfärdsteknologier och dels vilka behov av välfärdsteknologier verksamheterna själva ser. Samtliga verksamhetschefer ansåg att det finns ett stort behov av välfärdsteknologier i deras verksamheter och de var även positivt inställda till dessa. Utöver detta hade verksamheterna många egna förslag på olika välfärdsteknologier som skulle vara till gagn för både deras verksamhet och för brukarna. En del av behoven som framkom kan tillgodoses av att införandet av Viva omsorgapplikationen blir klart, då denna bland annat ökar delaktigheten hos brukaren samt även höjer kvaliteten på dokumentationen. Viva omsorgs appen fungerar på så sätt att när, till exempel en hemtjänstpersonal, är på ett hembesök hos en brukare i kommunen så kan personalen via appen se vilka tjänster som brukaren ska få utfört på den aktuella dagen och när. Personal kan även markera tjänsten som utförd eller ej utförd. Personalen kan även dokumentera på plats i appen gällande brukaren samt läsa tidigare skapad dokumentation som rör brukaren. Det framkom även en del andra behov så som trygghet, integritet, kontinuitet och frihet som idag skulle kunna tillgodoses i större utsträckning med olika välfärdsteknologiska lösningar. 3. Målsättning Utifrån ovanstående blir det tydligt att Sociala sektorn behöver satsa på att införa välfärdsteknologiska lösningar för att både klara av den demografiska förändringen men framför allt för att öka Borlängebons livskvalitet utifrån de nationella- och s mål, för både äldreomsorg och personer med funktionsnedsättningar. 5 (6)
3.1. Kortsiktiga mål 2017-2019 Att utreda vilken/vilka välfärdstekniker som i första hand ska införskaffa. Att alla nybyggda Särskilda boenden får tillgång till internet, både i gemensamhetsutrymmena och lägenheter. Att införa Viva omsorg-applikationen fullt ut och integrera denna till det kommande planeringsverktyget. 3.2. Långsiktiga mål 2022 Att vid upphandling av verksamhetssystem och välfärdsteknologier kräva kompabilitet både för nuvarande system, i kommunen, och för framtida inköpta system. Att så långt det är möjligt sträva efter att ha en plattform för välfärdsteknologier i kommunen. Att IT-kunskap/vana finns som ett kriterier i anställningsförfarandet. Att vid upphandling av nya system/välfärdsteknologier ha med att leverantören förbinder sig att vid ett beslut om ett införande av en öppenstandard för välfärdsteknik i Sverige, anpassa sitt/sina system till detta. Att vid val av välfärdstekniska lösningar, i den mån det går, ha evidens för att tekniken faktiskt ger den effekt vi önskar. Att alla nybyggnationer av boenden som ligger inom Sociala sektorns verksamhetsområde ska vara anpassade för välfärdsteknik. omsorgsnämnden aktivt deltar i utvecklingen av välfärdsteknik inom omsorgerna via Hjälpmedelsnämnden Dalarna samt att åtgärder inom området välfärdsteknologi ska genomföras med stöd av den kompetens och den upphandling som görs vid LD Hjälpmedel 6 (6)