Rapport Datum: 217-8-28 Författare: Josefin Sannevik, Tandvårdsenheten Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 216 Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät
Klinisk kariesregistrering och 19-årsenkät Josefin Sannevik, Tandvårdsenheten 217-8-28
Innehåll 1. Inledning... 4 2. Metodik och definitioner... 4 2.1 Munhälsa ur ett kliniskt registrerbart perspektiv... 4 2.1.1 DMF-index... 6 2.2 Munhälsa ur ett självupplevt perspektiv... 7 3. Resultat kariesregistrering... 8 3.1 Förskolebarn... 8 3.2 12- och 16-åringar... 1 3.3 19-åringar... 11 3.4 Klinik- och åldersskillnader... 15 4. Resultat självupplevd tandhälsa hos 19-åringar... 2 4.1 Resultat på frågenivå... 21 4.1.1 Könsskillnader... 22 4.2 Resultat på kliniknivå... 23 5. Diskussion... 27 Datum: 217-8-28 3 (28)
1. Inledning Tandvårdsenheten vid Hälso- och Sjukvårdsstaben i gör varje år en uppföljning av tandhälsan hos regionens barn och ungdomar. Detta görs ur två olika perspektiv, klinisk kariesregistrering och självupplevd munhälsa. Syftet med rapporten är att övergripande presentera munhälsoläget hos barn och ungdomar i. Materialet kan användas vid uppföljning och fungera som underlag vid planering och resursfördelning inom tandvården. 2. Metodik och definitioner 2.1 Munhälsa ur ett kliniskt registrerbart perspektiv För att beskriva munhälsoläget hos regionens 2-19-åringar har epidemiologiska uppgifter, som beskriver kariessituationen hos barn och ungdomar i Örebro län år 216, samlats in via journalsystemet Lifecare Dental samt genom manuella rapporter från privata vårdgivare. Den av organiserade och finansierade barn- och ungdomstandvården utförs av både Folktandvården och privata vårdgivare. Sammanställningen är baserad på data insamlad i Folktandvården åren 199-21 och från både Folktandvården och privattandvården åren 22-216. År 216 undersöktes 39574 barn och ungdomar i Örebro län. Samtliga 2-, 3- och 19- åringar erbjuds undersökning. Mellan 4 och 18 år varierar det i vilken ålder undersökningar görs, riskgrupperingssystemet är vägledande. Vid varje basundersökning utförd av tandläkare riskbedöms och riskgrupperas alla patienter från och med 3 års ålder. Barn och ungdomar bedöms och grupperas inom fem riskområden; allmän, teknisk, karies, parodontal och bett. Detta innebär att epidemiologiska data inte registreras varje år för alla individer. 4 (28) Datum: 217-8-28
Diagram 1 visar det totala antalet barn per åldersgrupp registrerade i Barntandvårdssystemet och hur många av dessa som undersöktes. Diagram 1. Antalet barn (ålder 2-19 år) i, registrerade i BTS (Barntandvårdssystemet), och antalet barn som rapporterats undersökta år 216. 4 35 3 25 2 15 1 5 Totalt antal barn respektive undersökta barn 216 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Totalantal Antal undersökta Diagram 1 visar på en hög täckningsgrad (andel undersökta av totalantalet) vid de obligatoriska undersökningsåldrarna 2, 3 och 19 år, och på en lägre täckningsgrad däremellan, och då framför allt för 4- och 6-åringar. Datum: 217-8-28 5 (28)
FTV Hertig Karl Privata vårdgivare FTV Karlskoga FTV Wivallius FTV Kumla FTV Adolfsberg FTV Haga FTV Brickebacken FTV Sofia FTV Lindesberg FTV Hallsberg FTV Lillån FTV Nora FTV Degerfors FTV Lekeberg FTV Odensbacken FTV Hällefors FTV Kopparberg FTV Askersund FTV Frövi FTV Laxå FTV Pålsboda FTV Fellingsbro FTV Storå Folktandvården stod för 9 % av vårdrapporterna/revisionsundersökningarna och privata vårdgivare för 1 %. I Örebro län har barn och ungdomar under 216 undersökts av 46 olika privata vårdgivare. Diagram 2 visar antal vårdrapporter per folktandvårdsklinik respektive privata vårdgivare (som en samlad grupp) år 216. På den centrala Örebrokliniken FTV Hertig Karl undersöktes flest barn. Diagram 2. Vårdrapporter per klinik år 216 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antal vårdrapporter 216 2.1.1 DMF-index Beskrivning av kariesprevalens görs genom användning av DMF-systemet. DMFindex beskriver hur stort antal kariesskador som har drabbat patientens bett totalt. D/d (decayed) = manifest karies F/f (filled) = fyllning på tand eller tandyta M/e (missing/extracted) = tand som saknas eller extraherats på grund av karies T/t (tooth) = tand som enhet S/s (surface) = yta som enhet a (approximal) = sido-/kontaktyta i tandbågen Värdet ds/ds står för decayed surfaces, ytor med karies. DS är permanenta tänder och ds primära tänder. 6 (28) Datum: 217-8-28
2.2 Munhälsa ur ett självupplevt perspektiv Munhälsa kan även studeras utifrån ett självupplevt perspektiv. Sedan år 24 har en enkät angående självupplevd tandhälsa lämnats ut till 19-åringar som revisionsundersökts hos Folktandvården eller hos privat tandläkare i Örebro län. 19- åringarna valdes som uppföljningsgrupp då de fram till år 217 var den sista åldersgruppen att omfattas av den organiserade barn- och ungdomstandvården. Målsättningen med enkätmaterialet är att mäta oral hälsa som självupplevd och som kariesbaserad utifrån DSa-värde, och slutligen beskriva den orala hälsan med ett övergripande begrepp genom användandet av en sammanfattande fråga. Detta specifika instrument ( 19-årsenkäten ) är baserat på en modell som modifierats utifrån statens folkhälsoinstitut, 24 [Statens folkhälsoinstitut: På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård: Sammanfattning av utredningsunderlag, proposition, riksdagsbeslut, indikatorförslag och exempel på tillämpning. Statens folkhälsoinstitut, 24:33. 24, Stockholm]. Enkäten utgår från en verbalt beskrivande skattningsskala [Alleback P: Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård. 1994, Lund: Studentlitteratur] och är konstruerad med möjlighet att presentera svaren dels på frågenivå och dels på dimensionsnivå. Denna metod att låta de operationaliserade variablerna täckas av olika aspekter av samma variabel är en ofta använd enkätmetodik [Svensson E: Construction of a single global scale for multi-item assessments of the same variable. Stat Med, 21. 2(24): p. 3831-46]. I denna enkät täcks fyra olika globala dimensioner av 14 variabler (frågor). Resultatet presenteras i huvudsak på frågenivå. För en mer analytisk uppföljning är det även möjligt att följa upp enkäten i dess fyra områden (globala dimensioner); funktion, kunskap, livskvalitet och socialt. Enkäten lämnas till patienten efter att undersökande tandläkare fyllt i aktuellt DSavärde. Patienten lämnar in enkäten på kliniken. Enkäterna sänds sedan till Tandvårdsenheten för bearbetning. Denna bearbetning är i huvudsak rent deskriptiv. Datum: 217-8-28 7 (28)
199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 3. Resultat kariesregistrering 3.1 Förskolebarn År 216 var 94 % av de undersökta 3-åringarna och 57 % av de undersökta 6- åringarna i Örebro län fria från karies och fyllningar (dft=). Diagram 3 visar att andelen kariesfria 3-åringar varit stabil över tid. Diagrammet visar en lägre andel kariesfria 6-åringar de senaste åren, vid jämförelse med tidigare år. Det saknas värde för 211 på grund av problem med rapportering från Folktandvårdens journalsystem. Diagram 3. Andel 3- och 6-åringar med dft=. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel kariesfria förskolebarn % kariesfria 3-åringar % kariesfria 6-åringar 8 (28) Datum: 217-8-28
Andelen 3-åringar med karies eller fyllningar skiljer sig åt mellan olika kliniker. Folktandvården Wivallius är den klinik som har den tydligt största andelen 3-åringar med karies (diagram 4). Diagram 4. Andel (%) 3-åringar som vid undersökning hade karierade eller fyllda tänder (dft) per klinik 216. FTV Pålsboda FTV Degerfors FTV Lillån FTV Odensbacken Privata vårdgivare FTV Kumla FTV Sofia FTV Kopparberg FTV Adolfsberg FTV Lekeberg FTV Hällefors FTV Fellingsbro FTV Storå FTV Hallsberg FTV Nora FTV Hertig Karl FTV Haga FTV Brickebacken FTV Laxå FTV Karlskoga FTV Frövi FTV Askersund FTV Lindesberg FTV Wivallius 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Datum: 217-8-28 9 (28)
199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 3.2 12- och 16-åringar År 216 var 6 % av de undersökta 12-åringarna och 43 % av de undersökta 16- åringarna i Örebro län fria från karies och fyllningar (DFT=). Diagram 5 visar på en minskning i andel kariesfria i dessa åldersgrupper, vid jämförelse med år 215. Diagram 5. Andel 12- och 16-åringar med DFT=. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel kariesfria 12- och 16-åringar % kariesfria 12-åringar % kariesfria 16-åringar 1 (28) Datum: 217-8-28
199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 3.3 19-åringar År 216 var 36 % av de undersökta 19-åringarna i Örebro län kariesfria (diagram 6). Diagrammet visar på en förbättrad kariessituation över tid. Diagram 6. Andel 19-åringar med DFT=. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel kariesfria 19-åringar % kariesfria 19-åringar Datum: 217-8-28 11 (28)
199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Approximalkaries (karies på tandens sido-/kontaktyta) står ensamt för en stor del av det återkommande behovet av reparationer under vuxenlivet. Approximalkaries hos 19-åringarna har minskat de senaste tre åren. Under 214-216 har fler varit fria från approximalkaries och färre har haft fyra eller fler approximala kariesangrepp, vid jämförelse med tidigare år (diagram 7). Diagram 7. Approximalkaries hos 19-åringar. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Approximalkaries 19-åringar % DFSa= % DFSa 4 12 (28) Datum: 217-8-28
Folktandvården Kopparberg har den största andelen 19-åringar med karies (diagram 8). Folktandvården Storå har den tydligt lägsta andelen, vilket eventuellt kan förklaras av att det där endast undersöktes fjorton 19-åringar. För 19-åringar ses annars inte lika stora klinikskillnader som för 3-åringar. Diagram 8. Andel (%) 19-åringar med kariesskadade tänder (DFT) per klinik/vårdgivare i 216. 2 4 6 8 1 FTV Storå Privata vårdgivare FTV Lillån FTV Pålsboda FTV Adolfsberg FTV Sofia FTV specialist Pedodonti FTV Haga FTV Lekeberg FTV Hallsberg FTV Hertig Karl FTV Karlskoga FTV Hällefors FTV Odensbacken FTV Nora FTV Lindesberg FTV Kumla FTV Degerfors FTV Fellingsbro FTV Askersund FTV Laxå FTV Brickebacken FTV Frövi FTV Wivallius FTV Kopparberg Datum: 217-8-28 13 (28)
Det totala antalet undersökta 19-åringar i Örebro län år 216 var 3113. I diagram 9 ses antal 19-åringar med omfattande kariesproblematik, i detta fall tio eller fler karierade eller lagade tänder (DFT 1). DFT 1 rapporterades hos 134 av de undersökta 19-åringarna och av dessa var 62 (46 %) kvinnor och 72 (54 %) män. Diagram 9. Antal 19-åringar i som år 216 hade tio eller fler karierade eller lagade tänder. 4 35 3 25 2 15 1 5 Antal 19-åringar med DFT 1 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 24 DFT 14 (28) Datum: 217-8-28
FTV Pålsboda Privata vårdgivare FTV Adolfsberg FTV Lillån FTV Sofia FTV Kumla FTV Lekeberg FTV Hertig Karl FTV Odensbacken FTV Storå FTV Fellingsbro FTV Haga FTV Karlskoga FTV Brickebacken FTV Laxå FTV Hällefors FTV Nora FTV Hallsberg FTV Degerfors FTV Frövi FTV Askersund FTV Lindesberg FTV Kopparberg FTV Wivallius 3.4 Klinik- och åldersskillnader Diagram 1 visar medelvärde för antal ytor med icke åtgärdad manifest karies i primära och permanenta bettet (ds/ds) per vårdgivare. Folktandvården Pålsboda har det lägsta medelvärdet, alltså lägst antal karierade ytor, och Folktandvården Wivallius har det högsta medelvärdet. Diagram 1. Medelvärde ds/ds för samtliga åldrar uppdelat på folktandvårdskliniker och privata vårdgivare.,8,7,6,5,4,3,2,1 ds/ds medelvärde Datum: 217-8-28 15 (28)
Vid revisionsundersökningen riskbedöms patienten och riskgrupperingen är sedan vägledande för beslutet när patienten ska kallas igen. Diagram 11 visar andel patienter i kariesriskgrupperna, 1 och 2, fördelat på Folktandvården och privata vårdgivare Diagram 11. Kariesriskgruppering Folktandvården respektive privata vårdgivare i Örebro län. 1 8 6 4 Kariesriskgruppering 2 7,2 21,1 8,7 79,8 16 4,2 1 2 1 2 Folktandvården Privata vårdgivare 16 (28) Datum: 217-8-28
FTV Pålsboda Privata vårdgivare FTV Adolfsberg FTV Lillån FTV Sofia FTV Kumla FTV Lekeberg FTV Hertig Karl FTV Odensbacken FTV Storå FTV Fellingsbro FTV Haga FTV Karlskoga FTV Brickebacken FTV Laxå FTV Hällefors FTV Nora FTV Hallsberg FTV Degerfors FTV Frövi FTV Askersund FTV Lindesberg FTV Kopparberg FTV Wivallius Diagram 12 visar förhållandet mellan genomsnittligt antal kariesangrepp och andel i kariesriskgrupp 2, uppdelat på vårdgivare. Folktandvården Wivallius har högst ds/ds medelvärde och flest patienter i kariesriskgrupp 2. Folktandvården Pålsboda har lägst ds/ds medelvärde, men Folktandvården Lillån är den klinik som har lägst andel patienter i kariesriskgrupp 2. Diagram 12. Figuren visar förhållandet mellan genomsnittligt antal kariesangrepp och andel i kariesriskgrupp 2, uppdelat på vårdgivare. 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 ds/ds medelvärde Andel i kariesriskgrupp 2 (tiondelar) Datum: 217-8-28 17 (28)
Medelvärdet för antal karierade ytor varierar mellan olika åldrar. I diagram 13 visas medelvärde för antal ytor med icke åtgärdad manifest karies i primära och permanenta bettet (ds/ds) för olika åldrar. Diagram 13. Medelvärdet för ds/ds uppdelat på ålder. 1,4 1,2 1,8,6,4,2 ds/ds medelvärde 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Ålder Att 5-åringar har ett lägre medelvärde än 4- och 6-åringar kan förklaras av att de som bedöms ha en låg kariesrisk vid 3 års ålder kommer tillbaka för undersökning när de är 5 år. På samma sätt kan det högre medelvärdet för 6-åringar förklaras, man undersöks oftast inte vid 6 års ålder om man bedöms ha en låg kariesrisk. 18 (28) Datum: 217-8-28
I bilaga 1 visas antal undersökta, andel kariesfria, medelvärde dft/dft samt andel undersökta av befintliga barn och ungdomar i Örebro län 216, i en tabell liknande Socialstyrelsens årliga sammanställning av karies hos barn och ungdomar på nationell nivå [Socialstyrelsen: Karies bland barn och ungdomar. Epidemiologiska uppgifter för år 215. 217-2-2]. DFT räknas från och med 7 år och dmft räknas upp till och med 6 år. Datum: 217-8-28 19 (28)
4. Resultat självupplevd tandhälsa hos 19- åringar År 216 undersöktes 3113 19-åringar i Örebro län. Antal enkätsvar var 1892 (6,8 % av de undersökta 19-åringarna) och av dessa var 5 % män och 5 % kvinnor. Antal enkäter med ifyllda DSa-värden var 1782 (94,2 % av de inlämnade enkäterna). Det totala antalet 19-åringar i Örebro län år 216 var 348 (källa Statistiska centralbyrån). Svarsfrekvensen har varit ganska stabil de senaste fem åren (tabell 2). Tabell 2. Svarsfrekvens år 212-216. Inlämnade enkäter Inlämnade enkäter med både självrapporterad data och ifyllda DSavärden År Antal Andel (%) Antal Andel (%) 212 1894 54,4 1779 51,1 213 2291 66,4 2125 61,6 214 1869 55,8 1723 51,5 215 194 59,7 1814 57,2 216 1892 6,8 1782 57,2 Kariesdata (DSa) som tandläkare har fyllt i manuellt skiljer sig från den statistik som inrapporteras via Folktandvårdens journalsystem Lifecare Dental. Genomsnittligt DSa-värde i Lifecare Dental var,19 (91,7 % DSa=) och den manuellt inrapporterade enkätdatans genomsnittliga DSa-värde var,38 (87,1 % DSa=). Kvinnorna var i högre grad kariesfria än männen (DSa= kvinnor: 88,4 %, DSa= män: 85,9 %), detsamma enligt data från Lifecare Dental. 2 (28) Datum: 217-8-28
4.1 Resultat på frågenivå I tabell 3 visas enkätens samtliga frågor, uppdelade i de olika globala dimensionerna. Tabell 3. Enkätsvar 214 och 215 totalt, samt 216 totalt och fördelat på kön. Svaren har sammanställts och redovisas förenklat i tabellen. Andel i procent. nr Frågor Svar (svarskategori) 214 215 216 Kön Sammanfattande hälsofråga M K 15 Generellt, hur nöjd är Du med dina tänder och Din Nöjd 87,8 88,8 86,7 87,6 86, mun? Global dimension: Funktion 12 Svårigheter att tugga mat på grund av problem Aldrig 6,7 62,4 6,1 6,3 6, med tänderna eller munnen 13 Huvudvärk på grund av problem med tänderna Aldrig 82,5 82,4 78,4 84,3 72,6 eller munnen 14 Isningar (ilningar) i tänderna på grund av varm Aldrig 19,2 21,4 2,2 21,2 19,2 eller kall mat/dryck Kunskap 2 Vet Du varför det blir hål i en tand? Ja, har kunskap 94,2 94, 94,1 93,9 94,4 3 Vet Du hur man undviker att det blir hål i en tand? Ja, har kunskap 97,7 97,8 97,6 97, 98,1 4 Vet Du varför det blir tandlossning? Ja, har kunskap 48,8 47,2 45,8 48,6 43, 5 Vet Du hur man undviker tandlossning? Ja, har kunskap 49,3 47,1 46,8 53,3 4,4 6 Vet Du om det är viktigt att använda Ja, har kunskap 91,5 92,7 9, 88,5 91,5 fluortandkräm? Livskvalitet 9 Har det hänt att Du mått dåligt/skämts på grund av Aldrig 76,1 74,1 72,7 79,6 66, Dina tänder eller Din mun? 11 Har det hänt att Du känt Dig nedstämd på grund av Aldrig 81,1 81,8 78,2 84,4 72,2 Dina tänder eller Din mun? Socialt relaterad 7 Har det hänt att Du undvikit att skratta på grund Aldrig 75,4 76,6 72,7 77,3 68,3 av Dina tänder eller Din mun? 8 Har Du känt Dig generad på grund av Dina tänder Inte alls 73,3 73,9 7, 76, 64,3 eller Din mun? 1 Har det hänt att Du undvikit Ditt normala Aldrig 97,1 97,5 96,2 96,1 96,4 umgängesliv på grund av Dina tänder eller Din mun? Datum: 217-8-28 21 (28)
I tabell 3 ses skillnaderna mellan svaren åren 214-216. Det stora flertalet 19-åringar är nöjda med sin tandhälsa (87 %). Svårigheter att tugga mat på grund av problem med tänderna eller munnen (från någon enstaka gång till flera gånger i veckan) förekommer hos 4 % och isningar i tänderna (från någon enstaka gång till flera gånger i veckan) har nästan 8 % av 19- åringarna. Kunskapen om karies och fluortandkräm är bättre än den om tandlossning. Det är dock cirka 1 % som inte vet om det är viktigt att använda fluortandkräm. Frågorna 7 till 11 visar att munhälsa och tändernas status påverkar 19-åringars livskvalitet och sociala liv. 4.1.1 Könsskillnader Tydliga skillnader finns mellan män och kvinnor när det gäller upplevd munhälsa, och kvinnorna är generellt mindre nöjda än männen. I diagram 14 ses fem frågor där kvinnornas och männens svar tydligt skiljde sig åt. Diagram 14. Andel i procent. Nedanstående fem frågor visar tydliga skillnader mellan könen. 1 9 8 7 6 5 Frågor med könsskillnader 4 3 2 1 Aldrig undvikit att skratta på grund av sina tänder eller sin mun Aldrig känt sig generad på grund av sina tänder eller sin mun Aldrig mått dåligt/skämts på grund av sina tänder eller sin mun Aldrig känt sig nedstämd på grund av sina tänder eller sin mun Aldrig haft huvudvärk på grund av problem med tänderna eller munnen Män Kvinnor 22 (28) Datum: 217-8-28
4.2 Resultat på kliniknivå I tabell 4 presenteras antal undersökta 19-åringar, antal och andel inlämnade enkäter, antal enkäter med ifyllt DSa-värde, medelvärde för DSa samt andel fria från approximalkaries, per klinik. Tabell 4. Resultat totalt och per klinik. Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker och privata tandläkare. Klinik Antal Antal Andel Antal DSa mean DSa= (%) undersökta 19-åringar inlämnade enkäter inlämnade enkäter (%) enkäter med ifyllt DSa-värde Samtliga 3113 1892 6,8 1782,38 87,1 Adolfsberg 28 185 88,9 18,28 88,9 Askersund 38 26 68,4 26,31 73,1 Brickebacken 15 91 6,7 83,13 92,8 Degerfors 91 42 46,2 39,18 89,7 Fellingsbro 22 2 9,9 2,3 8, Frövi 46 33 71,7 32,94 87,5 Haga 197 129 65,5 126,4 87,3 Hallsberg 152 11 66,4 97,13 91,8 Hertig Karl 377 2 53,1 193,1 93,8 Hällefors 55 33 6, 33,91 78,8 Karlskoga 314 182 58, 182,71 83,5 Kopparberg 57 36 63,2 36,14 91,7 Kumla 22 52 25,7 4,1 9, Laxå 6 27 45, 22,9 95,5 Lekeberg 56 41 73,2 31,23 8,6 Lillån 113 81 71,7 7,1 92,9 Lindesberg 165 114 69, 111,7 93,7 Nora 124 15 84,7 1,51 79, Odensbacken 58 5 86,2 5 1,84 86, Pålsboda 22 8 36,4 8 1 Sofia 126 84 66,7 8,63 82,5 Storå 14 7 5, 6 1 Wivallius 21 142 67,6 142,57 76,8 Privata vårdgivare 244 75 3,7 73,29 86,3 Datum: 217-8-28 23 (28)
Kumla Privat Pålsboda Laxå Degerfors Storå Hertig Karl Karlskoga Hällefors Brickebacken Samtliga Kopparberg Haga Hallsberg Sofia Wivallius Askersund Lindesberg Frövi Lillån Lekeberg Nora Odensbacken Adolfsberg Fellingsbro Diagram 15-18 visar fyra frågor från enkäten och skillnader i svar mellan olika kliniker. Mycket stora skillnader mellan klinikerna ses i andel inlämnade enkäter, från 26 % till 91 %. Diagram 15. Andel inlämnade enkäter utifrån antalet undersökta 19-åringar. Andel inlämnade enkäter (%) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 24 (28) Datum: 217-8-28
Wivallius Degerfors Laxå Lekeberg Hällefors Lindesberg Haga Hallsberg Karlskoga Adolfsberg Fellingsbro Pålsboda Sofia Askersund Kumla Hertig Karl Frövi Odensbacken Brickebacken Privat Kopparberg Lillån Nora Storå Askersund Frövi Privat Wivallius Haga Kopparberg Lindesberg Sofia Hällefors Degerfors Hertig Karl Odensbacken Hallsberg Nora Laxå Brickebacken Adolfsberg Fellingsbro Kumla Karlskoga Lillån Lekeberg Pålsboda Storå Diagram 16. Andel som är nöjda med sin mun och sina tänder. Svarsalternativen var helt nöjd, nöjd, nöjd i stort sett, något missnöjd, missnöjd och extremt missnöjd. Andel som är helt nöjda, nöjda eller i stort sett nöjda med sin mun och sina tänder (%) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 17. Andel som anser sig ha kunskap om hur de ska undvika karies. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel 19-åringar som svarat ja på frågan om de vet hur de ska undvika karies (%) Datum: 217-8-28 25 (28)
Storå Frövi Haga Fellingsbro Lekeberg Odensbacken Pålsboda Hertig Karl Kumla Sofia Hallsberg Adolfsberg Lindesberg Degerfors Privat Hällefors Karlskoga Nora Wivallius Askersund Laxå Brickebacken Kopparberg Lillån Diagram 18. Andel med bristfällig kunskap om fluortandkräm. Andel som svarat nej på frågan om de vet om det är viktigt att använda fluortandkräm (%) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 26 (28) Datum: 217-8-28
5. Diskussion Denna rapport visar på en fortsatt god munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län. Andelen kariesfria 3-åringar har under en längre tid varit stabil, men färre 6-åringar har varit kariesfria de senaste åren. Världshälsoorganisationen (WHO) har som mål för tandhälsan i Europa att 8 procent av 6-åringarna ska vara kariesfria år 22. I Örebro län var 57 % av de under år 216 undersökta 6-åringarna kariesfria. Att andelen kariesfria 6-åringar statistiskt har minskat de senaste åren kan bero på att man i Örebro län oftast inte undersöks vid 6 års ålder om man tidigare bedömts ha en låg kariesrisk. Data kan därför vara missvisande. En betydligt större andel av de undersökta 5- och 7-åringarna var kariesfria, 81 % respektive 92 %. Vid komplettering med undersökningar utförda 215 (senaste undersökningen under en 24-månadersperiod för barn födda 21 räknas) var 77 % av barnen födda 21 kariesfria. Socialstyrelsen rapporterar dock i Karies bland barn och ungdomar- Epidemiologiska uppgifter för år 215 en tendens till försämrad tandhälsa för 6-7- åringar nationellt. SKaPa presenterar i årsrapporten för 215 en ökande förekomst av karies i mjölktandsbettet, där medelvärdet för dft hos barn 4-1 år är högre åren 212-215 än 211 [Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit, SKaPa: Årsrapport 215.]. Resultaten baseras på data insamlad från 2 vårdorganisationer. Även Hälsooch sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting presenterar i rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 216 en tendens till försämrad tandhälsa hos 7-åringar. För 12-åringar i Europa har WHO som mål att de i medeltal ska ha maximalt 1,5 kariesskadade tänder år 22. Detta mål är redan uppnått i Sverige. I riket var medelvärde för DFT för 12-åringar år 215,7. I Örebro var motsvarande medelvärde år 216,87, en ökning med,5 sedan år 215. I år ses en liten minskning av kariesfria 12- och 16-åringar jämfört med förra året. Kommande års resultat för dessa grupper blir intressant att studera. I Örebro län år 216 var 6 % av 12-åringarna, 69 % av 11-åringarna och 61 % av 13-åringarna fria från karies och fyllningar. Vid komplettering med undersökningar utförda 215 (senaste undersökningen under en 24-månadersperiod för barn födda 24 räknas) var 68 % av barnen födda 24 kariesfria. I SkaPas Årsrapport för 215 var 62,6 % av 12-åriga pojkar och 61,5 % av 12-åriga flickor utan karies och fyllningar. Socialstyrelsen presenterar i sina epidemiologiska uppgifter för år 215 37 % kariesfria (DFT=) 19-åringar i riket. Motsvarande andel är i Örebro län 36 % för år 216. I Örebro län har andelen kariesfria 19-åringar ökat de senaste åren, så även 216. SKaPAs årsrapport för 215 presenterar för 19-åringar 33,4 % män och 32,7 % kvinnor med DFT=. Datum: 217-8-28 27 (28)
Approximalkaries kan studeras för sig, och i riket var det enligt Socialstyrelsen 7 % av 19-åringarna som år 215 var fria från approximalkaries. I Örebro var andelen 71 %. Skillnader i kariesförekomst mellan olika åldersgrupper och kliniker i Örebro län ses, tandhälsan i regionen är inte jämlik. Folktandvården Wivallius, som har ett socioekonomiskt utsatt upptagningsområde, är den klinik som har den största andelen 3-åringar med karies, det högsta medelvärdet för ds/ds och flest patienter i kariesriskgrupp 2. Enligt SBU-rapporten Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling från 27 vet man att tidigare förekomst av karies är den enskilt bästa faktorn för att förutsäga ny karies. Vi vet att lagade tänder oftare behöver åtgärdas i framtiden. Det är viktigt att vi riskgrupperar rätt och fångar upp de barn och ungdomar som har risk att utveckla karies, och att dessa därmed får möjlighet till preventiva åtgärder. Målet bör vara att upptäcka och behandla på ett tidigt stadium. I denna rapport följs inte initialkaries upp, vilket också behövs för en bättre helhetsbild. De allra flesta 19-åringarna är nöjda med sin tandhälsa. För en bättre bild av den självupplevda tandhälsan så är en högre svarsfrekvens önskvärd. Det är stora skillnader mellan klinikerna i andel inlämnade enkäter. I tabell 3 presenterades 19- årsenkäten på frågenivå. Vid jämförelse av årets svar och tidigare års svar ses ingen stor skillnad. Noterbart är dock att ingen förbättring kan detekteras, det är snarare något färre som är helt nöjda med tänderna, en ökad andel som har problem med tänderna, en ökad andel med okunskap och fler som upplever att problem med tänderna påverkar deras livskvalitet och sociala liv. Könsskillnader sågs, där de 19- åriga kvinnorna generellt var mindre nöjda och hade i högre utsträckning ett missnöje med tänderna vilket påverkade dem i livet. 28 (28) Datum: 217-8-28