Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

Relevanta dokument
Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Logik och kontrollstrukturer

MA2047 Algebra och diskret matematik

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Introduktion till logik

7, Diskreta strukturer

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

7, Diskreta strukturer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

En introduktion till logik

Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik Matematiskt språk

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Booleska variabler och översättning mellan programuttryck och booleska variabler

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

Varför är logik viktig för datavetare?

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

Finns det tillräckligt med information för att bestämma hur många av eleverna som fick 1 poäng? Vad tycker du?

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

INDUKTION OCH DEDUKTION

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

System.out.println("Jaså du har "+ antalhusdjur+ " husdjur"); if ( antalhusdjur > 5 ) System.out.println("Oj det var många);

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Föreläsning 1, Differentialkalkyl M0029M, Lp

Digital- och datorteknik

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Logik och modaliteter

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer

NKRR. Regelskrivning i praktiken

F5 Introduktion till digitalteknik

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Lite om bevis i matematiken

1 Suddig logik och gitter

Likhetstecknets innebörd

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 5: Deduktion

Semantik och pragmatik

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Fuzzy Logic. När oskarpa definitioner blir kristallklara. Åsa Svensson. Linköpings Universitet. Linköping

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

Sats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan.

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer

Föreläsning 5. Deduktion

Svar och lösningar, Modul 1.

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

Likhetstecknets innebörd

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

EDA Digital och Datorteknik 2009/2010

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

DD1350 Logik för dataloger

2 Matematisk grammatik

SANNING eller fake 1

Mängdlära. Kapitel Mängder

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret Lektion 4

JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm

Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Håkan Jonsson Institutionen för systemteknik Luleå tekniska universitet Luleå, Sverige

8. Naturlig härledning och predikatlogik

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Upplaga: GE SVAR PÅ TAL. En inledande kurs i matematisk analys. David Rule

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

de var svåra att implementera och var väldigt ineffektiva.

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Transkript:

Logik Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org

Vad är logik? Logik handlar om korrekta och inkorrekta sätt att resonera Logik är ett sätt att skilja mellan korrekt och inkorrekt tankesätt - vetenskapen om korrekt tänkande Genom historien har många matematiker och filosofer definierat mänskligt resonerande som ett logisk system Logik delas in i två kategorier: induktiv och deduktiv

Induktiv logik Induktiv logik börjar med ett antal observationer eller erfarenheter Utifrån dessa kan slutsatser dras med viss sannolikhet

Exempel Du har endast ätit avokado två gånger i ditt liv Båda gångerna har du blivit sjuk strax efteråt Du drar då slutsatsen att du är allergisk mot avokado Det är en rimlig slutsats, men kan det inte finnas andra anledningar? Att du är allergisk är inte den enda slutsatsen och du kan därmed inte vara helt säker Slutsatser som dras i induktiva system är osäkra Graden av säkerhet är direkt relaterad till antalet observationer/erfarenheter

Deduktiv logik Deduktiv logik utgår ifrån att vissa saker garanterat är sanna Slutsatser som dras från dessa måste då också vara sanna

Exempel Alla män är dödliga Aristoteles är en man Alltså är Aristoteles dödlig Alla gudar är odödliga Tor är en gud Alltså är Tor odödlig

Deduktiv logik Aristoteles var en grekisk filosof som levde runt 350 f.kr. Han beskrev ett antal logiska regler som måste följas för att dra korrekta slutsatser utifrån antaganden Aristoteles logiska system formulerar ett antal premisser utifrån slutsatser kan dras Alla premisser antas vara absolut sanna Premisser och slutsatser beskrivs med vanligt språk

Deduktiv - Induktiv Deduktiv Induktiv Regler Fakta Observationer Frekvens

Symbolisk logik Symbolisk logik är en modern utökning av Aristoteles logik där symboler används i stället för vanligt språk Logiska operatorer används för att uttrycka logiska tankegångar Det mest använda systemet är Boolean Logic som utvecklades av matematikern George Boole runt 1850 Det används idag i alla moderna datorsystem

Boolean Logic Grunden i systemet är propositioner Propositioner är påståenden som kan vara antingen sanna eller falska En proposition har alltså ett värde som kan vara antingen sant eller falskt Exempel på propositioner är: Mount Everest är världens högsta berg Sant Ford är världens snabbaste bil Falskt

Boolean Logic Alla meningar är inte propositioner de är inte sanna eller falska Exempel på icke-propositioner: Hur högt är Mount Everest? Tvätta din Ford Den första meningen är en fråga och den andra är en kommendering

Boolean Logic Det finns bara två möjliga värden på en proposition sant eller falskt I Boolean Logic finns inga osäkerheter och sannolikheter Antingen är en proposition helt sann eller helt falsk Propositioner kan antingen vara enkla eller sammansatta En enkel proposition kan inte delas upp i mindre delar En sammansatt proposition består av flera enkla propositioner och logiska operatorer

Logiska operatorer Det finns fyra logiska operatorer: Och (and) Eller (or) Medför (implies) Inte (not) Exempel: Jag är hungrig enkel Jag är trött enkel Jag är trött och jag är hungrig sammansatt Alla tre kan vara antingen sanna eller falska och är därmed propositioner

Symbolisk logik Att beskriva sammansatta propositioner i text blir snabbt oöverskådligt Därför utvecklades den symboliska logiken Alla enkla propositioner märks med en symbol (stor bokstav) Sammansatta propositioner beskrivs därmed med två eller fler symboler och logiska operatorer Exempel: P = Jag är hungrig Q = Jag är trött P och Q

Logiska regler För att propositioner ska vara väl formulerade och förståeliga måste de följa några grundläggande regler Regel 1 något av följande är en enkel proposition: En enskild, stor bokstav Sant Falskt

Logiska regler Antag att är en proposition (enkel eller sammansatt) Regel 2 om vi antar att är en proposition, är också någon av följande en proposition: och eller medför inte ( )

Logiska operatorer För att ytterligare förenkla sättet vi skriver på, och vara oberoende av språk, används symboler för alla logiska operatorer: Svenska Engelska Symbol Alternativ symbol och and & eller or medför implies om och endast om if and only if inte not!

Logiska regler Regel 1 definierar vad som är en proposition Regel 2 definierar hur vi konstruerar sammansatta propositioner utifrån enkla propositioner Hur kan vi utifrån dessa regler kontrollera om en sammansatt proposition är välformulerad?

Logiska bevis Påstående: P och inte (Q eller R) 1. P, Q och R är enkla propositioner enligt Regel 1: och inte ( eller ) 2. eller är en proposition enligt Regel 2B: och inte ( ) 3. ( ) är en proposition enligt Regel 2F: och inte 4. inte är en proposition enligt Regel 2E: och 5. och är en proposition enligt Regel 2A: Eftersom beviset slutar med är påståendet en proposition

Logiska bevis Antag i stället att vi har följande påstående: P inte Q 1. P och Q är enkla propositioner enligt Regel 1: inte 2. inte är en proposition enligt Regel 2E: Nu kan vi inte göra mer för det finns ingen regel för fallet Eftersom beviset inte slutar på är påståendet inte en välformulerad proposition

Utvärdera påståenden Oftast är vi mer intresserad av värdet på en sammansatt proposition än om den är välformulerad Värdet på en sammansatt proposition beror på värdet på de enkla propositionerna som är inblandade, och vilka logiska operatorer som används Först måste vi se veta hur värdet förändras för alla logiska operatorer beroende på inparametrar Detta kallas sanningstabeller

Och (konjunktion) Och blir endast sann om båda inparametrarna är sanna: P Q P och Q Falskt Falskt Falskt Falskt Sant Falskt Sant Falskt Falskt Sant Sant Sant

Eller (disjunktion) Eller blir sann om någon av inparametrarna är sanna: P Q P eller Q Falskt Falskt Falskt Falskt Sant Sant Sant Falskt Sant Sant Sant Sant

Inte (negering) Inte tar bara en inparameter, och svaret är motsatsen: P Falskt Sant inte P Sant Falskt

Medför (implikation) Implikation kräver lite mer tankeverksamhet för att förstå Den innebär att om något är sant, måste också något annat logiskt sett vara sant Exempel: Om mitt batteri är slut är sant, medför det att min telefon startar inte också är sant Implikation är villkorssatser: Om A så B

Medför (implikation) Sanningstabellen för implikation visas nedan Den är inte helt lätt att förstå, så vi ska gå igenom fall för fall P Q P medför Q Falskt Falskt Sant Falskt Sant Sant Sant Falskt Falskt Sant Sant Sant

P = Sant, Q = Sant Betrakta vårt exempel: P = mitt batteri är slut Sant Q = min telefon startar inte Sant Om telefonen inte startar när batteriet är slut stämmer Sant medför Sant är alltså Sant

P = Sant, Q = Falskt Betrakta vårt exempel: P = mitt batteri är slut Sant Q = min telefon startar inte Falskt Att telefonen startar fastän batteriet är slut kan inte stämma Sant medför Falskt är alltså Falskt

P = Falskt, Q = Sant Betrakta vårt exempel: P = mitt batteri är slut Falskt Q = min telefon startar inte Sant Batteriet är inte slut men telefonen startar ändå inte Detta är logiskt, då det kan finnas andra anledningar till att telefonen inte startar Falskt medför Sant är alltså Sant

P = Falskt, Q = Falskt Betrakta vårt exempel: P = mitt batteri är slut Falskt Q = min telefon startar inte Falskt Batteriet är inte slut och telefonen startar vilket stämmer Falskt medför Falskt är alltså Sant

Om och endast om (ekvivalens) Propositionerna P och Q är ekvivalenta (lika) om de har samma sanningsvärde: P Q P Q Falskt Falskt Sant Falskt Sant Falskt Sant Falskt Falskt Sant Sant Sant

Sammansatta propositioner För att kunna utvärdera sammansatta propositioner behöver vi undersöka sanningsvärdet för varje enskild operator enligt dess sanningstabell Antag att vi har ett påstående: P och (Q eller R) Vi måste då börja med att utvärdera sanningsvärdet på uttrycket inom parenteser Efter det utvärderar vi sanningsvärdet på Och-uttrycket Enklast är att skapa en sanningstabell för hela uttrycket och fylla i del för del

Sammansatta propositioner P Q R (Q eller R) P och (Q eller R) F F F F F S F S F F S S S F F S F S S S F S S S Skapa en tom sanningstabell

Sammansatta propositioner P Q R (Q eller R) P och (Q eller R) F F F F F F S S F S F S F S S S S F F F S F S S S S F S S S S S Utvärdera uttrycket (Q eller R)

Sammansatta propositioner P Q R (Q eller R) P och (Q eller R) F F F F F F F S S F F S F S F F S S S F S F F F F S F S S S S S F S S S S S S S Utvärdera resten av uttrycket

Tautologi En proposition som är sann oavsett inparametrar kallas en tautologi Exempel: P eller inte P En tautologi är en omskrivning av samma sak, alltså kaka på kaka Tautologier används ibland i politiska debatter: vi ska värna de offentliga finanserna, vi ska skydda kärnan i den offentliga välfärden, vi ska säkra välfärden Sagt av vår förra finansminister Anders Borg

Kontradiktion En proposition som är falsk oavsett inparametrar kallas en kontradiktion Exempel: P och inte P Kontradiktion uppstår när vi säger saker som är varandras motsatser: Några bilar är vita Ingen bil är vit

Tillämpningar

Sökning Antag att du söker på t.ex. boolean logic De flesta sökmotorer tolkar detta som att du söker på boolean eller logic Du får då resultat från sidor som bara handlar om boolean eller bara om logic, och så klart sidor som handlar om boolean logic För att kunna precisera din sökning stödjer de flesta sökmotorer logiska operator Sökning på boolean och logic ger sannolikt mer precisa resultat

Sökning Testar vi detta i Google får vi följande resultat: boolean logic : 5,65 miljoner sidor boolean OR logic : 96,5 miljoner sidor boolean AND logic : 6,26 miljoner sidor Google verkar hantera fallet utan logisk operator på något särskilt sätt som inte tydligt framgår Samma sökningar i Bing: boolean logic : 3,48 miljoner sidor boolean OR logic : 19,1 miljoner sidor boolean AND logic : 3,47 miljoner sidor Bing verkar hantera sökning utan logisk operator som och

Digitala kretsar Digitala kretsar gör det möjligt för en dator att utföra aritmetiska operationer De konstrueras genom att kombinera olika logiska kretsar

Ekvivalens krets: Digitala kretsar

Ekvivalens krets P Q!P!Q A = (!P och!q) B = (P och Q) A eller B F F S S F S F S

Ekvivalens krets P Q!P!Q A = (!P och!q) B = (P och Q) A eller B F F S F S S S F F S S F

Ekvivalens krets P Q!P!Q A = (!P och!q) B = (P och Q) A eller B F F S S F S S F S F F S S S F F

Ekvivalens krets P Q!P!Q A = (!P och!q) B = (P och Q) A eller B F F S S S F S S F F S F F S F S S F F F

Ekvivalens krets P Q!P!Q A = (!P och!q) B = (P och Q) A eller B F F S S S F F S S F F F S F F S F F S S F F F S

Ekvivalens krets P Q!P!Q A = (!P och!q) B = (P och Q) A eller B F F S S S F S F S S F F F F S F F S F F F S S F F F S S Sant om P och Q är lika, vilket skulle bevisas!

Bildbehandling Flera filter som används för bildbehandling eller bildkomposition använder logiska operatorer Ett exempel är att vi kan kombinera två bilder till en ny bild Vi kan anta att vit pixel är Falskt, alla andra färger är Sant

Bildbehandling P Q P och Q

Bildbehandling P Q P eller Q

Bildbehandling P Q P och!q

Databaser Databaser består (oftast) av fält där varje fält har en specifik typ av data Som exempel kan vi ha en databas med olika filmer Vilken information om en film är intressant att lagra? Det beror på vad vi ska använda databasen till! I vårt fall har vi: Titel År Regissör IMDB poäng

Filmdatabas Titel År Regissör IMDB Nycken till frihet 1994 Frank Darabont 9,3 Inglorious Basterds 2009 Quentin Tarantino 8,3 Pulp Fiction 1994 Quentin Tarantino 8,9 Star Wars: Episod I Det mörka hotet 1999 George Lucas 6,5 The Dark Knight Rises 2012 Christopher Nolan 8,4

Databaser SQL databaser är en av de äldsta och vanligaste typerna av databas För att hämta information från en SQL databas ställer vi sökfrågor med ett speciellt språk: SQL Alla sökfrågor har strukturen: SELECT fält1, fält2, FROM tabell WHERE sökkriterier

Sökning i filmdatabasen Hämta titeln på alla filmer som regisserats av Quentin Tarantino: SELECT Titel FROM FilmDB WHERE Regissör = Quentin Tarantino Titel Inglorious Basterds Pulp Fiction

Sökning i filmdatabasen Hämta titel och regissör på alla filmer med IMDB poäng över 8: SELECT Titel, Regissör FROM FilmDB WHERE IMDB > 8 Titel Nycken till frihet Inglorious Basterds Pulp Fiction The Dark Knight Rises Regissör Frank Darabont Quentin Tarantino Quentin Tarantino Christopher Nolan

Sökning i filmdatabasen Hämta titel och årtal på alla filmer med IMDB poäng över 8 och som kommit ut på 2000-talet: SELECT Titel, År FROM FilmDB WHERE IMDB > 8 AND År >= 2000 Titel År Inglorious Basterds 2009 The Dark Knight Rises 2012